Dnr: 2011/328-TN-010. E-post: Arbetsutskottet. Detaljplan för Tångsta, Harkie-Kärrbo, Västerås, Dp 1736

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr: 2011/328-TN-010 E-post: Kopia till Stadsbyggnadskontoret, M. Holmberg Muhr, H. Kihlén, akt. Arbetsutskottet Detaljplan för Tångsta, Harkie-Kärrbo, Västerås, Dp 1736 Förslag till beslut Tekniska nämnden översänder denna skrivelse till Stadsbyggnadskontoret som sitt svar på samrådsremissen. Ärendebeskrivning Detaljplanen har sänts till Tekniska nämndens stab för yttrande. Planområdet ligger i området Harkie omkring 20 km från Västerås centrum, och omfattar de 26 fastigheterna Tångsta 1:2 till 1:29 samt del av Grissle 1:9 och del av Tångsta 1:31. Syftet med detaljplanen är att i huvudsak undersöka möjligheten att utöka byggrätterna inom det befintliga fritidshusområdet. Tjänstemannayttrande I planbeskrivningen bör tydliggöras att huvudmannaskapet för ny planerad anslutningsväg skall vara enskilt. Bedömningen av planens konsekvenser enligt Hållbarhetsfyran bör diskuteras och förklaras närmare i planbeskrivningen. Enligt bedömningen kommer den ekologiska hållbarheten att påverkas i positiv riktning om planen genomförs, trots att ökat permanentboende medför nya vägar, ökad trafik och ökade utsläpp från transporter. Dessutom bedöms att området förbättras ur barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv och hälsoperspektiv, utan att förklaring ges. Ingen utökad kollektivtrafik planeras i området. Hans Näslund Direktör Magnus Holmberg Muhr Enhetschef Skickad av: Helena Kihlén - tifhh03

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2011/328-TN-010

3 Ola Wikström Tel SAMRÅDSHANDLING DP Dnr 2009/364-BN 213 Detaljplan för Tångsta, Harkie, Västerås GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATIONSFRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Beslut om att planförslaget ska skickas ut på samrådsremiss beräknas tas av byggnadsnämnden i mars Samråd kommer att ske under april månad. Efter samrådsskedet sammanfattas inkomna skrivelser i en samrådsredogörelse. Eventuellt revideras planförslaget och ställs sedan ut för granskning. Detaljplanen beräknas bli antagen av byggnadsnämnden under Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Fastighetsägaren ansvarar för planens genomförande. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för anslutande park. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Inom detaljplaneområdet finns idag ett antal befintliga bostadsfastigheter. Detaljplanen medger nybildning av bostadsfastigheter genom avstyckning under förutsättning att den nya fastigheten och den fastighet som avstår mark efter avstyckningen har en areal som uppgår till minst kvadratmeter. Inom planområdet finns ett fåtal fastigheter som därigenom är möjliga att avstycka. Detaljplanen medför att mark som skall vara kvartersmark överförs från Grissle 1:9 och Tångsta 1:31 till Tångsta 1:3 och Tångsta 1:10. Mark som skall vara allmän plats överförs från Tångsta 1:3, 1:10 och 1:31 till Tångsta 1:2. Fastighetsbildning ansöks hos Lantmäterimyndigheten och bekostas av sökanden. Servitut och ledningsrätter Allmänna ledningar inom planområdet bör säkerställas genom ledningsrätt. Ledningsägaren ansöker om ledningsrätt vid Lantmäterimyndigheten. Gemensamhetsanläggning När området förändras från fritidshusområde till ett traditionellt villaområde är det nödvändigt att angöringen till området förbättras. Nuvarande väganslutning till Harkievägen har mycket låg standard. Detaljplanen medger att ytterligare en ny anslutningsväg öppnas mot området Lybeck för att trygga angöringen. Befintliga vägar och grönytor inom planområdet belastar huvudsakligen fastigheten Tångsta 1:2 och Grissle 1:9. Vid infarten berörs under en längre sträckning Tångsta 1:31. På några ställen berörs även några privata fastigheter. Det finns idag en vägförening för vägen mellan Skyttebo och Solbacken men ingen gemensamhetsanlägg- 1/2

