Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Stockholm den 31 augusti, 2010 Skogsstyrelsen Gunilla Kocks, Verksjurist För kännedom till Monika Stridsman, Generaldirektör Håkan Wirtén, Avdelningschef Skogsavdelningen Mikael Norén, Enhetschef Lag och Områdesskydd Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling Inledning Samhället står inför nästan ofattbara utmaningar. En växande befolkning ska frigöra sig från icke förnybara resurser och i växande grad förlita sig på förnybara resurser för energi och produkter. Samtidigt ska basen för livet, det vill säga ekosystemens integritet, säkerställas för kommande generationer. En sådan utveckling ställer stora krav på hushållning och styrning av drivkrafter. Men hur står det egentligen till när det gäller resursnyttjandet av den svenska skogen? Håller den svenska skogspolitiska inriktningen, det vill säga att skogssektorn bäst själv tar detta ansvar? WWF har under senare år pekat på behovet att se över dagens skogspolitik för att säkerställa de jämställda miljö- och produktionsmålen, och för att visa vägen mot ett hållbart svenskt skogsbruk. Det måste finnas tydligare ramar och styrmedel för hur vi ska uppnå ett hållbart skogsbruk. Vidare har WWF lyft behovet att se möjligheter och utmaningar utifrån ett integrerat synsätt, både gällande val av skogsbruksmetoder, intensifiering, men också den rumsliga planeringen i skogslandskapet. Vi ser nu med oro på trenden att skogsbruket intensifieras utan att det finns ramverk att säkerställa en hållbar utveckling utifrån ett miljöperspektiv. Detta leder också till att spänningen mellan intressenter och möjligheter till överenskommelser försvåras. Spelplanen ändras och underminerar möjligheten till bland annat ett trovärdigt certifierat skogsbruk i Sverige. En viktig aspekt i denna utveckling är hur Skogsstyrelsen väljer att agera gällande nya metoder och miljöanalyser. Skogsstyrelsens riktlinjer för miljöanalys Tills dags datum har två miljöanalyser, med avseende på nya metoder i skogsbruket, skickats till Skogsstyrelsen för behandling. I samband med avsiktsförklaringen om optimerad näringstillförsel (senare benämnt behovsanpassad gödsling BAG) från skogsbruket 2007, beslöt Skogsstyrelsen att en miljöanalys först skulle genomföras innan prövning kunde bli aktuell om att tillåta verksamheten i Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 nämnvärd omfattning. Gränsen för nämnvärd omfattning gällande optimerad näringstillförsel bedömdes till ca 5000 ha. I och med detta beslut presenterades även riktlinjer för vad en miljöanalys bör innehålla. 1 När nu ett antal skogsaktörer gemensamt har lämnat in en miljöanalys är det uppenbart för WWF att de riktlinjer som Skogsstyrelsen utformade är otillräckliga för att ge ett bra beslutunderlag med avseende på risker. För det första fanns inga krav på att metoden skulle relateras till det idag pågående skogsbruket och dess konsekvenser på miljön och biologisk mångfald. För det andra fanns inga krav att titta på samverkande risker med BAG och utveckling av andra nya metoder (stubbrytning, exoter) som intensifierar skogsbruket. För det tredje så krävdes ingen systematisk, sammanfattande riskanalys med avseende på metodens inverkan på miljön och biologisk mångfald. En sådan analys bör inrymma sannolikheter, graden av inverkan samt i vilken mån metodens införande motverkar en strävan att uppnå ett hållbart skogsbruk. WWF anser att brister i Skogsstyrelsens riktlinjer för miljöanalys om behovsanpassad gödsling har medfört att inkommen miljöanalys inte kan ligga till grund för beslut att tillåta verksamheten annat än som begränsad försöksverksamhet. En miljöanalys måste kunna ge tillräckligt med underlag för att kunna bedöma OM en ny verksamhet ska tillåtas och i så fall i vilken omfattning. Skogstyrelsen bör se över och stärka de riktlinjer som föreligger gällande miljöanalyser. Skogsstyrelsens process för miljöanalys Redan vid hanteringen av miljöanalysen för stubbrytning, eller stubbskörd, fanns uppenbara brister i processen för hantering och beslut i frågan. Trots att remissvar visade på stor tveksamhet att tillåta verksamheten i nämnvärd omfattning från ett flertal intresseorganisationer och