Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys

Transkript

1 Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys

2 Ansvarig för Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys är Maria Elmér, chef för kvalitet, stöd och utveckling, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad.

3 Innehåll Inledning... 4 Kartläggningsområden... 5 Analys i det systematiska kvalitetsarbetet... 5 Stöd för barn och elever... 6 Förskola Pedagogisk omsorg Grundskola Fritidshem Gymnasieskolan Framåtblick... 26

4 Inledning Utbildningsförvaltningen följer varje år upp kvalitet och måluppfyllelse i förskola, pedagogisk omsorg, skola och vuxenutbildning i Lidingö stad. Uppföljningen omfattar bland annat en brukarundersökning riktad till elever och vårdnadshavare, kvalitetsrapporter, kvalitetsdialoger, statistik och nyckeltal. För läsåret redovisas analysen av kvaliteten i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i detta dokument, Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys Underlag för uppföljningen presenteras separat i dokumentet Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport Utgångspunkten för verksamheter inom skolväsendet i Lidingö stad är barnets och elevens bästa. Verksamheter ska arbeta efter FN:s konvention om barns rättigheter. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen kallas för de fyra huvudprinciperna och ska alltid beaktas i frågor som rör barn. Det systematiskta kvalitetsarbetet navet i skolans och förskolans utvecklingsarbete Enligt skollagen har varje huvudman och verksamhet inom skolväsendet ansvar för att systematiskt och kontinuerligt följa upp sitt arbete, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Varje verksamhet dokumenterar sitt kvalitetsarbete i en årlig kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporterna utgör en del av underlaget för utbildningsförvaltningens uppföljning av verksamheternas resultat och måluppfyllelse. Utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete sker med utgångspunkt i tre perspektiv på kvalitet: Mål och resultat I vilken utsträckning en verksamhet når upp till nationella och kommunala mål samt strävar efter att förbättras. Strukturellt Resursfördelning, ledarskap, organisation samt kundnöjdhet. Pedagogiskt Undervisningsprocesser som leder till lärande och utveckling. 4

5 Kartläggningsområden Analys i det systematiska kvalitetsarbetet Skollagen ställer krav på verksamheter inom skolväsendet att analysera sitt arbete i förhållande till de nationella målen och utifrån analysen planera och utveckla verksamheten. Vidare har det i utbildningsförvaltningens tidigare kvalitetsuppföljningar framkommit att verksamheters kvalitetsarbete behöver utvecklas och förbättras för att leva upp till skollagens krav. Kartläggningen av verksamheternas analys i det systematiska kvalitetsarbetet visar att genomförandet av analyser i enlighet med gällande styrdokument är en utmaning för samtliga verksamhetsformer. I utbildningsförvaltningens dialoger med förskolechefer och rektorer beskriver cheferna att det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats i positiv riktning men att det fortfarande återstår en hel del arbete för att skapa delaktighet och struktur i arbetet. Kvalitetsarbetet tenderar fortfarande att vara ett dokument som upprättas i slutet av vårterminen av förskolechefen eller rektor, det vill säga, det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar inte den dagliga verksamheten. Förskolechefer efterfrågar stöd i hur uppföljningsbara mål ska formuleras och hur en struktur för arbetet på enheten kan utformas. Av förskolornas kvalitetsrapporter framgår att många förskolor brister när det gäller dokumentation, vilket är en viktig förutsättning för kvalitetsanalysen. Utbildningsförvaltningens tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg visar också att föreläggande och anmärkningar i stor omfattning avser uppföljning, utvärdering och utveckling. Ofta gäller kritiken brister i den analys verksamheterna ska genomföra som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Av kvalitetsdialoger med personal i kommunala förskolor framkommer emellertid att förskolors arbete med en gemensam projektstruktur har bidragit till en ökad tydlighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Av utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger framgår att lärare har kunskap om behovet av analys och systematik i kvalitetsarbetet och uttrycker en frustration över otillräckliga möjligheter till reflektion. Vidare uttrycker lärare att analys ofta görs på individnivå och att de saknar tid för att analysera tillsammans och att göra djupare analyser. Eleverna känner inte till att skolan följer upp resultaten och använder utvärderingar för att planera kommande läsår. Ett begränsat antal skolor följer upp och analyserar kunskapsresultaten i årskurs 3 i samtliga ämnen. Fristående skolor redogör för resultaten i större utsträckning jämfört med de kommunala skolorna. Några skolor redovisar resultaten i de nationella proven. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat konstateras och jämförelser görs med tidigare läsår men en analys saknas av vad skillnaderna kan bero på och vilka insatser skolan planerar för att förbättra resultatet. Från och med årskurs 6 redovisar skolor betygsresultaten i samtliga ämnen. Skillnader i resultaten mellan könen och över tid konstateras på samma sätt som i årskurs 3 och även här saknas en analys av resultaten och på vilket sätt skolor använder resultaten för att planera nästa läsår. I kvalitetsdialogerna uttrycker gymnasielärare att det saknas systematik i kvalitetsarbetet. Tidsbrist nämns genomgående som orsaken till bristerna och att den dagliga verksamheten prioriteras. Lärare vid Hersby gymnasium berättar att analys av elevresultaten sker på lärar- 5

