Utbildningsförvaltningens. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Utbildningsförvaltningens Kvalitetsrapport Kvalitetsrapport omslag 214.indd :12:43

2 Ansvarig för kvalitetsrapporten är Maria Elmér, chef för enheten kvalitet, utveckling och forskning, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad. Kvalitetsrapport omslag 214.indd :12:43

3 Sammanfattning Kvalitetsrapporten ger en samlad bild av måluppfyllelsen i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Lidingö stad. Rapporten omfattar både den kommunala och fristående verksamheten. Informationen om verksamheternas förutsättningar, genomförande och resultat baseras på både kvalitativ och kvantitativ uppföljning. Utifrån bedömningen och analysen av det samlade underlaget lyfter utbildningsförvaltningen fram starka sidor samt förbättringsområden för vidare utveckling av verksamheterna. Resultaten visar att de flesta barn och elever i Lidingös förskolor och skolor trivs och känner sig trygga. Kunskapsresultaten fortsätter att vara generellt höga i såväl grundskolan som gymnasieskolan och även i jämförelse med riket. Vårdnadshavare rekommenderar förskolan/skolan till andra. Inom några områden är måluppfyllelsen lägre, det gäller till exempel andel personal med pedagogisk utbildning i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Elevers nyfikenhet och lust att lära minskar med stigande ålder. Variation i skolans undervisningsmetoder och arbetssätt samt IT i undervisningen behöver utvecklas. Fortsatt arbete krävs för att nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling ska råda. Kvalitetsuppföljningen synliggör flera starka sidor och utvecklings- och förbättringsområden bland annat följande: Starka sidor Förskolors arbete med barns inflytande och den tydliga kopplingen till läroplanen i arbetet, skolors höga kunskapsresultat. Utvecklingsområden Förskolors arbete med diskriminering och kränkande behandling, lärares pedagogiska ledarskap. Förbättringsområden Rekrytering av förskollärare, skolors analys av kunskapsresultaten. Granskningsområden läsåret har varit följande: kränkande behandling. Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan och skolan. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Barns- och elevers inflytande i förskolan och skolan. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Diskriminnering och kränkande behandling.

4 Innehåll Inledning 3 Det systematiskta kvalitetsarbetet navet i skolans och förskolans utvecklingsarbete 4 Utbildningsnämndens mål och granskningsområden 5 Tillvägagångssätt 6 Organisation 9 Verksamheter 1 Stöd till barn och elever 1 Flerspråkighet och modersmål 12 Skolformer och annan pedagogisk verksamhet 15 Förskola och pedagogisk omsorg 17 Förskola 18 Pedagogisk omsorg 26 Grundskola och grundsärskola 29 Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet 29 Grundsärskola 65 Gymnasieskola och gymnasiesärskola 67 Gymnasiet 67 Gymnasiesärskola 81 Vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna 82 Kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare 82 Särskild utbildning för vuxna 88 Framåtblick 9 Granskningsområden läsåret Bilagor Bilaga 1. Indikatoruppföljning Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. Jämförelse mellan samarbetskommuner i brukarundersökningen Bilaga 4. Svarsfrekvens brukarundersökningen Bilaga 5. Skolverket, Salsavärde. Förklaringar och definitioner. Bilaga 6. Skolverket, salsavärde, förklaringar och definitioner Bilaga 7. Statistik grundskolan. Elevantal och kunskapsresultat.

5 Inledning Utgångspunkten för förskolor och skolor i Lidingö stad är barnets och elevens bästa. I skollagens 1 kap. 1 är det formulerat på följande sätt: Särskild hänsyn till barnets bästa 1 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är Barnets bästa är utgångspunkten för förskola och skola i Lidingö stad. möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Fyra grundläggande principer i FN:s Barnkonvention Skolans och förskolans verksamheter ska arbeta efter FN:s Barnkonvention. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen kallas för de fyra huvudprinciperna och ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 3

6 Det systematiskta kvalitetsarbetet navet i skolans och förskolans utvecklingsarbete Skollagen ger huvudmannen och förskolor och skolor i uppdrag att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. I praktiken handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att tillsammans samtala och reflektera över frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Den gemensamma reflektionen är en viktig del i förskolans och skolans kvalitetsarbete och den ska handla om egna erfarenheter men också om beprövad erfarenhet och vila på vetenskaplig grund. 1 Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för förskolor och skolors positiva utveckling och för att målsättningen och visionen Sveriges bästa skola ska bli verklighet. Bildkälla: arbete/i-praktiken I det systematiska kvalitetsarbetet är definition av kvalitet följande: Mål och resultat I vilken utsträckning en verksamhet når upp till nationella och kommunala mål samt strävar efter att förbättras. Strukturellt Resursfördelning, ledarskap, organisation samt kundnöjdhet. Pedagogiskt Undervisningsprocesser som leder till lärande och utveckling. 1 Skolinspektionen 213, Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. 4

7 Utbildningsnämndens mål och granskningsområden Utbildningsnämnden ansvarar för utbildningssystemet i staden och utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens mål gällande de kommunala verksamheterna följs upp i kvalitetsrapporten och har varit följande för läsåret (bilaga1): Föräldrar och elevers val av skola och förskola tillgodoses. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på kunskap och lärande. Verksamhet vid skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden. Skolor och förskolor verkar för miljömedvetenhet och en hållbar utveckling. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. Lokalutnyttjandet optimeras till rådande barn- och elevantal. Utbildningsnämndens granskningsområden Utbildningsnämnden i Lidingö stad beslutar varje år om ett eller flera granskningsområden. Dessa följs upp och redovisas i kvalitetsrapporten under varje verksamhet. Granskningsområden läsåret har varit följande: Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan och skolan. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Barns och elevers inflytande i förskolan och skolan. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Diskriminering och kränkande behandling. 5

8 Tillvägagångssätt Till grund för den övergripande kvalitetsrapporten ligger kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas egna kvalitetsrapporter, statistik från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt från Statistiska centralbyrån/skolverket, utbildningsförvaltningens brukarundersökning, tillsyn och LJUS på kvalitet. I kvalitetsrapporten följs även utbildningsnämndens granskningsområden upp. Kvalitetsrapporten är skriven utifrån ett kommunövergripande och generellt perspektiv. Vissa tabeller och diagram visar dock resultat uppdelade på skolor. Kvalitetsuppföljningsbesök Enheten för kvalitet, utveckling och forskning besöker förskolor och skolor för att följa upp nationella och kommunala mål, det systematiska kvalitetsarbetet och årets granskningsområden. I kvalitetsuppföljningssamtalen deltar chefer, representanter för personal, elever och vårdnadshavare. Sammanlagt har enheten för kvalitet, utveckling och forskning samtalat med 351 personer. Det är förskolechefer och rektorer som har ansvarat för urvalet till samtalsgrupperna. Vid samtalen har en intervjuguide använts (bilaga 2). Tabell 1. Antal och urval för kvalitetsuppföljningssamtal Elever 112 Lärare/pedagoger 123 Pedagogisk omsorg huvudmän/personal 19 Föräldrar 49 Chefer 48 Totalt 351 Kvalitetsrapporter Verksamheterna skriver varje år en kvalitetsrapport som lämnas in till utbildningsförvaltningen senast 3 juni tillsammans med förskolans/skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Statistiska uppgifter Statistik är hämtad från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt Statistiska centralbyrån/skolverket. Barn- och personalstatistik i rapporten avser uppgifterna från oktober 212. Provresultat och betygsresultat är från vårterminen

9 Tillsyn Utbildningsnämnden ansvarar för tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Vid tillsynen kontrolleras att lagar och föreskrifter följs och att verksamheten bedrivs i enlighet med de förutsättningar som angavs när den startade. Tillsynen kan vara både föranmäld och oanmäld (påkallad). Föranmäld tillsyn utförs inom ramen för den ordinarie tillsynen. Den påkallade tillsynen genomförs i regel oanmäld då det framkommit misstankar om missförhållanden i verksamheten. LJUS på kvalitet LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med samarbetet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kvaliteten i enlighet med skollagen och läroplanerna. Skolledare och pedagoger utvärderar förskolor och skolor i en annan kommun än den egna. Samarbetet syftar till kompetensutveckling såväl för utvärderarna som för förskolor och skolor När utvärderingen är genomförd och återrapporterad lämnar utvärderingsgruppen sitt uppdrag. Det är förskolechefens eller rektors ansvar att driva, utveckla och förändra arbetet utifrån det som framkommit i rapporten. Förskolechef eller rektor redovisar resultatet för utbildningsnämnden och planerade åtgärder. Under läsåret utvärderades sex förskolor och en grundskola på Lidingö. Till Lidingö kom 1 utvärderare från andra kommuner, 4 skolledare och 6 pedagoger. Från Lidingös skolor och förskolor var det 5 utvärderare som besökte andra kommuner, 2 skolledare och 3 pedagoger. Brukarundersökningen I Lidingö stads förskolor, fritidshem och skolor genomförs varje vårtermin en brukarundersökning. Enkäten besvaras elektroniskt av elever i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet samt av vårdnadshavare med barn i förskolan, pedagogisk omsorg och årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan. Brukarundersökningen är en attitydundersökning där elever och vårdnadshavare ombeds att ta ställning till en rad påståenden om sin skola/förskola. Brukarundersökningen mäter upplevd kvalitet i verksamheterna. Undersökningen är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Sigtuna, Sundbyberg, Solna och Upplands-Bro kommuner. I bilaga 4 finns jämförelser mellan kommunerna i ett urval av undersökningens frågor. I brukarundersökningen har elever och vårdnadshavare möjlighet att välja ett svarsalternativ mellan 1-4 där 1 står för instämmer inte alls och 4 står för instämmer helt. Det finns också möjlighet att besvara frågorna med vet ej. I denna rapport presenteras resultatet utifrån fördelning av samtliga svarsalternativ, vet ejsvaren inräknat. Detta för att kunna göra en jämförelse med tidigare år. 7

10 Andel (%) Diagram 1. Svarsfrekvens i brukarundersökningen I kvalitetsrapporten presenteras vårdnadshavares resultat från förskolan och pedagogisk omsorg samt elevsvaren för skolan. Av diagrammet ovan framgår att svarsfrekvensen varierar mellan respondentgrupper/läsår. Det är viktigt att ta hänsyn till svarsfrekvensen vid tolkningen av resultaten och i bedömningen av dess tillförlitlighet. 8

11 Organisation Utbildningsförvaltningens organisation Organisation för utbildningsförvaltningen Lidingö stad från och med hösten 213. Under läsår hade fortfarande utbildningsförvaltningen en organisation med skolområden. Utbildningsnämnd Ledningsgrupp kommunala verksamheter (utbildningschef, chefer för central förvaltning samt chefer för verksamheter) Utbildningschef Ledningsgrupp förvaltningsledningsstab kundval (utbildningschef, chefer för central förvaltning) Central förvaltning - Administration, 1 chef - Ekonomi, 1 chef - Kvalitet, utveckling och forskning, 1 chef - Stöd och hälsa, 1 chef Gymnasiet och vuxenutbildningen 1 chef Särskola, musikskola, modersmål, resursskola 1 chef Förskola/grundskola 2 chefer Gymnasieskola 3 rektorer Vuxenutb. 1 rektor Modersmål 1 chef Musikskola 1 chef Särskola 1 rektor Resursenhet 1 chef 16 grundskoleenheter 15 rektorer 23 förskoleenheter 13 förskolechefer Ekonomiskt system Lidingö stad har ett konkurrensneutralt pengsystem när det gäller fördelning av ekonomiska resurser till verksamheterna. Sedan år 23 är pengbeloppen exakt lika per skolform och ålder oavsett om huvudmannen är fristående eller kommunal. För fristående huvudmän tillkommer 6 % momskompensation i enlighet med skollagen eftersom fristående huvudmän inte har avdragsrätt för ingående moms. Lidingös pengbelopp avser täcka samtliga kostnader med några undantag. Sådana undantag är individuellt prövade tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd och särskilt stöd för svenska som andraspråk. 9

12 Verksamheter Stöd till barn och elever Förskolor och skolor på Lidingö ansvarar för att verksamheten utformas utifrån alla barns och elevers förutsättningar och behov. Utgångspunkten är att kostnader för arbetet med att tillgodose särskilda stödbehov bland barn och elever ska rymmas inom grundbeloppet. Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd Kommunen betalar ett tilläggsbelopp utöver grundbeloppet för barn och elever som har ett omfattande stödbehov. Beslut om tilläggsbelopp baseras på en individuell bedömning. Tilläggsbeloppet avser enbart stöd för extraordinära insatser. Det kan röra sig om barn och elever som har behov av assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller stödåtgärder för elever med inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Kostnaden för särskilt stöd i förskolan förväntas inte täckas av grundbeloppet på motsvarande sätt som i grundskolan. Det är därför vanligare att tilläggsbelopp beviljas för stödinsatser i förskolan. Tabell 2. Beviljat tilläggsbelopp enligt beslut för barn i behov av extraordinärt stöd Kommunal Fristående Kommunal Fristående Förskola Grundskola Gymnasiet Under de senaste två läsåren har kommunal förskola i Lidingö stad beviljats störst tilläggsbelopp. Skillnaderna mellan beloppen som delats ut till kommunala och fristående verksamheter bör ställas i relation till antalet barn och elever som går i respektive verksamhet. I de kommunala verksamheterna går fler barn än i de fristående. Skillnaden i beviljat tilläggsbelopp har ökat mellan huvudmännen de två senaste läsåren, medan andelen barn och elever i kommunal respektive fristående verksamhet är på samma nivå. Det finns också en skillnad i hur många barn och elever som beviljas stöd på respektive skola. Störst tilläggsbelopp utbetalas till Bodal och Högsätra skolor. Åtgärdsprogram Skolan ansvarar för att tidigt uppmärksamma, utreda och eventuellt upprätta åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte uppnå utbildningens mål eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Detta gäller elever i förskoleklassen, grundskolan, fritidshemmet eller gymnasieskolan. Elev och vårdnadshavare ska 1

13 ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram skrivs. Varje åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas. För Lidingö stads kommunala verksamheter används dokumentationsverktyget Infomentor. I nedanstående sammanställning finns statistik över aktiva åtgärdsprogram för Lidingö stads kommunala verksamheter så som det har dokumenterats i Infomentor. Diagram 2. Andel (%) av antal aktiva åtgärdsprogram uppdelat per årskurs i Lidingö stads kommunala skolor. F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 13% 1% 7% 11% 13% 8% 14% 9% 1% 14% Det var totalt 1228 aktiva åtgärdsprogram i förskoleklass till årskurs 9 registrerade i Infomentor för höstterminen 212 och vårterminen 213. Värt att notera är att en elev kan ha mer än ett åtgärdsprogram. Stöd och hälsa Enheten stöd och hälsa är en resurs till alla verksamheter på Lidingö, såväl kommunala som fristående. I enheten finns olika specialistfunktioner samlade. Stöd kan till exempel ske genom handledning enskilt och i grupp, barn- och elevobservationer samt kompetensutveckling för personalen. Elevhälsan ingår i enheten stöd och hälsa. Enheten stöd och hälsa har inte skrivit en kvalitetsrapport för läsåret , det har av den anledningen inte funnits möjlighet att följa upp genom dokumentstudier. Elevhälsa På Lidingö finns elevhälsa för barn och ungdomar i skolåldern. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan är förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Analys Huvudmannens uppföljning visar att skolor och förskolor på Lidingö arbetar på ett medvetet sätt med att ge barn och elever stöd och hjälp för att nå kunskapskraven. Verksamheterna nyttjar de resurser och kompetenser som 11

14 enheten Stöd och hälsa erbjuder. Dokumentation av åtgärdsprogram i Infomentor och utvärdering och uppföljning visar att pedagogiska utredningar sker i samverkan mellan specialpedagog/lärare, undervisande lärare, rektor samt elever och dess vårdnadshavare. Detta bidrar sannolikt till att fler barn och elever ges möjlighet att nå upp till målen för utbildningen. Sammantaget framgår det att skolor och förskolor har fokus på kunskap och strävar efter att alla barn och elever ska nå målen. Vidare visar resultat från uppföljning att det från huvudmannens sida finns anledning att göra vidare utvärdering och uppföljning av förskolornas och skolornas olika förutsättningar att ge barn och elever det stöd de behöver för att utvecklas och nå målen. Ett steg som saknas i uppföljningen är en dokumentation över enheten stöd och hälsas kvalitetsarbete. Ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering av stöd och hälsas arbete har påbörjats. En ambition inför nästa läsår är att hitta indikatorer för att utvärdera resultaten av konsultationer och andra arbetsinsatser. Vidare behövs tydligare analyser från förskolor och skolor där resonemang kring hur de olika åtgärder som satts in till barn i behov av särskilt stöd fallit ut. Hur stödet ges och vad tilläggsbeloppet konkret används till och resulterar i är ytterligare något att utvärdera vidare. Starka sidor Systematiskt och medvetet arbete för att uppmärksamma och utifrån förutsättningar ge stöd till de barn och elever som behöver det. Utvecklingsområden Uppföljning och utvärdering av insatser och användning av stöd. Förbättringsområden Dokumentation av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt utvärdering av insatser och användning av stöd. Flerspråkighet och modersmål Undervisning i modersmål ska utveckla elevens kunskaper i och om sitt modersmål. Ett utvecklat modersmål ger eleven stöd i sin språkutveckling och underlättar elevens lärande inom andra skolämnen och kan hjälpa eleven att nå högre kunskapsresultat. Varje rektor har ansvar för elevens utveckling. Inom utbildningsförvaltningen finns en enhet som samordnar modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Enligt utbildningsnämndens riktlinjer erbjuds samtliga elever i grund- och gymnasieskolan med annat modersmål än svenska undervisning i sitt modersmål under förutsättning att tillgången till lämplig lärare är säkerställd. Även studiehandledning erbjuds vid behov. Modersmålstöd kan ges till barn med annat modersmål i förskolan. 12

15 Antal elever I enhetens kvalitetsrapport beskrivs att arbetslag har startats för att möjliggöra diskussion och erfarenhetsutbyte. Enheten lyfter också att lärarna har begränsad tillgång till arbetsplatser och att samarbetet med rektorer behöver förstärkas. Vidare har utbildningsförvaltningen under 213 tillsatt en arbetsgrupp som verkar för att utforma gemensamma strategier för att möta flerspråkiga barns behov i förskolan. Elever och personal Tjugofyra lärare och tre studiehandledare undervisar och/eller studiehandleder i tjugotvå olika språk. Modersmålslärarna ska förutom undervisning i modersmål också genom sitt arbete bidra till ökad integration i skolan och samhället samt utveckla kunskaperna kring nyanländas situation. Av nedanstående diagram framgår i vilka språk som undervisning och studiehandledning pågick i under läsåret i grundskolan. Diagram 3. Antal elever med modersmålsundervisning och antal elever med studiehandledning på modersmål, uppdelat på språk, läsåret Antal elever i undervisning Antal elever med studiehandledning I Lidingö stad studerade läsåret , 388 elever modersmål och 6 elever fick studiehandledning på sitt modersmål. Jämfört med föregående läsår är det en minskning, då totalt 475 elever fick undervisning i modersmål och 49 elever fick studiehandledning. Den största minskningen från föregående läsår är i engelska där antal elever minskat från 115 till 72. Även i franska och spanska är det färre elever och i danska och norska finns ingen elev i undervisning. Flest elever har, trots minskningen, modersmålsundervisning i engelska, följt av arabiska och därefter spanska och ryska. Elevernas kunskapsresultat i ämnet finns att läsa om längre fram i rapporten tillsammans med mål och resultat för grundskolan. 13

16 Andel (%) I de kommunala förskolorna finns barn som representerar ett 4-tal olika språk. Det rör sig om drygt 2 barn. Det modersmålsstöd som tilldelades barn i förskolan rörde 8-1 barn. Diagram 4. Andel barn 1-5 år med annat modersmål än svenska i förskolan Samtliga huvudmän Lidingö Riket 5 Andelen barn i förskolan med annat modersmål än svenska har ökat från 6 till 12 procent på Lidingö det senaste läsåret. I riket ökar andelen konstant sedan 26 och uppgår till 21 procent. Analys Att det har skett en minskning av antalet elever som läser modersmål kan delvis förklaras av att modersmålsenheten har genomfört ett arbete för att aktualisera och strukturera upp elevlistor. Chefen för modersmålsenheten har påbörjat ett förändringsarbete för att nå upp till nämndens mål om att samtliga elever ska ges möjlighet att studera sitt modersmål samt att ge stöd till elever att nå utbildningens mål. Förändrings- och utvecklingsarbetet som har resulterat i att modersmålsenheten startat en utvecklingsgrupp bestående av chef för enheten och tre arbetslagsledare som träffas varannan vecka för att planera innehåll på arbetslagsträffar bland annat, bidrar till fler diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan modersmålslärare och studiehandledare vilket i förlängningen kan ge förutsättningar för kvalitativ undervisning och möjligheter till måluppfyllelse inom enheten. En förutsättning för att barn och elever ska få ett bra stöd genom hela sin utbildning är att enheternas chefer hittar former för samarbete och följer upp varje elevs utveckling mot alla mål. En stor medvetenhet om flerspråkighet och modersmålets roll för inlärning är nödvändig i arbetet. Arbetet med flerspråkighet i förskolorna behöver utvecklas, en möjlig förklaring till att arbetet försvåras är att det saknas strategier och metoder samt stöd för hur förskolor kan arbeta för att stärka barns utveckling av sitt modersmål. Att det tillsatts en arbetsgrupp för att ta fram gemensamma strategier och metoder är ett steg i utvecklingsarbetet. 14

