DP Västerås. INLEDNING Handlingar. Planuppdrag. Syfte Syftet med PLANDATAA. fågel- 1/15

Transkript

1 UTSTÄLLNING DP 1736 Dnr 2009/364-BN 213 Torkel Lindgren Tel Detaljplan för Tångsta, Harkie-Kärrbo, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankartaa med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebe- i upp- skrivning och fastighetsförteckning. Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade , 306, att ge stadsbyggnadskontoret drag att upprätta detaljplan för området Tångsta, Harkie-Kärrbo, Västerås. Syfte Syftet med detaljplanen är att skapa större byggrätter inom befintligt fritidshusområde, att säkerställa allmänhetens tillgång till stranden samt att pröva möjligheterna till avkm fågel- styckning av två nya bostadsfastigheter. PLANDATAA Läge och omfattning Planområdet ligger i Harkie, omkring 20 km med bil från Västerås, cirka 14 vägen. Planområdet omfattar 30 fastigheter och planområdets areaa är cirka 8, 7 hektar. Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom planområdet är privatägda utom Grissle 1:9 (stranden och Mälaren) som ägs av Västerås stad och Tångsta 1:31 (skogen norrr om Tångstavägen) som ägs av Västerås kyrkliga samfällighet. Översiktskarta skala 1: samt karta över planområdet, skala 1: /15

2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Västerås Den kommuntäckande översiktsplanen, ÖP 52, antagen av fullmäktige , 46, anger bebyggelseområdena i Harkie, Fröholmen, Nybynäs och Lindö tegelbruk som fritidshusområden som ska behålla sin karaktär. Harkievägen Preliminär sträckning av Harkievägen ur Öp60, Översiktsplan för Gäddeholm. Skala 1: Västerås stad tog fram en översiktsplan för Gäddeholm under början av 2000-talet. Översiktsplanen för Gäddeholm, Öp60, antogs Här föreslås en sträckning för ny väg till Harkie som markeras med svart linje i kartan ovan. Vägen är föremål för politiska diskussioner och är inte finansierad. Sträckningen är därmed inte beslutad. Översiktlig utredning för Harkie-Kärrbo Med åren har antalet förfrågningar om utökade byggrätter ökat. Under 2005 gjordes därför en översiktlig utredning för Harkie-Kärrbo. Dess syfte var att: Undersöka möjligheten att tillåta större byggrätter inom befintliga fritidshusområden samt möjligheten till eventuella nya avstyckningar i anslutning till befintliga bebyggelseområden. Ange riktlinjer/principer för lokalisering och gestaltning av en eventuell framtida exploatering för bostäder och/eller omvandling av befintliga fritidshus till åretruntbostäder. 2/15

3 Samråd kring den översiktliga utredningen genomfördes med förvaltningar, myndigheter och föreningar i området. Bedömningen som gjordes efter utredningen var att planläggning för nya områden eller ändring av befintliga detaljplaner för att tillåta utökade byggrätter kräver: att det finns långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppslösning att infrastrukturen i form av vägar förbättras att det finns service i form av skola och förskola att nya tomter kräver arkeologiska undersökningar Den översiktliga utredningen bör likställas med ett planprogram. Utredningen godkändes av byggnadsnämnden Riksintresse För området gäller riksintresset för Mälaren med öar och strandområden. Detta innebär att inom området ska turismen och friluftslivets intressen särskilt beaktas när lämpligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön bedöms. Områdesbestämmelser Större delen av planområdet omfattas av områdesbestämmelser, Ob1031, för Tångsta 1:3 1:29 i Kärrbo, Västerås kommun, som vann laga kraft Områdesbestämmelserna tillåter fristående bebyggelse i en våning men inte källare eller inredd vind. Byggnader får inte placeras närmare än 4,5 m från tomtgräns. Komplementbyggnad (garage eller förråd) får inte sammanbyggas med huvudbyggnad. Byggrätten är 95 m² per tomt varav 65 m² tillåts för huvudbyggnad och 30 m² för komplementbyggnad. Någon begränsning av minsta tomtstorlek finns inte. Syftet med att införa områdesbestämmelser var att begränsa byggrätterna för att därigenom motverka omvandling av fritidshusen till permanentbostäder. När denna detaljplan vinner laga kraft kommer områdesbestämmelserna att utgå. Planprogram Den översiktliga utredning som godkändes av byggnadsnämnden bör likställas med ett planprogram. Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Planens genomförande bedöms inte ge en sådan betydande miljöpåverkan som avses i Miljöbalken (MB) 6 kap. 11. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, har därför inte upprättats enligt kraven i Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) 5 kap. 18. Samråd har skett med länsstyrelsen. Planens genomförande kommer dock att innebära en påverkan på miljön, då området till stor del kommer att bli bebott året runt, vilket bland annat innebär fler transporter till och från området. I avsnittet Konsekvenser av planens genomförande görs en beskrivning av planens konsekvenser i enlighet med de riktlinjer som Västerås kommunfullmäktige beslutat. Strandskydd Eftersom planarbetet inletts efter 1 juli 2009 gäller de nya strandskyddsbestämmelserna inom planområdet. Strandskyddet kommer att återinträda i och med den nya detaljplanen och måste därför prövas på nytt. 3/15