myndigheter, beslutade inte Skogsstyrelsen att göra verksamheten tillståndspliktig. Oklarheter uppstod också om metoden skulle tolkas som pågående markanvändning eller ej. Trots att omfattande stubbrytning har sannolika negativa konsekvenser för bland annat den biologiska mångfalden, tillåter Skogsstyrelsen idag stubbrytning med mycket små möjligheter att i framtiden begränsa verksamheten. Än idag har det inte prövats om stubbrytning utgör pågående markanvändning eller ej. Nu visar det sig att det finns risk för en upprepning i frågan med avseende på behovsanpassad gödsling - BAG. Redan under sista dagen för inkomna remissvar (27 juli, 2010) skickar Skogsstyrelsens verksjurist ett meddelande till berörda skogsföretag där man deklarerar att remissinstanser och Skogsstyrelsen anser att BAG ska hanteras med försiktighet. Men samtidigt meddelar man att om aktör avser tillämpa BAG bör samråd ske och att Skogsstyrelsen då kan förbjuda eller föreskriva anpassningar. Men något krav på samråd och tillstånd föreligger alltså inte. 1 Skogsstyrelsens diarinr 2007/4952 Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 2

3 Här uppstår ett antal kritiska frågeställningar; 1. Vilket syfte fyller remisser ifall Skogsstyrelsen redan innan remisstidens utgång och analys av remisser skickar ett dylikt meddelande till skogsföretagen? 2. Ska Skogsstyrelsens brev till skogsföretagen tolkas som att BAG nu kan tillämpas i nämnvärd omfattning? 3. Utgör från och med nu ett eventuellt förbud eller krav på anpassning från Skogsstyrelsen gällande en BAGs åtgärd intrång på markanvändning? 4. Eftersom miljöanalysen speciellt lyfter fram behov av styrning gällande både omfattning och val av bestånd i landskapet för att minimera risker för negativa effekter är det oklart hur Skogsstyrelsen planerar att hantera detta vid samråd och föreläggande? WWF ställer sig undrande till Skogsstyrelsens hantering och skulle gärna vilja ha klargörande svar i dessa frågor. Både tidigare och nu aktuell hantering och beslut av Skogsstyrelsen gällande nya metoder, visar på ett otillräckligt regelverk men också bristande styrning av nya verksamheter trots uppenbara risker. Miljöanalysen om behovsanpassad gödsling Övergripande om miljöanalysen Miljöanalysen är relativt kort och sammanfattande vilket ökar tillgängligheten. Däremot saknas en systematisk analys av möjliga konsekvenser både gällande befintlig kunskap, kunskapsluckor, möjligheter och risker. Miljöanalysen som analys blir otillräcklig på grund av följande (för detaljer se nästa avsnitt): - Trots att man under olika delområden i miljöanalysen lyfter fram en rad sannolika riskområden, exempelvis effekter på flora och fauna och relationen till ett fragmenterat skogslandskap, så återspeglas detta inte i miljöanalysens övergripande sammanfattning eller i de föreslag till åtgärder som krävs för att undvika risker. En fullständig konsekvensanalys som inkluderar alla risker saknas. - Analysen utgör en blandning av forskningsresultat och subjektiva bedömningar. Det vore önskvärt att tydligare skilja på befintlig kunskap/resultat och resonemang i framtida miljöanalyser - Analysen är otillräcklig gällande sociala värden, rennäring och kulturmiljövärden. - Konsekvensbedömning av behovsanpassad gödsling (BAG) görs isolerat och hänsyn tas inte till befintliga brister i dagens skogsbruk, samt annan intensifierande verksamhet såsom exoter, stubbrytning, dikesrensning med mera. - Det finns inkonsekvenser i analysen, exempelvis gällande bedömning av näringsläckage. - Det saknas viktiga områden i analysen, såsom effekter på vattendrag och till dessa knutna värden Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 3

