Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport

Transkript

1 Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport

2 Ansvarig för Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport är Maria Elmér, chef för kvalitet, stöd och utveckling, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad.

3 Innehåll Inledning... 8 Utbildningsnämndens mål och kartläggningsområden... 8 Underlag och tillvägagångssätt... 8 Organisation Förskola Förutsättningar Utveckling och lärande Normer och värden Pedagogik omsorg Förutsättningar Utveckling och lärande Normer och värden Fritidshem Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Grundskola och förskoleklass Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Grundsärskola Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Gymnasieskola Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Gymnasiesärskola Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Kommunal vuxenutbildning Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden... 67

4 Svenska för invandrare Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Särskild utbildning för vuxna Förutsättningar Kunskaper och lärande Normer och värden Bilaga 1. Samtalsguider för kvalitetsdialoger... 77

5 Tabell- och figurförteckning Tabell 1.1. Antal och urval för kvalitetsdialoger... 9 Tabell 1.2. Förklaring, statistiska uppgifter Figur 1.1 Svarsfrekvens, Lidingö stads brukarundersökning Figur 1.2. Organisationen för utbildningsförvaltningen i Lidingö stad Figur 2.1. Antal barn inskrivna i förskolan på Lidingö över tid Figur Andel barn inskrivna i fristående och kommunala förskolor, Figur 2.4. Barngrupp, antal barn per avdelning, Tabell 2.1. Personaltäthet, Figur 2.5. Andel småbarnsavdelningar, Figur 2.6. Utbildningsnivå i förskolan, andel årsarbetare i procent, Tabell 2.2. Andel (%) personal med sjukfrånvaro på Lidingö, uppdelat på yrkeskategori Figur 2.7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande på förskolan Figur 2.8. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Figur 2.9. Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) Tabell 3.1. Barn och personal i pedagogisk omsorg Figur 3.1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i den pedagogiska omsorgen Figur 3.2. Mitt barn känner sig tryggt i den pedagogiska omsorgen Figur 3.3. Jag känner till verksamhetens arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) Figur 4.1. Antal barn inskrivna på fritidshem, Lidingö Figur 4.2. Andel elever i fritidshem per huvudman på Lidingö Tabell 4.1. Personaltäthet, antal elever per årsarbetare Tabell 4.2. Elevgrupper på fritidshemmet, antal elever per avdelning Tabell 4.3. Andel (%) personal i fritidshemmet med pedagogisk högskoleutbildning, Figur 4.3. På fritidshemmet ordnas aktiviteter så att jag får nya kunskaper Figur 4.4. Fritidshemmet ger mig en meningsfull fritid Figur 4.5. Jag känner mig trygg på fritidshemmet Figur 5.1. Andel elever i förskoleklass och grundskola, belägen i kommunen Tabell 5.1. Utbildningsnivå i förskoleklass angivit i årsarbetare Tabell 5.2. Lärare med pedagogisk högskoleexamen samt antal elever per lärare Figur 5.2. Tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet Tabell 5.3. Personalstatistik med behörighet, grundskolan, Lidingö Tabell 5.4. Andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen Tabell 5.5. Antal elever per studie- och yrkesvägledare (SYV) Figur 5.3. Elever med modersmålsundervisning och studiehandleding på modersmål, Lidingö Tabell 5.6. Elever i modersmålsundervisning och i svenska som andraspråk (SVA), andel i % Tabell 5.7. Antal svar från skolorna, LIKA Tabell 5.8. Andel svar på nivån uppnådd, LIKA Figur 5.4. Andel elever i åk 3 på Lidingö som klarat ämnesprov i matematik och svenska Figur 5.5. Andel elever i årskurs 3 som nått kravnivån på nationella provet i matematik, per delprov Figur 5.6. Andel elever i årskurs 3 som nått kravnivån på nationella provet i svenska, per delprov Figur 5.7. Andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen, åk Figur 5.8. Genomsnittlig betygspoäng per ämne, för elever i årskurs Figur 5.9. Slutbetyg årskurs 9, andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Figur Slutbetyg årskurs 9 genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Tabell 5.9. Elever i årskurs 9, meritvärde Figur Andel elever behöriga till gymnasieskolans program, Lidingö samtliga huvudmän Tabell SALSA-värden Figur Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan samtliga grundskolor Figur Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan kommunala grundskolor

6 Figur Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan fristående grundskolor Figur Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer samtliga grundskolor Figur Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer kommunala grundskolor Figur Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer fristående grundskolor Figur Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår samtliga grundskolor Figur Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår kommunala grundskolor Figur Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår fristående grundskolor Figur Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena samtliga grundskolor Figur Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena kommunala grundskolor Figur Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena fristående grundskolor Figur Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet samtliga grundskolor Figur Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet kommunala grundskolor Figur Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet fristående grundskolor Figur Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det samtliga grundskolor Figur Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det kommunala grundskolor Figur Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det fristående grundskolor Figur SKL:s öppna jämförelser, elevenkät, elever åk Figur SKL:s öppna jämförelser, elevenkät, elever åk Figur Jag känner mig trygg i skolan samtliga grundskolor Figur Jag känner mig trygg i skolan kommunala grundskolor Figur Jag känner mig trygg i skolan fristående grundskolor Figur Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan samtliga grundskolor Figur Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan kommunala grundskolor Figur Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året på skolan fristående grundskolor Figur SKL:s öppna jämförelser, elevenkät, elever åk Figur SKL:s öppna jämförelser, elevenkät, elever åk Tabell 6.1. Elever och personal i grundsärskolan Figur 7.1. Elever, andel folkbokförda i Lidingö stad, kvinnor Figur 7.2. Elever, andel folkbokförda i Lidingö stad, män Figur 7.3. Elever, andel, riket, kvinnor Figur 7.4. Elever, andel, riket, män Tabell 7.1. Lärare i gymnasieskolan Figur 7.5. Tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet Tabell 7.2. Antal studie- och yrkesvägledare Figur 7.6. Andel elever som avslutar sin gymnasieutbildning med studiebevis och examen, Lidingö stad Figur 7.7. Andel elever som avslutar sin gymnasieutbildning med studiebevis och examen, riket Figur 7.8. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen och studiebevis Figur 7.9. Genomsnittligt betygspoäng för elever med examen och studiebevis, Lidingö Figur Andel elever som avslutat sin gymnasieutbildning inom fyra år Figur Andel elever med grundläggande behörighet till högskola efter avslutad gymnasieutbildning Figur Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Figur Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår Figur Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Figur Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Figur Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Figur Jag känner mig trygg i skolan Figur Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan? Figur Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan Tabell 8.1. Elever och lärare i gymnasiesärskolan Figur 9.1. Antalet elever och kursdeltagare Tabell 9.1. Elever i kommunal vuxenutbildning