6 och ämnesnivå. Det finns hos lärares och ämnes- och arbetslag en vilja att förbättra sin undervisning, det saknas dock systematik i detta arbete vilket innebär att arbetet inte utgår från tidigare erfarenheter. Elever på Hersby gymnasium uttrycker att de inte känner till och inte är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå. De saknar formella vägar att påverka, men anser att de kan påverka genom att prata med personal och rektor. Både lärare och elever vittnar om att ett systematiskt kvalitetsarbete försvåras av hög personalomsättning och sjukskrivningar. Elever på Stillerska gymnasiet uppger att de har deltagit i enkäter och i utvärderingar. Årets kvalitetsuppföljning har visat att förskolors, pedagogisk omsorgs och skolors sytematiska kvalitetsarbete kvarstår som förbättringsområde. Detta gäller såväl att formulera uppföljningsbara mål för läsåret som att göra en analys av resultaten och använda dessa som underlag för planeringen av nästkommande läsår. I kvalitetsdialogerna med personal och chefer framkommer att det finns bristande kunskap och förståelse av vad ett systematiskt arbete är, hur och varför det ska genomföras samt att detta kan påverka inställningen negativt till att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns dock en positiv inställning till att utveckla arbetet med Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet (BRUK), Skolverkets verktyg för självskattning av kvalitet. Genom ökad kunskap, tydlighet i organisation och prioritering kan det systematiska arbetet utvecklas för att bli mer träffsäkert och effektivt. Det är angeläget att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i pedagogisk omsorg, på förskolor och skolor för att säkerställa att insatser vidtas på rätt områden, vilket även bidrar till att underlätta arbetet och minska stressen för förskolechefer, rektorer och personal. Åtgärder Kompetensinsatser för förskolechefer och rektorer i arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Implementering av det digitala chefsstödet, Stratsys, fortsätter. Stöd för barn och elever Skollagen beskriver att alla barn och elever ska ges ledning och stimulans för sitt lärande och sin personliga utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Elever som lätt når de kunskapskrav som ska uppnås ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I utbildningsförvaltningens kartläggning av stöd för barn och elever har det framkommit att stödet varierar mellan och inom verksamheter, att stödbehovet anses ha ökat över tid samt att det finns en uppfattning hos personal, elever och vårdnadshavare att barn och elever får de stöd de är i behov av. Vidare visar en jämförelse mellan elever i olika årskurser att äldre elever i mindre utsträckning uppger att de får den hjälp de behöver. Av dialoger med förskolechefer framgår att det saknas rutiner för när och hur personalen ska informera om att ett barn är i behov av särskilt stöd. På förskolan genomförs arbetet utifrån ett inkluderande förhållningssätt och en helhetssyn på barnen. Vidare beskriver förskolchefer en kvalitetetskillnad i arbetet med barn i behov av särskilt stöd beroende på personalens utbildningsnivå och tillgång till förskollärare. På några förskolor har den höga sjukfrånvaron bidragit till att resurspersonal använts som vikarier i barngruppen. Även i grundskolan används resurspersoner som vikarier, vilket kan innebära att elever inte får det stöd de har behov av eller att resurserna inte används på det avsedda sättet. 6