4 - Trots att man saknar kunskap och verktyg för att förhindra förverkligandet av vissa risker, så väljer man i de sammanfattande delarna att bortse från dessa. Därav följer att föreslagna åtgärder är otillräckliga för att undvika förverkligandet av risker. Exempel på detta är hur man ska kunna styra BAG till vissa ståndorter och delar av landskapet, samt på landskapsnivå med dagens regelverk göra begränsningar. WWFs bedömning är att utifrån redogjorda kunskapsluckor och risker i miljöanalysen, samt de brister som föreligger i analysen, bör Skogsstyrelsen endast tillåta BAG i begränsad försöksverksamhet. Specifika synpunkter på miljöanalysen Tillväxt, planering & ekonomi Volyms- eller viktsökningen av BAG? (se exv sid 4, 6 etc.); Miljöanalysen redogör inte för skillnader mellan volyms- och viktstillväxt av BAG. Gödsling sänker densiteten i veden, varför en hänvisning till fördubbling av tillväxt i BAG-behandlade bestånd är missvisande. Tillväxt i försök och praktisk verklighet (se exv sid 4, 6 etc.); Vidare så anges medeltillväxt från försöksverksamhet. I praktiken kommer tillväxtökningen sannolikt ligga under dessa siffror beroende på brister i den praktiska verksamheten samt kalamiteter. Exempel på stora skillnader i tillväxt mellan försöksverksamhet och praktisk tillämpning finns gällande salixodling. Miljöanalysen tar inte alls upp denna aspekt. Landskapsdefinitionen (se sid 5); Miljöanalysen föreslår en landskapsdefinition som inte nödvändigtvis är förankrat i forskarsamhället eller övriga samhället. Eventuella konsekvenser av detta diskuteras inte. Planering på landskapsnivå; På flera ställen lyfter miljöanalysen fram behovet av noggrann placering av BAG-bestånd i landskapet, ordna bestånd (sid 27). Möjligheter och svårigheter att kunna genomföra detta med dagens regelverk och styrmedel tas inte upp. Inte heller tas frågan upp om skogsbrukets förmåga att själva på ett trovärdigt sätt kunna reglera detta. Hur ska man exempelvis hantera BAG i landskap med många olika markägare? Planerad omfattning och möjlig utbyggnad; I tabell 1, sid 10, framgår med tydlighet att drygt hälften av den möjliga arealen för BAG under kommande 50 åren är i södra Sverige (region 5 & 6). I södra Sverige är den relativa effekten av BAG minst samt vissa risker såsom kväve- och kvicksilverläckage större än i norra Sverige. Södra Sverige har högre befolkningstäthet vilket också ökar risk för intressekonflikter. Miljöanalysen lyfter inte alls upp de regionala skillnaderna gällande möjligheter och risker för BAG vilket är otillfredsställande. Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 4

5 Ekonomin & metodens tillgänglighet; Möjligheter till miljöhänsyn bygger idag tyvärr oftast på de ekonomiska förutsättningarna. Vidare har ekonomin betydelse för både samhällsacceptansen och den faktiska sannolikheten för implementering. Lönsamheten med BAG framgår inte alls i rapporten, vilket är en svaghet för en helhetsbedömning. Kostnaderna är förmodligen relativt omfattande eftersom man förutsätter täta spridningsinsatser med helikopter, kostnader för gödsel, barranalyser med mera. Detta kommer även sannolikt styra vilka markägare och i vilka regioner som BAG kommer vara attraktivt. Det påpekas att det idag saknas omfattande empiriskt underlag att bygga en strategi för beståndsbehandling (sid 6) och att det därför är svårt att direkt hitta de ekonomiskt med gynnsamma behandlingsprogrammen (sid 7). Den ekonomiska osäkerheten kring BAG är således stor. Inverkan på miljön Kväve- och kvicksilverläckage Kvicksilver och BAG; Miljöanalysen tar inte alls upp aspekten att BAG, genom ökad bladyta (LAI), kommer att öka torrdepositionen av kvicksilver och därmed öka kvicksilverbelastningen (se sid 5). Effekter lokalt och regionalt av detta belyses således inte. Omfattning av näringsläckage; Miljöanalysen är inte genomgående konsekvent i att belysa sannolikheten för näringsläckage. På en del ställen påstås att BAG-metodiken inbegriper att näringsläckage undviks eller minimeras (sid 4) och Med hjälp av bland annat barranalyser anpassas gödselgivan så att högsta möjliga tillväxt kan erhållas utan att det blir läckage av växtnäring till markvattnet (sid 6) etc. Samtidigt skriver man bl.a. Gallring, slutavverkning, stormfällning och omfattande angrepp av skadegörare på träden kommer precis som vid konventionell skogsodling leda till ökade näringsläckage. Läckagen kommer att vara betydligt högre (i alla fall 5-10 gånger högre) än de som uppstår vid motsvarande ingrepp/händelser i ogödslad skog (sid 14). Det är tydligt att det saknas kunskap om näringsläckage vid olika ingrepp och uppkomna skador men förvånande nog lyfts detta inte fram i kunskapsluckor på sid 46. Läckage till markvatten & utströmningsområden; Analysen