17 Hur flerspråkiga barn och elevers möjligheter att nå målen i övriga ämnen ser ut samt hur nyanlända elever introduceras och mottas i förskolor och skolor är ett område för vidare uppföljning och utvärdering. Starka sidor Ett pågående förändrings- och utvecklingsarbete som leder till att lärare ges möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte. Hög måluppfyllelse i ämnet (se resultat under grundskolan). Utvecklingsområden Stöd, strategier och metoder i förskolan. Samarbete mellan modersmålsenheten och rektorer. Förbättringsområden Uppföljning och utvärdering av flerspråkiga barn och elevers utveckling mot målen. Skolformer och annan pedagogisk verksamhet I det följande presenteras de olika skolformerna och annan pedagogisk verksamhet utifrån ålder på barn/elever. I avsnitten presenteras barn-/elev och personalstatistik, uppföljning i form av prov- och betygsstatistik (skolan) samt resultat från brukarundersökningen, förskolornas/skolornas egna kvalitetsrapporter och från kvalitetsuppföljningssamtal i relation till årets granskningsområden. En sammanfattande analys där starka sidor, förbättringsområden och utvecklingsområden lyfts fram avslutar varje avsnitt. Även resultatet av de utvärderingar som är gjorda inom ramen för LJUS på kvalitet presenteras. Under förskola och pedagogisk omsorg redovisas resultatet från utbildningsnämndens tillsyn. IT i undervisningen Att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används som verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer är ett av utbildningsnämndens verksamhetsmål. Att använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande är också ett av läroplanens grundläggande mål. IKT ger möjlighet till att variera undervisningen och arbetssätt i skolorna med utgångspunkt i elevernas kontext och erfarenhet. IT- och mediekompetens är nödvändigt för att kunna leva upp till målen i läroplanerna. 15

18 Andel (%) Utbildning i praktisk IT- och mediekompetens (PIM) Målen är att: PIM (praktisk IT- och mediekompetens) är en webbaserad utbildning i tre nivåer via Skolverket 2. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp beslutade 211 att alla lärare i Lidingö stads kommunala skolor ska genomgå utbildningen i PIM för att få ökad IT- och mediekompetens. Samtliga lärare ska examineras på PIM nivå två. 8 procent av deltagarna förväntas examineras på PIM nivå tre. Enligt uppföljning i augusti 213 har 37 uppstartsmöten á 25 personer, totalt 925 platser, erbjudits sen starten av PIM höstterminen 211. Ungefär 89 lärare, vilket motsvarar 15 procent, har fortfarande inte påbörjat uppstart. I januari 213 var siffran 22 procent. Diagram 5. Andel (%) lärare som genomgått PIM nivå 2 respektive nivå 3 i Lidingö stads kommunala verksamheter, augusti PIM 2 PIM 3 På Ljungbackens skola har 92 procent av lärarna genomfört PIM på nivå 2 och är därmed den skola som kommit närmast målet. Lilla Högsätra skola har störst andel lärare som examinerats på nivå 3 och är med sina 8 procent den enda skola som uppfyllt det målet. Utbildningen inleds med ett uppstartsmöte och följs därefter av självstudier med uppgifter som examineras fortlöpande. Utbildningen är indelad i olika nivåer, ett till tre. Lärarna får disponera upp till fem dagar till utbildningen, tre dagar till nivå två och totalt fem dagar för att uppnå nivå tre

19 Att använda IKT i undervisningen är en möjlighet och ett verktyg för att variera undervisningen och arbetssätten i skolorna med utgångspunkt i elevernas kontext och erfarenhet. Dessutom är det nödvändigt att lärare har IT och media kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanerna. Från och med 1 juli 214 lägger Skolverket ner utbildningen i PIM 3 och det kommer efter detta datum därför inte längre vara möjligt att genomföra utbildningen. Nytt verktyg för uppföljning av skolornas IT-utveckling Under läsåret har ett centralt arbete med att ta fram ett självskattningsverktyg för rektorer som hjälp i arbetet med skolans IT-utveckling pågått. Arbetet är ett samarbete mellan Lidingö och Lunds kommuner och har resulterat i verktyget IT-tempen. Vårterminen 213 var tre rektorer piloter för IT-tempen (Torsvik åk 7-9, Käppala F-4 och Gångsätra gymnasium ). Efter några justeringar av rektorerna har arbetet med IT-tempen resulterat i att rektorer i grundskolan och gymnasieskolan deltagit i självskattningen. Läs mer om detta arbete i framåtblicken nedan. Förskola och pedagogisk omsorg I Lidingö stad finns förskolor och pedagogisk omsorg för barn mellan ett och fem år. Enligt skollagen (21:8) är förskolan en egen skolform med uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Pedagogisk omsorg är inte utbildning och därför inte en del av skolväsendet, däremot innehåller skollagen bestämmelser om krav som finns på verksamheterna under Annan pedagogisk verksamhet (25 kap. skollagen). Tillsyn Under läsåret har tjugoen tillsyner genomförts, tretton inom pedagogisk omsorg och åtta i förskolan. De vanligaste bristerna som framkom genom tillsynen och som verksamheterna fick föreläggande eller anmärkning om handlade om det systematiska kvalitetsarbetet, avgifter och bidrag och då oftast i form av matsäckskrav på vårdnadshavare samt trygg miljö och barns hälsa. Inom det sistnämnda området handlar missförhållandena om säkerhetsbrister till exempel att läkemedel, maskindiskmedel och knivar inte förvaras på ett barnsäkert sätt. Projekt - rörliga bilder Under våren 212 startade projektet Film och berättande med rörliga bilder. Projektet riktar sig till både förskolor och pedagogisk omsorg. Filmens dramaturgi och estetik kan visa hur budskap eller innehåll kan presenteras på andra sätt än det talade och skrivna ordet. Barn och pedagoger undersöker, granskar och analyserar

20 filmens språk. Genom besök i kameleonten 4 får barnen ta del av film och samtalar om vad de ser och olika aspekter av berättandet lyfts fram. Det pågår flera projekt med rörliga bilder på olika förskolor. En arbetsgrupp som består av pedagoger från förskolan, ateljeristor och pedagogistor har bildats för att samarbeta, reflektera och utveckla arbetet med berättande och rörliga bilder. Under hösten 212 har arbetet fokuserat på barns eget berättande, med hjälp av digitala verktyg och andra estetiska utryckssätt. Under vårterminen 213 har delar av arbetet visats i en utställning/filmfestival med exempel från barnens och pedagogernas arbete med berättande och rörlig bild. Förskola Under läsåret fanns på Lidingö tjugofem kommunala förskolor och tjugosju förskolor i fristående regi. Förskolans läroplan (Lpfö 98, reviderad 21) redogör för vad förskolan ska arbeta med, oavsett huvudman. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. LJUS De utvecklingsområden som förskolorna på Lidingö rekommenderats av LJUS utvärderingar handlar om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med framförallt bedömning och analys av måluppfyllelsen, samverkan med skolan, förskoleklassen och fritidshemmet och att arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Förskolornas arbete med värdegrundsfrågor och förhållningssätt lyfts som lärande exempel i samtliga utvärderade förskolor. Kvalitetsuppföljning Underlagen för kvalitetsuppföljningen är barn- och personalstatistik, kvalitetsrapporter, kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökningen. Barn och personal - statistik I Lidingö stad är andelen barn som är inskrivna i förskolan 82 procent och motsvarande siffra i riket är 84 procent. Andelen inskrivna barn i förskolan har ökat under den senaste tioårsperioden både på Lidingö och i riket med 8 respektive 12 procentenheter. 4 Kameleonten arbetar med utvecklingsfrågor, estetiska lärprocesser, pedagogisk dokumentation och erbjuder kurser, handledning och är en mötesplats för barn och pedagoger. 18

21 Antal barn Diagram 6. Antal inskrivna barn i förskola jämfört med antal barn i åldrarna 1-5 år på Lidingö, samtliga huvudmän, läsår Barn 1-5 år, antal i kommunen Barn, totalt antal inskrivna i förskola Antalet inskrivna barn i förskolan har minskat de senaste läsåren. Dock har en ökning skett under den senaste nioårsperioden från 1914 till 24 inskrivna barn i förskolan. Diagram 7. Andel barn inskrivna i förskolan i Lidingö stad uppdelat på huvudman, Kommunal Fristående 32% 68% En tredjedel av barnen i Lidingö stad väljer en fristående förskola och fördelningen mellan huvudmän är densamma de senaste två åren. Lidingö har en högre andel barn i fristående förskola jämfört med genomsnittet i riket, där andelen uppgår till cirka 2 procent. 19

22 Andel (%) Diagram 8. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan i Lidingö stad och riket uppdelat på huvudman Lidingö kommunal Lidingö fristående Riket kommunal 3 Riket fristående 25 Personalen på Lidingös förskolor har en lägre utbildningsnivå jämfört med riket vilket gäller både kommunal och fristående förskola. I jämförelse över tid framgår att skillnaderna har ökat. Även i jämförelse med förortskommuner till storstäder har Lidingö en lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. För kommunala förskolor är genomsnittet i förortskommuner 45 procent och för fristående förskolor 36 procent. På Lidingö är motsvarande siffror 39 respektive 34 procent. Från och med redovisas andelen förskollärare i förskolan. Lidingö uppvisar även en lägre andel förskollärare i förskolan jämfört med riket. Siffrorna för Lidingö är 39 procent för kommunala förskolor och 33 procent för förskolor i fristående regi. Motsvarande siffror för riket är 56 respektive 41 procent. Antal resurs- och stödpersonal, det vill säga personal som arbetar med barn eller barngrupper som behöver särskilt stöd, ligger på samma nivå de två senaste åren, 36 läsåret respektive 37 personer föregående läsåret. Det motsvarar 7,6 procent respektive 7,7 procent av totala antalet årsarbetare i förskolan på Lidingö. I riket är motsvarande siffra för läsåret cirka 4 procent. Tabell 3. Antal barn per årsarbetare och antal barn per förskollärare i förskolan på Lidingö. Kommunala förskolor Fristående förskolor Antal barn per årsarbetare 5,4 5,4 4,6 4,7 Antal barn per förskollärare 13,7 13,7 13,8 13,4 Antal barn per årsarbetare och antal barn per förskollärare är i stort oförändrad jämfört med föregående läsår. I jämförelse med riket inom den kommunala förskolan är antal barn per årsarbetare detsamma medan antal barn per 2

23 förskollärare i riket är lägre (9,6). Lidingös fristående förskolor har ett mindre antal barn per årsarbetare jämfört med riket (5,2) men fler barn per förskollärare (riket 12,8). Tabell 4. Andel (%) personal med sjukfrånvaro på Lidingö. Termin Kategori Andel (%) Kategori Andel (%) Kategori Andel (%) VT 212 Förskolechef 2,56 Förskollärare 5,96 Barnskötare 7,77 Kategori Hela utbildningsförvaltningen HT 212,62 5,26 8,63 5,2 VT 213 2,21 6,75 9,18 5,59 Andel (%) 5,41 I en jämförelse med hela utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro visar uppföljningen att barnskötare varje år har haft en betydligt högre sjukfrånvaro än det genomsnittliga. Även förskollärare har en högre sjukfrånvaro jämfört med genomsnittet. Sjukfrånvaron i genomsnitt för såväl förskollärare, barnskötare och förskolechefer har ökat sedan höstterminen 212. Det samma gäller för genomsnittet totalt i utbildningsförvaltningen. Förskolors kvalitetsrapporter I förskolornas kvalitetsrapporter finns inte, med några undantag, tydliga mål formulerade för läsåret. Resonemang förs om arbetsområden och det framgår att de bakomliggande tankarna och planeringen är kopplade till läroplanen. Resultaten i kvalitetsrapporterna är som regel mer beskrivningar av arbetet under året än uttryck för måluppfyllelse och analys. I resonemangen uttrycks emellertid att det strukturerade arbetet på förskolorna har genomförts enligt planeringen och att barns utveckling och lärande har synliggjorts i dessa processer. I kvalitetsrapporterna beskrivs också när planeringen inte har kunnat genomföras och en diskussion/reflektion har förts om orsakerna till detta. Utifrån dessa förutsättningar som beskrivs i kvalitetsrapporterna är måluppfyllelsen generellt hög men det är en variation mellan förskolorna. Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning Svarsfrekvensen bland vårdnadshavare i förskolan har varierat under åren och därför bör resultatet från brukarundersökningen tolkas med stor försiktighet. Svarsfrekvens: Kommunala 44 procent procent procent Fristående 6 procent procent procent

24 Andel (%) som instämmer Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan Diagram 9. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet. 1 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Kommunal Fristående Andelen vårdnadshavare i förskolan som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov är 9 procentenheter högre i fristående förskola jämfört med kommunal förskola. Andelen har också ökat i fristående förskola medan den minskat i kommunal förskola jämfört med föregående läsår. Samtal med pedagoger Flera förskollärare beskriver betydelsen av utformningen av den pedagogiska miljön på förskolan, att inte begränsa pedagogiken i låsta miljöer utan skapa olika lekhörnor. De understryker arbetet med att introducera miljöerna för barnen på ett sätt som väcker deras nyfikenhet. Materialet på förskolan finns tillgängligt för barnen. Arbetssättet på förskolorna är tematiskt, exempelvis naturvetenskap och teknik, vatten, sinnesorganen. På en förskola beskriver pedagogerna arbetet med En resa till Afrika, där barnen hämtar kunskap på nätet. Arbetet har engagerat samtliga barn. Många pedagoger beskriver ett systematiskt och engagerat arbete utifrån läroplanen. Samtal med förskolechefer Förskolecheferna poängterar pedagogens betydelse och vikten av att de är aktiva, liksom att pedagogerna fångar barnens intressen och utgår från deras frågeställningar. Att pedagogerna har förmåga att känna av, lyssna och vara flexibla. Barnens frågor leder vidare och utflykten resulterar i ett intresse för höstfärgerna. Dessa arbetssätt/förhållningssätt framhålls särskilt för att barn ska få lust att lära. Samtal med vårdnadshavare Vårdnadshavarna ger som regel uttryck för att de är nöjda med förskolan. Flera vårdnadshavare berättar om förskolans medvetna arbete med barns språkutveckling och pedagogernas lyhördhet inför barnens frågor och intressen. Några föräldrar framhåller att det är för mycket undervisning och ordnade aktiviteter på förskolan barn måste få vara barn. Många föräldrar beskriver i positiva ordalag hur kontakten med förskolans personal fungerar vid hämtning 22

25 Andel (%) som instämmer och lämning. Flera föräldrar berättar att det är hög sjukfrånvaro på förskolan och att personalomsmättningen är stor, vilket påverkar verksamheten negativt. Samtal med förskolechefer Många utsagor handlar om att förskolan har fokus på rekrytering av förskollärare vilket innebär förändring och utveckling av verksamheten. Prioriterade utvecklingsområden som cheferna nämner är framförallt förskolans organisation, kompetensutveckling, pedagogisk dokumentation och förskollärarens uppdrag. Barns inflytande Samtal med pedagoger I samtalen med pedagogerna framkommer att det på flera förskolor finns barnråd. Barnrådet är ett möte för barnen. Det skapar förståelse och respekt hos barnen och de känner sig delaktiga. Många pedagoger beskriver betydelsen av att lyssna på barnen och att det ofta är en organisationsfråga om det går att genomföra barnens förslag på olika aktiviteter. Flera pedagoger beskriver också att barnen får rösta barnen älskar att rösta. Demokratiuppdraget i förskolan märks tydligt. Samtal med förskolechefer Enligt förskolecheferna arbetar förskolorna med barns inflytande genom barnråd/möten, barnintervjuer och att låta barnen välja aktivitet och material. Vi ger barnen massor med val - vill du vila nu eller gå ut? Barnen får välja och bestämma väldigt mycket. Förskolechefernas utsagor handlar vidare om att låta barnen vara med och påverka den pedagogiska miljön på förskolan samt vikten av att lyssna på alla barn - att även uppmärksamma de tysta barnen är viktigt. Samtal med vårdnadshavare Många vårdnadshavare uttrycker att barnen har ett stort inflytande på förskolan. De tycker att personalen är professionell. Flera berättar att de är nöjda med inflytandet i föräldraråden men att det är ett bekymmer att så få föräldrar engagerar sig i råden. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Diagram 1. Andel (%) vårdnadshavare av som instämmer i påståendet. Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering Kommunal Fristående Både i kommunal och fristående förskolor har andelen vårdnadshavare som känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling 23

26 Andel (%) som instämmer och diskriminering ökat successivt det senaste tre läsåren. Andelen är drygt 1 procentenheter högre i fristående förskolor jämfört med kommunala förskolor. Det kan noteras att det är många vet ej svar på frågan. Diagram 11. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet. Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Kommunal Fristående Andelen vårdnadshavare som uppger att de känner sig trygga när deras barn är i förskolan är totalt cirka 95 procent, något fler i fristående förskolor och något färre i kommunala förskolor. Samtal med pedagoger Flera pedagoger berättar att kartläggningen av var och hur kränkningar sker på förskolan genomförs tillsammans med barnen. Vidare beskrivs att kränkningar på förskolan kan förekomma på avsides belägna platser på gården. Att inte bjuda på kalas eller säga att du får inte komma hem till mig och leka är andra exempel på kränkningar på förskolan. Pedagogerna beskriver arbetet med att barnen själva kan komma med kloka lösningar på konflikter. Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är en vägledning i arbetet. Samtal med vårdnadshavare Flera föräldrar berättar att det förekommer kränkningar på förskolan. Det handlar till exempel om att barn inte får vara med i leken eller att har fel kläder på sig. Många föräldrar talar om att de har förtroende för förskolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dock understryks att förskolan kan göra ännu mer för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna framhåller att det är ett viktigt område. Samtal med förskolechefer I samtalen med förskolecheferna framkommer att förskolorna arbetar med diskriminering och kränkande behandling genom drama/teater/rollspel, sagor och genom att lära barnen att vara bra kompisar. Flera av förskolechefernas utsagor handlar om vikten av att dokumentera alla händelser och att vara närvarande som pedagog för att upptäcka vad som händer. Även behovet av kompetensutveckling framförs. Återkommande nämns också vårdnadshavares betydelse för att utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna måste involveras i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. En förändring som lyfts 24

27 fram av förskolechefer och även personal är att en del föräldrar inte respekterar förskolans värdegrund och uppträder kränkande mot både personal och andra barn. Analys Förskolorna på Lidingö når generellt goda resultat utifrån förskolornas kvalitetsrapporter. Där framkommer att målen för läsåret i de flesta fall är uppnådda. Måluppfyllelsen är inte helt enkel att mäta. Läroplanen för förskolan 5 innehåller, till skillnad från skolan, strävansmål, vilket gör att måluppfyllelsen kan bli otydlig. Även resultatet av brukarundersökningen visar att vårdnadshavarna i stort är nöjda med förskolornas verksamhet. De känner sig trygga när deras barn är på förskolan och de tycker att förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande. Kunskapen om förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling har ökat de senaste läsåren. Nöjdheten hos vårdnadshavarna i de kommunala förskolorna kompletteras också med positiva omdömen i kvalitetsuppföljningssamtalen. Förskolechefer, personal och vårdnadshavare är bekymrade över den höga sjukfrånvaron i förskolan. Det skapar en osäkerhet i barngruppen och kontinuiteten i arbetet är svår att uppehålla. Det blir också en hög belastning på de pedagoger som är närvarande. En annan svårighet är bristen på utbildade förskollärare. Bristen på pedagogisk kompetens märks i det dagliga arbetet och det är också svårt för en del förskolor att leva upp till läroplanens krav på förskollärarens ansvar och genomförandet av undervisning. Förskolan arbetar med en variation i arbetssätten. Utgångspunkten är som regel barnens intressen och kompetenser. Kopplingen till läroplanen är tydlig på många förskolor. Det visar sig bland annat i den systematiska pedagogiska dokumentationen. Ett tematiskt arbetssätt är väl förankrat på förskolorna och barns utveckling och lärande i den pedagogiska processen är synlig. Medvetenheten om barns inflytande och vikten av det arbetet framkommer i kvalitetsuppföljningssamtalen. Det förekommer kränkningar på förskolan. Förskolan har som regel ett professionellt arbets- och förhållningssätt till barns upplevda kränkningar. Det bedrivs ett förebyggande och främjande arbete utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling och barnens medverkan i det arbetet beskrivs tydligt. Däremot finns det fortfarande vårdnadshavare som inte känner till förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En förändring som lyfts fram av förskolechefer och även personal är att en del föräldrar inte respekterar förskolans värdegrund och uppträder kränkande mot både personal och andra barn. 5 Skolverket. Lpfö 98, Läroplan för förskolan. Reviderad 21 25