7 Gymnasieelever framför i kvalitetsdialoger att tillgången på stöd varierar inom skolorna och att skillnaderna framför allt är beroende av lärare men även hög personalomsättning framförs som en förklaring. På Hersby gymnasium är stora klasser samt lokalbrist ytterligare faktorer som påverkar möjligheterna till stöd eller anpassning av undervisningen negativt. Eleverna menar vidare att det ofta krävs att eleven själv tar initiativ till att stödinsatser ges. I kvalitetsdialoger beskriver specialpedagoger och speciallärare från både kommunala och fristående grundskolor att antalet elevers stödbehov har ökat över tid. Orsaker som framförs är bland annat organisation (barngruppers storlek), lärares arbetssätt (studiero, utrymme för repetition), och lärares utbildningsbakgrund. Ytterligare förklaring är enligt personalen en ökad diagnostisering av elever och att verksamheterna i större utsträckning uppmärksammar elevers stödbehov. Lärare från Hersby gymnasium har uppfattningen att stödbehovet även har ökat i deras verksamhet. Lärarna på gymnasieskolorna uttrycker svårigheter att erbjuda stöd eftersom de uppfattar eleverna som omotiverade. Elevernas frånvaro framförs vidare som försvårande för arbetet med att erbjuda stöd och anpassning. I kvalitetsdialoger uttrycker personalen i pedagogisk omsorg att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. I förskolan beskriver personalen att de fångar upp och arbetar med barn som väcker frågor om stödbehov. I kvalitetsdialogerna framkommer att vårdnadshavare och elever är nöjda med det arbete som verksamheterna bedriver med barn och elever i behov av stöd. Elever och vårdnadshavare anser som regel att förskolan och skolan genomför extra anpassningar och ger särskilt stöd när det behövs. Elever ser det som naturligt att kamrater behöver mer hjälp. Det finns ett stort engagemang hos specialpedagogerna på skolorna. Kompensatoriska hjälpmedel används i hög grad och samarbetet på skolan mellan lärare och specialpedagoger fungerar väl. I de lägre skolåren genomförs screening när det gäller elevers läs- och skrivkunskaper. Resultatet används för att planera den fortsatta undervisningen för varje enskild elev. I Lidingö stads brukarundersökning får elever i grundskolans årskurs 3, 5 och 8 samt gymnasieskolan besvara frågan om de instämmer i påståendet att lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Årets brukarundersökning visar att äldre elever i mindre utsträckning uppger att de får den hjälp de behöver. Emellertid har andelen elever i årskurs 8 som instämmer i påståendet ökat med 10 procentenheter det senaste läsåret. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, Lidingös grundskolor % 93% 93% 92% 93% 92% 81% 79% 89% Åk 3 Åk 5 Åk 8 7

8 När det gäller gymnasieskolan besvarades Lidingö stads brukarundersökning endast av elever från Hersby gymnasium. Andelen elever som instämmer i påståendet har minskat med 7 procentenheter jämfört med föregående läsår. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, Hersby gymnasium % 73% I SKL:s Öppna jämförelser elevenkät framkommer att elever i åk 5 på Lidingö i mindre utsträckning uppger att de får hjälp av sin lärare vid behov i jämförelse med riket (91respektive 94 procent). För elever i årskurs 8 är det motsatta förhållanden (90 respektive 84 procent). I kvalitetsdialoger uttrycker fritidspersonal att möjligheterna att ge elever i behov av stöd den uppmärksamhet de behöver försvåras av att fritidshemmet ofta inte ges samma uppmärksamhet som skolan. Bland annat kommer inte resurstillägg från Lidingö stad fritidshemmet till del i samma utsträckning som i skolan, enligt personalen. De brister som framkommit i samband med kartläggningen är relaterade till verksamheternas kompetens, rutiner och organisation. Av chefdialogerna framkommer att förskolor brister i sina rutiner för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. I samtal med personal i grundskolan framkommer att endast ett fåtal i personalen deltar i arbetet med att utveckla rutiner för åtgärdsprogram. Specialpedagoger framhåller behovet av att ett sådant utvecklingsarbete. Av chefsdialogerna framkommer att inte alla skolor har fungerande och tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och genomföra arbetet utifrån lagkrav och riktlinjer. Det saknas tillräcklig kunskap kring extra anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Därtill visar klagomål utredningar att det finns brister i kommunikation och delaktighet med vårdnadshavare kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Lärare beskriver att de behöver mer kunskap om elever med särskilda begåvningar. Vidare framkommer att normen och toleransen har förändrats för vilka elever som ordinarie undervisningen är till för. I dialogerna framkommer att både förskolor och skolor använder resurspersoner som är avsedda för att stödja enskilda barn och elever som vikarier för frånvarande personal. 8