inbegriper ingen analys om effekter av närings- och tungmetalläckage (Hg) på vattendrag och därtill knutna värden. På sidan 27 resoneras kring utströmningsområdens retention av nitrat och löst organiskt kväve (DON), men ett resonemang om de biologiska implikationerna saknas helt. Skötsel, markstörning & läckage; Miljöanalysen är inkonsekvent gällande att skötsel av BAGbestånd måste anpassas för att minimera näringsläckage (exv sid 8). Dels bör detta kompletteras med behov att minimera läckage av kvicksilver. Speciellt med tanke på att BAG sannolikt medför ökad Hg-torrdeposition. Samtidigt är miljöanalysen inkonsekvent eftersom man i sina svar till Skogsstyrelsen säger att grotuttag och stubbskörd gäller för BAG samma som vid annat skogsbruk. Här saknas en integrerad analys av risker för markskador från ökad markbelastning Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 5

6 samt omrörning i marken kombinerat med ökad risk för närings- och kvicksilverläckage i BAGbestånd. Kväveläckage till hav; Miljöanalysen väljer en skev statistikredogörelse gällande BAGs relativa bidrag till kväveläckaget till hav. I stället för att jämföra BAG-bidraget med det totala bidraget från skogs- eller jordbrukmark, bör man jämföra med det aktiva bidraget från skogs- respektive jordbruket. Med 5% BAG-areal blir det relativa bidraget av kväve till havet 32,7% om man jämför med skogsbruket (Tabell 5; 850/2600 ton N) och 3,5% om man jämför med jordbruket (Tabell 5; 850/24300 ton N) i stället för de 2% som man väljer att lyfta fram. En jämförelse med brukandet är mer relevant eftersom det visar på brukandets inverkan och möjligheter att minska dessa utsläpp. Vidare saknar miljöanalysen något slags resonemang om betydelsen för läckaget av 850 ton N från BAG-bestånd, dvs i absoluta termer, till ett hav som befinner sig i akut kris. Naturvårdsverket pekar i sitt remissvar speciellt ut att BAG kommer minska Sveriges möjlighet att nå sitt åtagande på kvävebeting inom The Baltic Sea Action Plan (BSAP). Växthusgaser & klimatnytta Rotbiomassa, -omsättning och mykorrhizan; Miljöanalysen påstår felaktigt att rotbiomassan minskar av kvävetillförsel (sid 28). Det är den relativa andelen som minskar men i absoluta termer ökar även rotbiomassan av kvävetillförsel 2. Att den autotrofa och heterotrofa respiration är lägre i gödslade bestånd är sannolikt en konsekvens av lägre rotaktivitet, omsättning samt lägre andel mykorrhiza (mycel och antal infekterade rotspetsar) som beror på lättillgänglig näring i gödslade bestånd. Eventuella konsekvenser med avseende på BAG-beståndens stabilitet tas inte alls upp. Lustgas i utflödesområden; Det är uppenbart att det saknas kunskap gällande risken för att BAG leder till ökad lustgasavgivning i utströmningsområden. Denna aspekt finns inte heller med i Sathre et al där man hänvisar till klimatnyttan av BAG. Miljöanalysen bör peka på osäkerheter gällande klimatnyttan utifrån kunskapsluckor med avseende på lustgasavgivning. Sathre et al 2009; Klimatnyttan med BAG lyfts fram under rubriken Konsekvenser för miljön om verksamheten inte kommer till stånd och man bygger detta resonemang i stort på en referens, Sathre et al WWF antar att detta manuskript är samma som publikationen Sathre et al Denna analys är intressant men har tydliga begränsningar som miljöanalysen inte tar upp. Exempel är: 2 I försöken, där man tillfört sammanlagt kg kväve per hektar under perioder av år, har detta resulterat i en genomsnittlig ökning av kolförråden i träd på 25 och i mark på 11 kg kol per kg tillfört kväve. Där man också tillförde fosfor och kalium var motsvarande siffror 38 för träd och 11 för mark. Citat i Lustra rapport. Kolet, Klimatet och Skogen. Så funkar det. ISBN Primary energy and greenhose gas implications of increasing biomass production through forest fertilization. I Biomass and Bioenergy 34 (2010) Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 6