28 Bilden av att förskolorna behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet förstärks av resultaten i både tillsynen och utvärderingarna i LJUS på kvalitet. Frågan är på vilket sätt förskolan kan säkra det som fungerar väl och fortsätta att utveckla de delar som inte når en tillräcklig hög måluppfyllelse? Förutsättningarna med en låg andel förskollärare och många sjukskrivningar försvårar att leva upp till läroplanens krav och på längre sikt riskerar det att urholka kvaliteten i förskolan på Lidingö. Starka sidor Förskolans arbete med barns inflytande, tematiskt arbete och den tydliga kopplingen till läroplanen. Utvecklingsområden Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det systematiska kvalitetsarbetet. Förbättringsområden Rekrytera och anställa fler förskollärare. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg definieras som annan pedagogisk verksamhet som erbjuds istället för förskola eller fritidshem. Den vanligaste formen av pedagogisk omsorg är familjedaghem. I Lidingö stad finns trettioen pedagogisk omsorg i fristående regi, vilken är en färre jämfört med läsåret Kvalitetsuppföljning Underlagen för kvalitetsuppföljningen är barn- och personalstatistik, kvalitetsrapporter, kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökningen. Barn och personal statistik Tabell 5. Barn i pedagogisk omsorg Lidingö Riket Barn -12 år, totalt antal inskrivna Barn -3 år, andel (%) av alla inskrivna Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen Barn 1-5 år, andel (%) med annat modersmål än svenska Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg på Lidingö har minskat från föregående år. Även nationellt minskar barnantalet. Andelen inskrivna barn mellan ett och fem år uppgår till 6 procent medan motsvarande siffra i riket är 3 procent. Lidingö 26

29 Andel (%) har inga skolbarn inskrivna i pedagogisk omsorg. Andelen barn i pedagogisk omsorg med annat modersmål än svenska är 2 procent på Lidingö och i riket 11 procent. Diagram 12. Andel personal med utbildning 6 för arbete med barn i pedagogisk omsorg Lidingö Riket Andelen personal med utbildning för arbete med barn i pedagogisk omsorg är lägre på Lidingö jämfört med riket och har sjunkit med 1 procentenheter från föregående år. Tabell 6. Barn, antal per anställd i pedagogisk omsorg. Lidingö Riket Antal barn per anställd 4,8 4,9 5 4,9 Antal barn per anställd är i stort oförändrad jämfört med föregående läsår och är på samma nivå som riket. Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning Svarsfrekvensen bland vårdnadshavare i pedagogisk omsorg har varierat under åren och därför bör resultatet från brukarundersökningen tolkas med stor försiktighet. Svarsfrekvens: 53 procent procent procent Andel dagbarnvårdare med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning), barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. 27

30 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) Arbetssätt och metoder i pedagogisk omsorg Diagram 13. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Andelen vårdnadshavare som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov är 95 procent och ligger på samma nivå som de två föregående läsåren. Samtal med personal/huvudman Några av personalens utsagor handlar om vikten av att planera verksamheten. I samtalen framkommer att olika material används som inspiration för barnen och personalen anser att repetition är viktigt för de yngre barnens lärande. Personalen beskriver vidare att naturen används som en ofta återkommande lärandemiljö. Barns inflytande Samtal med personal/huvudman Flera i personalen berättar att barnens intressen styr verksamheten. Exempel som nämns är vistelse i naturen. I samtalen poängteras att arbetet med barns inflytande är betydelsefullt. Personalen beskriver vidare det ansvar som de har för att alla barn blir en del av gruppen. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Diagram 14. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet. Jag känner till arbetet med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering i pedagogisk omsorg Jag känner mig trygg när mitt barn är i pedagogisk omsorg

31 Andelen vårdnadshavare som känner till arbetet med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering i pedagogisk omsorg är 84 procent, en ökning med 8 procentenheter jämfört med föregående läsår. Andelen vårdnadshavare som uppger att de känner sig trygg när deras barn är i pedagogisk omsorg uppgår till 97 procent som är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Samtal med personal/huvudman Personalen beskriver att arbetet i mindre barngrupper med närvarande vuxna underlättar upptäckten av diskriminering och kränkande behandling vid konflikter mellan barnen stöttar personalen barnen att sätta ord på känslan direkt. Analys Utveckling och lärande har skiftade kvalitet i pedagogisk omsorg. Detta kan bland annat bero på personalens utbildningsnivå, vilken sjunkit det senaste läsåret och är också längre jämfört med riket. De vanligaste bristerna som framkommer genom tillsynen och som verksamheterna fick föreläggande eller anmärkning om handlar om det systematiska kvalitetsarbetet och brister i barnsäkerheten. Starka sidor Engagemang och positivt förhållningssätt. Förbättringsområden Det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskola och grundsärskola På Lidingö är det fjorton kommunala och fem fristående grundskolor. Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har en gemensam läroplan Lgr 11. Det finns en grundsärskola på Lidingö. Grundsärskolan styrs av en egen läroplan. Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Grundskolorna på Lidingö, såväl kommunala som fristående, har mycket goda kunskapsresultat. Det finns en variation mellan skolorna men det samlade resultatet för Lidingö är över genomsnittet för riket. Fortfarande återstår mycket att göra när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling. Andra förbättringsområden är utmaningar för eleverna och ett varierat och stimulerande arbetssätt i skolan som leder till att eleverna vill lära sig mera. 29

32 Fritidshem finns vid varje skola och ska erbjuda en meningsfull fritid för barn i förskoleklass till och med årskurs 3. Verksamheterna ska främja alla elevers utveckling och lärande och en livslång lust att lära. Ledvik är en resursenhet för elever i behov av särskilt stöd. Ledvik erbjuder olika specialpedagogiska inriktningar i särskilda undervisningsgrupper. En elev som blivit antagen i en sådan undervisningsgrupp har kvar sin placering i hemskolan men får sin undervisning i resursenheten. LJUS Den grundskola som utvärderats rekommenderas att arbeta med värdegrundsfrågor och då framförallt med normkritiskt förhållningssätt 7 samt att finna former för att undervisningen ska väcka elevers nyfikenhet och lust att lära. På den utvärderade skolan lyfts organiseringen av det systematiska kvalitetsarbetet som ett lärande exempel. Mål följs upp, utvärderas och analyseras på ett tydligt och strukturerat sätt och ger förutsättningar för att utveckla verksamheten. Kvalitetsuppföljning Underlagen för kvalitetsuppföljningen är barn- och personalstatistik, prov- och betygsstatistik, kvalitetsrapporter, kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökningen. Elever och personal - statistik I Lidingös grundskolor studerar elever. Antal elever i förskoleklass uppgår till drygt 65 och i fritidshem till drygt 3 1. Av Lidingö grundskolors elevunderlag har 12 procent utländsk bakgrund, vilket kan jämföras med riket där andelen är 19 procent. I en jämförelse mellan könen utgör flickor en något mindre andel av elevunderlaget, 48 procent. Av Lidingöföräldrarna har 81 procent en eftergymnasial utbildning medan motsvarande siffra i riket är 54 procent, (bilaga 7). Tabell 7. Elever i grundskola och förskoleklass och fritidshem och Lidingö Riket Antal elever i förskoleklass Antal elever i årskurs Antal elever i fritidshem Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att skilja på begränsande/uteslutande normer i förhållande till inkluderande normer och förstå hur de påverkar det normala i en situation. Se exempelvis: Diskrimineringsombudsmannen. Lika rättigheter i förskolan handledning. 3

33 Antal elever Diagram 15. Antal elever i årskurs 1-9 och fritidshem i Lidingö stad, samtliga huvudmän Antal elever i förskoleklassen 19 Antal elever i åk Antal elever i fritidshem Antalet inskrivna barn i förskoleklassen har minskat det senaste läsåret medan en succesiv ökning av antalet inskrivna barn har skett i grundskolan och i fritidshem. På Lidingö är drygt 62 procent av eleverna inskrivna i fritidshem medan motsvarande siffra i riket är 46 procent. Diagram 16. Andel elever i grundskola, förskoleklass och fritidshem på Lidingö uppdelat på huvudman läsåret Grundskola årskurs 1-9 Förskoleklass Fritidshem Kommunala Fristående Kommunala Fristående Kommunala Fristående 14% 16% 14% 86% 84% 86% Andelen elever som är inskrivna i kommunal grundskola är 86 procent vilket är på samma nivå som föregående läsår. I riket är motsvarande siffra 87 procent. Andelen elever i kommunala förskoleklasser har ökat från drygt 82 procent till 84 procent från föregående läsår. Även andelen elever i kommunala fritidshem har ökat från drygt 83 procent till 86 procent från föregående läsår. Motsvarande siffror i riket är 9 respektive 89 procent. 31

34 Andel (%) Tabell 8. Personalstatistik i grundskolan uppdelat på huvudman. Kommunala skolor Fristående skolor Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen ,1 65,9 Andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen 5 5,4 1,7 - Andel (%) lärare, kvinnor 76,5 77,8 8 75,5 Elever per lärare 13,5 13,5 15,2 14,2 Elever per studie- och yrkesvägledare 1475,6 147,8 6172,7 4533,3 Diagram 17. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan, samtliga huvudmän Lidingö Riket totalt 7 Andel Lidingölärare med pedagogisk högskoleutbildning har minskat från föregående år i kommunala skolor medan den har ökat i fristående skolor. Den totala utbildningsnivån bland lärare på Lidingö är lägre i en nationell jämförelse. Antal elever per lärare i den kommunala skolan är oförändrad från föregående år och lägre jämfört med fristående skolor. Lärartätheten har dock sjunkit inom fristående förskolor jämfört med föregående år. Antal elever per studie- och yrkesvägledare är i kommunal skola 1476 och i fristående skola Motsvarande siffra i riket är 1 444,5 i kommunala skolor och 2 98,1 i fristående skolor. De fristående skolorna på Lidingö har betydligt fler elever per studie- och yrkesvägledare än riket. 32

35 Andel (%) Diagram 18. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen fördelat på skolor Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning varierar från 6 procent på Vittra skolan till 99 procent på Ljungbackens skola. De största förändringarna jämfört med föregående läsår återfinns i Futuraskolan där andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ökat med drygt 23 procentenheter och i Klockargårdens skola där andelen utbildade lärare minskat med cirka 1 procentenheter. Fritidshem Fritidshemmen vänder sig till elever i åldern sex till nio år. Verksamheten ska komplettera förskoleklassens och skolans utbildning och förstärka arbetet med läroplanens mål. Skollagen fastslår att fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och lärande och erbjuda en meningsfull fritid. En viktig uppgift för fritidshemmet är vidare att arbeta för social gemenskap och främja allsidiga kontakter. Fritidshemmen på Lidingö är inkluderad i skolans verksamhet och fritidshemspersonalen följer ofta eleverna under hela skoldagen och får därför ofta en helhetssyn kring elevens sociala utveckling. Tabell 9. Personalstatistik fritidshem uppdelat på huvudman. Kommunala fritidshem Fristående fritidshem Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal elever per årsarbetare 19,2 19,4 21,7 25,6 8 Med anledning av ändrad redovisning från skola till skolenhet finns för några skolenheter ingen jämförelse med tidigare år. 33

36 Andel (%) som instämmer Andel (%) Diagram 19. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmet, samtliga huvudmän Lidingö Riket Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning i fritidshem har minskat jämfört med föregående år både på Lidingö och i riket. Utbildningsnivån i fritidshemmen på Lidingö är betydligt lägre i en nationell jämförelse och har så varit sedan läsåret Antal elever per årsarbetare ligger på samma nivå jämfört med föregående år i kommunala fritidshem medan antalet elever minskat per årsarbetare i fritidshem med fristående huvudman. I jämförelse med riket är personaltätheten på ungefär samma nivå, drygt 2 barn per årsarbetare. Diagram 2. Resultat från elever gällande fritidshem Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jämförelse mellan fristående och kommunala verksamheter på Lidingö. På fritidshemmet ordnas aktiviteter så att jag får nya kunskap Kommunal Fristående Av fritidshemseleverna uppger 8 procent att de genom fritidshemmets aktiviteter får ny kunskap. 34

37 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Diagram 21. Resultat från elever gällande fritidshem Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jämförelse mellan fristående och kommunala verksamheter på Lidingö. Fritidshemmet erbjuder en stimulerande miljö som ger möjlighet till lek och lärande 1 1 Fritidshemmet ger mig en meningsfull fritid Kommunal Fristående Kommunal Fristående En något större andel av fritidshemseleverna i kommunala fritidshem anser att fritidshemmet erbjuder en stimulerande miljö med lek och lärande jämfört med elever i fristående fritidshem, 85 respektive 82 procent. Diagram 22. Resultat från elever fritidshem Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Fritidspersonalen tar hänsyn till mina åsikter Kommunal Fristående Av fritidshemseleverna instämmer cirka 85 procent i påståendet att personalen på fritidshemmet tar hänsyn till deras åsikter. Diagram 23. Resultat från elever gällande fritidshem Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jämförelse mellan fristående och kommunala verksamheter på Lidingö. Jag känner mig trygg på fritidshemmet Jag trivs med mina kompisar på fritidshemmet Kommunal Fristående Kommunal Fristående 35

38 Omkring 9 procent av fritidshemseleverna uppger att de känner sig trygga på fritidshemmet och 92 procent att de trivs med sina kompisar på fritidshemmet. Fritidshemsverksamheten skriver som regel inte egna kvalitetsrapporter varför det är svårt att följa upp kvaliteten i verksamheten. Det framgår emellertid från skolor att samverkan med fritids fungerar väl. I kvalitetsuppföljningssamtalen framkommer det att fritidshemmen har en viktig del i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Analys På fritidshemmen organiseras verksamheten utifrån en stor elevgrupp vilket förutsätter en indelning i mindre grupper. Verksamhetens innehåll och de olika aktiviteterna styr hur barnen delas in och storleken på de olika grupperna. Fritidshemmens verksamhet regleras av läroplanens kapitel ett och två. Arbetssättet ställer krav både på personalens pedagogiska kompetens och på organiseringen av verksamheten. Brukarundersökningen visar att eleverna är nöjda med fritidshemsverksamheten. De flesta eleverna känner sig trygga på fritids och de trivs med sina kompisar. Något sämre resultat uppvisar frågorna om inflytande och lärande. En fråga att ställa är om fritidshemmen i tillräcklig utsträckning lever upp till målen i läroplanen och om betydelsen av personalens pedagogiska utbildning? Starka sidor Eleverna och elevers trivsel och trygghet. Utvecklingsområden Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och samarbetet med skolan. Förbättringsområden Personalens utbildning och det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsresultat - statistik För grundskolan presenteras måluppfyllelse på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt betyg för årskurs 6 och 9. I årskurs 6 sattes betyg för första gången läsåret varför en jämförelse över tid inte finns tillgänglig. Betygen presenteras utifrån en sammanställning av elevernas genomsnittliga betygspoäng i varje ämne. Betygspoänget bestäms av värdet på varje betyg, A ger 2 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng och E ger 1 poäng. Betyget E är lägsta godkända betyg, Olika begrepp i texten: Provbetygspoäng (baseras på resultat på nationella ämnesproven) Betygspoäng (baseras på betyg i varje ämne) Ämnesbetyg (baseras betyg i varje ämne) Genomsnittligt meritvärde (summan av de 16 bästa betygen) 36

39 betyget F betyder underkänt och ger därför poäng. Elever som nått målen i ämnet har klarat kunskapskraven för minst betyget E i årskurs 6 till 9. I årskurs 9 presenteras även meritvärdet, som är summan av en elevs 16 bästa betyg i slutbetyget. Maximalt meritpoäng är 32. Årskurs 3 Diagram 24 och 25. Andel elever som uppnått kravnivå respektive inte uppnått kravnivå/ej deltagit på de olika delproven i matematik och svenska, av samtliga elever i årskurs 3 på Lidingö, läsår Matematik Mätning 95,1 4,9 Problemlösning 87,9 12,1 Taluppfattning, huvudräkning 95,1 4,9 Geometriska begrepp 87,9 12,1 Bråk, uppdelning av tal 97,7 2,3 Skriftliga räknemetoder, statistik 81,5 18,5 Muntlig kommunikation 96,3 3,7 % 2% 4% 6% 8% 1% Uppnått kravnivå Ej uppnått kravnivå/ej deltagit Svenska Skrivuppgift faktatext Skrivuppgift stavning interpunktion Skrivuppgift berättande text Läsning textsamtal Elevens högläsning Läsning faktatext Läsning skönlitterär text Muntlig uppgift 91,4 91,7 93,1 92,9 96,3 95,1 96,8 96,4 8,6 8,3 6,9 7,1 3,7 4,9 3,2 3,6 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Uppnått kravnivå Ej uppnått kravnivå/ej deltagit Störst andel Lidingöelever som uppnår kravnivån i matematik är i delprovet Bråk, uppdelning av tal och minst andel i delprovet Skriftliga räknemetoder, statistik. Dessa förhållanden gäller även i riket, dock är andelen elever som uppnår kravnivån lägre i jämförelse med Lidingö, 95,1 procent respektive 77,9 procent. I 37

40 svenska återfinns det högsta resultatet i delprovet Läsning, skönlitterär text och det lägsta i Skrivuppgift, faktatext. En nationell jämförelse visar att delprovet Skrivuppgift, stavning, interpunktion är det delprov som minst andel elever uppnår kravnivån i, 87,5 procent. Högst resultat i riket är i delprovet Läsning textsamtal, 97,1 procent. En nationell jämförelse visar att resultatet på Lidingö är högre förutom på ett matematikprov (Geometriska begrepp 88,1 procent), och ett delprov i svenska (Läsning textsamtal 97,1 procent). Årskurs 6 I fem ämnen når samtliga elever godkända betyg (A-E). Dessa ämnen är hem- och konsumentkunskap, modersmål, naturorienterande ämnen, svenska som andraspråk och teknik. Totalt i riket finns det inget ämne som samtliga elever når alla kunskapskrav i. Svårast att nå upp till kunskapskraven har eleverna i idrott och hälsa (96,9 procent), matematik (97,1 procent) och samhällsorienterade ämnen (97,4 procent). I riket har elever svårast att klara kunskapskraven i svenska som andraspråk (7 procent), engelska (92,4 procent) och matematik (93,3 procent). Högst genomsnittligt betygspoäng får eleverna i engelska (16,5) och modersmål (16). Lägst genomsnittligt betygspoäng får eleverna i svenska som andraspråk (11,3) och historia (13,4). Höga betyg i Pojkar får ett högre genomsnittligt betygspoäng i engelska och engelska och modersmål än flickor, i övriga ämnen får modersmål. flickor ett högre betygspoäng än pojkar. Våren 213 genomfördes ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk (14 elever), engelska och matematik på samtliga skolor. I de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena blir skolorna tilldelade olika ämnen av Skolverket. Resultaten av dessa kommenteras separat efter kommande redovisning av resultaten i svenska, engelska och matematik. 38

41 Svenska som andraspråk Svenska Matematik Engelska Diagram 26. Andel (%) elever med godkänt respektive icke godkänt sammanvägt provbetyg för ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, Lidingö jämfört med riket, samtliga elever, läsår Lidingö 98,5 1,5 Riket 94,3 5,7 Lidingö 97,6 2,4 Riket 93,7 6,3 Lidingö 99,4,6 Riket 95,3 4,7 Lidingö 98,7 1,3 Riket 75,2 24,8 % 2% 4% 6% 8% 1% Elever med betyg A-E Elever med icke godkänt betyg Nästan samtliga Lidingöelever har ett godkänt sammanvägt provbetyg i svenska och svenska som andraspråk. Matematik är det ämne som störst andel av eleverna har ett icke godkänt provbetyg i. En nationell jämförelse visar att Lidingö har ett genomgående högre resultat. Diagram 27. Genomsnittligt provbetygspoäng i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, årskurs 6, läsåret Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Lidingö kommunal Lidingö fristående Riket kommunal Riket fristående Högst genomsnittligt provbetygspoäng får eleverna i engelska medan eleverna i svenska som andraspråk får lägst genomsnittligt betygspoäng. Dock grundar sig resultatet endast på fjorton elever, vilket måste tas hänsyn till vid tolkningen av resultatet. De fristående skolorna uppvisar ett högre resultat jämfört med de kommunala skolorna. I jämförelse med riket uppvisar Lidingö genomgående ett högre resultat. I en jämförelse mellan könen uppvisar pojkar högre genomsnittligt provbetygspoäng i engelska medan flickor har högre poäng i svenska. I matematik 39

