Regionala riktlinjer för vårdhygien. inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län
|
|
- Monica Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Regionala riktlinjer för vårdhygien inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län
3 Förord Regionala riktlinjer för vårdhygien införs för att en god vårdhygienisk kvalitet skall upprätthållas inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län. Vårdhygienens övergripande målsättning är att förebygga infektioner hos vårdtagare och hindra smittspridning mellan vårdtagare till personal och omvänt. Vårdgivare, den nämnd som har hälso- och sjukvårdsansvaret i kommunen, ansvarar för att personal har kunskap och rutiner i arbetet så att smittspridning undviks. De regionala riktlinjerna utgörs av två dokument dels regionala riktlinjer dels kunskapsdokument om basala hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. De har utformats med hjälp av litteratur i ämnet och regelverk. Arbetsgruppen för regionala riktlinjer har valts av MAS-gruppens representanter i Norrbottens län. Riktlinjerna med kunskapsdokument har granskats av smittskyddsläkare Kia Karlman och hygiensköterska Kristina Johansson, båda vid Sunderby Sjukhus, hygien-sköterska Carola Wallstål Piteå Älvdals sjukhus, distriktsläkare Staffan Wikström Övertorneå. Arbetsgruppen: Lars-Göran Avenius Ulla Fredriksson Anna-Lena Lundmark Siv Nilsson Estrid Olofsson MAS, Övertorneå kommun MAS, Bodens kommun (tidigare Pajala kommun) MAS, Arjeplogs kommun MAS, Bodens kommun Hygienansvarig sjuksköterska, Bodens kommun Dokumentet sammanställt år 2004 i maj av hygienansvarig sjuksköterska Estrid Olofsson. Arbetsgruppen vill framföra tack till alla som medverkat i arbetet med riktlinjerna, kunskapsdokumentet och granskat textmaterialet. Giltighet Riktlinjerna med kunskapsdokument tas i bruk i Norrbottens län år 2004.
4 1. Inledning Regionala riktlinjer för vårdhygien Definition Vårdhygien. 5 Sida 2. Basala hygienrutiner Smittvägar Mottaglig individ Vårdrelaterade infektioner Urinvägsinfektioner Magsjukeutbrott Blodsmitta Resistenta bakterier Registrering Anmälan om vårdrelaterade infektioner Lagstiftning och föreskrifter Organisation för vårdhygienisk verksamhet Befattningshavares ansvarsområden i vårdhygien Verksamhetschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Arbetsledare/enhetschef Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Hygienansvarig sjuksköterska Hygienombud Utbildning Uppföljning/utvärdering. 11 Bilagor: Referenser bilaga 1 Registreringsblankett bilaga 2
5 1. Inledning I den kommunala hälso- och sjukvården förekommer avancerade vårduppgifter som kräver god grundläggande kunskap om vårdhygien och smittspridning. Vårdhygien är åtgärder som förhindrar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Risken att smittas är störst för människor med bl.a. nedsatt immunförsvar. En av de mest utsatta grupperna att drabbas av infektioner och infektioner av resistenta bakterier är äldre människor över 80 år. Totalt beräknas närmare tio procent av alla de som ligger på sjukhus i dag ha en eller flera vårdrelaterade infektioner. Det uppskattas att vårdrelaterade infektioner orsakar eller bidrar till dödsfall årligen i Sverige enligt rapport år 2003 från socialstyrelsen (Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete). Det visar sig att brister i vårdhygien kommer som nummer två av fem områden med bristande patientsäkerhet. Det är därför viktigt att vårdarbetet bedrivs på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller friska smittbärare. Personal med varierande kunskap eller ingen utbildning är en relativt vanlig situation inom den kommunala hälso- och sjukvården. En konsekvent vårdhygienisk arbetsteknik är sättet att motverka vårdrelaterade infektioner och smittspridning. För att uppnå en god vårdhygienisk kvalitet bör det finnas tillgång till hygiensköterska/hygienansvarig sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län.