9 Förskolepersonal berättar också om en arbetssituation som är pressad utifrån hög sjukfrånvaro och större barngrupper. Det framkommer i stadens klagomålshantering och i anmälningar till Skolinspektionen att det brister i skolors arbete med elever i behov av stöd. Bristande stöd är, tillsammans med kränkande behandling, det område som flest klagomål och anmälningar gäller. Åtgärder Det pågående arbetet med en inkluderad förskola och skola fortsätter. Kompetensutveckling för personal samt förtydligande av rutiner för arbetet med extra anpassningar, pedagogiska utredningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt särbegåvning. 9

10 Förskola I kvalitetsuppföljningen av förskolan framkommer en förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet, bristande likvärdighet mellan förskolor, hög sjukfrånvaro, brist på förskollärare, stora bangrupper och ökad medvetenhet om verksamhetens arbete mot diskriminering och kränkande behandling bland vårdnadshavare. Det har också framkommit att det är en utmaning för verksamheterna att analysera sina utvecklingsbehov samt att det förekommer brister i arbetet med stöd till barn. Se Analys i det systematiska kvalitetsarbetet respektive Stöd för barn och elever ovan. I kvalitetsrapporterna framkommer att förskolorna blir allt bättre på att organisera det pedagogiska året och vinsten med en tydlig struktur. I detta sammanhang nämns arbete med den gemensamma projektstrukturen liksom pedagogistornas roll för utvecklingsaretet. 1 Vidare bidrar arbetet med BRUK till en positiv utveckling i förskolorna. Kvalitetsuppföljningen visar på en bristande likvärdighet mellan Lidingös förskolor. I kvalitetsdialogerna med vårdnadshavare och personal i förskolan framkommer att det är svårt att rekrytera resurspersoner med rätt kompetens för barn i behov av stöd och förskollärare. Sjukskrivningar och det stora antalet vikarier är ett problem för kontinuiteten i arbetet. Sjukskriven personal ersätts inte alltid med vikarier och i den mån det sker tillkommer problem med att vikarier inte har kännedom om verksamheten. I uppföljningen framkommer att förskolor har svårt att rekrytera förskollärare. En förhoppning är att den avslutade uppdragsutbildningen för personal i förskola och fritidshem delvis kan lösa problemet med att rekryteringen. 2 Det kan också konstateras att förskollärartätheten på Lidingö är lägre jämfört med riket. Figur 6. Utbildningsnivå i förskolan, andel årsarbetare i procent, Anställda med pedagogisk högskoleexamen, kommunal Anställda med pedagogisk högskoleexamen, fristående 32% 27% 31% 49% Anställda med pedagogisk högskoleexamen 3 45% Anställda med förskollärarexamen, kommunal 3 46% Anställda med förskollärarexamen, fristående 24% 28% Anställda med förskollärarexamen 28% 43% Lidingö Riket 1 Pedagogisternas tjänster upphörde 1januari Utbildning för personal i förskola, förskoleklass och fritidshem till förskollärare och fritidspedagog, fyra och ett halvt års studier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, avslutades vårterminen

11 Källa: Skolverket I förskolornas kvalitetrapporter uppger flera förskolor att barngrupperna har blivit större. Uppgifter från Skolverket bekräftar denna bild. Figur 4. Barngrupp, antal barn per avdelning, , ,9 16,2 16,8 16, Lidingö Riket Källa: Skolverket Ett resultat i brukarundersökningen för förskolan är att andelen vårdnadshavare som känner till arbetet med att motverka diskriminering och kränkande behandling ökat. Det kan vara en följd av att förskolan prioriterar frågan på föräldramöte och föräldraråd samt vid utvecklingssamtal. Figur 10. Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) % 79% 71% 73% 67% 68% 88% 83% 84% 6 Fristående 4 2 Kommunal Totalt Av brukarundersökningen framgår vidare att vårdnadshavare generellt är nöjda med förskolans verksamhet. Andelen vårdnadshavare som instämmer i att deras barn stimuleras till utveckling och lärande är 95 procent och 94 procent av vårdnadshavarna uppger att deras barn känner sig tryggt i verksamheten. 11

12 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande på förskolan % 95% 96% 91% 87% 88% 91% 94% 95% Fristående Kommunal Totalt Figur 9. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan % 95% 96% 97% 95% 96% 95% 95% 94% Fristående Kommunal Totalt 12