4 ning eller motsvarande för grönytor och vägar inom planområdet. Gemensamhetsanläggning för befintliga och eventuellt nya anläggningar, som t ex väg, miljöbod och bastu, kan inrättas vid lantmäteriförrättning efter ansökan av ägare till fastigheter som nyttjar anläggningarna. En gemensamhetsanläggning ägs och sköts av ägarna till fastigheterna inom planområdet. För att förvalta en gemensamhetsanläggning kan en samfällighetsförening bildas. Lämpligen sker detta i direkt anslutning till anläggningsförrättningen. Ansökan om lantmäteriförrättning skickas till Lantmäterimyndigheten. Avtal Strandfastigheten, Grissle 1:9, ägs av Västerås Stad men har under många år nyttjats och skötts av områdets fastighetsägare. Ett avtal som reglerar denna verksamhet ska upprättas med områdets förening. (Samfällighetsförening) Av avtalet skall framgå att ett offentligt promenadstråk efter stranden skall finnas tillgängligt. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplanen står tills vidare Västerås stad för. En planavgift kommer dock att tas ut enligt byggnadsnämndens taxa ut i samband med beviljande av bygglov som avser täcka plankostnaderna. De som vill utnyttja den nya detaljplanens utökade byggrätt kommer att i samband med beviljat bygglov även få betala en planavgift enligt byggnadsnämndens taxa. Kostnader för upprustning och ev. utvidgning av befintligt gatunät och teknisk försörjning åvilar fastighetsägarna inom planområdet. Målsättningen är att planens genomförande inte skall medför några kostnader för staden. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Planområdet är anslutet till befintliga system för el, tele och VA. Eventuella omläggningar vid uppförande av nybyggnader och ändringar bekostas av exploatören. Planområdet ingår i Mälarenergis verksamhetsområde. Nya va-anläggningar ska anslutas till det kommunala nätet. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs hos Vattenfall. I övrigt gäller att befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs hos Vattenfalls kundtjänst. Område för insamling av avfall, miljöbodar, har reserverats i detaljplanen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planförfattare är stadsbyggnadskontoret genom Ola Wikström tillsammans med lantmäteriförvaltningen genom Karina Liljeroos. Stadsbyggnadskontoret Lantmäteriförvaltningen Ola Wikström Karina Liljeroos 2/2

5 Dp 1736 Detaljplan för TÅNGSTA, Västerås Samrådshandling Samrådstid: 1 april 29 april 2011 Samrådshandling daterad , Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Postadress: Stadshuset Stadsbyggnadskontoret Västerås E-post: stadsbyggnadskontor@vasteras.se Hemsida: Telefon: Växel: Telefax:

6

7 SAMRÅDSHANDLING DP Dnr: 2009/364-BN 213 Ola Wikström Tel E-post: Detaljplan för Tångsta, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av en illustrationskarta, plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att i huvudsak undersöka möjligheten att utöka byggrätterna inom det befintliga fritidshusområdet. Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planläggning som medger utökade byggrätter är möjlig då antalet fastigheter som anslutit sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet är stort (25 av 27 totalt). Frågor som behöver lösas under arbetets gång är service för de boende som skola, förskola, kollektivtrafik samt infrastruktur. Befintliga vägar är i behov av förbättringar då biltrafiken förväntas öka i allmänhet samt tunga transporter vid byggnation i synnerhet. 1

8 PLANDATA Läge och omfattning Planområdet ligger i området Harkie, omkring 20 km från Västerås centrum. Planområde Översiktskarta Planområdet innefattar de 26 fastigheterna Tångsta 1:2 till 1:29 samt del av Grissle 1:9 och del av Tångsta 1:31. Mälaren Planområdet 2

9 Areal Planområdet omfattar totalt 10,6 ha. Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom planområdet är privatägda utom Grissle 1:9 (strandremsan) som ägs av Västerås Stad samt Tångsta 1:31 som ägs av Västerås kyrkliga samfällighet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan och planprogram Den kommuntäckande översiktsplanen, ÖP 52, antagen av fullmäktige , pekar ut bebyggelseområdena Tångsta, Fröholmen, Harkie, Lybeck, Råstock m.fl. i Kärrbo inklusive Nybynäs och Lindö tegelbruk som fritidshusområden som ska behålla sin karaktär på sikt. Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser för fritidshusområdena är utformade med begränsade byggrätter för att motarbeta åretruntboende och behålla bebyggelsen som fritidshus. Med åren har antalet förfrågningar om utökade byggrätter ökat. Under 2005 genomfördes därför ett arbete med en översiktlig utredning för Harkie-Kärrbo vars syfte var att: Undersöka möjligheten att tillåta större byggrätter inom befintliga fritidshusområden samt möjligheten till eventuella nya avstyckningar i anslutning till de befintliga bebyggelseområdena. Ange riktlinjer/principer för lokalisering och gestaltning av en eventuell framtida exploatering för bostäder och/eller omvandling av befintliga fritidshus till åretruntbostäder. Samråd kring den översiktliga utredningen genomfördes med förvaltningar, myndigheter och föreningar i området. Bedömningen som gjordes efter utredningen var att planläggning för nya områden eller ändring av befintliga detaljplaner för att tillåta utökade byggrätter kräver; att det finns långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppslösning att infrastukturen i form av vägar förbättras att det finns servis i form av skola och förskola i närområdet att nya tomter kräver arkeologiska undersökningar Den översiktliga utredningen bör likställas med ett planprogram. Utredningen godkändes av Byggnadsnämnden Riksintresse För området gäller riksintresset för Mälaren med öar och strandområden. Detta innebär att inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Speciellt vid bedömning av exploatering eller andra ingrepp i miljön. 3