42 har flickor i kommunala skolor högre genomsnittligt provbetygspoäng medan pojkar har högre poäng i fristående skolor. I riket har flickor genomgående högre genomsnittligt provbetygspoäng jämfört med pojkar (bilaga 7). Skolorna har genomfört olika prov i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena enligt följande: Biologi: Käppala skola, Futuraskolan Kemi: Bodal skola, Torsvik skola Fysik: Högsätra skola, Källängens skola, Vittra skola Samhällskunskap: Bodal skola, Futura skola Religion: Högsätra skola, Käppala skola Geografi: Torsviks skola, Källängens skola Historia: Vittra skola Resultatet av ämnesproven i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen visar att i stort sett samtliga elever uppnår kravnivån för de olika ämnena. Svårast har eleverna att klara kravnivån för godkänt betyg i ämnesprovet i fysik, mellan en och fyra elever på respektive skola. Biologi och geografi är generellt de ämnesprov som eleverna får högst provbetygspoäng i. Lägst provbetygspoäng får eleverna i ämnet historia (1) på Vittra skolan och högst provbetygspoäng får eleverna i biologi (16,9) på Futuraskolan. 4

43 Diagram 28. Genomsnittligt betygspoäng per ämne i årskurs 6, läsår Teknik 13,7 12,9 Sva 8,4 11,3 Svenska 13,2 14,2 Slöjd Samhällskunskap 13,7 13,1 13, 13, Religion 12,6 13,7 Historia Geografi SO 13,4 12,6 12,9 13,2 14,4 14,6 Kemi Fysik 12,9 12,9 13,9 14,1 Biologi NO Musik 13,6 13,1 13,5 13,9 13,5 14,7 Modersmål Matematik Idrott och hälsa 14,3 13,7 14,4 13,8 15,4 16, Hem- och konskumentkunskap 12,9 14,4 Engelska Bild 14, 14,1 13,4 16, Lidingö Riket Högsta genomsnittliga betygspoängen uppvisar Lidingöeleverna i engelska och därefter följer modersmål och matematik. En jämförelse mellan könen visar att både pojkar och flickor har det högsta betygspoänget i engelska, 16,7 respektive 16,4. Dock har pojkar ett högre betygspoäng i modersmål (16,9) men resultatet grundar sig endast på 24 elever. Den största könsskillnaden finns i ämnet bild där flickorna har 15,4 och pojkarna 12,9 betygspoäng. I nationell jämförelse har 41

44 eleverna på Lidingö ett högre genomsnittligt betygspoäng i samtliga ämnen, förutom i SO där resultatet är lika som riket. För vidare jämförelse mellan könen och även jämförelse mellan kommunal och fristående huvudman se bilaga 7. Diagram 29. Relation mellan provbetyg och ämnesbetyg. Svenska Svenska som andraspråk ,114, 15,115,2 13,1 13,2 13,5 13, ,3 9,8 8,8 8,3 1, 9,9 5 5 Lidingö Lidingö Riket Riket kommunal fristående kommunal fristående Lidingö Lidingö Riket Riket kommunal fristående kommunal fristående Provbetyg Ämnesbetyg Provbetyg Ämnesbetyg Engelska Matematik ,4 16,4 18,3 17,8 14,7 13,8 15,9 14, , 16,3 16,5 15,3 14, 14,4 13,6 14, Lidingö Lidingö Riket Riket kommunal fristående kommunal fristående Lidingö Lidingö Riket Riket kommunal fristående kommunal fristående Provbetyg Ämnesbetyg Provbetyg Ämnesbetyg Den största skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg är i svenska som andraspråk. Dock grundar sig resultaten på ett begränsat antal elever, fjorton, vilket påverkar resultatets tillförlitlighet. För övrigt finns den största skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg i engelska där eleverna har ett högre provbetyg jämfört med ämnesbetyg. I de kommunala skolorna får eleverna ett högre provbetyg jämfört med ämnesbetyg i samtliga ämnen, förutom i svenska två, medan eleverna i de fristående skolorna får ett högre ämnesbetyg i både matematik och svenska. Resultatet visar att eleverna i fristående skolor genomgående både har ett högre provbetyg och ämnesbetyg. Detta förhållande gäller på Lidingö såväl som i riket. Årskurs 9 9,6 procent av alla elever på Lidingö uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen i grundskolan, det är en ökning från föregående läsår med drygt 4 procentenheter. Cirka 1 procent uppnår med andra ord inte lägsta betyg för godkänt i ett eller flera ämnen och slutade därför årskurs 9 med ofullständiga betyg. Samtliga elever når målen i modersmål, svenska som andraspråk och teknik. 42

45 Svenska som andraspråk Svenska Matematik Engelska Det genomsnittliga meritvärdet ökar från 244,7 för läsåret till 246,9 för läsåret Över en tioårsperiod har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 8 meritvärdespoäng Lidingös för Lidingös elever. En liknande ökning har skett i hela genomsnittliga riket. Lidingös genomsnittliga meritvärde är 33,8 meritvärde är meritvärdespoäng högre än riket. 246,9. Flickorna har högre meritvärde men pojkarnas meritvärde ökar. Det genomsnittliga meritvärdet för pojkar är 236,7 och för flickor 258,3. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde är alltså drygt 2 meritvärdespoäng. Detta trots att pojkarnas meritvärde har ökat jämfört med föregående läsår och flickornas meritvärde har minskat. I årskurs 9 har antalet elever i fristående skolor under den senaste tioårsperioden varit mellan 33 och 66. Det är angeläget att ha antalet elever i åtanke vid analys av elevernas resultat då variationen kan bero på ett fåtal elevers prestationer. I kommunala skolor har antalet elever varierat mellan 428 och 479 motsvarande tid. Diagram 3. Andel (%) elever med godkänt respektive icke godkänt sammanvägt provbetyg för ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, Lidingö samtliga huvudmän, jämfört med riket, läsår Lidingö Riket 99,6 96,7 3,3,4 Lidingö 97,7 2,3 Riket 89,6 1,4 Lidingö Riket 98,2 96,2 3,8 1,8 Lidingö 98,2 1,8 Riket 76,9 23,1 % 2% 4% 6% 8% 1% Elever med betyg A-E Elever med icke godkänt betyg Nästan samtliga elever på Lidingö har ett godkänt sammanvägt provbetyg i engelska medan matematik är det ämne som störst andel av eleverna har ett icke godkänt provbetyg i. En nationell jämförelse visar att Lidingö genomgående har ett högre resultat. 43

46 Diagram 31. Genomsnittligt provbetygspoäng i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, läsår ,7 14,5 14,2 13,2 9,7 9 1,8 17,7 16,9 16,2 14,6 15,3 14, ,3 5 Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Lidingö kommunal Lidingö fristående Riket kommunal Riket fristående Högst genomsnittligt provbetygspoäng får eleverna i engelska medan eleverna i svenska som andraspråk får lägst genomsnittligt betygspoäng. Dock är det ett litet antal elever som läser svenska som andraspråk, 1 pojkar och 17 flickor, vilket måste tas hänsyn till vid tolkningen av resultatet. De fristående skolorna uppvisar ett högre resultat jämfört med de kommunala skolorna förutom i matematik. I jämförelse med riket uppvisar Lidingö genomgående ett högre resultat. I jämförelse mellan könen uppvisar flickor både i kommunala och fristående skolor ett klart högre genomsnittligt provbetygspoäng i både engelska och svenska. I matematik har flickor och pojkar i kommunala skolor samma genomsnittliga provbetygspoäng medan pojkar har ett högre betygspoängpoäng i fristående skolor. I riket har flickor ett högre provbetygspoäng i svenska, svenska som andra språk och engelska inom respektive huvudman. I matematik är genomsnittligt provbetygspoäng lika mellan könen. Tabell 1. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen, uppdelning skola och kön de tre senaste läsåren Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Lidingö stad, samtliga huvudmän Riket, samtliga huvudmän Kommunala skolor Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Fristående skolor Futuraskolan 93.. Vittra på Lidingö Skillnaden mellan andel flickor och pojkar som uppnår målen har minskat i jämförelsen med föregående läsår. Av flickorna når 9 procent målen medan motsvarande siffra för pojkarna är 89 procent. På Källängens skola och Vittra 44

47 Andel (%) skola uppnår samtliga flickor målen i alla ämnen. På Bodals skola och Käppala skola når samtliga pojkar målen i alla ämnen, vilket inte förekommit på någon skola de två senaste föregående läsåren. Dock uppnår knappt 75 procent av pojkarna på Högsätra skola målen i alla ämnen vilket är på samma nivå som riket. Variationen mellan skolornas resultat har minskat i jämförelse med föregående läsår. Resultatet för både pojkar och flickor på Lidingö är 15 respektive 12 procentenheter högre jämfört med riket och skillnaden har också ökat jämfört med föregående läsår. Diagram 32. Andel (%) elever i årskurs 9 som uppnår målen i alla ämnen. Jämförelse mellan huvudmän, Lidingö och riket Lidingö, kommunal Lidingö, fristående Lidingö, total Riket, kommunal Riket, fristående Riket, total Andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen är drygt 9 procent och densamma i kommunala och fristående skolor. Över tid har elever som uppnår målen i alla ämnen varit högre i den fristående skolan men läsåret sjönk andelen betydligt till att läsåret hamna på samma nivå som de kommunala skolorna. Förhållandet mellan fristående respektive kommunala skolor är detsamma i Lidingö som i riket med undantag av de två senaste läsåren. 45

48 Diagram 33. Betygspoäng per ämne, årskurs 9, Lidingö och riket, läsår Bild 13,9 15,8 Biologi 12,6 15,3 Engelska 14 16,4 Fysik Geografi 12, ,9 14,8 Hem- och konskumentkunskap 13,9 15,9 Historia 13,1 15 Idrott och hälsa 14,1 16,4 Kemi Matematik 12,2 12,5 14,6 15,1 Moderna språk, språkval 13,8 15,3 Modersmål 16,2 18,5 Musik 13,9 15,4 Religion Samhällskunskap 13 15,4 Slöjd 14 15,8 Sva 8,9 12,7 Svenska Teknik 13,1 13,5 15,1 15, Lidingö totalt Riket totalt Högsta genomsnittliga betygspoängen uppvisar Lidingöeleverna i modersmål och efter det följer engelska och idrott och hälsa. En jämförelse mellan könen visar att både pojkar och flickor har det högsta betygspoänget i modersmål, 17,8 respektive 19,1. Dock grundar sig resultatet endast på 21 elever. Förutom modersmål har flickor det högsta betygspoänget i bild (17,4) och hem- och konsumentkunskap (17,3). Pojkar har högst betygspoäng i idrott- och hälsa (16,5) och engelska (16). Dock bör påpekas att flickornas betygspoäng i engelska är högre än pojkarnas (17). Den största könsskillnaden finns i ämnet bild där flickorna har 17,4 och pojkarna 14,4 betygspoäng. I nationell jämförelse har eleverna på Lidingö ett högre genomsnittligt betygspoäng i samtliga ämnen. För vidare jämförelse mellan könen och även jämförelse mellan kommunal och fristående huvudman se bilaga 7. 46

49 Tabell 11. Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, samtliga huvudmän. Jämförelse Lidingö, riket, skola, kön Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Lidingö stad, samtliga huvudmän 258,3 236,7 258,5 232,1 254,8 233,8 Riket, samtliga huvudmän 224,3 22,4 223,8 199,4 222,1 199,6 Kommunala skolor Bodal 254,5 24, ,5 25, 234,7 Högsätra 253,6 192,1 247,4 24,4 224,8 221,5 Källängen 272,4 238,9 275,5 256,7 272,6 248,3 Käppala 242,5 234,6 263,1 231,3 246,6 228,1 Torsvik 254,7 244,1 255,8 24,9 268,2 23,2 Fristående skolor Futuraskolan 277, Vittra på Lidingö 277,5 248,6 265,3 261,4 294,1 262,6 Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med drygt två meritvärdespoäng jämfört med föregående läsår, från 244,7 till 246,9. En liknande ökning har även förekommit i riket. Det högsta meritvärdet har flickorna i de fristående skolorna följt av flickorna i Källängens skola. Lägst meritvärde har pojkarna i Högsätra skola, vilket även är lägre i jämförelse med pojkarna i riket. En jämförelse mellan könen visar att pojkarnas meritvärde har ökat medan flickornas meritvärde minskat något jämfört med föregående läsår. Dock kvarstår en betydande skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde, drygt 2 meritvärdespoäng. I riket är könsskillnaden på samma nivå. En jämförelse mellan skolorna visar att könsskillnaden är störst på Högsätra skola, 61,5 meritvärdespoäng, vilken också ökat från en redan stor skillnad läsåret Där har också pojkarnas meritvärde minskat de tre senaste läsåren medan flickornas meritvärde ökat. Torsviks skola uppvisar motsats trend de senaste tre läsåren, pojkarnas meritvärde ökar medan flickornas minskar. Käppala skola har minst skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde. 47

50 Meritvärde Diagram 34. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 för fristående och kommunala skolor, över tid. Jämförelse mellan Lidingö och riket , 249,5 261,2 244,3 244,7 246,9 241,4 244,2 244,5 229,5 23, 231,4 21,6 211,4 213,1 27,7 28,2 29,7 Lidingö, kommunal Lidingö, fristående Lidingö, total Riket, kommunal Riket, fristående Riket, total Fristående skolor har ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med kommunala skolor och har så varit sedan läsåret Förhållandet mellan fristående och kommunala skolors meritvärde är detsamma på Lidingö som i riket. Tabell 12. SALSA-värden på skolnivå för läsåret Skola Andel pojkar Utländsk bakgrund (nyinvandrad senaste 4 åren) Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå Andel elever som uppnått målen Modellberäknat värde Avvikelse/ residual Faktiskt genomsnittligt meritvärde Modellberäknat värde Avikelse/ residual Rikssnitt 51% 3% 2,25 76% Kommunala skolor Bodals skola 28% % 2,42 89% 87% Högsätra skola 32% 8% 2,55 85% 83% Källängens skola 53% % 2,68 98% 95% Käppala skola 61% % 2,64 95% 93% Torsviks skola 62% % 2,71 91% 96% Fristående skolor Futuraskolan, Lidingö 36% % 2,76 86% 98% Vittra på Lidingö 7% 2% 2,68 93% 92% Tabellen visar andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund samt vårdnadshavares utbildningsnivå i relation till andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde (bilaga 6). De flesta skolor har en positiv avvikelse både när det gäller elevers måluppfyllelse och genomsnittligt meritvärde, det vill säga uppvisar ett bättre resultat än det förväntade. Torsviks skola och Futuraskolan har en negativ avvikelse beträffande måluppfyllelse och Käppala skola när det gäller meritvärde. 48

51 Andel (%) elever Diagram 35. Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolans program, Lidingö samtliga huvudmän yrkesprogram 97,4 96,8 95,7 94,2 2,6 högskoleförberedande, estetiskt program högskoleförberedande, ekonomi -, humanistiska program högskoleförberedande, naturvetenskapligt och tekniskt program ej behöriga Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans program varierar från 94,2 procent av eleverna som är behöriga till högskoleförberedande, naturvetenskapliga och tekniska program till 97,4 procent av eleverna som är behöriga till yrkesprogram. Behörigheten har ökat för Lidingös elever som slutade grundskolan vårterminen 213 jämfört med föregående läsår. Behörigheten till gymnasieskolans olika program är högre för eleverna på Lidingö i jämförelse med riket, 2,6 procent på Lidingö medan motsvarande siffra i riket är 12,4 procent (bilaga 7). Öppna jämförelser 9 - Lidingö i jämförelse med andra kommuner Varje år rapporterar nära 2 kommuner in resultatet från sju gemensamma frågor om elevernas upplevelse av skolan. Frågorna baseras på målområden enligt läroplanen, Lgr Sveriges kommuner och landsting. Öppna jämförelser grundskola

52 Diagram 36. Andel (%) positiva svar i 7 brukarundersökningsfrågor ställda till elever i årskurs 5 och 8 våren ) Jag känner mig trygg i skolan ) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer ) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det ) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnena Totalt Lidingö åk 5 Totalt kommuner i öppna jämförelser åk 5 Totalt Lidingö åk 8 Totalt kommuner i öppna jämförelser åk 8 Vid en jämförelse med övriga kommuner kan det konstateras att Lidingö ligger i nivå med övriga kommuner vad gäller tryggheten i skolan samt i årskurs 8 på frågan om eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. För övrigt uppger Lidingös elever mindre positiva svar jämfört med elever i övriga kommuner. Störst differens mellan Lidingös och övriga kommuners resultat är det på frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Elevernas lust till lärande är sedan tidigare ett identifierat förbättringsområde och har av den anledningen funnits med som ett av utbildningsnämnens granskningsområden för läsåret En mer utförlig presentation och analys av resultatet från den uppföljningen finns under rubriken Undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Skolornas kvalitetsrapporter Av kvalitetsrapporterna framgår det att skolorna arbetar systematiskt med att förbättra elevernas läsförståelse. Förutom den undervisning med läsning och läsförståelse som sker i klasserna finns exempel på skolor som genomfört sommarprojekt, ordnat bokbytarbord för föräldrar och en extra satsning på skolbiblioteket. Arbetet med läsförståelse har också bidragit till en högre medvetenhet hos personalen och ett ökat samarbete i arbetslagen. Vidare framgår av kvalitetsrapporterna att de nationella proven genomförs utifrån Skolverkets riktlinjer. Satsningar har gjorts för att avsätta tid för lärare för genomförande och rättning av proven och exempel finns på skolor som avkodar proven för att undvika subjektiva bedömningar. Arbetsbördan kring de nationella 5

53 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer proven har ökat i och med utökningen av nationella prov i fler ämnen i både årskurs 6 och 9 och det har behövts vikarier för att genomföra proven. Skolorna arbetar i olika utsträckning med sambedömning av de nationella proven. Resultaten följs upp och dokumenteras. Övrig måluppfyllelse följs upp i olika utsträckning i skolornas dokumentation. I analysen framgår inte alltid möjliga orsaker eller förklaringar till elevernas resultat. En sammanställning visar att det ibland saknas analys av olika klasser, eller gruppers resultat, exempelvis skillnad mellan pojkar och flickors måluppfyllelse. I kvalitetsrapporterna är det svårt att se tydliga och utvärderingsbara mål, måluppfyllese och hur uppföljningen av resultaten sker och vilka åtgärder som genomförs för att förbättra resultaten. Kvalitetsuppföljningsbesök och brukarundersökning Undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan Diagram 37. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena har generellt minskat i jämförelse med föregående läsår. En ökning har dock skett hos elever i framförallt årskurs 8 fristående skolor men även i kommunala skolor årskurs 3. Diagram 38. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående

54 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andelen elever som uppger att de får hjälp av lärarna i sitt skolarbete minskar med stigande ålder. Den största förändringen i jämförelse med föregående läsår återfinns bland eleverna i årskurs 8 kommunala skolor. Eleverna i de fristående skolorna anser i högre utsträckning att de får hjälp i jämförelse med eleverna i de kommunala skolorna. Diagram 39. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnena Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever som anser att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen har minskat i samtliga årskurser oberoende av huvudman jämfört med läsåret dessförinnan, förutom i årskurs 8 fristående skolor. Där har en ökning skett med 7 procentenheter. Noteras bör att förhållandevis många av eleverna svarar vet ej på denna fråga. Diagram 4. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever som anser att skolarbetet gör dem nyfikna och får lust att lära mer minskar med stigande ålder. I årskurs 8 försämras resultatet även över tid. I fristående skolor uppgår minskningen jämfört med föregående läsår 24 procentenheter. Dock har en ökning ägt rum i de kommunala skolorna i årskurserna 3 och 5 jämfört med föregående läsår. 52

55 Andel (%) som instämmer Diagram 41. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jag känner mig stressad i skolan och/eller av skolarbetet Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever som uppger att de känner sig stressade i skolan och/eller av skolarbetet ökar med stigande ålder och uppgår i årkurs 8 till 75 procent. En minskning kan dock konstateras i årskurs 8 kommunala skolor jämfört med det senaste läsåret. En minskning förekommer också bland de yngre barnen i de fristående skolorna. Samtal med elever årskurs 4-5 Många elever uttrycker att det är intresset för ämnet som påverkar om eleverna anser att undervisningen är intressant och rolig. En del lärare väcker intresset och nyfikenheten hos eleverna genom att introducera nya ämnesområden på ett varierat sätt. Flera utsagor handlar om lärarens förhållningssätt. Respekten och anslaget i mötet med eleverna lyfts fram som betydelsefullt, att läraren lyssnar och bryr sig om det eleverna framför. Eleverna uppskattar ett varierat arbetssätt i klassrummet, exempelvis experiment och laborationer, undervisning i naturen, egen läsning och att lyssna på när läraren läser, använda datorn i undervisningen, jobba tillsammans, bygga och konstruera. Det är samma sak på varje lektion, det händer inget vi vill ha omväxling. Många elever ger uttryck för att det är viktigt med arbetsro. Om det är stökigt i klassrummet är det svårt att koncentrera sig, att lära och ta till sig undervisningen. Eleverna berättar att många elever inte bryr sig om vad läraren säger. Något som lyfts fram i utsagorna är att mobiltelefoner är helt förbjudna. Eleverna berättar att telefonerna beslagtas, låses in eller läggs undan på annat sätt. Ibland får vi använda dem på raster. Samtal med lärare årskurs F-5 Många lärare beskriver att undervisningen handlar om att väcka elevernas intresse och behålla deras nyfikenhet. Utgångspunkten kan vara ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll. Flera lärare uttrycker att den nya läroplanen har medfört högre krav på undervisningen och måluppfyllelsen och det bidrar till en ökad stress både hos lärare och hos elever. Många lärare uttrycker att det är en utmaning att motivera pojkarna. Pojkar behöver mer coaching för att komma igång med olika arbetsuppgifter och 53