4 NUVARANDE OCH FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Natur Mark och vegetation Inom planområdet varierar marknivåer och vegetation. Här finns både större ädellövträd, som är typiska för mälardalsregionen, och partier med tall och gran. På tomterna närmast Mälaren växer björk, sälg och al. Marken är kuperad och blockig samt sluttar relativt kraftigt från norr mot söder vilket innebär att naturmiljön är mycket varierad. Planområdet omgärdas i norr och nordost av produktionsskog med företrädelsevis gran. I sydost finns ett, i översiktsplanen utpekat, område med värdefull ädellövskog. I väster angränsar planområdet till Lybeck. Geotekniska förhållanden och markradon Jordarterna inom planområdet består av sandig morän och urberg. Någon markradonundersökning eller geoteknisk undersökning har inte gjorts i planområdet. Förorenad mark Troligen finns inga markföroreningar i området. Om markföroreningar hittas ska Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen i Västerås stad kontaktas. Fornlämningar Vid Solbacken, ca 1 km sydöst om planområdet, har spridda fornlämningar påträffats. Det rör sig om några hägnader från början av vår tideräkning. Vidare finns några spridda gravar som också kan antas vara från samma tid. Några boplatser har ännu inte påträffas, men bedöms finnas kopplade till gravarna och hägnaderna. De exakta lägena måste bestämmas genom fornlämningsinventering, som behöver genomföras innan bygglov kan ges för byggnader på de två nya avstyckade fastigheter som detaljplanen möjliggör. Om fornlämning påträffas i samband med nybyggnation måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Bebyggelse Behovsbedömning av kulturmiljöinventering Bebyggelsen i områdena består i huvudsak av sommarstugor med varierande utformning. Byggnaderna har ett stort värde som miljöskapare, i övrigt finns inga byggnader eller miljöer som bedöms ha kulturhistoriskt värde. En mer detaljerad inventering har därför inte ansetts vara nödvändig. Äldre fritidshus som används året runt. 4/15

5 Befintlig bebyggelse Bebyggelsen i Tångsta består främst av sommarstugor från 1930-, 40- och 50-tal och är småskalig, dvs. en byggnadsarea på mindre än 50 m², samt uppförda endast i en våning. Tomterna består till övervägande del av naturmark. Flertalet av husen är uppförda med så kallad torpargrund. Det innebär att huset placerats på en sockel av murad sten, ofta av betong. Dagens metod att bygga med så kallad platta på mark ger ingen eller knappt skönjbar sockel. Om nya hus byggs med källare skapas en synlig sockel vilket kan harmonisera bättre med de befintliga husen. Olika fasadmaterial har använts. Mest förekommande är olika sorters träpanel. Taken är företrädelsevis flacka och täckta av rött taktegel eller svart papp. Nyare byggnader avviker från äldre bebyggelse genom storlek, form och färgsättning. Nya byggnader som avviker från äldre bebyggelse i skala och färgsättning. Markanvändning Den huvudsakliga markanvändningen i planområdet blir bostäder. Stranden avsätts som naturmark, där gångväg får anläggas. I vattenområdet tillåts bryggor. Norr om Tångstavägen, öster om fastigheten Tångsta 1:18, reserveras ett område på cirka 20x20 meter för miljöbod. Miljöboden är placerad så att den skymmer sjöutsikten och landskapsbilden så lite som möjligt. Norr om fastigheten Tångsta 1:9 reserveras ett mindre område för befintlig nätstation. För anläggande av bryggor gäller speciella regler, se avsnittet Strandskydd i slutet av planbeskrivningen. 5/15