10 Gällande detaljplaner Större delen av planområdet omfattas av områdesbestämmelser, Ob1031, för TÅNGSTA 1:3 1:29 i Kärrbo, Västerås Kommun, som vann laga kraft Områdesbestämmelserna tillåter fristående bebyggelse i en våning men ej källare eller inredd vind. Placering av byggnad får inte ske närmare än 4,5m från tomtgräns. Ingen sammanbyggnad mellan komplementbyggnad (garage eller redskapsbod) och huvudbyggnad får ske. Dessa bestämmelser har införts för att bevara områdets öppenhet. Byggrätten är 95 m 2 per tomt varav 65 m 2 tillåts för huvudbyggnad och 30 m 2 för komplementbyggnad. Någon begränsning för minsta tomtstorlek finns ej. Syftet med att införa områdesbestämmelser var att begränsa byggrätterna för att därigenom motverka att de (fritidshusen) omvandlas till permanentbostäder. När denna nya detaljplan vinner laga kraft kommer områdesbestämmelserna med automatik att utgå. Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade den , 158, att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för området (som ersättning av gällande områdesbestämmelser). Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Byggnadsnämnden har i beslut , 158, tagit ställning till att detaljplanen inte ger en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, har därför inte upprättats enligt kraven i plan- och bygglagen 5 kap. 18. Samråd har skett med länsstyrelsen. Planens genomförande kommer dock att innebära en påverkan på miljön, bland annat då de utökade byggrätterna kommer att påverka områdets karaktär, men eftersom planområdet inte ligger inom ett område med skyddsvärd natur bedöms detta inte som betydande miljöpåverkan. Ett ökat åretruntboende inom planområdet genererar fler transporter som innebär miljöpåverkan. Inte heller denna miljöpåverkan bedöms som betydande. I avsnittet Konsekvenser av planens genomförande görs en beskrivning av planens konsekvenser, i enlighet med de riktlinjer som Västerås kommunfullmäktige beslutat. BAKGRUND OCH FÖRÄNDRING Natur Mark och vegetation Inom planområdet varierar marknivåer och vegetationen. Här finns både större ädellövträd, som är typiska för mälardalsregionen, och partier med tall och gran. På tomterna närmast Mälaren växer björk, sälg och al. Marken är kuperad och blockig samt sluttar relativt kraftigt från norr mot söder vilket tillsammans innebär att naturmiljön är mycket varierad. Planområdet omgärdas i norr och nordost av produktionsskog med företrädelsevis gran. I sydost finns ett, i översiktsplanen utpekat, område med värdefull ädellövskog. I väster angränsar planområdet till Lybeck, ett annat fritidshusområde, som nyligen fått nya planbestämmelser med utökad byggrätt. 4

11 Naturvårdsverkets biotopskydd gäller för alléer (enkla och dubbla trädrader, med minst fem träd), odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar och öppna diken. Geotekniska förhållanden och markradon Jordarterna inom planområdet består av sandig morän och urberg. Geologisk undersökning har utförts i området Råstock, en kilometer norr om planområdet. Undersökningen är daterad till maj Markradonundersökningar har gjorts i samma område. De visar på låga förekomster av markradon. Kompletterande geotekniska undersökningar och markradonundersökningar erfordras vid ändring av byggnad genom ny-, på-, om-, och tillbyggnad. Vid förekomst av radon skall grunden säkras mot radon. Fornlämningar Vid Solbacken, ca 1 km sydöst om planområdet, har spridda fornlämningar påträffats. Det rör sig om några hägnader från början av vår tideräkning. Vidare finns några spridda gravar som också kan antas vara från samma tid. Några boplatser har ännu inte påträffas men bedöms finnas kopplade till gravarna och hägnaderna. De exakta lägena måste bestämmas genom inventering. Denna måste genomföras innan en ev. utvidgning av bebyggelseområdet kan påbörjas. Nya tomtlägen måste utredas noga innan de kan bli aktuella med ytterligare exploatering. Detta kommer inte att ske i samband med denna detaljplan annat än i enstaka fall. (Se ny bebyggelse.) Om fornlämning påträffas i samband med nybyggnation måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Strandskydd Inom det gamla planområdet med områdesbestämmelser var strandskyddsbestämmelserna upphävda. I denna detaljplan prövas strandskyddet igen. En bestämmelse införs i planen som anger att strandskyddet är upphävt i planområdet med undantag av det område som betecknats med a 1, strandskyddat område. För åtgärder i anslutning till stranden eller i vattnet, till exempel muddring, krävs tillstånd i så kallad vattendom. Utanför detaljplanen gäller strandskyddet upp till 300m från Mälaren om det inte finns andra detaljplaner där strandskyddet är upphävt. Översvämning Risken för översvämning och materiell skadegörelse bedöms som liten. Byggnadskultur Inventering Bebyggelsen i områdena består i huvudsak av yngre sommarstugor av varierande ut- 5