7 Tabell 9.2. Lärare i kommunal vuxenutbildning Tabell 9.3. Studie- och yrkesvägledare Figur 9.2. Studieavbrott i kommunal vuxenutbildning i Lidingö stad Figur 9.3. Resultat, kunskaper och lärande, KSL:s brukarundersökning, kommunal vuxenutbildning Figur 9.4. Resultat, normer och värden, KSL:s brukarundersökning, kommunal vuxenutbildning Figur Kursdeltagare, antal i kommunen Figur Elevers utbildningsbakgrund i kommunal vuxenutbildning, andel, Lidingö Figur Elevers utbildningsbakgrund i kommunal vuxenutbildning, andel, riket Figur Andel kursdeltagare, fördelning per kurs Tabell Lärare i SFI Tabell Kursdeltagare i SFI som fått godkänt Figur Andel avhopp på SFI, över tid Figur Andel avhopp på SFI, på Lidingö och i riket, Figur Andel som uppnått målen i nationella provet för kurs D, Lidingö Figur Andel som uppnått målen i nationella provet för kurs D, riket Figur Resultat, kunskaper och lärande, KSL:s brukarundersökning, SFI Figur Resultat, normer och värden, KSL:s brukarundersökning, SFI Tabell Elever och lärare i särskild undervisning för vuxna

8 Inledning Utbildningsförvaltningen följer varje år upp kvalitet och måluppfyllelse i förskola, pedagogisk omsorg, skola och vuxenutbildning i Lidingö stad. Uppföljningen omfattar bland annat en brukarundersökning riktad till elever och vårdnadshavare, kvalitetsrapporter, kvalitetsdialoger, statistik och nyckeltal. För läsåret redovisas analysen av verksamheternas kvalitet i dokumentet Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys I detta dokument, Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport , presenteras underlag för uppföljningen. Utbildningsnämndens mål och kartläggningsområden Utbildningsnämnden har med utgångspunkt i stadens strategiska mål formulerat verksamhetsmål för de kommunala verksamheterna. Verksamhetsmål Föräldrar och elevers val av skola och förskola tillgodoses. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på kunskap och lärande. Verksamhet vid skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden. Skolor och förskolor verkar för miljömedvetenhet och en hållbar utveckling. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. Lokalutnyttjandet optimeras till rådande barn- och elevantal. Kartläggningsområden Utbildningsnämnden beslutar varje år om ett eller flera kartläggningsområden. Kartläggningsområden läsåret har varit, analys i det systematiska kvalitetsarbetet och stöd för barn och elever. Underlag och tillvägagångssätt På uppdrag av utbildningsnämnden följer utbildningsförvaltningen upp och utvärderar måluppfyllelse och kvalitet i utbildningen från förskola och pedagogisk omsorg till gymnasieskola och vuxenutbildning. Detta görs med hjälp av olika underlag: Elevers kunskapsresultat Resultat från enkäter till vårdnadshavare och elever Statistik och nyckeltal Bilden kompletteras genom verksamheternas egna kvalitetsrapporter, chefsdialoger, kvalitetsdialoger med personal, elever och vårdnadshavare, tillsyner samt resultat från yttranden och utredningar som genomförs i samband med anmälningar och klagomål. Kvalitetsdialoger och chefsdialoger Besök genomförs på förskolor och skolor för att följa upp nationella och kommunala mål, det systematiska kvalitetsarbetet och aktuella kartläggningsområden. I kvalitetsdialogerna deltar representanter för personal, elever och vårdnadshavare. För fristående förskolor och pedagogisk omsorg genomförs gemensamma möten och samtal. Vid samtalen används intervjuguider (bilaga 1). I chefdialoger samtalar chefen för enheten kvalitet, stöd och utveckling enskilt med förskolechefer och rektorer för de kommunala verksamheterna. Frågeområden har handlat om skolors/förskolors framgångsfaktorer, arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet samt 8