6 Illustration av två avstyckade fastigheter och möjliga nya byggnader vid Tångstastigen. Föreslagna ändrade fastighetsgränser markeras med röd linje. Skala 1: Fastighetsindelning En del av karaktären i området är de stora tomterna. Delning av befintliga bostadsfastigheter tillåts inte i detaljplanen. Minsta fastighetsstorlek anges därför till 1300 m². Inom området finns en stor yta som tillhör fastigheten Tångsta 1:2 och som aldrig bebyggts, troligen på grund av topografin. Området har aldrig varit planlagt. Här föreslås avstyckning av två nya fastigheter och en mindre gränsjustering. Detaljplanen innebär att strandskyddet upphävs för de två nya bostadsfastigheterna; för motivering se avsnittet Strandskydd i slutet av planbeskrivningen. Ny bebyggelses omfattning och utformning Önskemål bland de boende om att höja standarden på sitt fritidsboende eller permanentboende har lett till att de flesta byggrätter i dag är fullt utnyttjade eller överskridna. Stadsbyggnadskontoret har ambitionen att om möjligt behålla områdets karaktär av fritt placerade hus med en lokal estetisk förankring. Den nya byggnadsarean begränsas till 250 m 2. Byggnadsarea innebär den area som 6/15

7 byggnaden upptar på marken. Inom dessa 250 m 2 ska komplementbyggnader, som gäststuga, garage och förråd inrymmas, samt carport och skärmtak över uteplats. Enskilda komplementbyggnader får inte ha en större byggnadsarea än 75 m². Nya byggnader ska anpassas efter den befintliga topografin i området. Sprängning och utfyllnad ska i största möjliga utsträckning undvikas. Det är önskvärt att tomterna behåller sin naturliga topografi även om byggnaderna utökas, då topografin är viktig för områdets karaktär. Hus med källare får uppföras, vilket kan harmonisera väl med den äldre bebyggelsen. Även suterränghus är tillåtna. Schaktningsarbeten blir dock ofrånkomliga när det gäller de två avstyckade fastigheterna vid Tångstastigen. Här är terrängen mycket oländig och stora mängder sprängsten har deponerats här. Ett förslag till höjdsättning av marken, som dock inte är juridiskt bindande, visas i illustrationen på föregående sida. Huvudbyggnaders totalhöjd (nockhöjd) begränsas till 7,0 meter, vilket medger 1,5- planshus men normalt inte bebyggelse i två våningar. Höjdbegränsningen till 7,0 meter har tillkommit efter önskemål om att hålla nere skalan på nya byggnader i området. Komplementbyggnadernas totalhöjd begränsas till 5,0 meter. Ambitionen är att byggnadsarean delas upp på flera byggnader för att få en bebyggelse som svarar mot traditionell landsbygds- och fritidsbebyggelse. Vanligt är att bebyggelsen på landsbygden består av en huvudbyggnad med flera kompletterande byggnader. Minsta tillåtna taklutning i detaljplanen är 14 grader. Ny bebyggelses placering Huvudbyggnad ska placeras minst 4,0 meter från fastighetsgräns och komplementbyggnad ska placeras minst 1,0 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader ska visuellt vara tydligt underordnade huvudbyggnaden. Minsta avstånd mot gatan regleras genom mark som prickas på plankartan, se nästa stycke. Breda bebyggelsefria zoner markeras längs gaturummen för att behålla den öppenhet som finns i området idag och lämna utrymme för utsikten mot Mälaren. Utsikt över vatten är en kvalité, men ingen rättighet. Idag har flertalet fastigheter sjöutsikt. Målsättningen med detaljplanen är att denna kvalité ska finnas kvar till stora delar och att vyerna mot Mälaren från flera av gatorna i Tångsta ska bevaras i stor utsträckning. Generellt sträcker sig den bebyggelsefria zonen 9,0 meter från vägområdet, men avståndet har anpassats efter befintliga huvudbyggnader och befintlig topografi. Befintliga komplementbyggnader som står på prickad mark får underhållas men inte byggas till. På fastigheterna närmast Mälaren får inte huvudbyggnad uppföras inom en zon längs stranden som markeras på plankartan. Zonen är generellt 9,0 meter bred men undantag görs för de fastigheter där huvudbyggnaden ligger närmare stranden idag. Miljöbodar och tekniska anläggningar placeras enligt bestämmelserna för komplementbyggnader. Arbetsplatser I dag finns inga arbetsplatser inom planområdet. Detaljplanen medger att 25 % av bostadens bruttoyta får innehålla icke-störande verksamhet, som kontor eller hantverk. Förskola tillåts på valfri tomt inom planområdet. Offentlig service Det finns i dag ingen offentlig service inom eller i anslutning till planområdet. Närmaste service finns i Irsta, på 12 km avstånd, i form av förskolor, skola och idrottsplatser. Detaljplanen tillåter att samtliga bostadsfastigheter i området används för förskoleändamål. Bostäder kan därmed omvandlas till förskolor om behov uppstår. 7/15