6 1.1 Regionala riktlinjer för vårdhygien Riktlinjerna för vårdhygien med kunskapsdokument vänder sig i första hand till vårdpersonal och ledningsansvariga som arbetar med vård och omvårdnad i den kommunala hälso- och sjukvården. Uppgiften är att vårdpersonalen skall ha kunskap i vårdhygien och basala (grundläggande) hygienrutiner. Det förutsätter att det finns hygienansvariga sjuksköterskor i varje kommun som samverkar med ledningsansvarig och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i vårdhygieniska frågor och som har ansvar för bl.a. vårdhygienisk rådgivning och undervisning. Syftet med riktlinjerna för vårdhygien och kunskapsdokumentet är att öka kvaliteten i omvårdnaden genom att vårdpesonalen får fördjupade kunskaper i vårdhygien, bl.a. om smittspridning, smittämnen, vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och arbetsteknik enligt basala hygienrutiner. I en institutionsliknande hemmiljö sker spridning av bakteriestammar lätt. Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Vårdpersonalen skall kunna vårda infekterade och infektionskänsliga vårdtagare samt använda sådana rutiner så att smittspridning förhindras. Det gäller även resistenta bakterier som MRSA (metacillin resistenta staphylococcus aureus). Viktigt är att riktlinjerna för vårdhygien och kunskapsdokument förankras i verksamheten. Målet med vårdhygien är att vårdpersonal får kontinuerlig utbildning och handledning i att förebygga infektioner hos vårdtagare, hindra smittspridning mellan vårdtagare och hindra smittspridning från vårdtagare till personal och omvänt. 1.2 Definition Vårdhygien är åtgärder som förhindrar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Med vårdrelaterade infektioner avses varje infektionstillstånd som drabbar vårdtagare till följd av vård, undersökning eller behandling. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som vårdpersonalen ådragit sig till följd av arbetet. 1.3 Vårdhygien Vårdhygien ur smittskyddssynpunkt handlar om hur man skyddar vårdtagare från smittämnen som kan komma från andra vårdtagare, personal eller miljö. Det handlar även om att motverka att vårdpersonalen smittas genom sitt arbete. Mikroorganismer, såsom bakterier, virus och svamp är små partiklar. De kan inte ses med blotta ögat, men kan under vissa omständigheter ge infektioner hos oss människor. För att skydda oss mot denna fara kan vi använda oss av olika hygieniska metoder. I vårdhygien ingår basala hygienrutiner, metoder för desinfektion (rengöring), sterilisering, infektionsregistrering, rutiner bl.a. vid blodsmitta, städning under och efter utbrott av magsjuka, hantering av rentvätt och smutstvätt, avfallshantering och farligt avfall, isoleringsvård (vård i eget rum/lägenhet) samt om vårdrelaterade infektioner. Detta beskrivs i kunskapsdokumentet.
7 2. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är ett arbetssätt med rutiner och arbetsteknik som skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all vårdpersonal. Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter. Konsekvent handhygien = handdesinfektion på föreskrivet sätt, före rent och efter orent arbete, även när handskar använts. Handskar användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde/skyddsrock används vid direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Under arbete med vård och omvårdnad av boende, hantering bl.a. av smutstvätt, hantering av avfall och vid toalettbesök tillförs hela tiden nya mikroorganismer på händer och underarmar. Därför är det viktigt att utföra handdesinfektion så ofta att inte mikroorganismer överförs mellan vårdtagare eller till utrustning, materiel, livsmedel, annan personal eller besökare. Förutom att vara noggrann med handhygien skapar man också barriärer genom att använda handskar i plast/vinyl och plastförkläde/skyddsrock i vissa arbetsmoment. 2.1 Smittvägar För att förebygga smitta och hindra smittspridning behövs kunskaper om smittvägar liksom om basala hygienrutiner. Med smittvägar menas på vilket sätt mikroorganismer överförs mellan människor. Smitta kan överföras genom direkt eller indirekt kontakt (kontaktsmitta) med infekterad hud eller slemhinna. Luftsmitta (via andningsvägar) i luft finns både droppar, aerosoler, damm partiklar och hudfragment som kan vara bakteriebärande. Vatten och födoämnen kan fungera både som smittkälla och smittväg för t.ex. magsjukeutbrott. Blodsmitta innebär att mikroorganismer från en individ överförs till en annan via blod eller kroppsvätskor med blodinblandning t.ex. vid stick- och skärskada hos vårdpersonal. 2.2 Mottaglig individ Mottagligheten för mikroorganismer varierar stort mellan individer. En del personer utvecklar sjukdom med symptom, andra blir symptomfria smittbärare medan ytterligare andra vare sig blir sjuka eller smittbärare utan förblir helt opåverkade. En person kan vara mottaglig i olika grad vid skilda tillfällen. Faktorer som påverkar mottaglighet är bl.a. Ålder och kön. Underliggande sjukdom och näringstillstånd. Behandling med cytostatika, steroider och andra immunosuppressiva mediciner. Strålbehandling. Sår, eksem. Främmande kropp såsom invasiva katetrar, proteser mm. Smittdosens storlek (den mängd som avges från smittkällan t.ex. från person med akut infektionssjukdom).