13 Pedagogisk omsorg I kvalitetsuppföljningen av pedagogisk omsorg framkommer att personalens utbildningsnivå är högre jämfört med riket, att medvetenheten om verksamhetens arbete mot diskriminering och kränkande behandling har ökat bland vårdnadshavare samt att vårdnadshavare upplever att verksamheterna håller en generellt hög kvalitet. Det har också framkommit att det är en utmaning för verksamheterna att analysera sina utvecklingsbehov. Se Analys i det systematiska kvalitetsarbetet ovan. Som framkommer av Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg är personalens kompetens tillsammans med engagemang de viktigaste faktorerna för verksamhetens kvalitet och den vanligaste utbildningsbakgrunden hos personalen är barnskötarutbildning. Det kan konstateras att andelen årsarbetare med pedagogisk examen inom pedagogisk omsorg på Lidingö uppgår till 12 procent och är högre än i riket, där motsvarande siffra är 6 procent. I kvalitetsdialoger beskriver personalen att de har en ökad medvetenhet om normkritiska frågor samt att arbetet med värdegrunden och barnens och vårdnadshavare inflytande prioriteras. Detta visar sig i brukarundersökningen där andelen vårdnadshavare som har kännedom om verksamhetens arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling ökat med drygt 15 procentenheter jämfört med föregående läsår. Jag känner till verksamhetens arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) 10 84% 75% 91% Av brukarundersökningen framgår vidare att vårdnadshavare anser att pedagogisk omsorg håller hög kvalitet. Andelen vårdnadshavare som instämmer i att deras barn stimuleras till utveckling och lärande är 94 procent och 99 procent av vårdnadshavare uppger att deras barn känner sig tryggt i verksamheten. 13

14 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i den pedagogiska omsorgen % 87% 94% Mitt barn känner sig tryggt i den pedagogiska omsorgen % 98% 99%

15 Grundskola I kvalitetsuppföljningen av skolan framkommer att kunskapsresultaten är fortsatt höga, skolornas redogörelse av kunskapsresultat brister, andelen lärare med lärarlegitimation behöver öka, elevers nöjdhet med elevinflytande avtar med stigande ålder, andelen yngre elever som uppger att de blivit utsatt för kränkande behandling har ökat samt att rutiner i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling brister. Vidare framkommer att fristående skolor generellt har bättre resultat i Lidingö stads brukarundersökning jämfört med kommunala skolor. Det har också framkommit att det är en utmaning för verksamheterna att analysera sina utvecklingsbehov samt att det förekommer brister i arbetet med stöd till barn. Se Analys i det systematiska kvalitetsarbetet respektive Stöd för barn och elever ovan. Läsåret uppvisar Lidingöeleverna i grundskolan fortsatt goda kunskapsresultat med ett meritvärde i årskurs 9 som är det tredje högsta i riket. Även andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i både årskurs 6 och 9 är jämförelse med riket hög (ca 15 procentenheter högre). Andelen elever i årskurs 6 som uppnår de kunskapskrav som minst ska nås (betygen A-E) i samtliga ämnen är 95 procent på Lidingö, en ökning med cirka tre procentenheter från föregående läsår. I riket är motsvarande siffra 81 procent. Andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen, åk % 95% 81% / /15 Lidingö Riket Källa: Skolverket För årskurs 9 är motsvarande siffror 92 procent för Lidingö och 77 procent för riket, vilket är i nivå med föregående läsår. Slutbetyg årskurs 9, andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen % 93% 86% 77% 75% 85% Totalt Kommunal Fristående Totalt Kommunal Fristående Lidingö Riket 15