56 generellt mer struktur, flickorna är mer självgående. Enstaka lärare beskriver att de arbetar systematiskt med IKT, 1 exempel som nämns är Ipad och olika appar. Gemensamt för lärarna är att de uttrycker betydelsen av en god dialog, att lyssna på eleverna och utgå från deras förhållanden och erfarenheter när de planerar undervisningen. Samtal med elever årskurs 6-9 Många elever berättar att de får information om kunskapskraven inför nya arbetsområden men att de är svåra att förstå, vilket bidrar till elevernas stress. Det framkommer vidare att det skiljer mellan lärarna hur och om de informerar om betygskriterier och kunskapskrav. Flera elever beskriver att lärare uttrycker att kunskapskraven är krångliga och svåra att förklara. Det upplevs också som stressande att hela tiden bli påmind om kunskapskrav och betygskriterier. Några elever tycker synd om sina lärare för att de har problem med att förklara kunskapskraven och det nya betygssystemet. På en skola framkommer det att eleverna arbetar med kamratbedömning men att det varit svårt eftersom det inte tydliggjorts på vilket sätt och på vad eleverna ska ge varandra respons. Många elever uttrycker att de har bra lärare, det vill säga lärare som kan sitt ämne och är schyssta men inte för snälla. De flesta elever uttrycker att lärares förhållningssätt är avgörande. De sätter ord på att det är roligare att lära och mer motiverande om de har en bra relation till läraren. Några elever berättar att de uppskattar när lärare varierar undervisningen då blir det intressantare och roligare och vi lär oss mer. Eleverna berättar att en typisk lektion börjar med en genomgång av läraren och därefter arbetar eleverna enskilt i läroboken. Många elever berättar att på mattelektionerna måste det vara helt tyst men att det förekommer grupparbete och samarbete i andra ämnen. Några elever beskriver att det kan vara svårt att få grupparbeten att fungera, det är lätt att börja prata om annat det gäller att ta eget ansvar. Många elever framför att de använder datorer för att skriva texter. Dock finns det inte alltid datorer att tillgå, det är antingen kö till datorerna eller gäller först till kvarn principen, vilket bidrar till svårigheter att planera skolarbetet. Några elever berättar att de använder datorer för att söka information på nätet och att göra Powerpointpresentationer. På någon skola får eleverna ha med sig egna datorer. Samtal med lärare årskurs 6-9 Flera lärare anser att det blivit högre krav på eleverna med det nya betygssystemet och kunskapskraven. Många beskriver att lärare tolkar kunskapskraven olika och att det stressar eleverna. Lärarna beskriver att de diskuterat förändringarna i betygssystemet och framförallt betygsättning i årskurs 6. Flera lärare menar att det är jobbigt och svårt att sätta betyg. Lärare uttrycker att det under föregående läsår fanns en dokumentationshets men att det nu har förbättrats. På någon skola avkodade man de nationella proven för att undvika subjektiva bedömningar och därigenom skapa en större likvärdighet i bedömningen av proven. 1 Information- och kommunikationsteknik. 54

57 Andel (%) som instämmer Många lärare uttrycker att det är svårt att diskutera kunskaper med elever och föräldrar på grund av att fokus är på betygen. Det stressar eleverna. Vidare framkommer det att lärare förklarar resultatskillnader mellan elever med att eleverna är olika och att elevgruppers resultat naturligt varierar år från år. Flera lärare efterfrågar möjligheter att mötas och utbyta kunskap och erfarenhet om bedömning och betygsättning men uttrycker samtidigt att de inte har tid till det. Flera lärare uttrycker att de valt läraryrket för att de vill inspirera och skapa lust till lärande. En nyckel till framgång är att utgå från elevernas intressen och erfarenheter i undervisningen och koppla det till det centrala innehållet i kursplanerna. Det är viktigt att eleverna kan relatera innehållet i undervisningen till sig själva. Flera lärare beskriver att de varierar undervisningen och att det skapar kreativitet bland eleverna. Samtidigt framför många lärare att de inte har tid att tänka på att variera undervisningen utan är glada om de överhuvudtaget hinner förbereda sig och kan genomföra lektionerna. Flera lärare berättar att det inte finns tillräckligt med datorer på skolan vilket medför svårigheter att använda IT som en aktiv del av undervisningen. Datorer används för att skriva texter och för att göra Powerpointredovisningar. Elevinflytande Diagram 42. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Med undantag av årskurs 5 fristående skolor, minskar andelen elever som uppger att de kan välja olika sätt att arbeta i skolan jämfört med föregående läsår. Bland årskurs 3 elever i fristående skolor återfinns den största minskningen på 17 procentenheter. Ökningen i fristående skolor årkurs 5 uppgår till 9 procentenheter. 55

58 Diagram 43. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever i årskurs 8 som instämmer i påståendet att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter har ökat, framför allt i den fristående skolan där ökningen är 28 procentenheter jämfört med föregående läsår. Samtal med elever årskurs 4-5 Eleverna beskriver att de flesta lärare har planerat genomförandet av undervisningen utan att samarbeta med eleverna. Lärarna kommunicerar inte heller med eleverna för att skapa förståelse för hur och varför lektionsinnehållet ser ut som det gör. Det finns exempel på elever som berättar att lärare varken har ork eller lust att lyssna och att de enbart lyssnar på vissa elever. Några utsagor handlar om att elever känner sig lyssnade till men att det inte händer något när de framfört sina åsikter, eleverna kan inte påverka sin situation. En elev säger: Jag brukar prata med läraren och då ordnar sig det mesta. Flera elever beskriver att man röstar mycket i klassen. Ett fåtal utsagor handlar om att eleverna kan påverka undervisningen, möjligheten till det är beroende av läraren. I vissa ämnen och med vissa lärare har eleverna möjlighet att påverka undervisningen. Det framkommer att eleverna är engagerade och uppskattar inflytandet när de beskriver det demokratiska arbetssättet. Flera elever berättar dock att de kan påverka undervisningen först när de är klara med en arbetsuppgift. Då kan man ta upp något ur bänken och göra någonting tyst. Många utsagor handlar om att klassråden fungerar dåligt, vi har elevråd och matråd för att man måste. Frågor som behandlas är ofta maten, inköp som eleverna önskar till skolgården och sådant som behöver lagas. Samtal med lärare årskurs F-5 Några lärare beskriver att elevinflytandet är en av deras styrkor. Det är ett förhållningssätt som blivit en naturlig del av undervisiningen. Det har blivit en självklarhet att lyssna på eleverna. Många lärare beskriver att det gäller att skapa ett harmoniskt och tryggt klimat i klassen. Då är det möjligt att ta med eleverna i de pedagogiska planeringarna det stärker elevernas känsla av meningsfullhet. Betydelsen av att göra eleverna 56

59 medvetna och utbilda dem i medbestämmande inom ramen för läroplanen är en annan beskrivning som framkommer i samtalen. Lärare uttrycker att det är viktigt att låta inflytandet ta tid medan andra menar att de har för lite tid att reflektera med sina kolleger om elevinflytande, vi hinner inte det. Flera lärare beskriver att det är många frågor som kommer upp på klassråden och att eleverna måste lära sig vad som är rimligt. Ett fåtal lärare beskriver att eleverna går till rektor när de har frågor att ta upp och diskutera. Samtal med elever årskurs 6-9 Flera elever berättar att elevrådet är ett skämt och att det är slöseri med tid. De framför sina åsikter men att det inte händer något i praktiken. Mentorerna har berättat för eleverna berättat att skolan har dålig ekonomi och att det är en anledning till att det är omöjligt att genomföra förslag och förändringar. Några elever anser dock att elevrådet är viktigt och berättar att det har hänt att besluten på elevråden har genomförts på skolan. Det framkommer vidare att klassråden fungerar olika beroende på vem som är mentor i klassen. I några klasser vet inte eleverna om klassråden blir av och i andra klasser är råden seriösa och planeras med en dagordning. När klassråden fungerar som i det sistnämnda fallet anser eleverna att de utgör viktiga tillfällen och de känner sig lyssnade till. Exempel på elevinflytande som eleverna berättar om är att de har inflytande över när läxförhör ska genomföras eller kan påverka att prov flyttas fram. Samtal med lärare årskurs 6-9 Flera lärare säger att elevinflytande handlar om ett förhållningssätt, om att lyssna på eleverna. På mentorstiden diskuteras frågor som har med hela skolan att göra och som klassen vill ta upp. Några lärare påpekar att det behövs en mer strukturerad mentorstid för att få elevinflytandet att fungera. Lärare måste också bli bättre på att tydliggöra ramarna för inflytandet. Flera lärare säger att de har strategier för elevinflytandet i undervisningen och i klassråden men att det är ett förbättringsområde på skolorna. Vidare berättar lärarna att det märks på skolan att det finns ett elevråd, det syns och tar plats. Om det är något område som skolan satsat på så är det elevinflytandet. 57

60 Andel (%) som svarar ja Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Diagram 44. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan? Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen av eleverna som anser att de själva blivit mobbade/kränkta under det senaste året på skolan har ökat med undantag av årskurs 8 kommunala skolor. Ökningen är störst i kommunala skolor årskurs 3 och i fristående skolor årskurs 5, där andelen ökat med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Den största förändringen jämfört med föregående läsår återfinns dock i årskurs 8 kommunala skolor där en minskning skett med 8 procentenheter. Diagram 45. Fördelning av svar i brukarundersökningen på frågan: Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan? Årskurs 3 Ja av elev Ja av personal Nej Årskurs 5 Ja av elev Ja av personal Nej Årskurs 8 Ja av elev Ja av personal Nej 21% 18% 12% 4% 1% 4% 78% 78% 84% Andelen elever som svarar ja på frågan om de blivit mobbad/kränkt är högre bland de yngre eleverna. Både i årskurs 5 och 8 uppger 4 procent av eleverna att de blir mobbad/kränkt av personal. 58

61 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Diagram 46. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. De vuxna motverkar aktivt om någon behandlas illa Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Andelen elever i fristående skola, årskurs 8 som anser att de vuxna aktivt motverkar om någon behandlas illa har ökat med 17 procentenheter till 83 procent jämfört med föregående läsår. För övriga årskurser och huvudmän har en minskning ägt rum jämfört med föregående läsår. Diagram 47. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jag känner mig trygg i skolan Åk 3 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Mellan 93 och 96 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan. Andelen har ökat i samtliga årskurser och oberoende av skolhuvudman, med undantag av årskurs 3 kommunala skolor. Samtal med elever årskurs 4-5 Det framkommer i samtalen med elever att det är en stor variation mellan skolor och även inom skolor när det gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Många elever uppfattar att lärare reagerar på kränkningar och tar dessa på allvar men flera elever berättar om lärare som inte bryr sig och beskriver också att det händer att lärare kränker elever. Om man svarar fel på en fråga i klassrummet så kan kompisar börja skratta och lärare säger inte ifrån eller till och med skrattar själv. På flera skolor har eleverna varit med och genomfört kartläggning var och hur kränkningar sker på skolan medan det på andra skolor är okänt för eleverna att kartläggning har genomförts. Flera utsagor handlar om att kränkningar händer där vuxna inte är, exempelvis när det är rast eller i korridoren. 59

62 Eleverna berättar att det är viktigt att ha rätt kläder, att det är de som är annorlunda (pratar annorlunda, är annorlunda klädda) eller blyga som blir utsatta. Vidare framkommer att mobbade elever byter skola som en lösning på problemet. Samtal med lärare årskurs F-5 Flera lärare berättar att värdegrundsarbetet är välförankrat i skolvardagen. Många lärare beskriver också att de arbetar systematiskt med främjande och förebyggande 11 arbete. De beskriver vidare att eleverna är aktiva i arbetet och är delaktiga. Några lärare berättar att det finns kamratstödjare på skolan och att skolan har ett antimobbningsteam. Ett fåtal lärare nämner att de arbetar efter bestämda antimobbningsmodeller. Flera lärare lyfter särskilt fram betydelsen av fritidshemmens arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Samtal med elever årskurs 6-9 Det framkommer av samtalen med elever att det förekommer kränkningar på alla skolor på Lidingö. Många elever beskriver kränkningar i förhållande till vikten av märkeskläder och att ha den senaste mobilen. Det kan också handla om utseende och kroppen, om att exempelvis inte vara för tjock eller för smal. Eleverna beskriver att det är utfrysning är vanligt och att det förekommer mest bland flickor. Flera elever berättar också att blyga flickor lättare blir utsatta för kränkningar. Vidare beskriver elever situationer i klassrummen när de uppfattar att lärare kränker elever. Sådana situationer är till exempel när prov lämnas tillbaka och läraren lämnar ut resultaten inför hela klassen. Vidare berättar eleverna att det finns exempel på förtroendefulla relationer till lärare som tar eleverna på allvar när det gäller kränkande situationer men det finns också exempel på lärare som ignorerar elevernas upplevelser och ytterligare andra som ignorerar det de ser och hör och låter bli att ingripa. I samtalen med eleverna diskuteras resultaten av brukarundersökningen och det framkommer olika tolkningar. Till exempel att det är lättare att svara sanningsenligt på den här typen av undersökning där man är helt anonym jämfört med skolornas egna undersökningar. Vidare framkommer det att brukarundersökningen genomförs på olika sätt på skolorna. Flera elever berättar att lärarna inte tar seriöst på brukarundersökningen. Det är lite tid avsatt för eleverna att besvara enkäten, de får ingen förklaring till vad det är för undersökning och vad den ska användas till och ibland får eleverna sitta tillsammans och svara. Samtal med lärare årskurs 6-9 Det framkommer i samtalen med lärare att variationen är stor inom skolor och mellan skolor när det gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Flera lärare berättar att de försöker vara lyhörda och lyssna på eleverna, att se och upptäcka vad som händer i och utanför klassrummet. De arbetar systematiskt med 11 De främjande insatserna handlar om att identifiera och förstärka positiva förutsättningar som redan finns för likabehandlingsarbetet på förskolan eller skolan. De förebyggande åtgärderna ska sättas in utifrån den kartläggning skolan gjort och de risker som identifierats. Det förebyggande arbetet ska avvärja riskerna. Se Diskrimineringsombudsmannen. 6

63 det främjande och förebyggande arbetet och reagerar kraftfullt om något händer på skolan. Flera lärare beskriver å andra sidan att de inte är utbildade för att arbeta med de här frågorna det har de kuratorn till, de hinner inte eftersom undervisningen tar all tid. Det finns skolor som genomför trygghetsvandringar 12 och elevenkäter där elever pekar ut var och hur kränkningar sker. Det finns också skolor där lärare inte känner till att den typen av kartläggning genomförs på skolan. Samtal med chefer F-6 I samtalen framkommer skolans komplexa verksamhet. Flera chefer beskriver att deras uppdrag är omfattande och att det är ibland är svårt att prioritera och hinna med. Vidare understryker de att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, trygghet och trivsel har hög prioritet. Positiva ringar på vattnet har också matematiklyftet och arbetet med entreprenöriellt lärande givit. Samarbetet med fritidshemmen framställs som en framgångsfaktor. Flera rektorer påpekar att arbetet med bedömning och betyg är ett förbättringsoch utvecklingsområde. De beskriver att det finns en osäkerhet hos en del lärare inför betygssättningen i årskurs 6 och att likvärdigheten mellan och inom skolor är ett utvecklingsområde. Det finns ett behov av nätverkande i frågan. Flera rektorer berättar att förstelärarna fått en viktig uppgift när det gäller att sprida kunskap och erfarenheter om arbetssätt och metoder i undervisningen. Som underlag för diskussioner om varierad undervisning har skolor använt Skolverkets forskning och frågor i förstelärarmeriteringen. Flera rektorer berättar att de ser en varierad undervisning på skolan men att en mer utmanande undervisning är ett förbättringsområde. Rektorerna uttrycker också att undervisningens kvalitet är lärarberoende. Många rektorer anser att det är viktigt med rutiner för klass- och elevråd och att det är angeläget att föra en diskussion om vad elevinflytande är, var gränserna för inflytandet går och att sätta fokus på demokratiuppdraget. Några rektorer uttrycker att deras lärare lyssnar på eleverna och skapar förutsättningar för inflytande. Flera rektorer lyfter fram dialogen och samarbetet med vårdnadshavare som helt avgörande när det gäller ett framgångsrikt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det är angeläget att skolan skapar förtroende för arbetet och att arbetet är transparent. Några rektorer uttrycker att de är oroliga för hur dialogen mellan skola och föräldrar kommer fungerar. Samtal med chefer 6-9 Flera rektorer berättar att det är en utmaning att bibehålla skolans höga kvalitet i tider av besparingar. Tightare schema för lärarna har inneburit att tid för förbättringsåtgärder och planerade utvecklingsinsatser inte har blivit av. I samtalen framkommer det hur skolors olika förutsättningar påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd och möjligheten att utrusta skolor med datorer och annan digital utrustning. En ökad likvärdighet efterfrågas. Införandet av 12 En trygghetsvandring kan exempelvis genomföras med elever och personal som tillsammans går runt på skolan och ger elever i uppgift att peka ut otrygga platser. 61

64 lärarlegitimation och därmed nya bestämmelser för betygsättning och ämnesbehörigheter problematiseras också. Många skolor arbetar med bedömningsmatriser och kollegialt lärande. Högstadielärarna har stor erfarenhet av bedömning och betygsättning. Flera rektorer uttrycker önskemål om ytterligare samarbetet mellan skolorna när det gäller arbetet med bedömning och betyg. Frågan om skillnader i resultat mellan pojkar och flickor problematiseras av några rektorer. De uppfattar att skillnaderna ökar mellan flickors och pojkars resultat. Några rektorer berättar att olika arbetssätt används i undervisnigen men att man kan ställa sig frågan varför elever och föräldrar inte uppfattar det på samma sätt? Rektorer framför att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ett prioriterat område. Det är en svårighet att motivera alla lärare att arbeta med frågan att det är alla lärares uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns lärare som uttrycker att det inte är deras uppdrag. Analys Grundskolorna på Lidingö har goda kunskapsresultat och hög måluppfyllelse. Meritvärdet är exempelvis bland det bästa i landet. Det finns dock en variation i resultaten inom och mellan skolor samt mellan flickor och pojkar. Knappt 75 procent av pojkarna på Högsätra skola uppnår målen i alla ämnen och de har även lägst meritvärde, vilket även är lägre i jämförelse med pojkarna i riket. I skolors kvalitetsrapporter och i kvalitetsuppföljningen framkommer inga tydliga förklaringar och orsaker till varför resultaten varierar. Exempel på förklaringar till ett sämre resultat är att en klass består av många pojkar eller att elevgrupperna är olika år från år. Det saknas en analys och beskrivning av på vilket sätt lärare förändrar arbetssätt och metoder utifrån elevgruppens sammansättning, elevernas förmågor och intressen samt hur skolor förändrar sin organisation utifrån ett elevperspektiv. Ett ämne som sticker ut negativt i kvalitetsuppföljningen är matematiken. Eleverna berättar att det måste vara helt tyst på mattelektionerna. Lektionerna börjar med att läraren har genomgång av uppgifter, därefter arbetar eleverna självständigt i läroboken och avslutningsvis är det prov. Forskning visar att det finns ett samband mellan mycket enskilt arbete i matematik och elevernas prestationer som inte leder fram till förståelse utan främst bygger på att härma. 13 För att utvecklas i matematik behöver eleverna, förutom ämnes- och didaktikkompetenta lärare och en strukturerad stimulerande lärmiljö, delaktiga klasskamrater. 14 I kvalitetsuppföljningssamtalen uttrycker elever, lärare och vårdnadshavare att lärare är stressade, att skolor har dålig ekonomi, att det är synd om lärare som är så tungt belastade och att lärare själva inte förstår de nya kunskapskraven och det nya betygssystemet. Lärare uttrycker att den nya läroplanen har medfört högre 13 Hansson, Åse 14 Ibid. 62