8 Kommersiell service Det finns ingen kommersiell service inom planområdet. Närmaste kommersiella services finns i Irsta i form av en bensinstation och pizzeria. I köpcentret Hälla, Västerås, ligger mataffärer och annan kommersiell service. Tillgänglighet Bebyggelsens utformning ska säkerställa en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till husens entréer, gångstråk och vägar samt friytor enligt gällande lagstiftning. Detta innebär bland annat att det inte får finnas trappor eller andra stora nivåskillnader mellan bilplats och entré till nybyggda bostadshus. Effektiv energianvändning Västerås stad har som mål att nya byggnader uppförs enligt principerna för lågenergihus. Detta gäller även för tillbyggnader och ombyggnation. Enligt beslut i kommunfullmäktige är följande nivåer de högst tillåtna för att definieras som lågenergihus i Västerås: För bostäder som uppvärms på annat sätt än elvärme (ex. fjärrvärme), är den högsta tillåtna specifika energianvändningen 75 kwh/m²/år. För bostäder som värms upp med elvärme, är den högsta tillåtna nivån 50 kwh/m²/år. Skyddsrum Skyddsrum behöver inte anordnas. Friytor Lek och rekreation Allmänt finns ytor för lek och rekreation på befintliga tomter och i omgivande naturmark. Inga iordningsställda lekplatser finns för närvarande inom planområdet. Stranden har potential att vara det viktigaste området för rekreation och planen tillåter att en gångväg anläggs längs stranden. Till flertalet av fastigheterna hör en båtbrygga. Allmänt tillstånd för att uppföra bryggor saknas. Rätt till uppförande av brygga finns dock inskrivet på resp. fastighet. Bryggorna är belägna på mark som ägs av Västerås stad. Flera fastighetsägare närmast Mälaren har röjt vegetation, fyllt ut strandlinjen och anlagt gräsmattor på Västerås Stads mark i strandzonen. Dessa åtgärder är olagliga och utgör en inskränkning av det rörliga friluftslivet som regleras i strandskyddet. I vissa fall har även privata byggnader tillkommit olagligt på Västerås Stads mark och staket eller andra hinder uppförts för att försvåra allmänhetens fria tillgång till stranden. I detaljplanen slås fast att den kommunala marken närmast Mälaren ska vara naturmark tillgänglig för allmänheten. En parkering föreslås anläggas vid Tångstastigen, bland annat för att göra området mer tillgängligt för besökande allmänhet. Strax väster om planområdet, inom Lybeckområdet, finns tillgång till badplats. Naturmiljö Det är viktigt att de nuvarande värden som finns inom planområdet tas tillvara. Vegetationen bör till stor del bevaras för att planområdet om möjligt ska behålla sin nuvarande karaktär. Stora karaktäristiska lövträd, i synnerhet ädellövträd, bör bevaras. I detaljplanen har dock inget enskilt träd skyddats med planbestämmelser. Många tomter i Tångsta är så kallade naturtomter, med höga träd tätt inpå bebyggelsen. Det är önskvärt att karaktären på tomterna behålls även efter att byggrätterna utökats. 8/15