16 Källa: Skolverket Även det genomsnittliga meritvärdet ligger fortsättningsvis högre på Lidingö än i riket, 258,9 jämfört med 224,7. Slutbetyg årskurs 9 genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) ,9 257,3 267,7 224,7 220,3 245, Totalt Kommunal Fristående Totalt Kommunal Fristående Lidingö Riket Källa: Skolverket Av uppföljningen av skolornas kvalitetsrapporter framgår att det finns skillnader i hur skolorna redovisar elevernas kunskapsresultat i sina kvalitetsrapporter. På vissa skolor saknas redovisning av kunskapsresultat helt och hållet. I andra fall redovisas resultat endast för årskurs 6 och årskurs 9. I ett flertal rapporter saknas också redogörelser för om elever i årskurs 3 nått kunskapskraven på godkänd nivå. I vissa av rapporterna diskuteras dock resultaten från elevernas nationella prov. Några skolor analyserar sina kunskapsresultat genom att koppla dem till tidigare insatser samt planerar framtida insatser med utgångspunkt i analysen. I flera fall stannar dock skolornas analyser av kunskapsresultat vid enkla jämförelser med resultat från föregående år eller mellan pojkar och flickors resultat. Det är dock ovanligt att jämförelser sätts i samband med riktade insatser, förändringar av undervisning eller kompetensutbildning. Uppföljningen visar också att andelen lärare som är legitimerade att undervisa i sitt ämne behöver öka. Tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet. Lärare utan behörighet 32% Lärare med behörighet 68% Källa: Skolverket 16

17 Av kvalitetsuppföljningen framgår också att elevers hur nöjda elever är med sitt inflytande avtar med stigande ålder. Elever i årskurs 4 berättar att de har inflytande och att skolan har ett aktivt värdegrundsarbete. I kontrast uttrycker elever i årskurs 9 ett behov av att diskutera pedagogiska frågor och arbetssätt, men anser att deras inflytande är begränsat. I SKL:s Öppna jämförelser- elevenkät framgår att 80 procent av elever i årskurs 5 på Lidingö instämmer i påståendet att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, vilket kan jämföras med 88 procent i riket. Andelen elever i årskurs 9 som instämmer är 71 procent både på Lidingö och i riket. Andelen elever som uppger att de blivit kränkta under läsåret varierar mellan 18 och 29 procent, och andelen är högst bland yngre elever. Siffran har ökat det senaste året cirka 10 procentenheter bland elever i årskurs 3. Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan samtliga grundskolor % 22% 22% 2 22% 23% 16% 18% 18% Åk 3 Åk 5 Åk 8 I kvalitetsuppföljningen framkommer att eleverna trivs i skolan och drygt 90 procent av eleverna uppger i brukarundersökningen att de känner sig trygga, högre andel elever i fristående skolor jämfört med i kommunala skolor. Jag känner mig trygg i skolan samtliga grundskolor % 91% 92% 94% 93% 95% 93% 94% 96% Åk 3 Åk 5 Åk 8 Skolor bedriver ett arbete mot diskriminering och kränkande behandling, dock framkommer det i kvalitetsuppföljningen att skolor inte skriver nya planer inför ett nytt läsår, vilket innebär att arbetet inte aktualiseras och anpassa efter nya förutsättningar och elever. Ett genomgående tendens i skolornas likabehandlingsarbete och arbetet med diskriminering och kränkande behandling är att det i många fall saknas en analys som tar utgångspunkt i nuläge och en utvärdering av skolans åtgärder i relation till hur situationen förändrats. Flera skolor redogör 17

18 för konkreta aktiviteter på området och ibland diskuteras resultaten av dessa insatser. Mer sällan kopplas resultaten till elevers uppfattningar och problematiseras, till exempel i relation till resultatet från stadens brukarundersökning. I samband med klagomål, Skolinspektionsanmälningar och utredningar framkommer att skolor brister i att anmäla diskriminering och kränkande behandling till huvudmannen. I brukarundersökningen för årskurs 8 framkommer att de fristående skolorna har bättre resultat när det gäller frågorna att välja olika arbetssätt i skolan, att skolarbetet leder till nyfikenhet och lust att lära mer, att lärarna förklarar så att eleverna förstår samt kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. I samtliga årskurser har fristående skolor även bättre resultat när det gäller frågan om trygghet i skolan. Se diagram och i Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport

19 Fritidshem I kvalitetsuppföljningen av fritidshemmen framkommer bristande likvärdighet mellan fritidshemmen, brist på fritidspedagoger, stora elevgrupper, att personal på fritidshemmen uppfattar att verksamheten inte ges samma uppmärksamhet som skolan, att rutiner i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling brister samt att ett arbete med kunskapsutveckling behöver utvecklas. Det har också framkommit att det är en utmaning för verksamheterna att analysera sina utvecklingsbehov samt att det förekommer brister i arbetet med stöd till elever. Se Analys i det systematiska kvalitetsarbetet respektive Stöd för barn och elever ovan. I verksamheternas kvalitetsrapporter framkommer att förutsättningar att genomföra utbildningen varierar mellan fritidshemmen. Detta kopplas till utbildningsnivån på fritidshemmen och tillgången på fritidspedagoger beskrivs som en utmaning och ett problemområde. Det kan konstateras att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmet minskat över tid från en redan låg nivå och är på lägre nivå jämfört med riket. En förhoppning är att den avslutade uppdragsutbildningen för personal i förskola och fritidshem delvis kan lösa problemet med att rekrytera fritidspedagoger. 3 Det kan också konstateras att elevgrupperna är större på Lidingö jämfört med riket, samt att personaltätheten är jämförbar mot riket. Tabell X. Andel (%) personal i fritidshemmet med pedagogisk högskoleutbildning, Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö Riket Tabell X. Elevgrupper på fritidshemmet, antal elever per avdelning. Källa: Skolverket Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö 88,7 70,4 73,5 74,2 71,2 70,2 91,7 70,3 74,4 Riket 40,1 40,4 41,1 41, ,5 39,9 40,2 40,8 Tabell X. Personaltäthet, antal elever per årsarbetare. Källa: Skolverket Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö 19, ,8 21,7 22,7 21,9 19,2 21,8 21,7 Riket 20,1 21,3 21,8 24, ,1 19,7 20,9 21,3 Källa: Skolverket I kvalitetsdialogerna beskriver fritidspedagoger att det bedrivs ett arbete i fritidshemmen som syftar till att främja kunskapsutvecklingen hos eleverna. Pedagogerna uttrycker att arbetet mot kunskapsmålen delvis försvåras av att fritidshemmet ofta inte ges samma uppmärksamhet som 3 Fyra och ett halvt års studier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, behöriga lärare med inriktning förskola, förskoleklass och fritidshem, avslutades vårterminen

20 skolan. I verksamheternas kvalitetsrapporter framkommer att arbetet med kunskapsutvecklingen är ett utvecklingsområde. I brukarundersökningen uppger 84 procent av fritidshemseleverna att det på fritidshemmet ordnas aktiviteter så att jag får nya kunskaper. På fritidshemmet ordnas aktiviteter så att jag får nya kunskaper % 85% 85% 84% 86% 85% 85% 84% Fristående Kommunal Totalt I kvalitetsdialogerna framkommer att värdegrundsfrågor är viktiga, dels i vardagliga situationer, dels i det årshjulplanerade och strukturerade arbetet i form av exempelvis organiserade värdegrundsövningar. I kvalitetsrapporterna saknas ofta redogörelse för fritidshemmens arbete med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Kvalitetsuppföljningen indikerar att fritidshemseleverna känner sig trygga och har en meningsfull fritid i verksamheten. I brukarundersökningen uppger 96 procent av eleverna att de känner sig trygga på fritidshemmet. Vidare instämmer 89 procent av eleverna i påstående Fritidshemmet ger mig en meningsfull fritid. Jag känner mig trygg på fritidshemmet % 91% 95% 96% 92% 95% 94% 96% 96% Fristående Kommunal Totalt 20

21 Fritidshemmet ger mig en meningsfull fritid % 89% 92% 91% 91% 87% 89% 83% Fristående Kommunal Totalt 21

22 Gymnasieskola I kvalitetsuppföljningen av gymnasieskolan framkommer fortsatt höga kunskapsresultat, en försämring av den upplevda kvaliteten av utbildningen samt inom området normer och värden, och att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvecklas. Det framkommer också att det är en utmaning för verksamheterna att analysera sina utvecklingsbehov samt att ge elever det stöd de behöver. Se Analys i det systematiska kvalitetsarbetet respektive Stöd för barn och elever ovan. Kunskapsresultaten i gymnasieskolan ligger på en fortsatt hög nivå. Den genomsnittliga betygspoängen är oförändrad från föregående läsår, 15,3 på Lidingö. Siffran för riket är14,0. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen och studiebevis 20,0 15,0 15,3 14,0 10,0 5,0 0,0 Nationella program Lidingö Nationella program riket Källa: Skolverket Den grundläggande behörigheten till högskola för de högskoleförberedande programmen är 3 procentenheter högre jämfört med riket, 93,7 att jämföra med rikets 90,7 procent. Det finns emellertid en variation mellan programmen. Andel elever med grundläggande behörighet till högskola efter avslutad gymnasieutbildning % 91% 91% 89% 82% 85% 97% 94% 96% 9 2 Lidingö Riket Källa: Skolverket 22