9 arbetet med stöd för barn och elever utifrån förskolechefens/rektorns ansvar. Resultatet av chefsdialogerna återkopplas enskilt och på kvalitetsforum (utbildningsförvaltningens forum för förskolechefer och rektorer) samt finns med i det material som ligger till grund för analyserna i Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys Tabell 1.1. Antal och urval för kvalitetsdialoger Elever 149 Pedagoger 120 Pedagogisk omsorg personal 12 Vårdnadshavare 47 Kvalitetsrapporter Verksamheternas kvalitetsrapporter lämnas in till utbildningsförvaltningen efter varje läsår och plan mot diskriminering och kränkande behandling lämnas in efter att verksamheterna skrivit en ny plan för varje nytt läsår. Statistiska uppgifter Statistik och nyckeltal är hämtade från utbildningsförvaltningen Lidingö stad, Skolverkets databaser Siris och Jämförelsetal samt Rådet för främjande av kommunala analysers databas Kolada. Ibland finns det inga värden angivna för uppgifter i databasen. Nedan framgår vad värdet 0 betyder och vad en eller två prickar betyder. Tabell 1.2. Förklaring, statistiska uppgifter. 0 En nolla betyder att uppgiften inte finns hos huvudmannen eller att det finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning. En prick betyder att uppgift saknas eller inte kan förekomma, t ex uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola... Två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet. Två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet lärare i viss skolform är en eller två sätts.. för andelen lärare med pedagogisk utbildning. Enkätundersökningar I Lidingös förskolor, pedagogisk omsorg, skolor och fritidshem genomförs varje läsår en brukarundersökning på uppdrag av Lidingö stad. Den genomfördes 2013 till och med 2015 av Markör. I den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare genomförs årligen en brukarundersökning i regi av Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Lidingö stads brukarundersökning besvaras av elever i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Enkäten besvaras även av vårdnadshavare med barn i förskolan, pedagogisk omsorg och årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan samt i grundsärskolan genomfördes inte brukarundersökningen för vårdnadshavare i grundskolan på grund av sekretessproblem. 9

10 Figur 1.1 Svarsfrekvens, Lidingö stads brukarundersökning % 69% 75% 53% 66% 72% 89% 92% 94% 93% 95% 9 87% 86% 87% 89% 61% 72% 4 Föräldrar, förskolan Föräldrar, pedagogisk omsorg Elever åk 3 Elever åk 5 Elever åk 8 Elever gymnasiet åk 2 I kvalitetsrapporten presenteras vårdnadshavares resultat från förskolan och pedagogisk omsorg samt elevsvaren från skolan. I Lidingö stads brukarundersökning kan varje fråga besvaras på en fyrgradig skala som sträcker sig från instämmer inte alls till instämmer helt. Det är en sammanvägning av de som svarat att de instämmer i påståendet som redovisas i denna rapport. I KSL:s brukarundersökning är svarsfrekvensen för Lidingö Vuxenutbildnings elever 74 procent för kommunal vuxenutbildning och 94 procent för svenska för invandrare. I KSL:s brukarundersökning kan varje fråga besvaras på en femgradig skala som sträcker sig från stämmer inte alls till stämmer helt. Det är en sammanvägning av de som svarat att påståendet stämmer, det vill säga de två högsta svarskategorierna, som redovisas i denna rapport. I denna rapport finns även en redogörelse för resultatet av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna jämförelse elevenkät. Det är en sammanvägning av svaren från cirka 200 av Sveriges kommuners resultat på sju frågor för elever i årskurs 5 och 8. År 2015 var Lidingö inte med i jämförelsen men i denna rapport redovisas resultatet för samtliga kommuner som var med och en jämförelse görs med resultatet från Lidingö stads egen brukarunderökning. Tillsyn Utbildningsnämnden ansvarar för tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Vid tillsynen kontrolleras att lagar och föreskrifter följs och att verksamheten bedrivs i enlighet med de förutsättningar som angavs när den startade. Förutom den planerade tillsynen genomförs tillsyn vid misstankar om missförhållanden i verksamheten. Under läsåret har 21 ordinarie tillsyner genomförts, 13 i förskolan och åtta i pedagogisk omsorg. Därtill har påkallade tillsyner genomförts, samtliga i förskolor. Anmälningar om diskriminering och kränkande behandling En lärare, förskolelärare, eller annan personal som får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta 10

11 till huvudmannen. Huvudmannen ansvarar för att utreda uppgifter om kränkande behandling och i förekommande fall vidta åtgärder som förhindrar fortsatta kränkningar. Total mottog utbildningsförvaltningen 142 anmälningar under läsåret Majoriteten av anmälningarna rörde kränkande behandling mellan elever på grundskolan och tio anmälningar rörde fall där elever upplevts sig kränkta av personal. Vidare inkom fyra anmälningar från gymnasieskolan och fyra från förskolan. Klagomål Huvudmannen har ansvar för att ta emot och utreda klagomål på verksamheten samt i förekommande fall åtgärda brister. Omfattning och innehållet i klagomålen är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Under läsåret mottog utbildningsförvaltningen 26 klagomål, varav 19 från grundskolan, en från särskolan, en från gymnasieskolan och fem från förskolan. Majoriteten av klagomålen rörde stöd för barn och elever och kränkande behandling. Anmälningar, utredningar och yttranden Under läsåret har utbildningsförvaltningen genomfört utredningar, lämnat yttranden till Skolinspektionen samt till Förvaltningsrätten i Stockholm. Denna myndighetsutövning har varit ett underlag i utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. De flesta ärendena rörde skolan och frågor om kränkande behandling och stöd till elever. Organisation Figur 1.2. Organisationen för utbildningsförvaltningen i Lidingö stad. Utbildningsnämnd Utbildningsförvaltning Kommunal förskola Kommunal grundskola Kommunal gymnasieskola och vuxenutbildning Särskola, musikskola, modersmål, Ledviks resursenhet och ungdomsmottagning Ekonomienheten Administrativa enheten Enheten för kvalitet, stöd och utveckling Central förvaltning Utbildningsförvaltningens arbete leds av utbildningschefen. Lidingö stad har också fyra verksamhetschefer. En verksamhetschef ansvarar för den kommunala förskolan, en för den kommunala grundskolan, en för den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen, och en för särskolan, musikskolan, modersmålsenheten, Ledviks resursenhet och ungdomsmottagningen. En annan del av förvaltningen kallas central förvaltning och styrs av tre enhetschefer. Varje enhetschef leder arbetet för en av förvaltningens tre enheter ekonomienheten, administrativa enheten och enheten för kvalitet, stöd och utveckling. 11