9 Naturtomt i Tångsta. Gator och trafik Övergripande vägnät Området nås i dag med bil via Harkievägen. Den underhålls av Trafikverket då den är en statlig väg. Enligt Trafikverket är vägen inte dimensionerad för att tåla tung trafik. Från Harkievägen ansluter Tångstavägen, som är enskild väg och har mycket enkel standard. För denna väg ansvarar områdets vägförening. Tångstavägen kommer även fortsättningsvis att ha enskilt huvudmannaskap (troligen i en samfällighetsförening). Med ett ökat åretruntboende i Tångsta ökar behovet av att rusta upp Tångstavägen till en bättre standard. Det är viktigt att poängtera att vägen enbart kommer att breddas om huvudmannen för Tångstavägen beslutar att göra detta. Kommunen kommer inte att finansiera eller genomföra breddning av Tångstavägen. I samrådsförslaget redovisades en ny vägförbindelse till Lybeck, norr om Tångsta. Detta förslag har utgått och ingen väg planeras mellan Tångsta och Lybeck. Mindre vägar inom planområdet Tångstavägen är lokalgata genom planområdet och avslutas i planområdets västra del nära Lybeck. I planområdet finns ytterligare en lokalgata, Tångstastigen, som viker av söderut mot Mälaren. Sophämtningsfordon har svårt att vända på flera platser i planområdet. Detaljplanen möjliggör att en vändplan skapas i västra delen av Tångsta genom att den vändplan som tillhör Tångsta 1:3 överförs till Tångstavägen genom markköp och fastighetsreglering. Om detta sker så föreskriver detaljplanen att vändplanen byggs om, så att Tångsta 1:3 kan behålla parkeringsplatser vid gatan. En förutsättning för att kunna stycka av två fastigheter från Tångsta 1:2 är att Tångstastigen dras om i ny sträckning i sin sydliga del. Den nya gatan avslutas med en vändplan samt parkeringsplatser. Stor hänsyn har tagits till den befintliga terrängen för att minimera schaktningsarbeten och utfyllnader samt undvika att den nya vägen blir alltför brant. Från den nya vändplanen anger detaljplanen att en infart bör anläggas norrut för att ordna god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till entréer på Tångsta 1:19 respektive den nya avstyckade fastigheten. 9/15

10 Gång- och cykeltrafik samt gatubelysning Det finns varken gatubelysning eller separata gång- och cykelvägar i området. Inga åtgärder föreslås i planen. Trafiken bedöms inte bli så omfattande att separata gång- och cykelvägar krävs. Genom Tångsta är vägområdet bara cirka 5 meter brett längs Tångstavägen, vilket innebär att det skulle krävas markköp för att få plats att anlägga trottoar. Detta regleras inte i detaljplanen. I Tångsta finns gångstigar ner mot Mälaren, mellan fastigheterna, på flera ställen. Dessa bevaras i detaljplanen och avsikten är att de skall skötas av samma huvudman som gatorna genom området. Kollektivtrafik Till Tångsta går ingen kollektivtrafik. Även med framtida inflyttning är det tveksamt om Tångsta kommer att ha tillräckligt befolkningsunderlag för kollektivtrafik. Skolskjuts kommer däremot att finnas. Parkering Parkering anordnas på den egna tomten. I Tångstastigens förlängning, cirka 35 meter från Mälaren, föreslås en ny vändplan och i anslutning till denna cirka 9 st parkeringsplatser. Dessa är främst tänkta för besökande allmänhet. Det finns idag ingen möjlighet för allmänheten att parkera i Tångsta förutom på privat tomtmark. Parkeringarna kan också fungera som gästparkeringar för boende i Tångsta, eller angöringsplats när varor ska bäras ned till bryggor, etc. Störningar Buller Riktvärden för buller bedöms inte komma att överskridas efter planens genomförande. Skuggning På grund av tomternas storlek och byggrätternas begränsning bedöms solförhållandena bli mycket goda även efter planens genomförande. Olycksrisker Inom planområdet planeras inga verksamheter som kan medföra olycksrisker. Planområdet ligger inte inom någon känd riskkällas riskområde. Inga riskkällor finns därför i dag som kan påverka människor och miljö negativt. Förutsättningar för räddningsingripande Framkörningstider Planen föreslår bostadsbebyggelse i maximalt två våningar, dvs. grupp D-bebyggelse. Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst överskrida 20 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte. Brandvattenförsörjning Planområdet skall enligt aktuellt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med minsta kapacitet 600 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter 150 meter alternativt 900 l/min och med ett maximalt avstånd om 1000 meter till närmaste brandpost. Inga brandposter finns i området sedan tidigare. Enligt Mälardalens Brand- och räddningsförbunds policy måste därför ett brandpostnät med minsta kapacitet 600 l/min och med ett maximalt inbördes avstånd mellan brandposter på 150 meter anläggas i området. Mälarenergi har i möte under augusti 2011 hos Mälardalens Brand- och räddningsförbund åtagit sig att anlägga ett brandpostnät i Tångsta. 10/15