7 - Den inbegriper inte effekter på kväveläckage och lustgasavgivning i och med olika skötselåtgärder och uttag, såsom gallring, avverkning och stubbrytning. - Den utgår från andel BAG-areal av den totala produktiva skogsmarksarealen, dvs inklusive skyddade områden. - Den antar inga ökade risker för kalamiteter och växthusgasutsläpp i och med BAG. - Den antar att skogsprodukter nyttjas för energi i slutet av livscykeln och inte till markfyllnad (landfilling) även utanför Sveriges gränser. Att så kommer att ske bedömer WWF som osäkert. Kalamiteter och klimatnytta; Det är bra att miljöanalysen tar upp hur ökad grad av monokulturer och gödsling kan öka risken för skadegörare (sid 32) men samtidigt så väljer man att i sammanfattningen på sid 31 hänvisa till brist på empiriskt stöd att BAG innebär en ökad risk för angrepp på träden. Omfattande kalamiteter kan både orsaka läckage av kväve (se Flakaliden exemplet år , sid 20), men också koncentrerade och förtida utsläpp av växthusgaser. En kalamitet som inte omnämns är torka. I södra Sverige beräknas torkan under sommaren att öka med den pågående klimatförändringen. Detta i sin tur kommer sannolikt minska nyttan med gödsling eftersom vattenbristen kommer att vara av större betydelse för tillväxten. I extrema situationer kan till och med gödslade bestånd (= större bladyta) vara mer utsatta för torka än icke gödslade. 4 En miljöanalys borde åtminstone föra ett resonemang kring detta. Flora & Fauna Fragmentering och habitatförlust; På sidorna finns klara indikationer att en rad organismgrupper kommer att påverkas negativt. Samtidigt pekas på att det inte går att bedöma vilka organismer som kommer att påverkas negativt av ökad fragmentering av skogslandskapet (sid 31). Vi vet alltså egentligen inget annat än att skogsbruket idag utarmar den biologiska mångfalden, samtidigt som miljöanalysen föreslår en åtgärd som sannolikt ytterligare försämrar förutsättningarna att bevara naturvärden och att miljöanalysen saknar konkreta motåtgärder för att så ska ske. Naturvärden och vatten; Miljöanalysen saknar helt effekter på naturvärden knutna till utströmningsområden och vattendrag Höga naturvärden; Miljöanalysen väljer på flera ställen att belysa att BAG inte kommer ge negativ inverkan på områden med höga natur- och kulturvärden (se sid 8, 31). För det första är det oklart vad man menar med höga natur- och kulturvärden. Detta bör definieras. För det andra så antas här att man exkluderar sådana områden från BAG, dvs att man endast räknar med den direkta påverkan. Detta kräver en identifikation av områden med höga naturvärden, exv nyckelbiotoper, vilket inte alltid föreligger. En eventuellt indirekt negativ inverkan på höga naturvärden i 4 Linder S (1987) Canopy dynamics and growth of Pinus radiata. I. Effects of irrigation and fertilization during a drought. Canadian Journal of Forest Research, 17, Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 7

8 utströmningsområden finns inte med i analysen. Vidare så verkar analysen sakna en insikt att en ökad trivialisering av skogslandskapet kan leda till att naturvärden som idag inte är hotade riskerar att bli hotade. Biologisk mångfald i marken; Förutom att konstatera att mykorrhizasvampar och kvalster påverkas negativt av gödsling, finns inget om hur övrig markfauna kan tänkas påverkas och konsekvenser av detta. Inverkan på sociala värden, rennäring och kulturmiljövärden Överlag hanterar miljöanalysen dessa områden summariskt och inte så djuplodande som dessa viktiga värden förtjänar. Rekreation och friluftsliv; Drygt hälften av den uppskattade BAG arealen beräknas ligga i södra Sverige med högre befolkningstäthet och mer splittrat markinnehav. Detta bör påpekas. Att endast undvika tätortsnära skogar med definitionen <2 km från tätbebyggda områden, känns som ett enkelt grepp för att undvika en mer komplicerad diskussion. Rennäring; Att hänvisa till att marker med mer än 50% lavtäckning ska undvikas för BAG för att undvika intressekonflikt med rennäringen upplevs också som en simplistisk ansats. Slutsatser och förslag gällande BAG WWF anser att Skogsstyrelsen bör underkänna miljöanalysen på grund av de brister som föreligger. Vidare bör Skogsstyrelsen endast fortsatt tillåta behovsanpassad gödsling som försöksverksamhet under begränsade former. En rimlig omfattning bör totalt ligga under 5000 hektar i Sverige. Peter Westman Naturvårdschef Peter Roberntz Skog- och Bioenergiansvarig Världsnaturfonden WWF om miljöanalys och behovsanpassad gödsling 8