12 Ekonomiskt system Lidingö stad har ett konkurrensneutralt pengsystem för resursfördelning till verksamheterna. Sedan år 2003 är pengbeloppen lika per skolform och ålder oavsett om huvudmannen är fristående eller kommunal. För fristående huvudmän tillkommer sex procent momskompensation i enlighet med skollagen eftersom fristående huvudmän saknar avdragsrätt för ingående moms. Lidingös pengbelopp avser täcka samtliga kostnader med undantag för tilläggsbelopp och särskilt stöd för svenska som andraspråk. 12

13 Förskola Under läsåret var det 21 kommunala förskolor och 26 förskolor i fristående regi på Lidingö. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, i enlighet med förskolans läroplan Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutsättningar Här presenteras de kvalitativa och kvantitativa data som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av förutsättningarna för förskolornas verksamheter på Lidingö. Avsnittet innehåller statistik över barn och personal. Här finns även en sammanfattning av vad som framkommit om förskolans förutsättningar vid tillsyn av fristående förskolor och i förskolornas egna kvalitetsrapporter, samt i samband med utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger. Statistik Figur 2.1. Antal barn inskrivna i förskolan på Lidingö över tid Barn 1-5 år, antal i kommunen Barn, totalt antal inskrivna 13

14 Figur Andel barn inskrivna i fristående och kommunala förskolor, Lidingö Riket Fristående 19% Fristående 36% Kommunal 64% Kommunal 81% Figur 2.4. Barngrupp, antal barn per avdelning, , ,9 16,2 16,8 16, Lidingö Riket Tabell 2.1. Personaltäthet, Lidingö Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,1 5,3 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 18,7 12,5 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen, enskild regi 21 18,7 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi 17,6 11,6 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, enskild regi 5 5,3 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,2 5,3 Riket 14

15 Figur 2.5. Andel småbarnsavdelningar, Lidingö 18% 9% barn, samtliga huvudmän 13% barn, fristående 13% barn, kommunal 7% 6% 6% 7% 7% 6% 19 barn eller fler, samtliga huvudmän 19 barn eller fler, fristående 19 barn eller fler, kommunal Riket totalt Figur 2.6. Utbildningsnivå i förskolan, andel årsarbetare i procent, Anställda med pedagogisk högskoleexamen, kommunal Anställda med pedagogisk högskoleexamen, fristående 32% 27% 31% 49% Anställda med pedagogisk högskoleexamen 3 45% Anställda med förskollärarexamen, kommunal 3 46% Anställda med förskollärarexamen, fristående 24% 28% Anställda med förskollärarexamen 28% 43% Lidingö Riket Tabell 2.2. Andel (%) personal med sjukfrånvaro på Lidingö, uppdelat på yrkeskategori. Termin Förskolechef Förskollärare Barnskötare Hela utbildningsförvaltningen VT ,21 6,75 9,18 5,59 VT ,45 7,49 8,6 5,61 VT ,36 1 9,15 10,77 6,98 1 Att förskolechefers sjuktal har ökat kraftigt förklaras av att ca 80 procent av sjuktalet avser långtidssjukfrånvaro. 15

16 Kvalitetsdialoger I kvalitetsdialogerna med vårdnadshavare och personal i förskolan framkommer att det är svårt att rekrytera resurspersoner och förskollärare. Sjukskrivningar och det stora antalet vikarier är ett problem för kontinuiteten i arbetet. Sjukskriven personal ersätts inte alltid med vikarier och om detta sker har vikarier inte kännedom om verksamheten. Det får, enligt förskolepersonalen, bland annat till följd att arbetet med barn i behov av stöd drabbas. Vårdnadshavare uttrycker att de är nöjda med det stöd som ges. Kvalitetsrapporter I förskolornas kvalitetrapporter saknas analyser om barngruppsstorlek och barnkonsekvensanalyser generellt. Flera förskolor uppger att barngrupperna har blivit större. Enligt rapporterna har förskolorna svårt att rekrytera förskollärare och möter utmaningar rörande sjukskrivningar bland personalen och ekonomin. I två rapporter framgår att personalen upplever att de inte räcker till. När det gäller lokaler och utrustning uttrycker förskolorna att upprustningar behövs. Många beskriver också att de arbetar långsiktigt med att utveckla den pedagogiska miljön. Tillsyn Under läsåret genomförde utbildningsförvaltningen 13 tillsynser vid Lidingö stads fristående förskolor. Totalt gavs 94 förelägganden. Flest förelägganden, totalt 39 stycken, gavs inom området trygg och god miljö. Det har till exempel rört sig om att maskindiskmedel och medicin inte har förvarats på ett tillräckligt säkert sätt och om brister i förskolornas handlingsplaner och utrymningsplaner. Vidare rörde fyra förelägganden lokaler och utrustning. Det handlade främst om att det material som erbjöds barnen var otillräckligt. Ett föreläggande rörde personalens kompetens. Utveckling och lärande I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av barns utveckling och lärande på kommunala och fristående förskolor i Lidingö stad. Underlaget består av relevanta delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger, verksamheternas egna kvalitetsrapporter och det som framkommit vid tillsyn av fristående förskolor. Brukarundersökning Figur 2.7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande på förskolan % 95% 96% 91% 87% 88% 91% 94% 95% Fristående Kommunal Totalt 16