8 3. Vårdrelaterade infektioner Den medicinska vården blir allt mer avancerad och komplicerade ingrepp utförs. De som är svårt sjuka blir därmed mer utsatta för risker för att få vårdrelaterade infektioner. Resurskrävande vård och behandling flyttas allt mer från sjukhus till hemmen eller särskilda boenden hos kommunerna. Svårt sjuka och de med stort omvårdnadsbehov finns idag inom särskilda boenden och de är en av den mest utsatta gruppen att drabbas av infektioner. Spridning av mikroorganismer med nedsatt känslighet (resistenta bakterier) befaras öka på grund av bl.a. bristande hygienrutiner hos vårdpersonalen. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är urinvägsinfektioner eller tarminfektioner (magsjukeutbrott). Ofta förorsakade av smittöverföring genom direkt eller indirekt kontaktsmitta. Basala hygienrutiner är vår viktigaste smittförebyggande åtgärd. 3.1 Urinvägsinfektioner Definition: Bakteriuri (avsöndring av bakteriehaltig urin) kan vara symptomlös eller förenad med symptom från urinröret, prostata, bitestiklar, urinblåsa och ibland från den ena eller båda njurarna (värk, ömhet, feber). Delas ofta in i nedre (blåskatarr och urinrörskatarr), övre (njurbäckeninflammation) och urosepsis (blodförgiftning utgången från urinvägarna). Vid nedre urinvägsinfektion förekommer täta trängningar och ibland blodig urin. Vid njurbäckeninflammation tillkommer feber och ibland ont i korsryggen. Vid urosepsis har personer hög feber och frossa oftast med muskelvärk. Den vanligaste bakterien som förorsakar urinvägsinfektion är E coli, cirka 50 %. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner orsakas ofta av felaktiga hygienrutiner och kan smitta som direkt eller indirekt kontaktsmitta. 3.2 Magsjukeutbrott Orsakas vanligen av virus eller bakterier. Smittsamhet och symptom varierar beroende på vilket smittämne det är som orsakar utbrottet. Vid magsjukeutbrott är det viktigt med livsmedelshygien och basala hygienrutiner för att förhindra smittspridningen. Sjuka och smittade vårdtagare ska hållas avskilda från ej smittade. Calicivirus är vanligaste orsaken till magsjukeutbrott inom vård, skola, omsorg. Virus kan smitta från person till person, men även från smittat livsmedel t.ex. sallad, tårtor, skurna produkter. Årliga magsjukeutbrott inträffar under hela året, kallas ibland för vinterkräksjuka. Såväl vårdtagare, personal som besökare kan drabbas. Den kan vara mycket smittsam och är smittsam även 1-2 dygn efter att symptomen upphört. Inkubationstiden är timmar. Oftast börjar den akut med kräkningar och diarré. Kräkningar och diarré innehåller stora mängder virus därför är smittsamheten mycket stor. 3.3 Blodsmitta Avses sjukdomar som kan spridas via blodkontakt t.ex. stick av förorenade kanyler eller blodstänk på skadad hud, på slemhinnor eller i ögon. Vanligaste smittämnen när det gäller blodsmitta är hepatit B och hepatit C. Hepatit (inflammation i levervävnad), gulsot kan vara ett sjukdomstecken.