11 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Planområdet är i dag ett verksamhetsområde enligt lagen om allmänna vattentjänster. För att bygglov ska ges krävs godkänd VA-lösning. Dagvatten (regnvatten) tas idag omhand genom infiltration och i öppna diken. Dagvatten ska infiltrera på den egna tomten där markförutsättningarna medger detta. Om naturliga förutsättningar saknas kan stenkistor anläggas för att skapa fördröjning och förbättra infiltrationen. Takavvattning löses genom stuprör med utkastare. Marklutningen från huset till gata eller terräng bör vara minst 5 %. Dagvatten från hårdgjorda ytor som vägar m.m. kan ledas bort i öppna diken med fördröjningsdammar där så är möjligt. Värme Planområdet saknar kommunal fjärrvärme. Kommunens fjärrvärmenät är inte aktuellt att bygga ut till Harkie. Om bergvärme planeras ska det vara minst 20 meter mellan varje borrhål. Ansökan om bergvärme inlämnas till Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Västerås stad avråder från direktverkande el för uppvärmning av bostadshus. El Samtliga fastigheter är anslutna till, eller kan anslutas till, befintligt elnät. Tele och bredband Det finns tomrör för optiska fiberkablar utmed vatten- och avloppsledningarna i området, med möjlighet för fastigheterna att ansluta sig. Det finns därmed möjlighet att installera bredband med hög hastighet i Tångsta. Avfall Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras i miljöbod eller motsvarande. Miljöbod ska lokaliseras vid väg eller vändplan, i lägen som har god tillgänglighet för de boende i området. I planen reserveras en yta norr om Tångstastigen för användning som miljöbod. Att samordna sophanteringen till en gemensam miljöbod medför mindre trafik i området och en rationellare sophantering samt innebär lägre avgifter för den enskilde fastighetsägaren. 11/15

12 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Riktningsanalys för hållbarhet Västerås stads vision är att ständigt gå mot ökad ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet vid planläggning. Under planarbetet görs därför en riktningsanalys, Hållbarhetsfyran, som ger en indikation på om detaljplanens genomförande innebär en ökad hållbarhet jämfört med nuvarande förhållanden. Analysen syftar också till att uppmärksamma vilka förbättringar som kan göras för att nå målet. Här följer en samlad beskrivning av planens konsekvenser. Hållbarhetsdiagram Social hållbarhet Diagrammet visar låga värden för social hållbarhet på grund av det långa avståndet till service. Det är långt att gå eller cykla till närmaste affär och till skolor och arbetsplatser. De boende i området är på många sätt beroende av bil för att kunna ta del av denna service. I den nya detaljplanen tillåts förskola på valfri tomt inom planområdet. Detta kan innebära en viss förbättring av servicen jämfört med idag. Även om området inte innehåller flera olika boendeformer är befolkningen idag blandad i avseende till ålder. Byggrätten är mycket flexibel och kan anpassas efter var och ens behov, vilket möjliggör en viss blandning av människor i området. Detaljplanen bedöms i första hand utöka byggrätterna för de som redan bor i området varför befolkningssammansättningen inte bedöms förändras nämnvärt. På sikt är det dock troligt att det kommer att bo fler barnfamiljer i Tångsta än idag. 12/15