17 Kvalitetsdialoger I kvalitetsdialoger med förskolepersonal och vårdnadshavare framkom att flera förskolor har organiserat projekt med fokus på naturvetenskap. I dialogerna var pedagoger och vårdnadshavare eniga om att barn i behov av särskilt stöd ges sådant stöd i verksamheterna. Kvalitetsrapporter Av kvalitetsrapporterna framgår att dokumentation är bristfällig på många förskolor. Flera skriver dock att de blir allt bättre på att organisera det pedagogiska året och beskriver vinsten med en tydlig organisation. Flera förskolor lyfter fram pedagogistorna i detta sammanhang och samtliga nämner projektstrukturen. Det framgår också att fristående förskolor har olika fokus i sina rapporter. Många fokuserar på omsorg och utveckling medan Montessoriförskolor, och i viss mån Ur och skur, lyfter fram lärande. Hos Montessoriförskolor finns tendenser att göra bedömningar av enskilda barn. Ett stort antal förskolor beskriver att de använt Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet (BRUK), Skolverkets verktyg för självskattning av kvalitet, men det är oklart hur resultaten har använts i verksamheterna. Tillsyn Av de totalt 94 förelägganden som utfärdats i samband med Lidingö stads tillsyner av fristående förskolor handlade 15 om uppföljning, utvärdering och utveckling. Ofta rör dessa förelägganden brister i den analys förskolorna ska genomföra som en del av deras systematiska kvalitetsarbete. Några av föreläggandena rör även brister i förskolornas klagomålshantering. Normer och värden I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av normer och värden i kommunala och fristående förskolor i Lidingö stad. Även barns inflytande och samverkan med hemmet berörs här. Underlaget består av relevanta delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger, verksamheternas egna kvalitetsrapporter och det som framkommit vid tillsyn av fristående förskolor. Brukarundersökning Figur 2.8. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan % 95% 96% 97% 95% 96% 95% 95% 94% Fristående Kommunal Totalt 17

18 Figur 2.9. Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) % 79% 71% 73% 67% 68% 88% 83% 84% 6 Fristående 4 Kommunal Totalt Kvalitetsdialoger Av dialogerna framkommer att personalen uppfattar att barnen inte är lika bundna av normer som vuxna. Hos både pedagoger och vårdnadshavare finns en grundläggande medvetenhet kring normkritiska frågor, så som frågor om genus, men det finns utrymme för utveckling inom området. I dialogerna uttrycker vårdnadshavare att de är nöjda med kontakten med förskolan. De uppskattar veckobrev innehållande bilder på barnens projekt och tycker att förskolans verksamheter har koppling till läroplanen. Kvalitetsrapporter Av både kommunala och fristående förskolornas kvalitetsrapporter framgår att flera förskolor arbetar med värdegrundsfrågor i projekt med barnen. Flera förskolor nämner även sitt arbete med likabehandlingsplaner. De flesta förskolor lyfter fram vikten av att lyssna på barnen och att de strävar efter att ge barn inflytande i verksamheten. Ett mindre antal beskriver arbetet med barnråd. Samtliga förskolor berör frågan om samverkan och dialog med vårdnadshavare om barns trygghet, utveckling och lärande. Det framgår att förskolorna arbetar aktivt med detta, men i rapporterna saknas en diskussion om resultatet av arbetet och hur det kan förbättras. Tillsyn Av de totalt 94 förelägganden som givits fristående förskolor i Lidingö stad rörde två området inflytande och samråd. 18

19 Pedagogik omsorg Pedagogisk omsorg är en verksamhet som erbjuds istället för förskola eller fritidshem och som ska stimulera barns utveckling och lärande. Pedagogisk omsorg styrs av skollagen samt Skolverkets allmänna råd. Ingen läroplan finns för verksamhetsformen, men förskolans läroplan är vägledande. Den vanligaste formen av pedagogisk omsorg är verksamheter som bedrivs av en person i det egna hemmet, det som vanligen kallas familjedaghem. Läsåret var det 32 pedagogisk omsorg på Lidingö, samtliga i fristående regi. Förutsättningar Här presenteras de kvalitativa och kvantitativa data som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av förutsättningar för pedagogisk omsorg på Lidingö. Avsnittet innehåller statistik över barn och personal. Här finns även en sammanfattning av vad som framkommit om verksamheternas förutsättningar i samband med tillsyn, i verksamheternas egna kvalitetsrapporter, samt i samband med utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger. Statistik Tabell 3.1. Barn och personal i pedagogisk omsorg. Lidingö Riket totalt Andel (%) årsarbetare med ped. examen Barn 0-12 år, totalt antal inskrivna Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen Barn, antal per anställd 4,8 4,8 5,4 5 4,9 4,8 Kvalitetsrapporter Enligt kvalitetsrapporterna samarbetar dagbarnvårdarna i pedagogisk omsorg med varandra. Vissa genom att göra aktiviteter tillsammans, andra genom mer långtgående samarbeten där de kan dela upp barnen i grupper utifrån ålder. Dagbarnvårdarna bedriver verksamheten i sina hem, där ett eller flera rum avsatts särskilt för barnen. I rapporterna skriver de även att de ofta använder andra, gemensamma lokaler samt utomhusmiljön. Tillsyn Under läsåret genomförde utbildningsförvaltningen 8 tillsynsbesök vid pedagogisk omsorg i Lidingö stad. Totalt gavs 23 förelägganden och 8 anmärkningar. Nästan samtliga förelägganden, 22 stycken, gavs inom området trygg och säker miljö. Utveckling och lärande I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av barns utveckling och lärande i pedagogisk omsorg på Lidingö. Underlaget består av delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger, verksamheternas egna kvalitetsrapporter och det som framkommit vid tillsyn av verksamheterna. 19