9 Hepatit B: Är ett virus som smittar flera veckor före sjukdomsdebut. Smittan sprids genom infekterade kroppsvätskor och kan även spridas från kanyler. Ungefär 5 % vuxna blir kroniska smittbärare. Ju yngre en individ är som smittas av hepatit B, desto större risk för att utveckla kronisk hepatit. Risk för levercancer uppträder efter lång sjukdomstid. Smittväg för hepatit B är blod och sexuell kontaktsmitta. Vårdpersonal som har hand om vårdtagare med känd hepatit B skall erbjudas vaccination. Hepatit C: Är ett virus med hög risk för kronisk infektion. Normalt innebär påvisbara antikroppar att man bedöms som smittsam. De smittade som har kronisk hepatit, får leverskador och kan utveckla levercirrós eller levercancer. Smittväg för hepatit C är blodsmitta och sexuell kontaktsmitta. Vaccin mot hepatit C finns ännu inte utvecklat Vi vet aldrig om en vårdtagare bär på blodsmitta eller ej, därför skall vinylhandskar alltid användas vid hantering av blod och andra kroppsvätskor som urin, avföring. Betrakta alltid blod som smittrisk. Används goda rutiner så är risken för smitta mycket liten. Vanligaste smittvägen i vården är stick och skärskador 3.4 Resistenta bakterier MRSA har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de pencilliner och pencillinliknande antibiotika som vanligen används mot staphylococcinfektioner. Svåra Staphylococc-infektioner kan då enbart behandlas med ett fåtal, ofta mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar, t.ex. vancomycin. MRSA, sprids framförallt inom och mellan vårdinrättningar. Vissa MRSA-stammar har egenskaper som gör att det sprids mycket lätt. När väl MRSA har etablerats t.ex. på ett boende kan de vara utomordentligt svåra att bli av med. För personalen blir arbetet med MRSA-vårdtagare mer tidskrävande, det binder upp personalen en större andel av tiden. MRSA patienter karakteriseras av att vara åldriga, en femtedel av alla svenska MRSA-fall är över 80 år. Det är personer som behöver mycket sjukvård. Det viktigaste är att förhindra smittspridning. Därför måste alltid basala hygienrutiner konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer. 3.5 Registrering Syftet med registrering är att tidigt upptäcka infektionsfrekvens på enhet/boende. Registreringen kan ses som en kvalitetssäkring och en trygghetskontroll för vårdtagaren. Kvalitetssäkring kan utgöra utgångspunkt för förbättringar, att ändra olämpliga rutiner och bidra till att basala hygienrutiner efterlevs bättre. På enheter där man infört rutin att registrera alla uppkomna infektioner visar undersökningar att antalet infektioner minskar och att man i ett tidigt skede kan avgöra om infektionsfrekvensen är onormalt stor. Utifrån den lokala statistiken kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och hygienansvarig sjuksköterska tillsammans med MAS, betydligt enklare vidta åtgärder och avgöra om en anmälan enligt Lex Maria är aktuell. Registrering och återrapportering uppfyller socialstyrelsens krav på ett väl fungerande kvalitetssystem enligt SOSFS 1996:24. Registrering skall utvärderas, en åtgärd som bör ske varje månad. 3.6 Anmälan om vårdrelaterade infektioner Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2002:4), avser vårdrelaterade infektioner som ej är förväntade men återkommer gång på gång eller som uppkommer betydligt oftare än vad som förväntas i det enskilda fallet.
10 4. Lagstiftning och föreskrifter De formella kraven finns i lagar och föreskrifter. I hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (SFS 1982:763) 2 anges att hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet och bedrivas med hjälp av den personal, de lokaler och utrustning som behövs för att upprätthålla den goda kvaliteten. (SFS är Svensk författningssamling.) Lag (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, upptar bl.a. att vårdpersonalen har ett eget ansvar som är förenligt med god och säker vård. SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling, 1996:24) säger att det måste finnas ett kvalitetssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvaliteten uppnås och upprätthålls i verksamheten. Avvikelsehantering (SOSFS 2000:4). Med avvikelse, d.v.s. tillbud eller skada, avses en icke förväntad händelse som har medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för vårdtagare. Avvikelse omfattar vårdrelaterade infektioner eller relaterad till den medicinska behandlingen eller omvårdnaden. Rutiner skall finnas för avvikelsehantering. Lex Maria (SOSFS 2002:4) föreskriver anmälningsskyldighet bl.a. om förekomst av vårdrelaterade infektioner. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Med hjälp av arbetsmiljölagstiftningen kan smittskyddsarbetet bedrivas preventivt på arbetsplatserna. AFS (Arbetsskyddsstyrelsens författningssamling) 1991:2 Vid smittfarligt arbete skall arbetstagaren ges instruktion som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett betryggande sätt mot smitta. AFS 1990:18 Arbetsgivaren skall tillse/bekosta skyddsutrustning som skyddskläder, handskar och desinfektionsmedel. Om arbetsgivare i sin riskbedömning kommer fram till att personalen behöver vaccineras mot vissa sjukdomar, skall arbetsgivaren erbjuda och bekosta vaccinet. AFS 1986:23 Innehåller allmänna föreskrifter och skydd mot blodsmitta för särskilt riskutsatta arbeten. Smittskyddslagen (SFS 1988:1472). Lagens syfte är att förhindra att smittspridning sker. Landstingen utser en smittskyddsläkare som planerar, organiserar och leder smittskydds-arbetet. Patienternas rättigheter och skyldigheter regleras i lagen. 5. Organisation för vårdhygienisk verksamhet MAS har övergripande ansvar för vårdhygienen inom kommun. Hygienansvarig sjuksköterska, bör ha en lång praktisk erfarenhet, ca 5 år, som sjuksköterska. Utbildning som innefattar inriktning mot smittskydd, vårdhygien, utredning/forskningsmetodik, pedagogik, erfarenhet av utvärdering och uppföljningsarbete. Hygienombud, vårdpersonal med intresse för vårdhygien, behövs inom varje enhet/boende. Primärvårdens läkare med intresse för smittskyddsfrågar samverkar med MAS och hygienansvarig sjuksköterska. MAS/hygienansvarig sjuksköterska samverkar med landstingets hygiensköterska och smittskyddsläkaren. Varje kommun utformar den vårdhygieniska verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna.