12 formning. Byggnaderna har ett stort värde som miljöskapare men i övrigt finns inga byggnader eller miljöer som bedöms ha större kulturhistoriskt värde. En mer detaljerad inventering har därför inte ansetts vara nödvändig. Bebyggelseområden Bebyggelsen utefter Tångstavägen och Flitbovägen består främst av sommarstugor från 1930-, 40- och 50-tal och är småskalig, dvs. en byggnadsarea på mindre än 50 kvm, samt uppförda endast i en våning. Tomterna består till övervägande del av naturmark. Äldre fritidshus som används året runt! Flertalet av husen är uppförda med så kallad torpargrund. Det vill säga att huset placerats på en sockel av murad sten, ofta av betong. Dagens metod att bygga med så kallad platta på mark ger ingen eller knappt skönjbar sockel. Nya hus med källare får en synlig sockel och kan harmonera bättre med de gamla husen med torpargrund. Olika fasadmaterial har använts. Mest förekommande är olika sorters träpanel. Taken är normalt flacka och täckta av rött taktegel eller svart papp. Senare nytillskott avviker från den äldre bebyggelsen genom storlek, form och färgsättning. 6

13 Nya byggnader i ny skala och färgsättning! Ny bebyggelse Önskemål bland de boende om att höja standarden på sitt fritidsboende alternativt åretruntboende har lett fram till att de flesta byggrätter i dag är fullt utnyttjade. Kommunalt vatten och avlopp finns nu framdraget till området och flera fastigheter är anslutna. Ökade byggrätter kan helt förändra ett gammalt fritidshusområde till oigenkännlighet. Målsättningen är att så inte skall ske här. För att utökade byggrätter inte skall ge möjlighet till helt nya större och avvikande typer av hus har Västerås stad tagit fram en informationsfolder för att påvisa goda exempel för ny- om-, på- och tillbyggnad. Skälet till detta är för att om möjligt behålla områdets karaktär av fritt placerade hus med en lokal estetisk förankring. En faktor i upplevelsen är de relativt stora tomterna. Att göra avstyckningar bedöms därför inte lämpligt. Tomtstorleken begränsas därför till minst 1400m 2. Inom området finns en yta som inte indelats i tomter. Antagligen ansågs den svårbebyggd när avstyckningarna en gång genomfördes. Här föreslås två nya tomter samt en mindre gränsjustering. Detaljplanen föreslår att byggrätten per tomt utökas till en tillåten byggnadsarean på 250 m 2. Byggnadsarea innebär den area som byggnaden upptar på markytan. Inom dessa 250 m 2 ska komplementbyggnader, som gäststuga, garage och förråd inrymmas. Genom att begränsa byggnadens totalhöjd/nockhöjd ger bestämmelsen en möjlighet att bygga såväl en- som tvåplanshus och med eller utan källare. Huvudbyggnadens totalthöjd/nockhöjd begränsas dock till 8 meter. Det är motiverat att få uppföra hus med källare för att harmonisera med den äldre be- 7

14 byggelsen vad gäller höjd på sockel eller bygga sluttningshus i suterräng där det bedöms lämpligt. Komplementbyggnad får inte ha en större byggnadsarea än 75 m 2 per enhet och inte sammanbyggas med huvudbyggnaden. Totalhöjd/nockhöjd begränsas till 5 meter för att inte dominera över huvudbyggnaden. En utökning av nu gällande avstånd mellan byggnaderna och tomtgräns föreslås för att behålla den öppenhet som finns i området och utsikt över Mälaren. Utsikt över vatten är en kvalité men ingen rättighet. I dag har flertalet fastigheter sjöutsikt. Målsättningen med detaljplanen är att denna kvalité skall finnas kvar till stora delar. Det förutsätter att ny bebyggelse inte täpper till alla siktlinjer. Detaljplanen föreslår att huvudbyggnad ska placeras minst 10 m från gata och 6 m från gräns till granntomt. Mot park, åkermark/skogsmark kan byggnad uppföras i tomtgräns. Även komplementbyggnad ska placeras minst 10 m från gata och minst 6 m från gräns till granntomt. Byggrätten begränsas mot sidogranne så att en korridor på 12 m hålls öppen! Även vid gångstråken är målsättningen att hålla en 12 m bred korridor. Mot gångstråk får byggnad inte placeras närmare än 4,5 m. Sprängning och utfyllnad ska i största möjliga utsträckning undvikas. Det är önskvärt att tomterna behåller sin naturliga topografi även om byggnaderna utökas, då denna kvalité är en del i områdets karaktär. Ambitionen är att byggnadsarean delas upp på flera byggnader för att få en bebyggelse som svarar mot traditionell landsbygds- och fritidsbebyggelse. Vanligt är att bebyggelsen på landsbygden består av en huvudbyggnad med flera kompletterande byggnader. Lämplig placering av miljöbod föreslås på ett par platser. Byggnaden ska uppföras i stil som överensstämmer med karaktären på övrig bebyggelse. Arbetsplatser I dag finns inga arbetsplatser inom planområdet. Detaljplanen medger att 25 % av bostadens bruttoyta får innehålla icke störande verksamhet, som kontor eller hantverk. Verksamhet får ej bedrivas utomhus. Undantag är förskola som tillåts på valfri tomt inom planområdet. Offentlig service Det finns i dag ingen offentlig service inom eller i anslutning till planområdet. Närmaste service finns i Irsta, på 12 km avstånd, i form av förskolor, skola och idrottsplatser. Skolbuss kan angöra planområdet i väganslutningen till Harkievägen ca 300 m norr om bebyggelsen. Ökar boendet och antalet barn kan föreslagen väg mot Lybeck genomföras och skolbussen får bättre möjlighet att angöra området. Detaljplanen medger att förskola kan anordnas inom valfri fastighet när behov uppstår 8