20 Brukarundersökning Figur 3.1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i den pedagogiska omsorgen % 87% 94% Kvalitetsdialoger I dialogerna framgår att pedagogerna i hög utsträckning organiserar traditionella temaarbeten, till exempel med Astrid Lindgren-tema. Aktiviteterna utgår i begränsad utstäckning från barnens intressen. Pedagogerna uttrycker att barn i behov av stöd får det stöd de behöver. Pedagogerna har god kommunikation med vårdnadshavare och använder externa resurser vid behov. Av dialogerna framgår att personal i pedagogisk omsorg upplever att det är en utmaning att följa upp och analysera sin verksamhet. Kvalitetsrapporter Enligt kvalitetsrapporterna arbetar dagbarnvårdarna med lek och rörelse som pedagogiska inslag för att främja barnens utveckling och lärande. Bland annat för att främja motorisk, matematisk och språklig utveckling. Detta arbete sker oftast i temaform. I rapporterna beskriver dagbarnvårdarna att de gör många utflykter med barnen till exempel till badhus, museum, teater, brandstationen och Kameleonten i Lidingö stad. Majoriteten av rapporterna beskriver verksamhetens aktiviteter och redogör för aktiviteternas förväntade effekter. Planeringen tar emellertid sällan utgångspunkt i en kartläggning av barnens behov och utveckling och resultaten utvärderas inte. Tillsyn Under läsåret genomförde utbildningsförvaltningen 8 tillsynsbesök vid pedagogisk omsorg i Lidingö stad. Totalt gavs 23 förelägganden och 8 anmärkningar. Inom området uppföljning, utvärdering och utveckling gavs ett föreläggande och fem anmärkningar. Normer och värden I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av normer och värden i pedagogisk omsorg på Lidingö. Även barns inflytande och samverkan med hemmet berörs här. Underlaget består av relevanta delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger och verksamheternas egna kvalitetsrapporter. 20

21 Brukarundersökning Figur 3.2. Mitt barn känner sig tryggt i den pedagogiska omsorgen % 98% 99% Figur 3.3. Jag känner till verksamhetens arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) 10 84% 75% 91% Kvalitetsdialoger Pedagogerna uttrycker att de har en ökad medvetenhet om normkritiska frågor, främst genusfrågor. Pedagoger uttycker att det kan vara mer utmanade att hantera föreställningar hos vårdnadshavare än att hantera barns föreställningar. Av dialogerna framgår dock att det finns utrymme för pedagogerna att utveckla sin kompetens inom området. Kvalitetsrapporter I kvalitetsrapporterna lyfter dagbarnvårdarna fram arbetet med värdegrundsfrågor samt barnens och vårdnadshavarnas inflytande. Både värdegrundsarbete och arbetet med inflytande är något som sker i vardagen. Genom att arbeta med hur man beter sig mot varandra och att stärka barnens känsla av att ha rätt att säga nej blir värdegrunden en del av den dagliga verksamheten. Vidare beskriver dagbarnvårdarna att de i dagliga samtal lyssnar till barnens behov och därigenom kan barnen påverka och ha inflytande i verksamheten. Det begränsade barnantalet i varje enhet möjliggör, enligt dagbarnvårdarna, att de har en nära kontakt med vårdnadshavarna vilket gynnar inflytandet. Det ordnas även särskilda aktiviteter så som föräldrafika och grillfester. 21

22 Fritidshem Fritidshem vänder sig till elever i åldern sex till tretton år. Verksamheten ska komplettera förskoleklassens och skolans utbildning och förstärka arbetet med läroplanens mål. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Förutsättningar Här presenteras de kvalitativa och kvantitativa data som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av förutsättningarna för fritidshemmen på Lidingö. Avsnittet innehåller statistik över elever och personal. Här finns även en sammanfattning av vad som framkommit om fritidshemmets förutsättningar i verksamheternas kvalitetsrapporter och i samband med utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger. Statistik Figur 4.1. Antal barn inskrivna på fritidshem, Lidingö Figur 4.2. Andel elever i fritidshem per huvudman på Lidingö Fristående 21% Kommunal 79% 22

23 Tabell 4.1. Personaltäthet, antal elever per årsarbetare. Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö 19, ,8 21,7 22,7 21,9 19,2 21,8 21,7 Riket 20,1 21,3 21,8 24, ,1 19,7 20,9 21,3 Tabell 4.2. Elevgrupper på fritidshemmet, antal elever per avdelning. Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö 88,7 70,4 73,5 74,2 71,2 70,2 91,7 70,3 74,4 Riket 40,1 40,4 41,1 41, ,5 39,9 40,2 40,8 Tabell 4.3. Andel (%) personal i fritidshemmet med pedagogisk högskoleutbildning, Samtliga huvudmän Fristående Kommunal Lidingö Riket Kvalitetsdialoger Fritidspedagoger berättar att det finns två aspekter som försvårar arbetet i fritidshemmet: tidsbrist (brist på planeringstid) och brister i stöd. Pedagogerna uttrycker också att, då fritidspersonalen är i klass under förmiddagarna och på fritids under eftermiddagarna, så har de endast en timmes planeringstid per vecka. Enligt pedagogerna räcker inte denna tid till att planera en kvalitativ verksamhet som svarar mot målen för fritidshemmen. Enligt fritidspedagogerna kommer fritidshemmet ofta i skymundan då fokus i regel ligger på skolan även är det gäller elevers behov av stöd. Fritidspedagogerna nämner att fritidhemmet nekas resurstillägg/tilläggsbelopp och att detta leder till att arbetet med barn i behov av särskilt stöd blir lidande. Kvalitetsrapporter Peronalens förutsättningar att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer skiljer sig åt mellan olika fritidshem. En utmaning tycks, utifrån kvalitetsrapporterna, vara tillgången på utbildade fritidspedagoger. Några enheter nämner detta som ett problemområde. Andra beskriver det inte som ett problem, men har väldigt få utbildade pedagoger per barn. De enheter som tar upp lokalfrågan i sina kvalitetsrapporter uttrycker att verksamhetens förutsättningar är tillfredställande. Några enheter berättar dock att det skett en försämring och att det börjar bli brist på lokaler. En utmaning som nämns är att fritidshem och skola delar klassrum. 23