65 krav på undervisningen och måluppfyllelsen och det bidrar till en ökat stress både hos lärare och hos elever. Vidare framför lärare att de inte har tid att tänka på att variera undervisningen utan är glada om de överhuvudtaget hinner förbereda sig och kan genomföra lektionerna. På vilket sätt påverkar lärarnas förhållningssätt elevernas synsätt på skolan och undervisningen? Är det en bidragande orsak till att eleverna på Lidingö uppger mindre positiva svar jämfört med övriga kommuner i SKL:s Öppna jämförelser? Undervisningsmetoder och arbetssätten varierar i skolorna. Det framkommer i kvalitetsuppföljningen att undervisningens genomförande är lärarberoende och exempelvis att modern teknik används i begränsad omfattning. Forskning visar att IT-användning ökar i skolan generellt. Förutom datorn är det även resurser i nätverk som är det centrala. Det finns idag ett flertal olika verktyg som man använder för att komma åt och använda dessa resurser, förutom datorn är det också främst läsplattor och smarta mobiltelefoner. Dessa nya redskap och tjänster innebär mindre fokus på tekniken i sig och alltmer på innehållet. 15 Det finns anledning att förmoda utifrån resultatet av utbildningsförvaltningens PIM satsning att det kan finnas ett samband mellan den låga måluppfyllelsen i PIM och den begränsade användningen av IT i undervisningen. En fråga att ställa är varför Ljungbackens och Högsätra skola är de enda skolor som i stort nått målen med PIM utbildningen? Internationell och nationell skolforskning är komplex och inte alltid samstämmig. Den visar dock på några gemensamma kännetecken hos framgångsrika lärare. Goda relationer mellan lärare och elev, lärares höga ändamålsenliga förväntningar på samtliga elever, lärarens förmåga att fokusera på det viktiga i undervisningen samt att motivera och återkoppla regelbundet till eleverna, är exempel på framfångfaktorer i klassrummet. Framgångsrika lärare har vidare goda ämneskunskaper och en hög didaktisk 16 kompetens som skapar sammanhang för elevernas lärande samt använder olika metoder och verktyg i undervisningen. Resultatet blir en undervisningsmiljö där läraren har en självklar ledarroll som gör eleverna delaktiga, utmanar och stimulerar eleverna i sin kunskapsutveckling genom att variera undervisningen. Kort sagt en undervisningsmiljö som stödjer elevernas lärande. 17 Forskning visar också att elevers inflytande har betydelse för deras lärande och välbefinnande. Ett fungerande elevinflytande över undervisningens innehåll och hur den genomförs bidrar till att elever lär sig mer samt att de blir mer engagerade och tar ansvar. 18 Skolväsendet vilar på demokratins grund och i skolans uppdrag ingår att arbeta med demokratifrågor och med elevers inflytande vilket tydligt framgår och regleras i Skollagen och LGR Grönlund, Åke 16 Didaktik handlar om förståelse för vilka faktorer som påverkar lärande. Se exempelvis Skolverket, Didaktik vad, hur och varför. 17 William, Dylan. Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel, Hattie, John 18 Skolverket, Forskning för skolan. 63

66 En studie 19 bland högstadieungdomar visar att när elever själva bildar aktionsgrupper så tar de efter elevrådets sätt att arbeta. Därmed utgör elevrådet en slags modell för hur man kan organisera sig och bedriva påverkansarbete. På en generell nivå behandlas skolans demokratiuppdrag och elevinflytandet styvmoderligt i Lidingös skolor. Det är allvarligt att eleverna, framför allt de äldre, har en negativ syn på den representativa demokratin. Elevernas låga förtroende för elevrådens möjligheter att utöva inflytande bidrar till att eleverna antingen resignerar eller försöker hitta andra vägar att påverka, till exempel genom att föräldrar kontaktar skolan. Många av frågorna som tas upp på elevråden uppfattas som oväsentliga. Frågor som handlar om undervisningen behandlas sällan på elevråden. På vilket sätt kan skolor förändra arbetet med skolans demokratiuppdrag och koppla elevinflytandet till undervisningen? Diskriminering och kränkande behandling finns på alla skolor på Lidingö. Eleverna känner sig trygga i skolan men det är mellan 16 och 27 procent av eleverna som uppger att de blivit mobbade eller kränkta under läsåret. Kränkningarna handlar oftast om att en elev avviker från den givna normen på skolan, till exempel genom klädsel, musiksmak eller för sitt utseende. Blyga elever blir oftare kränkta på skolorna. Två spår framträder i kvalitetsuppföljningen. Det ena spåret handlar om skolor där elever är delaktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. De deltar och känner väl till att en kartläggning görs varje år på skolan. Eleverna är trygga och vet att de kan vända sig till sina lärare om något inträffar. De beskriver att vuxna reagerar och ingriper om de ser att kränkningar inträffar/pågår. Det andra spåret handlar om skolor där elever inte är delaktiga. De känner inte till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och eleverna har inte varit med och gjort en kartläggning. Lärare på dessa skolor nonchalerar och ingriper inte om kränkningar sker. Det händer att lärare kränker elever i klassrummet och eleverna saknar lärare att vända sig till om något inträffar. Forskning visar att ett gemensamt förhållningssätt på skolan där det råder nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling är framgångsrikt. Förutom ett systematiskt främjande och förebyggande arbete bidrar ett normkritiskt förhållningssätt på skolan till att diskriminering och kränkande behandling minskar på skolan. Forskning visar vidare att skolor med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete har bättre förutsättningar att skapa ett klimat på skolan där kränkningar minskar. Elevinflytande är också en positiv faktor för att minska diskriminering och kränkande behandling Skolverket 2 Skolverket, Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. 64

67 Starka sidor Höga kunskapsresultat. Utvecklingsområden Lärarens pedagogiska ledarskap. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärande miljö. Individanpassad, varierad och utmanande undervisning. Förbättringsområden Det systematiska kvalitetsarbetet, analys och orsaker av variationen i kunskapsresultaten för högre likvärdighet, elevinflytande och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Grundsärskola På Lidingö finns en grundsärskola. Särskolan är en egen skolform med en egen läroplan. 21 Eleverna i grundsärskolan undervisas i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas till varje elevs förutsättningar. Utgångspunkten för undervisningen är den individuella utvecklingsplanen som upprättas tillsammans med elever och föräldrar. Det finns elever som är inskrivna i särskolan som även är integrerade i grundskolan. Kvalitetsuppföljning Elever och personal statistik Tabell 13. Elever och personal i grundsärskola. Lidingö kommunal Riket kommunal Antal elever Andel (%) elever i träningsskolan Andel (%) elever i grundsärskolan integrerade i grundskolan Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) lärare med specialpedagogisk utbildning Antal elever per lärare 2, , Skolverket, Läroplan för grundsärskolan

68 Antalet inskrivna elever i grundsärskolan på Lidingö ligger på samma nivå som de föregående läsåren. I riket har antalet elever minskat kontinuerligt. Andel elever i träningsskolan, liksom andel elever i grundsärskolan integrerade i grundskolan har succesivt minskat under de senaste tre läsåren och den senare har under läsåret ingen elev. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat men är fortfarande lägre i jämförelse med riket. Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning har ökat kraftigt det senaste året och är högre jämfört med riket. Kunskapsresultat statistik Betyg i grundsärskolan ges i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. I de fall betyg sätts gäller samma regler för bedömning och betygssättning som för grundskolan bortsett från att betyget F och streck inte används. Inom inriktningen träningsskolan sätts inte betyg. Tre elever studerar i grundsärskolans årskurs 6 läsåret Samtliga elever får godkänt resultat i alla ämnen. I grundsärskolans årskurs 7-9 studerar åtta elever. I stort sett samtliga elever fick minst betyget E i alla ämnen. Kvalitetsrapport Rektor för grundsärskola är även rektor för gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. En kvalitetsrapport skrivs för de olika skolformerna. Särskolan lyfter i sin kvalitetsrapport fram att eleverna har en hög måluppfyllelse. Under läsåret har särskolan samarbetat med Specialpedagogiska skolmyndigheten i ett arbete för att säkerställa likvärdig bedömning och för att utveckla den formativa bedömningen på skolan. Särskolan har också under året tillsatt en utvecklingsledare. Av kvalitetsrapporten framgår att särskolan arbetar med upplevelsebaserat lärande. Särskolan har också haft som mål att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling och lärandeprocess. Utvärderingar har genomförts för att ta reda på lärare och elevers uppfattningar. Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning Underlag saknas i brukarundersökningen eftersom ett för litet antal besvarat undersökningen. Under kvalitetsuppföljningssamtalen deltog rektor och utvecklingsledare men ingen elev från grundsärskolan. Av utsagorna från samtalet framgår att eleverna är med och utformar sina mål utifrån läroplanen i början av terminen. Målen stäms kontinuerligt av med eleverna under terminens gång. Vidare framkommer det i samtalet att särskolan arbetar med upplevelsebaserat lärande. Det är mycket praktiska övningar med matematik. Lärarna kan arbeta ämnesövergripande för att få in fler ämnen i ett och samma undervisningsmoment. Vidare framgår att undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar. 66

69 Analys Underlaget är för litet för att uppföljning och utvärdering av grundsärskolan ska vara meningsfull och tillförlitligt. Grundsärskolan skriver en kvalitetsrapport men få elever, personal och vårdnadshavare har deltagit i kvalitetsuppföljningssamtalen. Förbättringsområde Delaktighet i kvalitetsuppfölningssamtalen. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasiet Under läsåret erbjöds gymnasieutbildning på två kommunala skolor i Lidingö stad, Hersby och Gångsätra gymnasium samt två fristående gymnasieskolor, Stillerska filmgymnasiet och Lunaskolan Östra gymnasiet. På Hersby gymnasium kan eleverna studera på Naturvetenskapliga och Samhällvetenskapliga programmen samt på ett Introduktionsprogram för elever som ännu inte är behöriga till ett nationellt program. På Hersby gymnasium finns en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i friidrott. Gångsätra gymnasium Betygspoängen på Lidingö är 15,5. erbjuder Samhällsvenskapliga programmet med två inriktningar. Lidingöungdomar har tillgång till alla gymnasieprogram som finns i länet via ett samverkansavtal med Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun. Eleverna söker programmen på lika villkor inom samverkansområdet. En jämförelse över tid visar att Lidingöeleverna väljer gymnasieskolor i andra kommuner utanför den egna i ökad utsträckning. Den genomsnittliga betygspoängen på Lidingö är 15,5 vilket är högre i jämförelse med riket. Hersby gymnasiums elever har ett högre betygspoäng jämfört med eleverna på Gångsätra gymnasium. En övervägande del av eleverna på Lidingö väljer högskoleförberedande program. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola är 94 procent. 94 % av Lidingöeleverna har grundläggande högskolebehörighet. Gymnasieskolorna arbetar med webbverktyget It s learning och eleverna utvärderar kurserna. Skolorna arbetar med internationella kontakter och genomför resor till bland annat Kina. Det finns också ett nära samarbete med det lokala näringslivet genom Ung företagsamhet och den arbetsförlagda utbildningen. 67

70 Antal Kvalitetsuppföljning Elever och personal - statistik Diagram 48. Totalt antal elever i gymnasieskolan hos alla huvudmän och antal elever folkbokförda i kommunen som går i kommunens gymnasieskolor, över tid Antal elever Antal elever, folkbokförda i kommunen som går i kommunens gymnasieskolor 15 Antalet inskrivna elever i gymnasieskolan har minskat kontinuerligt sedan läsåret En liknande minskning har ägt rum i riket. En förväntad nationell prognos är att elevantalet i gymnasieskolan ökar igen efter Diagram 49. Fördelning av gymnasieelevers skolgång, % 16% Andel elever, folkbokförda i kommunen som gick i kommunal gymnasieskola i annan kommun 29% Andel elever, folkbokförda i kommunen som gick i kommunal gymnasieskola på Lidingö Andel elever, folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i annan kommun 54% Andel elever, folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola på Lidingö Andelen Lidingöelever som väljer gymnasieskolan i den egna kommunen är 55 procent medan 45 procent av elever folkbokförda på Lidingö väljer att studera i gymnasieskola i annan kommun. En jämförelse över tid visar att Lidingöeleverna väljer gymnasieskolor i andra kommuner utanför den egna i ökad utsträckning. Den största ökningen i jämförelse med föregående läsår är andel elever som gick i kommunal gymnasieskola i annan kommun som ökat med drygt 2 procentenheter. Andel elever som väljer fristående gymnasieskolor har i jämförelse med föregående läsår ökat marginellt. 68

71 Andel (%) Tabell 14. Personalstatistik gymnasieskolan uppdelat per huvudman, läsåren och Kommunala skolor Fristående skola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 88,1 87,5 73,7 7,2 Andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen,6 1,8 - - Andel (%) lärare, kvinnor 49,6 45 6,5 57,4 Elever per lärare 12, 12,5 7,2 7,6 Elever per studie- och yrkesvägledare 337, 349,3 - - Diagram 5. Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen, samtliga huvudmän Lidingö 6 Riket 4 Andel lärare på Lidingö med pedagogisk högskoleutbildning har ökat från föregående år och är högre i de kommunala skolorna. Utbildningsnivån bland lärare på Lidingö är högre i en nationell jämförelse, vilket varit gällande sedan år Antal elever per lärare ligger på samma nivå jämfört med föregående år. Lärartätheten är högre i den fristående gymnasieskolan jämfört med de kommunala skolorna. Antal elever per studie- och yrkesvägledare är

72 Betygspoäng Diagram 51. Gymnasieelever uppdelade på program, läsåret Gäller elever folkbokförda i kommunen. Flickor, Lidingö Flickor, riket 4% 7% Andel flickor på högskoleförberedan de program Andel flickor på introduktionsprogra m 28% 11% 61% Andel flickor på högskoleförberedan de program Andel flickor på introduktionsprogra m 89% Andel flickor på yrkesprogram Andel flickor på yrkesprogram Pojkar, Lidingö Pojkar, riket 5% 8% 87% Andel pojkar på högskoleförbere dande program Andel pojkar på introduktionspro gram Andel pojkar på yrkesprogram 36% 15% 49% Andel pojkar på högskoleförbere dande program Andel pojkar på introduktionspro gram Andel pojkar på yrkesprogram En övervägande del av eleverna på Lidingö väljer högskoleförberedande program och flickorna i större utsträckning jämfört med pojkarna. Både andelen flickor och pojkar som väljer högskoleförberedande program har ökat jämfört med föregående läsår (87,8 flickor och 83,7 pojkar). Andelen Lidingöelever som studerar på högskoleförberedande program är betydligt högre jämfört med riket där andelen elever som studerar på framför allt yrkesprogram är högre. Kunskapsresultat - statistik Diagram 52. Betygspoäng, totalt i genomsnitt Lidingö 15,5 14 Riket

73 Betygspoäng Betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen på Lidingö är 15,5 vilket är en minskning jämfört med de två föregående läsåren men är fortfarande högre i jämförelse med riket. Diagram 53. Genomsnittligt betygspoäng per program och skola i jämförelse med riket. Läsår ,1 16,4 13,4 14,9 16,1 14,7 1 5 Hersby SP Hersby NV Gångsätra SP Gångsätra SP Riket NV Riket SP inr. Ek Hersby gymnasium erbjöd läsåret Samhällsvetenskapligt program och Naturvetenskapligt program och Gångsätra gymnasium Samhällsvetenskapligt program med två inriktningar. Hersby gymnasiums elever har ett högre genomsnittligt betygspoäng både på Naturvetenskapligt program i jämförelse med riket och Samhällsvetenskapligt program i jämförelse med riket och med Gångsätra gymnasium. Lägst genomsnittligt betygspoäng har elever som studerar Samhällsvenskapligt program med ekonomisk inriktning på Gångsätra gymnasium. Diagram 54. Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fått slutbetyg. Jämförelse mellan program på Lidingö, och Lidingö och riket ,8 16,3 16,2 15,8 16,4 16,1 Lidingö, NV Riket, NV Lidingö, SP 15 14,9 14,8 14,8 14,8 14,7 Riket, SP 14 Över tid har resultatet på Naturvetenskapligt program sjunkit något jämfört med de två föregående läsåren men över en nioårsperiod ökat, från16,1 till 16,4. På det Samhällsvetenskapliga programmet sjönk resultatet markant läsåret

74 212 och ligger på den nivån även läsåret Resultatet har även de senaste nio läsåren sjunkit från 15,5 till 14,8. Tabell 15. Relationen mellan nationella prov och kursbetyg i gymnasiet läsår Ämne Engelska 5 Antal elever medprovbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Lidingö, Samtliga ,7 79,4 2,9 Lidingö, Kommunal ,9 78,8 1,3 Lidingö, Fristående ,2 15,8 Riket, Samtliga , 75,2 12,8 Riket, Kommunal ,7 75,9 12,5 Riket, Fristående ,9 73,3 13,8 Antal elever medprovbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Matematik 1B Lägre Lika Högre Lidingö, Samtliga 68 1,5 8,9 17,6 Lidingö, Kommunal ,4 17,6 Lidingö, Fristående 17 5,9 76,5 17,6 Riket, Samtliga ,9 76,7 2,4 Riket, Kommunal ,9 76,7 2,4 Riket, Fristående ,9 76,5 2,6 Antal elever medprovbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Svenska 1/Svenska som andraspråk 1 Lägre Lika Högre Lidingö, Samtliga 19 8,3 67,9 23,9 Lidingö, Kommunal 9 1, 66,7 23,3 Lidingö, Fristående ,7 26,3 Riket, Samtliga ,2 62, 3,9 Riket, Kommunal , 62,1 3,9 Riket, Fristående ,6 61,6 3,8 På de utvalda kurserna har Lidingö en större samstämmighet mellan provbetyg på nationella proven och kursbetyg. I kurserna engelska 5 och matematik 1B är andelen elever med lika provbetyg som kursbetyg cirka 8 procent, att jämföras med i riket där motsvarande siffra är cirka 75 procent. Även i svenska 1/svenska som andraspråk är andelen elever på Lidingö med lika provbetyg som kursbetyg cirka 5 procentenheter högre jämfört med i riket. 72

75 Andel (%) Diagram 55. Genomströmningstid. Andel (%) av nybörjarelever som fått slutbetyg inom tre år på gymnasiet. Jämförelse mellan Lidingö och riket, totalt och uppdelat på program. Lidingö, samtliga huvudmän Riket, samtliga huvudmän Samhällsvetenskapligt program, Lidingö kommunal 65,9 62, ,9 66,3 64,3 Naturvetenskapligt program, Lidingö kommunal 81,9 78 Estetiskt program, Lidingö fristående 35,5 Samhällsvetenskapligt program, riket kommunal Naturvetenskapligt program, riket kommunal Estetiskt program, riket fristående 82,2 8,6 85,8 83,3 74,9 69, Färre elever har ett slutbetyg inom tre år på Lidingö jämfört med riket. Andel av nybörjarelever som inom tre år slutfört utbilningen har dock ökat jämfört med föregående läsår. En jämförelse mellan program visar att andel elever som slutfört sin utbildning inom tre år är högst på Naturvetenskapliga programmet. Nära 9 procent av alla elever har genomfört sin gymnasieutbildning på 5 år, vilket kan jämföras med nära 8 procent i riket. Diagram 56. Andel (%) elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Lidingö jämfört med riket Gymnasieskolan totalt, Lidingö 85 8 Gymnasieskolan totalt, riket 75 73

76 Andel (%) Diagram 57. Andel (%) elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Jämförelse mellan program Naturvetenskapsprogrammet, Lidingö kommunal 97,7 91, Samhällsvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Lidingö kommunal riket kommunal Naturvetenskapsprogrammet, riket kommunal Andel Lidingöelever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är i genomsnitt 94 procent vilket är en minskning jämfört med föregående läsår. En jämförelse mellan program visar att andel elever med grundläggande behörighet är ungefär 6 procentenheter högre på Naturvetenskapliga programmet, jämfört med eleverna på Samhällsvetenskapliga programmet. Andel Lidingöelever med grundläggande behörighet på Naturvetenskapliga programmet är också något högre i jämförelse med riket medan motsatt förhållande gäller på Samhällsvetenskapligt program. 74

77 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning Undervisningsmetoder och arbetssätt i gymnasieskolan Diagram 58. Resultat från elevers svar i brukarundersökningen de tre senaste läsåren. Andel (%) som instämmer helt eller delvis. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnena Knappt 78 procent av eleverna instämmer i påståendet att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena samt i påståendet att de får hjälp av lärarna i skolarbetet. I den senare frågan har andelen minskat med 5 procentenheter från föregående läsår. 8 procent av eleverna anser att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Diagram 59. Resultat från brukarundersökningen. Andelen (%) elever i gymnasieskolans årskurs 2 som instämmer i påståendet. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag känner mig stressad i skolan och/eller av skolarbetet