15 och underlaget blir tillräckligt stort. Enligt beräkningar av Västerås stad kan det under de närmaste åren komma att finnas tillräckligt med barn i Harkie för etablering av en förskola. Kommersiell service Det finns ingen kommersiell service inom eller i anslutning till planområdet. Närmaste kommersiella services finns i Irsta. Här finns en pizzeria och en bensinstation med en mindre livsmedelbutik, post, och ATG-ombud. I köpcentret Hälla, i anslutning till Västerås, ligger större mataffär och annan kommersiell service. Hälla ligger omkring 20 km från planområdet. Tillgänglighet Bebyggelsens utformning ska säkerställa en god tillgänglighet för funktionshindrade till husens entréer, gångstråk och vägar samt friytor enligt gällande lagstiftning. Effektiv energianvändning Allmänna krav på energiförbrukning som framgår av Boverkets byggregler, BBR, gäller generellt. Det är dock viktigt att vi successivt minskar användningen av elektricitet för uppvärmning. Västerås stad har därför som mål att nya byggnader ska uppförs enligt principerna för lågenergihus. Detta gäller även för tillbyggnader och ombyggnation. Enligt beslut i Kommunfullmäktige är följande nivåer de högst tillåtna för att definieras som lågenergihus för bostäder med en bostadsyta under 400kvm; För bostäder som uppvärms på annat sätt än elvärme (ex. pellets eller vedeldning), är den högsta tillåtna specifika energianvändningen 75 kwh/m²/år. För bostäder som värms upp med elvärme, till exempel värmepump, är den högsta tillåtna nivån 40 kwh/m²/år. Byggnaden får ha en maximal effektförlust vid dimensionerande ute temperatur på 20 W/ m². Tätheten i omslutande area, golv, yttervägg och tak, skall vara mindre än (<) 0,4 l/s m² (liter per sekund och kvadratmeter) vilket skall säkras i byggprocessen via provtryckning enligt gällande standard. (SS021551) Skyddsrum Skyddsrum behöver inte anordnas för närvarande. Friytor Lek- och rekreation Allmänt finns ytor för lek och rekreation på befintliga tomter och i omgivande naturmark. Inga iordningsställda lekplatser finns för närvarande inom planområdet. I denna detaljplan anges en yta efter stranden för gemensam lek, dans mm. Här finns även en byggrätt för gemensam bastu mm. Även naturmarken mot föreslagen ny anslutningsväg till Lybecksområdet är lämplig för bl.a. lek. Till flertalet av fastigheterna hör en båtbrygga. Allmänt tillstånd för att uppföra bryggor saknas. Rätt till uppförande av brygga finns dock inskrivet på resp. fastighet. Bryggorna är belägna på mark som nu ägs av Västerås Stad. På sikt kan det finnas önskemål om en 9

16 ny gemensam brygga av flera skäl. Planen innehåller ett område för eventuellt en ny större gemensam båtbrygga i anslutning till den gemensamma bastun. I enstaka fall har tomtägarna närmast Mälaren avverkat och anlagt gräsmattor över strandzonen som ägs av Västerås Stad. Åtgärden kan uppfattas som utökande av tomt samt en inskränkning av det rörliga friluftslivet som regleras i strandskyddet. Planförslaget redovisar marken närmast Mälaren som parkmark med tillgång för allmänheten. Ett gångstråk efter stranden föreslås för att öka tillgängligheten till Mälarstranden för Västeråsarna i allmänhet i enlighet med beslutat program för natur- och kulturmiljön, Genomförande av gångstråk och skötsel av stranden föreslås reglerat mellan Västerås stad och nybildad samfällighetsförening. (Se genomförandebeskrivning.) Vid Mälaren strax väster om planområdet, inom Lybeckområdet, finns tillgång till badplats. Naturmiljö Det är viktigt att de nuvarande värden som finns inom planområdet tas tillvara. Vegetationen bör till stor del bevaras för att planområdet om möjligt ska behålla sin nuvarande karaktär. Skillnaderna mellan skoglandskapet och jordbrukslandskapet bör finnas kvar. Den öppna marken ökar den biologiska mångfalden och skapar möjligheter till utblickar i landskapet. Ekarna är ett viktigt inslag i mälardalsvegetationen. Stora karaktäristiska träd bör bevaras. Även andra ädellövträd kan utgöra viktiga solitärer värda att vårda och ta hand om. I detaljplanen har dock inget enskilt träd skyddats med planbestämmelser. Naturen finns nära i Tångsta 10