24 Kunskaper och lärande I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av elevers kunskaper och lärande på fritidshem i Lidingö stad. Underlaget består av relevanta delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger och verksamheternas egna kvalitetsrapporter. Brukarundersökning Figur 4.3. På fritidshemmet ordnas aktiviteter så att jag får nya kunskaper % 85% 85% 84% 86% 85% 85% 84% Fristående Kommunal Totalt Figur 4.4. Fritidshemmet ger mig en meningsfull fritid % 89% 92% 91% 91% 87% 89% 83% Fristående Kommunal Totalt Kvalitetsdialoger Enligt vad som framkommer i dialogerna bedrivs ett arbete i fritidshemmen som syftar till att främja kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det framkommer dock att det saknas en analys kring vad arbetet handlar om och hur arbetet faller ut. Pedagogerna uttrycker att arbetet mot kunskapsmålen delvis försvåras av att fritidshemmet ofta inte ges samma uppmärksamhet som skolan. Då fokus i regel ligger på skolan kommer fritidshemmen i skymundan och detta påverkar även möjligheterna att ge elever i behov av särskilt stöd den uppmärksamhet de behöver, enligt pedagogerna. I dialoger med fritidspedagoger framkommer också att det sker ett visst mått av systematiskt utvecklingsarbete, dels genom utvärderingsformer så som BRUK, dels genom strukturerat kollegialt lärande. Vilken roll rektor har i detta är dock oklart. Det är också svårt att se vad detta utvärderings- och utvecklingsarbete inneburit. Det uttrycks exempelvis vid en dialog att personalen inte arbetat grundligt med självskattningens resultat. 24

25 Kvalitetsrapporter Enheternas kvalitetsrapporter berör i flera fall arbetet med kunskapsutveckling i fritidshemmet. Några enheter har identifierat detta som ett utvecklingsområde. Andra har redogjort för sitt arbete med kunskapsutveckling i fritidshemmet, men genomgående saknas analys i denna redogörelse. Planeringen grundar sig inte i en kartläggning eller analys av behov och en utvärdering saknas. Utifrån kvalitetsrapporterna är det svårt att säga om rektor leder den pedagogiska verksamheten med inriktning mot de nationella målen. I de allra flesta rapporter saknas det analys i det systematiska kvalitetsarbetet vilket kan indikera brister i det pedagogiska ledarskapet. Det finns dock undantag där kvalitetsrapporten visar på en medvetenhet hos rektor om vad som sker på fritidshemmet och planerar verksamheten utifrån detta. På några skolor nämns fritidshemmet i samma analys som skolan i övrigt. I dessa fall är det svårt att se att de två verksamheterna, grundskola och fritidshem, analyserats utifrån sina egna förutsättningar och behov. Normer och värden I det här avsnittet presenteras underlag som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av normer och värden på fritidshem i Lidingö stad. Underlaget består av relevanta delar av Lidingö stads brukarundersökning, kvalitetsdialoger och verksamheternas egna kvalitetsrapporter. Brukarundersökning Figur 4.5. Jag känner mig trygg på fritidshemmet % 91% 95% 96% 92% 95% 94% 96% 96% Fristående Kommunal Totalt Kvalitetsdialoger Av dialogerna framkommer att värdegrundsfrågor är viktiga, dels i vardagliga situationer, dels genom att arbetet följer en struktur genom årshjul och organiserade värdegrundsövningar. Arbetet med ett mångkulturellt perspektiv lyfts och där arbetar fritidshemmen genom att exempelvis leka lekar från andra länder eller syssla med välgörenhet. I detta arbete ser fritidspedagogerna en begränsning då elevgrupperna är homogena. Kvalitetsrapporter I de flesta kvalitetsrapporterna saknas redogörelse för fritidshemmens arbete med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. I några fall nämns detta arbete, men en analys av arbetet saknas. Det beskrivs vilka insatser som gjorts, men inte vilken nulägesanalys som föranlett dessa insatser och inte heller vilka resultaten blivit. 25

26 Grundskola och förskoleklass Grundskolan ska, enligt skollagen, ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling och förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap samt ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förutsättningar Här presenteras de kvalitativa och kvantitativa data som ligger till grund för utbildningsförvaltningens uppföljning av förutsättningarna för grundskola och förskoleklass på Lidingö. Avsnittet innehåller statistik över elever och personal. Här finns även en sammanfattning av vad som framkommit om skolornas förutsättningar i skolornas egna kvalitetsrapporter, samt i samband med utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger. Statistik Figur 5.1. Andel elever i förskoleklass och grundskola, belägen i kommunen. Fristående 19% Kommunala 81% Källa: Kolada Tabell 5.1. Utbildningsnivå i förskoleklass angivit i årsarbetare. Andel (%) med fritidspedagogexamen Andel (%) med förskollärarexamen Andel (%) med lärarexamen Lidingö 3,4 3,9 4 56,4 61,9 55, ,6 19,6 Riket 6 5,8 5,2 55,7 56,1 53,8 20,8 21,3 23,9 26

27 Tabell 5.2. Lärare med pedagogisk högskoleexamen samt antal elever per lärare. Lärare med pedagogisk högskoleexamen, andel heltidstjänster (%) Antal elever per lärare, heltidstjänster Kommunen totalt 79,0 13,3 Kommunen kommunal 83,1 13,9 Kommunen fristående 64,2 11,4 Förortskommuner till storstäder totalt 82,9 13,1 Förortskommuner till storstäder kommunal 85,4 13,1 Förortskommuner till storstäder fristående 70,7 13,3 Kommunala skolor Bo skola 89,1 14,9 Bodals skola 81,9 12,6 Högsätra skola ,1 12,2 Högsätra skola F-6 90,2 13,9 Klockargårdens skola 99,4 14,3 Källängens skola 66,9 13,1 Käppala skola ,0 13,2 Käppala skola F-4 95,6 15,5 Ljungbackens skola 97,4 17,7 Rudboda skola 82,3 16,4 Skärsätra skola 85,2 16,8 Sticklinge skola 87,2 15,5 Torsviks skola ,3 17,4 Torsviks skola ,7 11,6 Torsviks skola F-3 96,9 17,1 Fristående skolor Albatross Montessoriskola 70,5 17,0 Christinaskolan 71,7 12,9 Futuraskolan Lidingö/Dalénum 34,4 Futuraskolan Lidingö/Gåshaga 78,9 13,1 I Ur och Skur Utsikten skola 55,9 10,0 Vittra på Lidingö 60,9 14,5 27