11 6. Befattningshavares ansvarsområden i vårdhygien Ytterst ansvarig för vårdhygien är vårdgivaren. Samverkan skall ske mellan samtliga yrkeskategorier i de frågor som rör vårdhygien 6.1 Verksamhetschef Skall upprätthålla kraven på hög säkerhet och god kvalitet. Kvalitetssystem skall finnas. Se till att personalens kompetens upprätthålls. Tillse att ändamålsenlig utrustning finns och används. Främja kostnadseffektivitet 6.2 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har övergripande ansvar för vårdhygien inom kommunens särskilda boenden. Skall upprätta och revidera rutiner. Kontinuerligt följa upp infektioner som kan uppstå eller redan har uppstått. Vid infektioner med stor smittspridning skall MAS hantera avvikelserapporter med hög prioritet. Se till att personalen får fortlöpande utbildning i vårdhygien. Tillse att gällande författningar och föreskrifter finns tillgängliga och efterlevs. 6.3 Arbetsledare/enhetschef Bemannar tjänster med utbildad personal. Se till att nyanställda och vikarier får utbildning i vårdhygien. Medverkar till att aktuella lagar, författningar, rutiner och annat informationsmaterial finns tillgängligt. Tillse att nödvändig och ändamålsenlig utrustning finns. Uppföljning av metoder för desinfektion och kontroll av utrustning. Tillhandahålla lokala skriftliga rutiner för städning och tillse att de tillämpas och följs upp. Se till att personal med smittsamma infektioner inte arbetar i det direkta vårdarbetet eller med mathantering. 6.4 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Tillse att åtgärder vidtas vid vård av infekterad vårdtagare för att undvika smittspridning och att de basala hygienrutinerna följs. Ta kontakt med hygienansvarig sjuksköterska och smittskyddsläkare vid behov. Skall informera, undervisa och handleda vårdpersonal, studerande och anhöriga om basala hygienrutiner. Registrera, utvärdera och följa upp infektioner. 6.5 Hygienansvarig sjuksköterska Skall ge vårdhygienisk/infektionsprofylaktisk rådgivning, information och undervisning till vårdpersonal, ledningsansvariga, nyanställda och studerande. Skall kontinuerligt följa upp basala hygienrutiner, infektioner och registrering. Samordna och utveckla vårdhygieniskt hälso- och sjukvårdsarbete.