13 I dagsläget finns ingen iordningställd lekplats för barn, men gott om utrymme för lek finns i skog och mark. Planen möjliggör att lekplats anläggs inom naturområde. Positivt är också att trafikvolymen är låg och att vägarna därmed inte skapar barriäreffekter. Ekologisk hållbarhet Värdet för den ekologiska hållbarheten dras ner av att befolkningsunderlaget blir alltför litet för att ge underlag för tät kollektivtrafik eller kommersiell service i området, vilket leder till ökade transporter. Värdet dras också ner på grund av dagens uppvärmningssystem och att bebyggelsen idag inte uppfyller kravet för lågenergihus. Detta förbättras med planens genomförande då ny bebyggelse kommer att ha bättre energiprestanda. Planens genomförande innebär ökade byggrätter. Det rör sig dock enbart om mark som redan är påverkad av bebyggelse eller av storskaliga schaktningsarbeten. Att bebygga redan exploaterad tomtmark tätare är bra ur ekologisk synpunkt då det innebär att nya byggnader kan uppföras utan att ny mark behöver exploateras. Dagvatten ska tas om hand lokalt och ska i största möjliga utsträckning infiltreras på den egna tomten. Övrigt dagvatten ska ledas i diken och infiltreras i naturmarken för att undvika påverkan på Mälarens ytvatten. Detta innebär en förbättring från dagens situation eftersom dagvattenhantering inte behandlas i gällande planer. Den grönska som finns i området idag är en stor kvalitet och kommer i stor utsträckning att finnas kvar även i framtiden. Den föreslagna gångvägen längs vattnet gör strandområdet mer tillgängligt för allmänheten än idag. Utsläpp och buller från transporter kommer att öka då fler bosätter sig permanent i området, men gällande riktvärden bedöms inte komma att överskridas. Däremot är ny permanentbebyggelse i området negativt ur klimatsynpunkt då resandet med bil kommer att bli omfattande. Avståndet till Västerås tätort är också så pass stort, 20 kilometer, att det är tveksamt om kollektiva färdmedel någonsin kommer att få attraktiva restider i jämförelse med restid med bil. Kulturell hållbarhet Den nya detaljplanen föreskriver att den befintliga, glesa bebyggelsekaraktären ska behållas. Det är viktigt att behålla vyerna mot Mälaren i stor utsträckning, vilket också föreskrivs i detaljplanen. Stor hänsyn skall tas till kända och eventuella nyfunna fornlämningar. Den nya bebyggelsen ska utformas med hänsyn till omgivningen och den befintliga bebyggelsen. Ekonomisk hållbarhet Områdets bedöms vara en attraktiv boendemiljö på grund av närhet till vatten och grönområden. Området blir attraktivare som besöksmål om gångväg anläggs längs stranden. Planen innebär att marken kommer kunna användas mer effektivt då exploateringen ökar. Utbyggnaden kräver inte omfattande efterbehandlingar. Stor del av befintlig bebyggelse kan återanvändas, byggas om eller byggas till. Vägens kapacitet till området är bristande, vilket leder till långa restider. Området har idag inte tillräckligt underlag för kollektivtrafik, och bedöms troligen inte ha det i framtiden heller, trots högre exploatering och fler åretruntboende. Kapacitet för VA, förskolor, skolor och så vidare bedöms vara tillräcklig för att klara exploateringen. 13/15