17 Många tomter i Tångsta är så kallade naturtomter, med höga träd tätt inpå bebyggelsen. Det är önskvärt att karaktären på tomterna behålls även i framtiden då byggrätterna utökas. Detta för att upplevelsen av området ska påminna om dagens situation. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Området nås i dag med bil via den stuntals mycket krokiga men asfalterade Harkievägen. Den, Harkievägen, underhålls av Vägverket då den är en statlig väg. Vägbanan är omkring fem meter bred. Det innebär att en sopbil och en personbil endast kan mötas med låg hastighet. Annars är hastigheten begränsad till 70 km/h. Enligt Vägverket är vägen inte dimensionerad för att tåla tung trafik. Ny väg mot Västerås diskuteras som skulle förbättra tillgängligheten till Tångsta i synnerhet och Harike i allmänhet. Några beslut är ännu inte tagna men det finns planer på en ny väg varför det är infört i denna detaljplan en reservation om gatukostnadsersättning. Det innebär att kostnaden för den nya vägen det kan komma att utdebiteras på bland annat dem som nu får utökade byggrätter i Harkie. Från Harkievägen till planområdet finns en enkel enskild väg. För den ansvarar områdets vägförening. Här i Tångsta finns det ingen samfällighetsförening men en vägförening som svarar för underhållet. Inom planområdet finns en liknande enkel väg. Även för denna ansvarar vägföreningen. Vägföreningens väg är mellan tre och fyra meter bred. Detta innebär att den på de smalaste delarna endast tillåter möte mellan cyklist och bil. Där vägen är bredare, runt fyra meter, kan två bilar mötas i låg fart. Det finns dock flera markerade mötesplatser. Standarden på vägen är låg och standarden på vägbeläggningen (hjulspår) lika så. Det finns varken gatubelysning eller separata gång- och cykelvägar till eller i området. Vintertid skapar detta problem varför en översyn av vägen är nödvändig om antalet åretruntboende ökar. När området nu kommer att förändras från fritidshusområde till ett traditionellt villaområde är det nödvändigt att angöringen till området förbättras. Detaljplanen medger att ytterligare en anslutningsväg öppnas mot området Lybeck. Dylik väg skulle även förbättra kommunikationerna inom och mellan övriga områden i Harkie samt förbättra trafiksäkerheten inte minst för utryckningsfordon. Genomförandet kan ske genom markköp eller annan överenskommelse. (Se genomförandebeskrivningen.) Huvudmannaskap för vägarna kan vara kommunalt eller enskilt. Det finns motiv för att vägförening/framtida samfällighetsförening är huvudman för vägarna i framtiden då de sköter dessa i dag. Genom detta kan de boende själva förändra vägstandarden i takt med behoven. Vägarna inom planområdet grenar sig och det bildas sak. återvändsgränder som i ett fall leder till en vändplan. I ett annat fall saknas vändplan. Här föreslås att en vändplan 11