12 Bedriver utvecklingsarbete anpassat till lokala förhållanden och behov. Inhämta nya rön, nya kunskaper inom vårdhygien och ta del av forskningsresultat samt medverka i utvecklingsprojekt. 6.6 Hygienombud Informera och instruera vårdpersonal, nyanställda och studerande på arbetsplatsen om basala hygienrutiner. Arbeta förebyggande för att förhindra smittspridning samt rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska, hygienansvarig sjuksköterska och arbetsledare. 7. Utbildning Målet med utbildningen är att ge grundläggande kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner med dess betydelse för alla som arbetar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Ämnesområden De vanligaste sjukdomsalstrande mikroorganismerna, deras uppbyggnad, förökning spridningssätt samt smittämnens förmåga att förorsaka sjukdom. Smitta, smittspridningsvägar och försvarsmekanismer hos människan. Utveckling och motståndskraft hos mikroorganismer. Vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner och bl.a. rutiner vid hantering av rentvätt, smutstvätt, livsmedel, sondmatning, magsjukeutbrott, städrutiner under och efter utbrott, desinfektion, blodsmitta, stickoch skärskador, resistenta bakterier, avfallshantering, farligt avfall, personlig hygien och arbetskläder. Utbildning/uppföljning skall ske kontinuerligt minst en gång per år för all vårdpersonal och ledningsansvariga. 8. Uppföljning/utvärdering Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) tillsammans med hygienansvarig sjuksköterska har ansvaret för att riktlinjerna för vårdhygien och att basala hygienrutiner efterlevs och är välkända för alla anställda inom kommunens hälso- och sjukvård. Detta sker genom utvärdering årligen eller vid behov. Rapporten över utvärderingen lämnas till förvaltningsledningen. Utvärdering och uppföljning regleras lokalt utifrån varje kommuns förutsättningar och rutiner. Det är viktigt att upprätthålla kunskap om vårdhygien och basala hygienrutiner hos all vårdpersonalen även hos vikarier och timanställda.
13
14
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merHygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merSmittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merRiktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merGrafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson
Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter
Läs merVårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård
Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Multiresistenta bakterier och andra smittor Hur skyddar jag patienten? Hur skyddar jag mig själv som vårdpersonal? Disposition Inledning Roller/ ansvar Hur arbetar
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merÅtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden
Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Läs merVårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,
Vårdhygien Västra Götaland 2017 Strama o Vårdhygien utbildning, 2017 Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merHYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1 VÄLKOMNA! Kontaktuppgifter Vårdhygien Bemannad telefon måndag till fredag (helgfri vardag) 08.00-16.00 Telefon: 010-435 47 49 Mail: vardhygien.nu@vgregion.se Kristina
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merObservatörsutbildning
Observatörsutbildning Våren 2016 Smittskydd och vårdhygien Från 1/1-2016 Vårdhygien Är en länsövergripande enhet med målet att förhindra smittspridning inom vården/omsorg/tandvård så att infektionerna
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merVarför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.
Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad
Läs merTalarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merRisker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Läs merHandledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter
Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merManus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.
Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:
Läs merVårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015
Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten
Läs merT VÅ L VÅRDHYGIEN 2015
T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merBasala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Läs merGod vårdhygien inom vård och omsorg
RIKTLINJER FÖR God vårdhygien inom vård och omsorg Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid 2023-02-26 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merVårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Inom vård och omsorg kan det vistas mycket människor på en liten yta med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar: Miljöer inom vård-
Läs merKänner du till vårdhygiens hemsida?
Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3. Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merMAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS
MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merGiltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram
1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)
Läs merVad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merSmittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten
Smittskydd förskola Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten smittskydd Region Norrbotten Hälsofrämjande
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merVårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Läs merVerksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merBasala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merRiktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till
Läs merBioburden på dörröppnare
Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie
Läs merViktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Läs merASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE
ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE Riktlinjer och rekommendationer för ett aseptiskt arbetssätt på Sterilteknisk enhet. Syftet är att höja kompetensen, öka medvetenheten samt säkerställa
Läs merVårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merTalmanus Basala hygienrutiner
Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merDokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen
Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor
Läs merManus bildspel handskar
Manus bildspel handskar Instruktion: Titta på bilderna tillsammans i arbetsgruppen (hoppa över om någon inte känns aktuell hos er). Tillsammans med manus är det tänkt att detta bildspel ska utgöra ett
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merMotion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-06-19 15 (31) Ks 256 Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar Dnr 2017/359-109 Peter Johansson (M)
Läs merVårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg
1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för
Läs merVårdhygien rutin och ansvar
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten
Läs merStädning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?
Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt? Riksföreningen för operationssjukvård Hygienforum 2019 Eva Edberg, Vårdhygien Region Västmanland Hygienforum 2018 Presentation av ny städstandard Artikel
Läs merVårdhygien Västra Götaland VT 2018
Vårdhygien Västra Götaland VT 2018 Strama o Vårdhygien utbildning, 2018 eller googla Gemensamt hygienkörkort och utbildning Verktyg för vårdhygienisk kunskap filmer diskussionsfrågor Kvalitetssäkring av
Läs mer