28 Figur 5.2. Tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet. Lärare utan behörighet 32% Lärare med behörighet 68% Tabell 5.3. Personalstatistik med behörighet, grundskolan, Lidingö. Heltidstjänster, Totalt Heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, Andel (%) Antal tjänstgörande lärare, Totalt Andel (%) tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet Samtliga lärare 349,4 63, ,1 Bild 10,4 61, ,9 Biologi 2,9 67, ,5 Engelska 29,4 52, ,3 Fysik 2,4 34, ,0 Geografi 2,4 65, ,7 Hem- och konsumentkunskap 6,4 38, ,0 Historia 2,4 78, ,0 Idrott och hälsa 26,4 84, ,3 Kemi 2,9 75, ,0 Matematik 56,2 73, ,5 Moderna språk, franska 6,2 36, ,0 Moderna språk, spanska 7,5 33, ,4 Moderna språk, tyska 2,4 87,7 4 75,0 Musik 14,9 38, ,0 Naturorienterande ämnen 31,6 67, ,7 Religionskunskap 2,4 71, ,0 Samhällskunskap 2,4 92, ,7 Samhällsorienterande ämnen 31,6 70, ,9 Slöjd 22,2 31, ,0 Svenska 76,9 72, ,8 Svenska som andraspråk 4,0 37,6 9 55,6 Teknik 5,5 22, ,8 28

29 Engelska Arabiska Spanska Ryska Tigrinja Dari Persiska Polska Finska Kinesiska Portugisiska Italienska Nederländska Tyska Lettiska Franska Amhariska Ungerska Mongoliska Japanska Turkiska Hebreiska Thailändska Hindi Kurdiska Serbiska Litauiska Georgien Ukrainska Uzbekiska Tabell 5.4. Andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen Kommunen totalt 4,6 4,0 3,9 Kommunen kommunal 5,0 3,8 3,7 Kommunen fristående 1,7.. 4,8 Tabell 5.5. Antal elever per studie- och yrkesvägledare (SYV). Läsåret 2014/15 Läsåret 2013/14 Läsåret 2012/13 Elever per SYV Elever åk 7-9 per SYV Lidingö totalt 1907,7 507,7 Lidingö kommunal 2168,2 622,1 Lidingö fristående 1239,5 214,5 Lidingö totalt 2217,7 588,5 Lidingö kommunal 2197,9 647,7 Lidingö fristående 2341,9 216,1 Lidingö totalt 1 646,70 Lidingö kommunal 1 475,60 Lidingö fristående 6 172,70 Figur 5.3. Elever med modersmålsundervisning och studiehandleding på modersmål, Lidingö. Antal elever i undervisning Antal med studiehandledning

30 Tabell 5.6. Elever i modersmålsundervisning och i svenska som andraspråk (SVA), andel i %. Lidingö Riket Modersmålsundervisning, berättigade 5,4 13,2 14,6 20,5 22,9 23,8 elever Modersmålsundervisning, berättigade 33,6 30,2 43,1 53,7 53,7 56,1 elever som deltar Modersmålsundervisning, elever som deltar 1,8 4 6, ,3 13,3 Modersmålsundervisning, elever som deltar 97,4 87, ,9 58,4 60,9 utanför timplanbunden tid SVA-undervisning, elever som deltar 0,3 1,3 1,5 7,6 8,6 9,1 Kvalitetsdialoger Kvalitetsdialogerna berör inte i mer än undantagsfall skolornas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Av dialogerna framkommer att elever i årskurs fyra uppskattar skolornas satsningar på utemiljön. I kvalitetsdialoger med modersmålsenhetens lärare påpekas att undervisningsgrupperna är av varierande storlek. Dessa förutsättningar påverkar, enligt lärarna, hur utbildningen kan utformas, bland annat med hänsyn till indelning i grupper utifrån elevernas tidigare kunskaper i språket. Kvalitetsrapporter Enligt kvalitetsrapporterna har personalen på flera skolor de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Några skolor hänvisar till tuffa ekonomiska förutsättningar. Vad gäller lärares behörighet skiljer sig skolornas egna uppgifter i kvalitetsrapporterna och Skolverkets uppgifter. En möjlig förklaring till detta är att rektorer vet vilka utbildningsinsatser deras lärare deltar i och i vissa fall räknar in dessa som behöriga. Ett kartläggningsarbete om lärares utbildningsnivå pågår Majoriteten av skolorna brister i redogörselsen för konsekvenserna av skolans förutsättningar för verksamheten. Av kvalitetsrapporterna framgår att de flesta skolorna på Lidingö har de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. En del kommunala skolor vittnar om en försämrad ekonomi och befarar att detta kan påverka tillgången till lokaler. Flera skolor, både fristående och kommunala, uttrycker att de är nöjda med sina lokaler. Enligt modersmålesenhetens kvalitetsrapport är cirka 75 procent av lärarna i modersmål behöriga. 480 elever studerade under läsåret modersmål och ytterligare cirka 80 elever stod på väntelista. Enligt Ledviks resursenhets kvalitetsrapport är både lärartätheten och personaltätheten totalt hög på enheten. Av rapporten framgår också att de flesta lärare är behöriga. 30