23 Resultaten i Lidingö stads brukarundersökning är generellt lägre än föregående år. Undersökningen, som endast genomförts med elever från Hersby gymnasium, visar att andelen elever som uppger att de får veta hur det går i skolarbetet och att skolarbetet gör de så nyfikna att de får lust att lära sig mer har minskat sedan föregående läsår och över de senaste tre läsåren. Även andelen elever som uppger att lärarna i skolan hjälper dem i skolarbetet om de behöver det har minskat, se ovan i redovisningen av kartläggningsområdet Stöd för barn och elever. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet % 75% 61% Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer % 45% 36% 2 Även inom området normer och värden visar brukarundersökningen lägre resultat. Andelen elever som instämmer i påståendet Jag känner mig trygg i skolan har minskat från 60 procent föregående läsår till 54 procent läsåret

24 Jag känner mig trygg i skolan % 96% 94% Vidare har andelen elever som uppger att de har blivit kränkta stigit från 10 procent föregående läsår till 17 procent läsåret Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan? % Försämringen av brukarundersökningsresultaten inom områdena kunskaper och lärande och normer och värden kan ha flera orsaker. I kvalitetsdialogerna framkommer att hög personalomsättning uppfattas som ett problem på Hersby gymnasium. Både lärare och elever vittnar också om att personalomsättningen och sjukskrivningar leder till kvalitetsförsämringar i verksamheten. Vidare är det en generell åsikt bland lärarna att de har tidsbrist och lärare uttrycker att stora klasser och lokalbrist är ytterligare faktorer som påverkar verksamheten negativt. Även det förändrade elevunderlaget på Hersby gymnasium efter sammanslagningen kan vara en orsak till förändringen. I kvalitetsdialogerna framför emellertid gymnasieelever på både Stillerska gymnasiet och Hersby gymnasium att skolorna präglas av ett tolerant klimat. Eleverna på Hersby gymnasium menar att det finns tydliga normer men att det samtidigt finns en hög acceptans för avvikelser från dessa normer, exempelvis inom politik och sexuell läggning. Både lärare och elever på Stillerska filmgymnasiet menar att skolans elever är en heterogen grupp, vilket anses påverka acceptans för olikheter positivt. Elever och lärare på gymnasieskolorna berättar att frågor som handlar om normer och värden diskuteras på lektionerna. På Stillerska gymnasiet behandlas dessa frågor bland annat i undervisningen i film, svenska, reklam och skådespeleri och på Hersby gymnasium tas frågorna upp på lektioner i samhällskunskap, historia och biologi. Lärarna på Hersby 24

25 gymnasium använder även mentorstiden för att diskutera till exempel normkritiskt förhållningssätt. Enligt lärarna saknar emellertid skolan gemensamma riktlinjer för hur dessa frågor ska inkluderas i utbildningen. Lärarna efterfrågar vidare ett djupare arbete inom området förutom de temadagar som skolan arrangerar. Hersby gymnasium har arbetat med att öka trivseln på skolan under läsåret Eleverna uttrycker att de trivs på skolan och att elevsammanhållningen är hög. Sportevenemang, temadagar och fina lokaler bidrar till trivseln. Lärare lyfter fram skolans lunchkonserter samt aktiviteter där elever på skolans introduktionsprogram (med en hög andel elever med utländsk bakgrund) samarbetar med elever från andra program som positivt. Samtidigt ser lärarna trivsel som ett förbättringsområde. Sammanslagningen med Gångsätra gymnasium innebär fortfarande en utmaning som kräver aktiva insatser på skolan. 25

26 Framåtblick Utbildningsförvaltningen kan konstatera att brister inom områdena analys i det systematiska kvalitetsarbetet och stöd för barn och elever kvarstår, varför båda dessa kartläggningsområden rekommenderas som fokusområden för kommande läsår. Under kommande läsår utbildar och vägleder utbildningsförvaltningen förskolechefer och rektorer i arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet samt fortsätter implementeringen av Lidingö stads digitala chefsstöd, Stratsys. För att möta bristerna inom området stöd för barn och elever planerar utbildningsförvaltningen kompetensutveckling för personal med fokus på extra anpassningar, särskilt stöd, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt elever med särbegåvning. Vidare planeras arbetet med en inkluderad förskola och skola att fortsätta. 26