14 Sammanfattning av riktningsanalys Riktningsanalysen för hållbarhet visar att förändringarna i planområdet kommer att bidra till en viss positiv utveckling i området. Den sociala hållbarheten i området försämras idag av bristande kollektivtrafik och service, en situation som på kort sikt inte förbättras av planens genomförande. På sikt kan dock en större befolkning ge underlag för etablering av exempelvis förskola. Den ekologiska hållbarheten förbättras av att byggrätterna utökas, vilket är positivt ur resurshushållningssynpunkt då nya byggnader kan uppföras utan att ny mark behöver exploateras. Ny bebyggelse kommer också att behöva mindre energi för uppvärmning än äldre fritidsbebyggelse, och dagvattenhanteringen från ny bebyggelse hanteras på ett bättre sätt än idag. Däremot är ny permanentbebyggelse i området negativt ur klimatsynpunkt då resandet med bil kommer att bli omfattande. Den ekonomiska hållbarheten förbättras av att ny bebyggelse kan lokaliseras inom planområdet. Positivt är också att stranden blir mer tillgänglig för allmänheten. Vägens bristande kapacitet och bristen på kollektivtrafik och service inverkar dock negativt. Den kulturella hållbarheten bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Genomförandet av planen bedöms inte medföra negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, avseende halterna för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen eller partiklar (PM10 och PM 2,5). Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Genomförandet av planen bedöms inte medföra negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för vattenförekomster avseende god kemisk och ekologisk status. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Strandskydd Inom det område som omfattas av områdesbestämmelser är strandskyddet idag upphävt. I strandområdet gäller inte områdesbestämmelserna och här gäller strandskydd. Eftersom planarbetet inletts efter 1 juli 2009 gäller de nya strandskyddsbestämmelserna inom planområdet. Strandskyddet kommer att återinträda i och med den nya detaljplanen och måste därför prövas på nytt. Planområdet ligger inom 300 meter från Mälaren och omfattas därför av strandskyddets återinförande. En stor yta består av bostadstomter med tillhörande vägar. Detta område bedöms sakna betydelse för strandskyddets syften. Närmare stranden finns ett naturområde, samt ett vattenområde med bryggor. I detta område är det mycket viktigt att strandskyddet bevaras. En bestämmelse införs i planen som anger att strandskyddet upphävs inom hela planområdet, förutom inom områden markerade a 1. Detaljplanen möjliggör att bryggor anläggs längs stranden. För att anlägga brygga krävs bygglov och strandskyddsdispens, samt tillstånd från markägaren. När detta skrivs, och sannolikt under överskådlig tid framöver, är Västerås stad markägare och ansökan om tillstånd att anlägga brygga skall lämnas till Fastighetskontoret. Fyllning och byggande i vatten kan kräva tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (MB). Tillstånd prövas av mark- och miljödomstolen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas, behövs inte tillstånd (11 kap. 12 MB). 14/15

15 Detaljplanen innebär att strandskyddet upphävs för två nya bostadsfastigheter vid Tångstastigen samt för ny dragning av Tångstastigen. Detta sker med stöd av 4 kap. 17 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Som motiv för att upphäva strandskyddet för de nya bostadsfastigheterna och vägen anför Stadsbyggnadskontoret följande särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c Miljöbalken: Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften: Området har använts som upplag för stora mängder sprängsten och schaktmassor från hela Harkie-Kärrbo-området i samband med att VA installerats. En bred väg har också schaktats genom området. Detta innebär att området inte har några höga biologiska värden och att området saknar rekreationsvärde. Att återställa området till naturmark eller parkmark skulle bli dyrt och Stadsbyggnadskontoret bedömer inte att det är troligt att en framtida samfällighetsförening vill betala för att skapa ett rekreationsområde här när Tångsta omges av både strand och skog med höga rekreationsvärden. Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att nya bostadsfastigheter är den mest lämpliga markanvändningen i det aktuella området. Området är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskilt från området närmast strandlinjen: Stadsbyggnadskontoret betraktar området som en lucktomt då det på tre sidor omges av bostadsfastigheter. När Tångstastigen dras om kommer dessutom en väg och en slänt att avskilja de nya fastigheterna från strandområdet. Väster om det aktuella området ligger bostadsfastigheten Tångsta 1:19 endast 25 meter från strandlinjen. Öster om det aktuella området ligger bostadsfastigheten Tångsta 1:28 på ett avstånd av 34 meter från strandlinjen. De föreslagna bostadsfastigheterna ligger 53 meter från strandlinjen, och därmed flyttas bebyggelsefronten i planområdet inte närmare stranden av att strandskyddet upphävs i det aktuella området. Ändrad lovplikt, lov med villkor För de föreslagna avstyckningarna i område märkt a 2 på plankartan gäller att bygglov får beviljas först när anslutande väg med vändplan och parkeringsplatser har anlagts. Om exploateringen påverkar befintliga ledningar skall ledningarna flyttas till nytt läge innan bygglov får beviljas. Följande åtgärder är befriade från krav på bygglov: Ändrad användning till kontor och hantverk, högst 25 % av byggnadens bruttoarea. Solfångare och solceller i takfall. Gatukostnadsersättning Gatukostnadsersättning kan komma att tas ut av fastigheterna inom Harkie-Kärrbo, Frösåker m.m. i samband med att en ny väg via Gäddeholm detaljplaneras och byggs. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av stadsbyggnadskontoret genom Ola Wikström och Torkel Lindgren. Stadsbyggnadskontoret Hans Larsson Planchef Torkel Lindgren Planarkitekt 15/15