18 tillskapas genom markköp och fastighetsreglering. (Tångsta 1:3) För att underlätta för boende samt det rörliga friluftslivet föreslås en utbyggnad av gångstråk. Genomförandet kan komma att ta lång tid men med ökat åretruntboende kommer kraven och behoven att öka. Kommunen är ansvarig för genomförandet på egen mark. Genomförandet kan dock ske i en överenskommelse med samfälligheten. Även för det fortsatta underhållet föreslås att avtal tecknas mellan kommun och samfällighet. Utbyggnaden av övriga gångstråk sker genom samfällighetens försorg. På enstaka platser föreslås fastighetsregleringar för att underlätta framdragandet av gångstråk. Kollektivtrafik Busslinje 36, som trafikerar Harkievägen, går endast sommartid och med bara två turer per dag. Finns lediga platser kan kolbussen nyttjas vid behov Parkering Parkering skall normalt anordnas på den egna tomten. Stor hänsyn skall tas till topografi och vegetation. I de fall bostadshuset är högt beläget och det inte går att lösa tillfart och parkering utan stora ingrepp ska utgångspunkten vara att tillfart och parkering ordnas vid angöringsvägen. Detta för att undvika att branta partier kalhuggs eller att tillfartsväg anordnas med brant lutning. Vid den föreslagna gemensamma bastubyggnaden anvisas en yta för anordnande av en gemensam parkering för besökare, till- och frånleveranser till båtarna mm. Olycksrisker Inom eller i anslutning till planområdet planeras inga verksamheter som kan medföra olycksrisker. Planområdet ligger inte inom någon känd riskkällas riskområde. Inga riskkällor finns därför i dag som kan påverka människor och miljö negativt. Förutsättningar för räddningsingripande Framkörningstider Planen föreslår bostadsbebyggelse i maximalt två våningar, dvs. grupp D-bebyggelse. Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst överskrida 20 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte. Brandvattenförsörjning Planområdet skall enligt aktuellt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med minsta kapacitet 600 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter på 150 meter alternativt 900 l/min och med ett maximalt avstånd om 1000 meter till närmaste brandpost. I samband med att området anslutits till kommunalt vatten- och avloppssystem har även ett brandpostnät byggts ut. Närmaste brandpost finns nu invid Harkievägen, nära T- korsningen Harkievägen-Råstocksvägen. Det är mindre än 1000 meter till närmaste brandpost inom hela planområdet. Brandpostnätet bedöms ha tillräcklig kapacitet för att kunna tillgodose behovet av brandvattenförsörjning. 12

19 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Planområdet är i dag ett verksamhetsområde enligt lagen om allmänna vattentjänster och ca. 20 % av fastigheterna är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Vid ändring, om-, på- eller tillbyggnad av bostadshus som kräver bygglov bör anslutning ske till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Dagvatten (regnvatten) tas idag omhand genom infiltration och i öppna diken. I fortsättningen ska dagvattnet i så stor utsträckning som möjligt omhändertas lokalt. Dagvatten ska infiltrera på den egna tomten där markförutsättningarna medger detta. Saknas naturliga förutsättningar kan stenkistor anläggas för att skapa fördröjning och förbättra infiltrationen. Takavvattning löses genom stuprör med utkastare. Marklutningen från huset till gata eller terräng bör vara minst 5 %. Dagvatten från hårdgjorda ytor som vägar mm. kan ledas bort i öppna diken med fördröjningsdammar där så är möjligt. Värme Planområdet saknar kommunalt fjärrvärme. Kommunens fjärrvärmenät är inte aktuellt att bygga ut till Harkie. Om bergvärme planeras ska det vara minst 20 meter mellan varje borrhål. Ansökan om bergvärme inlämnas till Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Västerås stad avråder från direktverkande el för uppvärmning av bostadshus. El Samtliga fastigheter är eller kan anslutas till befintligt elnätet. Tele och bredband Inget bredband har dragits ut till Tångsta. Det finns dock förberett med tomrör för teleoch bredbandsledningar utmed nedlagd vatten- och avloppsledning. Avfall Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras inom varje område i miljöbod eller motsvarande. Miljöbod ska lokaliseras vid väg eller vändplan och vara lätt tillgänglig för de boende i området. I detaljplanen har mark reserverats för alternativa placeringar av miljöbod. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Hållbarhetsfyran Västerås stads vision är att ständigt gå mot en ökad ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet vid planläggning. Under planarbetet görs därför en riktningsanalys (Hållbarhetsfyran) som ger en indikation på om detaljplanens genomförande innebär en ökad hållbarhet jämfört med nuvarande förhållanden. Analysen syftar också till att uppmärksamma vilka förbättringar som kan göras för att nå målet. Bedömningen enligt hållbarhetsfyran redovisas som bilaga till denna handling. Här följer en samlad beskrivning av planens konsekvenser: Social hållbarhet Det går bra att röra sig i området till fots eller med cykel, trots att vägarna är smala. Hastigheten för fordon inom bostadsområdet är låg och hänsyn tas till andra trafikanter. Men det finns inga gatlyktor, vilket gör det otryggt att vistas på vägarna efter mörkrets inbrott. Hastigheten på Harkievägen är relativt hög. Inte heller utmed denna större väg 13