78 Drygt 4 procent av eleverna instämmer i påståendet att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära mer. Andelen har minskat med 5 procentenheter jämfört med föregående läsår. Cirka tre fjärdedelar av gymnasieeleverna uppger att de känner sig stressade i skolan och/eller av skolarbetet, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med föregående läsår. Samtal med elever Flera elever berättar att de tycker undervisningen är bra och varierad på Hersby gymnasium. Eleverna uttrycker att de uppskattar variationen i undervisningen och att de skulle bli enformigt annars. Å andra sidan uttrycker många elever att det beror på läraren om undervisnigen är varierad eller inte. Det negativa resultatet på området i brukarundersökningen förklarar eleverna med att det är för mycket som ska läras in och att det är högt tempo i undervisningen på lektionerna. Eleverna beskriver att allt fokuseras på betygen. Eleverna är pressade av att få höga betyg, vilket påverkar arbetssätt och undervisningsmetoder för lärandet negativt. Dock finns det lärare som arbetar med formativ bedömning som ser till helheten och ger kommentarer. Eleverna ifrågasätter också de tekniska hjälpmedel som lärare använder: OH-apparater används fortfarande av vissa lärare. Jag förstår inte varför de inte tar bort dem. Vi har var sin dator och det finns projektorer i klassrummen. Samtal med lärare Flera lärare uttrycker att hopslagningen av de två skolorna har tagit mycket kraft och energi under innevarande läsår och att det påverkat undervisningen negativt. Många lärare berättar att eleverna är stressade och att det bidrar till att undervisningen inte kan varieras eller genomföras på olika sätt. Lärare framför att det är viktigt att syssla med elevnära och aktuella saker genom att bland annat fråga eleverna vad som intresserar dem. I mina ämnen (samhällsorienterade ämnen)är det enkelt att hitta intressant material. Ett exempel är integrationsfrågor. Lärarna berättar vidare att de använder kamratbedömningar 22 i olika gruppkonstellationer vilket till en början har mötts av ett visst motstånd från eleverna. Eleverna har ibland förutfattade meningar av hur undervisning ska gå till i ett ämne. 22 Kamratbedömningar kan ske på flera olika sätt och är ett verktyg för formativ bedömning där eleverna aktiveras som lärresurser för varandra och ger varandra stöd. Se exempelvis Skolverket Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. 76

79 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Elevinflytande Diagram 6. Resultat från brukarundersökningen. Andelen (%) elever i gymnasieskolans årskurs 2 som instämmer i påståendet. Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Andel elever som instämmer i påståendet att de kan välja olika sätt att arbeta har minskat med 1 procentenheter till 6 procent jämfört med föregående läsår. 78 procent av eleverna anser att lärarna på skolan tar hänsyn till deras åsikter, vilket också är en minskning jämfört med föregående läsår. Samtal med elever Eleverna berättar att de har möjlighet att påverka i skolan. Den vanligaste frågan för elevinflytandet är att flytta prov men även att påverka examinationsform. Dessa områden och beslut är något som eleverna uppskattar att vara delaktiga i. Ibland blir det ändå inte som eleverna önskar. Det blir som en skendemokrati och då kan lärarna lika gärna låta bli att fråga oss. Eleverna beskriver att det finns en fungerande elevkår på skolan som kommunicerar med rektorerna. Samtal lärare Det framkommer i samtalen med lärare att arbetet med elevinflytande är ett svårt område. Några lärare beskriver att eleverna utvärderar undervisningen och att resultatet av utvärderingen ligger till grund för ett ökat elevinflytande. Flera lärare uttrycker att det är svårt för eleverna att påverka innehållet i undervisningen men att de kan påverka arbetssätt och examinationsformer. En del lärare berättar att de för eleverna redogör för vad som ingår i undervisningen vilket medför att eleverna inte engagerar sig i innehållet och planering. Flera lärare uttrycker att det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på eleverna. En lärare beskriver att hen har minskat på redovisningar i helklass till förmån för diskussioner i seminarieform. Då kommer flera elever till tals och det blir lättare att fånga upp olika åsikter. I specialundervisningen är elevinflytandet stort, skolan är flexibel och individualiserar undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Många lärare beskriver att de måste bli bättre på att visa vad elevinflytande handlar om och var gränserna går för elevernas inflytande. Några lärare uttrycker att elevkåren borde fokusera på andra frågor än festande. 77

80 Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Andel (%) som instämmer Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Diagram 61. Resultat från brukarundersökningen. Andelen (%) elever i gymnasieskolans årskurs 2 som instämmer i påståendet. De vuxna motverkar aktivt om någon behandlas illa Jag känner mig trygg i skolan Andelen elever som anser att de vuxna aktivt motverkar om någon behandlas illa är 65 procent. 97 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan. Resultatet är en marginell förbättring från föregående år. Diagram 62. Resultat från brukarundersökningen på frågan: Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan? Årskurs 2 i gymnasiet. 4 4% 6% Ja av elev 2 Ja av personal Nej 1 9% Andelen elever som svarar ja på frågan om de själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan har ökat med 2 procentenheter till 1 procent. Fler elever i gymnasiet, jämfört med grundskolan, svarar ja av personal, på frågan. Andelen av eleverna som uppger att de blir mobbad/kränkt av personal uppgår till 6 procent, vilket är på samma nivå som föregående läsår. Samtal med elever Eleverna berättar att sammanslagningen av de två gymnasieskolorna har påverkat stämningen negativt på skolan. Det har blivit betydligt fler elever och det tar tid att få det att fungera. Eleverna uttrycker att det har blivit mer attityd på skolan. Det finns ställen i skolan som soffan i kafeterian där vissa elever inte visar respekt genom att säga att man ska flytta på sig för att man är yngre. 78

81 Eleverna berättar vidare att elevkåren vid sammanslagningen inte direkt fick något uppdrag men att planer finns för att få skolan sammansvetsad. Vi ville genomföra olika aktiviteter men det blev inte alls som vi hade tänkt. Har jobbat med att hitta nya aktiviteter som kan ersätta det vi hade med den Amerikanska fotbollen förut men vi har inte hittat något bra. Eleverna beskriver situationer där lärare kan vara indiskreta och dela ut F- varningar så att alla i klassen förstår vilka elever det gäller. Det kan få elever att känna sig kränkta. Eleverna uttrycker även att lärare inte alltid är trevliga vilket också kan föranleda att elever känner sig kränkta. Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras på mentorstiden men de flesta eleverna ställer sig däremot frågande till om en kartläggning genomförts på skolan. Samtal med lärare Den samlade bilden från lärarna är att det inte förekommer kränkningar på skolan. De beskriver att skolsköterskan genomför en enkät i årskurs 1 och följer upp resultatet av denna. Kurator följer upp kränkningar via ett frågeformulär och ett resultat som framkommit är att lärare talar om elevernas provresultat högt inför klassen. Detta resulterade i att mentorerna fick i uppdrag att diskutera problemet på mentorstid. Specialpedagogerna får i sitt arbete med eleverna också signaler om eventuella kränkningar. Flera lärare känner inte till att det genomförs en kartläggning på skolan om var och hur kränkningar sker och synpunkter framförs om att det skulle vara intressant att veta vad eleverna tycker och upplever att kränkningar sker. Samtalet med personalen genomsyras av att det är en stressad situation både för elever och för personal. Detta kan leda till att lärare uttrycker något som uppfattas på fel sätt av elever som då känner sig kränkta. Samtal med rektorer Arbetet på Hersby gymnasium har präglats av sammanslagningen med Gångsätra gymnasium. Det har handlat om att få ihop personalen och även eleverna. Både lärare och elever ska vara stolta över sin skola och känna en tillhörighet. Det har förekommit mer stök och nedskräpning än vanligt på skolan under höstterminen. Elever i årskurs 1 har fått ett starkt inflytande på skolan, det verkar som eleverna i årskurs 2 och 3 är mer vilsna i den nya miljön. Skolan arbetar tillsammans med elevkåren med de här frågorna. Bland annat försöker man hitta samarbete med andra gymnasieskolor för att behålla traditionen med den amerikanska fotbollen. Arbetet med bedömning och betyg har tagit mycket tid i anspråk, särskilt arbetet med matriser. En fråga som diskuterats är hur skolan ska kommunicera kunskapskraven med elever och föräldrar. Det framkommer att variationen i arbetsätt ser olika ut, det är lärarberoende. Det förekommer att lärare som vill förändra undervisnigen möts av negativa reaktioner från elever och föräldrar. 79

82 Elevinflytandet är ett svårt område att arbeta med. Skolledningen är tillgänglig för eleverna och elevkårens arbete uppfattas som positivt. Rektorerna utrycker att lärare i högre utsträckning borde lyssna på eleverna och diskutera hur snarar än vad oftare. Det är viktigt att skilja elevinflytandet i utbildningen från det som kan uppfattas som hot blir det inte så här så byter vi skola. Rektorerna berättar att det förekommer kränkningar i begränsad utsträckning på skolan. Skolan har inte genomfört en kartläggning när det gäller att ta reda på var och hur kränkningar sker på skolan. Det finns en social rangordning mellan eleverna på skolan och kompisgäng kan ha en intern jargong som uppfattas som kränkande av de som inte är med i gruppen. Analys Gymnasiet på Lidingö har goda betygsresultat och eleverna trivs på skolan och de känner sig trygga. Trenden är emellertid svagt nedåtgående när det gäller betygsresultaten, behörighet till universitet och högskola samt diskriminering och kränkande behandling i jämförelse med föregående läsår. Gångsätra gymnasium har sämre resultat än Hersby gymnasium både när det gäller betyg och elevsvaren i brukarundersökningen. Betydelsefulla faktorer att ta hänsyn till när det gäller det fortsatta arbetet efter sammanslagningen av de båda gymnasieskolorna. En förklaring till den högre genomströmningstiden på Lidingö jämfört med riket kan vara att flera elever väljer att studera utomlands ett år under gymnasietiden. Genomförandet av undervisningen på gymnasiet präglas av att de flesta elever är studiemotiverade. Kraven är högt ställda och både elever och lärare är stressade. Det kan påverka undervisningen och lusten att lära negativt. När det gäller elever i behov av särskilt stöd finns ett systematiskt arbete som specialpedagogerna ansvarar för. Det är en samsyn på skolan om hur undervisningen organiseras och genomförs. Det finns som regel en variation i arbetssätt och metoder. Undervisningens kvalitet är i hög grad lärarberoende och diskrepansen mellan olika lärares undervisningsmetoder och förhållningssätt är stor. Lärares attityder till elever och användandet av modern teknik är exempel på detta. Förväntningarna är höga på elevernas resultat. Elever uttrycker att de har möjlighet att påverka tidpunkt för prov. Allvarligt är elevernas diskussion om förekomsten av skendemokrati eftersom skolan har ett uppdrag att eleverna, förutom kunskaper, ska inhämta och utveckla demokratiska värden. Skolan ska vila på demokratins grund och undervisningen ska genomföras i demokratiska former med respekt för varje människas värde. Elevinflytandet påverkar elevers lärande och välbefinnande i positiv bemärkelse. 23 På vilket sätt arbetar skolan med att utveckla elevinflytande genom att tillvarata elevernas synpunkter och vilja att ta ansvar för sitt lärande? Det är inte lika vanligt med kränkningar på gymnasiet som i grundskolan. Det förekommer emellertid och det förekommer i högre utsträckning i jämförelse med yngre elever att gymnasieelever känner sig kränkta av lärare. Arbetet mot 23 Skolverket, Forskning för skolan och Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar 8

83 diskriminering och kränkande behandling är inte förankrat på skolan. Varken elever eller lärare känner till hur skolan arbetar med området. Starka sidor Goda kunskapsresultat och hög trivsel. Utvecklingsområden Elevinflytande och skolans demokratiuppdrag. Säkra de goda kunskapsresultaten. Förbättringsområden Det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som inte längre har skolplikt och som bedöms sakna förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav. Gymnasiesärskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Gymnasiesärskolan på Lidingö erbjuder ett nationellt yrkesinriktat program, administration, handel och varuhantering och ett individuellt program, yrkes- och verksamhetsträning. Kvalitetsuppföljning Elever och personal - statistik Tabell 16. Elever och personal i gymnasiesärskolan Lidingö kommunal Riket kommunal Antal elever Andel (%) elever i verksamhetsträning Andel (%) elever i yrkesträning Andel (%) elever i yrkesutbildning Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) lärare med specialpedagogisk utbildning Antal elever per lärare 4, ,

84 Tretton elever studerar på Lidingö gymnasiesärskola och antalet har successivt minskat de senaste tre läsåren. Totalt i riket har däremot en ökning av elever skett det senaste året. Andel elever i verksamhetsträning har minskat medan andel elever i yrkesträning har ökat jämfört med föregående läsår. Samtliga lärare har en pedagogisk högskoleutbildning och en tredjedel av lärarna har specialpedagogisk utbildning. I jämförelse med riket har lärarna på Lidingö gymnasiesärskola en högre utbildningsnivå. Kunskapsresultat statistik I gymnasiesärskolan utfärdades fem betyg för läsåret Alla elever klarade kunskapskraven i samtliga ämnen med godkända eller väl godkända i betyg. Kvalitetsrapport Se grundsärskolan. Kvalitetsuppföljningssamtal Ingen brukarundersökning genomförs i gymnasiesärskolan. Se grundsärskolan för resultat från kvalitetsuppföljningssamtal. Analys Se grundsärskolan. Vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna Vuxenutbildningen på Lidingö består dels av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare, dels av särskild utbildning för vuxna. Vuxenutbildningens olika skolformer följer samma läroplan. En ny läroplan började gälla 1 januari 213. Kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare Hösten 212 och våren 213 har präglats av förändringar i styrdokument och organisation för Lidingös kommunala vuxenutbildning och utbildning i Svenska för invandrare. Lidingöbornas valfrihet har utökats i och med införandet av Vux8 som bland annat innebär att det går att välja kurser från tjugofyra olika utbildningsanordnares utbud. 82

85 Andel (%) Antal Kvalitetsuppföljning Elever och personal - statistik Diagram 63. Antalet elever och kursdeltagare 24 i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt Svenska för invandrare i Lidingö stad. År Antal elever i kommunal vuxenutbildning Antal kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning Antal kursdeltagare i utbildning i Svenska för invandrare Antalet kursdeltagare och elever i Lidingös kommunala vuxenutbildning har minskat de tre senaste åren. I riket ökade antalet kursdeltagare mellan åren men minskade mellan 211 och 212. Antalet elever är i stort sett konstant i riket. Utbildningen i Svenska för invandrare ökar antalet kursdeltagare 25 sett över en fyraårsperiod såväl på Lidingö som i riket. Diagram 64. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Lidingö Svenska för invandrare, Lidingö Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Riket 4 41 Svenska för invandrare, Riket Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har under de senaste tre åren ökat på Lidingö. I grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning ligger Lidingö på samma nivå som riket. Inom utbildning i Svenska för invandrare har Lidingö däremot en lägre andel högskoleutbildade lärare jämfört med riket. 24 En elev räknas som kursdeltagare fler gånger om hen har deltagit i mer än en kurs under året. 25 En kursdeltagare i utbildning i Sfi räknas om hen har deltagit i minst en undervisningstimma av en kurs under året. 83

86 Engelska A Matematik A Svenska A Kunskapsresultat - statistik Efter varje avslutad kurs får kursdeltagaren inom vuxenutbildningen ett betyg. Från och med hösten 212 sätts betyg enligt skalan A-F. För studieperioder under hösten 212 och våren 213 var det 85 procent av kursdeltagarna som avslutade med minst betyget godkänt. 85 procent avslutar vuxenutbildningens kurser med godkänt betyg. Diagram 65. Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som uppnått godkänt eller icke godkänt betyg i kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A. Avser kalenderåret 212. Lidingö Riket Lidingö Riket Lidingö Riket % 2% 4% 6% 8% 1% Andel med godkänt betyg Andel med icke godkänt betyg Kursdeltagarna inom Lidingö stads gymnasiala vuxenutbildning uppnår i högre grad än riket ett godkänt betyg i Engelska A, Matematik A och Svenska A. Andelen uppgår till 85, 83 respektive 87 procent. Tabell 17. Genomströmning; genomsnittlig tid för godkänt i kurs inom Svenska för invandrare. Lidingö Riket totalt Kursdeltagare på 2B som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Kursdeltagare på 2C som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Kursdeltagare på 3C som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Kursdeltagare på 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Genomströmningstiden för kursdeltagare i Svenska för invandrare i Lidingö stad är kortare jämfört med riket. Genomströmningstiden har också minskat på samtliga kurser från föregående år. 84

87 Andel (%) Andel (%) kursdeltagare Andel (%) kursdeltagare Diagram 66. Andelen kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning som avbryter kurs. Jämförelse mellan Lidingö och riket de tre senaste åren. 1 8 Grundläggande vuxenutbildning 1 8 Gymnasial vuxenutbildning Lidingö Riket Lidingö Riket Andelen kursdeltagare som avbryter sina studier i grundläggande vuxenutbildning har de senaste två åren varit runt en fjärdedel såväl på Lidingö som i riket, en minskning jämfört med 21. De deltagare som avbryter kurs i gymnasial vuxenutbildning på Lidingö har minskat något från föregående år men är fortfarande något fler jämfört med riket. Diagram 67. Andelen kursdeltagare som avbryter kurs i Svenska för invandrare 212. Uppdelat på kurs. Svenska för invandrare Kursdeltagare på 1B Kursdeltagare på 2B Kursdeltagare på 2C Kursdeltagare på 3C Kursdeltagare på 3D Lidingö Riket I en jämförelse med riket är det betydligt fler elever som avbryter sin kurs i Svenska för invandrare på Lidingö. På flera av kurserna är siffran runt 5 procent. Många som gör studieavbrott fortsätter studierna vid senare tillfälle och registreras då som ny elev igen. Kvalitetsrapport Av skolans kvalitetsrapport framgår att vuxenutbildningen har genomgått en rad förändringar under det gångna året. Förutom implementering av ny läroplan med nytt betygssystem har en omorganisation samt samverkan med regionens vuxenutbildningar i Vux 8 genomförts. Vidare framgår att skolan arbetar med att följa upp avbrott från utbildningen samt att ett utvecklingsarbete pågår med att genom ett nytt analysverktyg följa upp elevers kunskapsresultat. 85

88 Av skolans kvalitetsrapport framgår också att rektor för vuxenutbildningen har infört möten med elever, som studerar Svenska för invandrare, för att öka möjligheten till inflytande. Kvalitetsuppföljningssamtal Arbetssätt och undervisningsmetoder i skolan Samtal med lärare Utsagorna handlar om att lärare använder flera olika arbetsmetoder och kontinuerligt arbetar med att motivera eleverna och för att skapa lust för lärande. Flera lärare lyfter fram att arbetsmetoderna utgår ifrån individens behov och önskemål. Lärarna beskriver hur det i undervisningen ingår att behandla aktuella ämnen och vikten av att arbeta med omvärldsbevakning. Att skapa trivsel och trygghet i klassrummet lyfts fram som en viktig del för att kunna väcka intresse för lärande. Lärare beskriver hur de arbetar med planering och genomförande av undervisningen för att eleverna ska vara medvetna om kunskapskrav och bedömning samt vad som krävs för att nå ett betyg. Lärare beskriver vidare hur eleverna ges stöd och vägledning i sina studier samt hur de kontinuerligt följer upp elevers kunskapsutveckling, bland annat genom dokumentation. Övergången till ett nytt betygssystem har fungerat väl. Samtal med elever Elevernas skildringar av sin utbildning bekräftar till stor del den som lärarna ger. De lyfter fram hur lärarna skapar trivsel och trygghet i klassrummet och hur viktig relationen med läraren är för att känna lust för lärandet. Vidare betonar eleverna vikten av att läraren är tydlig, har bra struktur och är kreativ för att lusten att lära ska infinna sig. Eleverna vittnar om att lärarna oftast lyckas motivera eleverna. Elevinflytande Samtal med lärare Lärare framför att de har möjligheter att planera undervisningen som möjliggör inflytande, exempelvis genom att utvärdera varje lektion och att ta tillvara elevernas önskemål om innehållet i undervisningen. Vikten av ett bra samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare lyfts vidare fram för att stärka elevinflytandet samt för att utgå från individens förutsättningar och behov. Samtal med elever Av kvalitetsuppföljningen berättar eleverna att de har möjlighet till inflytande, exempelvis genom utvärdering av kurser samt möjligheten att framföra sina åsikter till lärare eller rektor. Eleverna anser vidare att skolan aktivt arbetar för att ge elever möjlighet till inflytande. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Samtal med elever Elevernas berättelser vittnar om att de i huvudsak känner sig trygga på skolan och att skolan har ett aktivt arbete för att alla ska känna sig välkomna. 86