20 finns gatlyktor. Det innebär en otrygg situation vid mörker för både gående och cyklister. Detta är något som inte kommer att förändras i och med detaljplanen. Det är långt till dagligvaruhandel, skolor, förskolor och arbetsplatser. De boende i området är på många sätt beroende av bil för att kunna ta del av denna service. I den nya detaljplanen tillåts att förskoleverksamhet bedrivs på valfri tomt inom planområdet. Detta innebär en förbättring av viss service jämfört med idag. Idag finns en åldersblandad befolkning inom området vilket bedöms positivt. De utökade byggrätterna innebär att fler kan få möjlighet att bosätta sig här permanent. Att köpa ett hus här är ett relativt billigt sätt att skaffa sig ett egnahemsboende på varför det kommer att tilltalar många unga familjer. På sikt kommer detta att förändra ålderssammansättningen. Den nya byggrätten medger ett byggande efter var och ens behov. Det möjliggör att en blandning av människor med olika behov kan bosätta sig här. Den utökade byggrätten innebär en möjlighet till en bättre boendesituation för såväl nya som gamla invånare. Ekologisk hållbarhet Området är idag redan exploaterat. I och med de utökade byggrätterna kommer mer tomtmark att bebyggas. Det är dock mark som redan i dag är i anspråkstagen. Exploateringen är i dag måttlig. De ökade byggrätterna innebär mer än en fördubbling av exploateringen men med hänsyn till de stora tomterna bedöms även denna exploatering som måttlig. Ingen värdefull jordbruksmark tas i anspråk för ny bebyggelse. Dagvatten tas om hand lokalt och ska i största möjliga utsträckning infiltrera på den egna tomten. Övrigt dagvatten ska ledas i diken och infiltreras i naturmarken för att undvika påverkan på Mälarens vatten. Den grönska som finns i området idag ska i största möjliga utsträckning bevaras. Öppen mark ska bevaras, för att behålla den biologiska mångfalden. Vissa stora karaktäristiska träd ska bevaras. Lövträd ska bevaras, då de är karaktäristiska för Mälardalen. Utsläppen från transporter kommer att öka, då fler kommer att bygga om och till samt bosätta sig permanent i området. Kulturell hållbarhet Den nya detaljplanen föreskriver att den befintliga, glesa bebyggelsekaraktären ska behållas. Det är viktigt att hålla kulturlandskapet öppet, vilket också föreskrivs i detaljplanen. Inga större ingrepp i topologin tillåts. Det är på grund av kända fornlämningar som endast ett fåtal nya tomter tillkommer i speciella lägen. Stor hänsyn skall tas till kända och ev. nya fornlämningar. Det är lätt att orientera sig i planområdet. Den nya bebyggelsen skall utformas med hänsyn till omgivningen och den befintliga bebyggelsen. En förnyelse av bebyggelsen samt fler som bosätter sig här året om innebär en förändring på gott och ont. 14

21 Ekonomisk hållbarhet Planområdet ligger i ett attraktivt läge för det rörliga friluftslivet med närhet till både vatten och vackra rekreationsområden. Det nya vatten- och avloppssystemet är tillräckligt dimensionerat för att tillgodose behoven från de boende. Eftersom ett befintligt fritidshusområde nu ges utökade byggrätter kan befintliga vägar och fastigheter utnyttjas effektivare. Ett ökat befolkningsunderlag kan leda till att en förskola öppnas i planområdet. Sammanfattning: Riktningsanalysen, hållbarhetsfyran, visar att förändringarna i planområdet kommer att bidra till positiv utveckling. Den sociala hållbarheten kommer att öka. Fler väljer att bosättas sig här och fler familjer får nu möjligheten att bo kvar när husen kan utökas. Den ekologiska hållbarheten kommer att till viss del påverkas negativt i och med ett ökat permanentboende. Det finns dock positiva ekologiska aspekter. Den ekonomiska hållbarheten påverkas positivt. Ett utökat befolkningsunderlag kan leda till förbättrad service i området. Den kulturella hållbarheten påverkas både negativt och positivt av den förändrade bebyggelsen. Ur barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv och hälsoperspektiv förbättras området för de boende. Men det finns naturligtvis aspekter som bör förbättras. Ingen kollektivtrafik kommer att försörja området, annat än en buss med enstaka turer på sommarhalvåret, vilket innebär att befolkningen blir beroende av bil. Ett utökat befolkningsunderlag kan dock komma att ge underlag för utökad kollektivtrafik på lång sikt. Även bristen på offentlig och kommersiell service är ett problem. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. 15

22 Ändrad lovplikt/lov med villkor Följande åtgärder är befriade från krav på bygglov: Ändrad användning från bostad till kontor och hantverk. Högst 25 % av byggnadens bruttoarea får inredas. Uppföra carport om 25 m 2. Uppföra tak över uteplats, med eller utan enkel inglasning, om högst 25 m 2. Uppföra solfångare/solceller i takfall. Upplysning Med carport avses byggnad avsedd för biluppställningsplats, som i sin helhet utgör öppenarea, dvs. endast en långsida och en kortsida får förses med vägg. Carport och tak över uteplats som bygglovbefriats får uppföras utöver den i planen angivna byggrätten. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av planavdelningen i samarbete med representanter från Tekniska nämndens stab, Kultur- Idrott- och Fritidsnämndens stab, Lantmäteriförvaltningen, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och Mälarenergi. Stadsbyggnadskontoret Hans Larsson Planchef Ola Wikström Planarkitekt BILAGA Hållbarhetsfyran, diagram: 16

23 17

24

25