89 Samtal med lärare Personalen berättar att det finns en arbetsgrupp som arbetar med planen för diskriminering och kränkande behandling på skolan och att en kartläggning görs via en enkät som elever får besvara. Enkäten gav en positiv bild av huruvida skolans elever upplever att de blivit utsatta för diskriminering och kränkande behandling på skolan. Av kvalitetsuppföljningen framkommer dock att det förekommer elever som upplever sig kränkta på skolan, något som kan vara svårt att berätta om. Vidare framkommer att arbetet med diskriminering och kränkande behandling behöver diskuteras på lektionstid inom ramen för undervisningen. Analys Vuxenutbildningen arbetar med ständig förbättring av att förmedla kunskaper och att stödja eleverna i sitt lärande, bland annat genom att tydligt informera om och hänvisa till kursinnehåll, kunskapskrav samt att följa upp elevers kunskapsutveckling. Att lärare har fokus på individuell anpassning utifrån elevernas behov visar samtal med både elever och lärare. De många studieavbrotten inom vuxenutbildningen är ett utvecklingsområde och uppföljning av deltagare som avbryter kurs är ett pågående arbete inom vuxenutbildningen. En möjlig förklaring till många avbrott är att elever får arbete eller förändrad livssituation som gör att studierna avbryts. En fråga att ställa är varför studieavbrotten är flera på Lidingö jämfört med riket? Vuxenutbildningens syfte är också att verka för att individer får kvalifikationer att arbeta och ska anta en flexibel hållning till elevernas behov och förutsättningar. En åtgärd som skolan infört är bättre rutiner för närvaro och uppföljning av de som påbörjar kursen. Hela vuxenutbildningen ingår sedan 213 i en gemensam enkät i storstockholmsregionen, vilket är ett sätt att följa upp elevers upplevelse av kvaliteten av sin utbildning. Starka sidor Medvetet arbete med uppföljning av elevers kunskapsutveckling samt hög trivsel. Utvecklingsområden Fortsatt arbete med att följa upp och analysera studieavbrott. Förbättringsområden Systematiskt följa upp och utvärdera elevers studieresultat och inkludera elever och personal i det systematiska kvalitetsarbetet. 87

90 Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är en frivillig skolform för personer över 2 år med utvecklingsstörning eller med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Särvux på Lidingö är lokalintegrerat på Lidingö folkhögskola och erbjuder läsårskurser på grundläggande- och träningsnivå. Studierna på Särvux syftar till att utifrån individuella förutsättningar utveckla kunskaper som främjar deltagande i samhälls- och arbetsliv. Kvalitetsuppföljning Elever och personal statistik Tabell 18. Elever och personal i särskild utbildning för vuxna Lidingö Riket totalt Antal elever Antal elever per undervisningsgrupp 2,1 2,5 2,8 3,1 3,1 3,1 Andel (%) elever i huvudmannens skolor från annan kommun 6,9 3,2 2,9 6,9 6,1 6,2 Andel (%) elever på grundsärskolenivå Andel (%) elever på gymnasiesärskolenivå Andel (%) elever på träningsskolenivå Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Undervisningstimmar (6) per elev och vecka 2,3 2,8 2,6 3,1 3,2 3,1 Antal elever inom Särvux i Lidingö stad har minskat jämfört med föregående läsår. Andel elever från andra kommuner i har ökat med 4 procentenheter från föregående läsår. En uppdelning på de olika nivåerna visar att andelen elever har ökat både på grundsärskolenivå och framför allt på gymnasiesärskolenivå jämfört med föregående läsår medan en minskning ägt rum på träningsskolenivå. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen på Lidingö är nästan 3 procentenheter lägre jämfört med riket och har också minskat jämfört med föregående läsår. Kunskapsresultat - statistik Inom Särvux avslutades alla kurser och betyg sattes i ämnena för grundläggande särskild utbildning för vuxna. Resultatet framgår av tabellen nedan. 88

91 Tabell 19. Antal elever och betygsfördelning per ämne, särskild utbildning för vuxna Ämne Antal elever VG G Ej godkända Svenska 1 1 Matematik 6 6 Engelska Hälsa och livsstil 4 4 Nio elever klarade inte godkänt betyg i ämnet engelska. Eleverna har läst enligt de nya kunskapskraven för ämnet i särskild utbildning för vuxna. Eleverna kommer inte att fortsätta studera engelska. Analys Underlaget är för litet för att uppföljning och utvärdering av särskild utbildning för vuxna ska vara meningsfull och tillförlitligt Förbättringsområde Det systematiska kvalitetsarbetet. 89

92 Framåtblick Omorganisation Inför läsåret genomför utbildningsförvaltningen en omorganisation som syftar till att öka det gemensamma koncerntänkandet i den kommunala verksamheten. Omorganisationen innebär att de geografiskt indelade skolområdena försvinner. Kommunala förskolor och grundskolor går i stället samman till en verksamhet som kommer att ledas av två chefer genom delat ledarskap. Indelningen och ledarskapet för gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskilda verksamheter såsom särskola och musikskola kommer att vara oförändrad. En gymnasieskola Inför läsåret genomförs en sammanslagning av de båda kommunala gymnasieskolorna Hersby och Gångsätra. Anledningen till förändringen är vikande elevunderlag och stigande förlustsiffror. Den gemensamma gymnasieskolan är placerad i Hersbys lokaler. Det systematiska kvalitetsarbetet För att ytterligare förbättra resultaten och kvaliteten och för att utveckla analysen av resultaten i förskolor och skolor kommer kvalitetsuppföljningen att kompletteras med en chefsdialog. I dialogen följs enhetens kvalitetsrapport och resultat upp enskilt med respektive förskolechef/rektor. Karriärstjänster Från och med 1 juli 213 har huvudmän möjlighet att ansöka om statsbidrag för att bekosta löneökningar för förstelärare och lektorer. Lidingö stad beviljas för höstterminen 213 statsbidrag som ger möjlighet att införa 1 förstelärartjänster. Förstelärarna anställs tillsvidare som förstelärare i kommunen och får en löneökning på 5 kr i månaden. Vidare har Lidingö stad beviljats statsbidrag för vårterminen 214 som täcker ytterligare 12 tjänster. Lidingö stad kommer fortsättningsvis att söka statsbidraget för att varje termin utöka antalet förstelärare i kommunen. Det finns även möjlighet att ansöka om statsbidrag för särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning, lektorer, som får en löneökning på 1 kr i månaden. En förstelärare i Lidingö stad ska vara en yrkesskicklig lärare som tydligt driver utveckling av undervisningen framåt, både i sitt eget klassrum men också på skolan och i staden. En förstelärare ska i första hand undervisa och bedriva projekt som förbättrar undervisningen på skolan. För att utse förstelärare har staden gått med i ett särskilt meriteringsprogram Aretemeritering 9

93 Diskriminering och kränkande behandling Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling kommer fortsatt att vara ett prioriterat område för såväl förvaltning som nämnd. Under höstterminen 213 genomför utbildningsförvaltningen en studie på området bestående av kartläggning och forskningsöversikt samt upprättar en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Vidare kommer kompetensutvecklingsinsatser att genomföras. Lärcenter Under det kommande läsåret kommer ett lärcenter att startas på Lidingö. Lärcentret blir en mötesplats där elever och personal i förskolor och skolor erbjuds olika kompetenser. Lärcentret ska inrymma ett KomTek (Kommunal teknik- och entreprenörskola), ett kreativt rum för estetiska processer, hörselpedagog, språkotek och skoldatatek. Arbetet vid lärcentret kommer att ha fokus på natur och teknik samt estetiskt- och entreprenöriellt lärande. Exempelvis hur natur- och teknikundervisningen kan bidra till ökad lust för elevernas lärande. Genom skoldatateket kan lärare och pedagoger ges stöd till hur IT och andra tekniska hjälpmedel kan användas för att skapa stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd. Barn och elever kan få stöd i sin språkutveckling genom språkoteket. Skapande aktiviteter är också en del av lärcenters verksamhet. Kvalitetsmått i förskolan ett samarbete inom KSL KSL 27 har tillsammans med sex kommuner, däribland Lidingö, startat ett projekt för kvalitetsjämförelse i förskolan för att bidra med kvalitetsindikatorer för förskolan. IT-tempen IT-tempen är ett stöd för skolornas IT-pedagogiska utveckling och ger huvudmannen ett verktyg för att följa upp skolornas likvärdighet och förutsättningar. Ett samarbete med Lunds kommun ger vidare möjlighet till jämförelse och diskussion mellan kommunerna. Kommunala rektorer i grundskolan och gymnasiet genomför IT-tempens självskattning under höstterminen 213. Utifrån resultatet av självskattningen upprättas sedan förslag på handlingsplaner för skolans IT-utveckling. Självskattningen och skolornas handlingsplaner följs sedan upp under vårterminen 214. IT-tempen kommer att utvecklas vidare med hjälp av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och beräknas från höstterminen 214 att vara det digitaliserade verktyget LIKA. LIKA kommer att ge möjlighet att jämföra och föra diskussioner med än fler kommuner än Lund. 27 Ett samarbete med kommuner i Stockholms län. 91

94 Matematiklyftet Lidingö stad satsar på kompetensutveckling för lärare som undervisar i årskurs 1-3 genom att samtliga genomgår matematiklyftet under läsår Detta för att stärka lärarnas förutsättningar att planera och genomföra matematikundervisning av hög kvalitet. 92

95 Granskningsområden läsåret Underlagen och resultatet i kvalitetrapporten ligger till grund för kommande års granskningsområden. Det systematiska kvalitetarbetet är ett förbättringsområde för samtliga verksamheter. För att utveckla undervisningsmetoder och arbetssätt samt leva upp till kraven för utbildningen behöver IT i undervisnigen utvecklas. Kvalitetsuppföljningen visar att undervisningen genomförs med variation och kvalitet. Forskning visar att ledarskapet och professionaliteten har en avgörande betydelse på grupp-, klassrums- och chefsnivå. Mot bakgrund av ovanstående är läsårs granskningsområden följande: Det systematiska kvalitetsarbetet IT i undervisningen Det pedagogiska ledarskapet - Rektor och förskolechef - Lärare och förskollärare 93

96 Referenser Diskrimineringsombudsmannen. Lika rättigheter i förskolan handledning. Diskrimineringsombudsmannen. Grönlund, Åke (214) Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev. Örebro universitet. Sveriges kommuner och Landsting. Hansson, Åse (211). Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Göteborgs universitet. Hattie, John (28). Visible Learning. Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (212). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Skolinspektionen (21). Framgång i undervisningen. Dnr 21:1284 Skolinspektionen 213. Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolverket. Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Reviderad 21 Skolverket (211). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 211. Skolverket (211). Läroplan för grundsärskolan 211. Skolverket (211). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 211. Skolverket (213). Läroplan för vuxenutbildningen. Skolverket. Skolverket Skolverket (214). Forskning för skolan. Skolverket (214). Didaktik vad, hur och varför. Skolverket (213). Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Skolverket (211). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. William, Dylan (213). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur. 94

97 Bilagor Bilaga 1 (1) Bilaga 1. Indikatoruppföljning Nämnd: Utbildningsnämnden Strategiskt mål: 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Utbildningsnämndens verksamhetsmål Indikator Måltal 212 Utfall helår Kommentar 1.1 Föräldrar och elevers val av skola och förskola tillgodoses Barn/elever som får sitt förstahandsval till a) förskola, b) förskoleklass, c) grundskola, d) gymnasium och a) Ökar b) Ökar c) Ökar d) Ökar e) Ökar a) Ökar b) Minskar c) Oföränd. d) Minskar e) Minskar a) Ökar då barnantalet i förskoleåldern har minskat men trots minskat antal platser i fristående och kommunal regi. b) Minskning 3 %. Några skolor mer eftertraktade och de kan inte ta emot alla som söker. e) musikskola c) Lika som förra året. d) Minskning med 6 %. Några skolor i Stockholms innerstad är eftertraktade och kan inte ta emot alla som söker. e)viss minskning som hänförs till personalminskning och vakant lärartjänst.

98 (2) Strategiskt mål: 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Utbildningsnämndens verksamhetsmål Indikator Måltal 212 Utfall helår Kommentar 2.1 Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på kunskap och lärande Elevers genomsnittliga meritvärde i grundskolans slutbetyg Genomsnittligt betygspoäng i gymnasieskolan Andel elever som avslutar vuxenutbildningens kurser med betyget minst godkänt. Ökar Ökar Resultatet för läsåret är 244,2 (riket: 28,2) vilket är en ökning i jämförelse med läsåret 21/211 då resultatet var 241,4 (riket: 27,7). Lidingös resultat är mycket högt i förhållande till riket i övrigt. Ökar Minskar Resultatet från läsåret är 15,6 (riket: 14,) vilket är en minskning i jämförelse med läsåret då resultatet var 16,1 (riket: 14,). Resultatet skiljer sig mellan gymnasieskolorna: Gångsätra 14,1/Hersby 16,5 (läsåret ) Gångsätra 15,2 /Hersby 16,8 ( läsåret ). Ökar Minskar År 212 var andelen elever som avslutade kurser med minst godkänt betyg 82 % på grundläggande nivå och 85 % på gymnasial nivå. Motsvarande siffror 211 var 87 % respektive 88 %. Vuxenutbildningen tillämpar kalenderår.

99 (3) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan. 45 % alt. Ökar Minskar Minskat från 44 % 21 till 39 % 211. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt lägre på Lidingö jämfört med riket där siffrorna är 57 % 21 respektive 56 % 211. Lidingös siffror är ungefär på samma nivå som övriga kommuner i Stockholms län Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan. Minskar Ökar Ökar från 4,9 21 till 5, Motsvarande siffror för riket är 21 4,9 och 211 5, Verksamhet vid skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden Andelen respondenter, elever i grundskolan, som svarar nej på frågan: "Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan?". Ökar Åk. 3: Oförändrad Åk. 5: minskar Åk. 8: minskar Åk. 3: 82 % båda åren Åk. 5: 81 % 212, 84 % 211 Åk. 8: 82 % 212, 85 % 211 Svarsfrekvensen: Åk. 3: 95 % 212, 84 % 211 Åk. 5: 91 % 212, 92 % 211 Åk. 8: 84 % 212, 75 % Andelen respondenter, elever i gymnasieskolan, som svarar nej på frågan: "Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan?". Ökar Åk. 2: 92 % Gångsätra: 91 % Hersby 93 % Svarsfrekvensen: Åk. 2: 83 % Gångsätra: 78 % Hersby: 88 % Resultatet är från brukarundersökningen genomfördes ingen brukarundersökning i gymnasieskolan.

100 (4) Andelen respondenter, vårdnadshavare till barn i förskolan, som instämmer helt på frågan: "Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering?" Ökar Ökar Ökar från 29 % 211 till 34 % 212. Svarsfrekvensen: 68 % % 211

101 (5) Strategiskt mål: 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Utbildningsnämndens verksamhetsmål Indikator Måltal 212 Utfall helår Kommentar 3.1 Skolor och förskolor verkar för miljömedvetenhet och en hållbar utveckling Antal förskolor och skolor som är godkända av Håll Sverige Rent (HSR) för grön flagg. Ökar Ökar Käppala skola, Ljungbackens skola och Ljunggårdens förskola har certifierats med grön flagg. Följande enheter har påbörjat sitt arbete med grön flagg: Hersby gymnasium, Breviks förskola, Käppala förskola, Hopprepets förskola, Torsvik förskola, Lejonets förskola och Nallebjörnens förskola. Strategiskt mål: 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Utbildningsnämnd ens verksamhetsmål Indikator Måltal 212 Utfall helår Kommentar 4.1 IKT (informationsoch kommunikationstek nologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer Antal pedagoger per dator. Minskar Minskar Måltalen minskar i alla skolformer. Mest minskar måltalen i grundskolan. Dock finns stor spridning mellan olika skolor i grundskolan (från

102 (6) 1,1 till 4,8 personer per dator). Svag minskning av måltalen i förskolan. I gymnasiet fortsatt god datortäthet bland personalen Antal elever per dator. Minskar Minskar Måltalen minskar i alla skolformer. Mest minskar måltalen i grundskolan. Dock finns en stor spridning mellan olika skolor i grundskolan (från 3,5 till 9,7 elever per dator). I gymnasiet fortsatt god datortäthet bland eleverna Kompetens hos lärare; andel lärare som genomgått PIMutbildning (praktisk itoch mediakompetens). Ökar Ökar Måltalet ökar men i långsam takt. Status per 13115: bland lärare har 53 % (1 %) klarat nivå 2 och 17 % (8 %) klarat nivå 3. Projektmål inom parentes. Strategiskt mål: 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Utbildningsnämndens verksamhetsmål Indikator Måltal 212 Utfall helår Kommentar 5.1 Lokalutnyttjandet optimeras till rådande barn- och elevantal Genom kapacitetsanalys ta tillvara på maximalt antal lediga platser innan nya skapas. Andel ledig kapacitet minskar. Minskar Minskar Målet har helt uppfyllts i grundskolan (F-9) där lokalkapacitetsutny ttjandet höstterminen 212 är drygt 95 % (92 % höstterminen

103 211). Målet har inte uppfyllts i gymnasieskolan då Gångsätras elevantal har fortsatt att minska. Beslut har dock tagits om att slå samman de två gymnasieskolorna höstterminen 213 varpå kapacitetsutnyttjan det kommer att öka mycket kraftigt. Målet är också uppnått i förskolorna vårterminen 212, då lokalkapacitetsutny ttjandet var drygt 98 %. (7)

104 Bilaga 2. Intervjuguide/frågeställningar på kvalitetsuppföljning Utgångspunkten till frågorna är läsårets granskningsområden. Övrigt underlag för samtalen är verksamheternas kvalitetsrapporter, brukarundersökningen, rapporter från LJUS på kvalitet samt skolinspektionens beslut. Lärande samtalsmodellen används. Bilaga 2 (1) Kvalitetsuppföljning 213, intervjuguide Skola/förskola: Deltagare: Förskolans/ skolans Kvalitetsrapport Berätta hur du har du varit engagerad i under läsåret 212/213? Hur kommer det sig att du/ni har valt att arbeta med detta? Varför är det ett angeläget arbetsområde/utvecklingsområde på din skola? Slutsatser/Lärdomar Vilka är dina/era viktigaste lärdomar om.../med relevans för... arbetsområdet? Hur har du/ni kommit fram till dessa lärdomar? Vilka konsekvenser har detta fått eller kommer detta att få i vardagsarbetet på din skola? Har ni behövt eller kommer ni att behöva göra förändringar i verksamheten för att tillämpa de lärdomar som du/ni har dragit? Kunskapsresultat, utveckling och lärande Berätta hur du/ni arbetar med; (Betyg och) bedömning, utveckling och lärande Berätta om hur du och dina lärare arbetar, ge exempel Vilka lärdomar erfarenheter har du gjort? På vilket sätt har du delat det med dig av dina erfarenheter till dina kolleger/arbetskamrater? Slutsatser/lärdomar Utifrån de erfarenheter du har av arbetet med (betyg och) bedömning, lärande och utveckling, vilka är dina viktigaste slutsatser/lärdomar om vad som är viktigt för att utveckling ska ske? Utbildningsnämndens granskningsområden - processen (hur)

105 (2) Berätta hur du/ni arbetar med; Undervisningsmetoder och arbetssätt i (förskolan) och skolan + fritidshemmet. Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Berätta om dina lärares undervisning, ge exempel Hur är det att gå på lektionerna? Slutsatser/lärdomar Utifrån de erfarenheter du har av Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. -Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan och skolan Vilka är dina viktigaste slutsatser/lärdomar om vad som är viktigt för att utveckling ska ske? Berätta hur du/ni arbetar med; Barn- och elevers inflytande i förskolan och skolan. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter / Berätta om elevinflytandet i din barn/elevgrupp, ge exempel Vad har du lärt dig? Slutsatser/lärdomar Utifrån de erfarenheter du har av Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter /Barn- och elevers inflytande i förskolan och skolan. Vilka är dina viktigaste slutsatser/lärdomar om vad som är viktigt för att utveckling ska ske? Berätta hur du/ni arbetar med; Diskriminering och kränkande behandling Berätta om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling din barn/elevgrupp, ge exempel Hur fungerar det? Slutsatser/lärdomar Utifrån de erfarenheter du har av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vilka är dina viktigaste slutsatser/lärdomar om vad som är viktigt för att utveckling ska ske?

106 Bilaga 3 (1) Bilaga 3. Svarsfrekvens brukarundersökningen Diagram x. Jämförelse mellan fristående och kommunala verksamheter på Lidingö Kommunala Fristående Jämförelse mellan samarbetskommuner.

107 Bilaga 4 (1) Bilaga 4. Jämförelse mellan samarbetskommuner i brukarundersökningen Diagrammen nedan anger andel (%) elever som instämmer helt eller delvis 1 i ett urval av frågor från brukarundersökningen i kommunerna Järfälla, Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro. I resultatet ingår både kommunala och fristående skolor Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnena Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro 1 Andelen beräknas på totala antalet elever som besvarat frågan. 1 procent utgör svarsalternativ 1-4, där 3 och 4 är instämmer i någon grad samt vet ej.

108 (2) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Jag känner mig trygg i skolan Åk 3 Åk 5 Åk 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro

109 (3) Diagrammen nedan visar resultatet för NKI (nöjdkundindex) från brukarundersökningens olika respondentgrupper för samtliga kommuner i samarbetet. NKI: Elever Elever årskurs 3 Elever årskurs 5 Elever årskurs 8 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Totalt NKI: Föräldrar grundskola Föräldrar förskola Föräldrar årskurs 3 Föräldrar årskurs 5 Järfälla Lidingö Sigtuna Solna Upplands-Bro Totalt