Innehåll. Studiemiljö och kön. En enkätundersökning om sexuella trakasserier bland grundutbildningsstudenter vid Karolinska Institutet.

Transkript

1 Studiemiljö och kön En enkätundersökning om sexuella trakasserier bland grundutbildningsstudenter vid Karolinska Institutet. Genomförd vid Karolinska Institutet 2002 och bearbetad Sammanställd av Åsa Ytterberg och Tomas Cronholm, Karolinska Institutet Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte och bakgrund... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Begrepp... 6 Enkäten... 8 Genomförande och metod... 8 Resultat... 9 Studieklimatet... 9 Kränkningar på grund av kön Sexuellt kränkande handlingar Favorisering Kulturen Andra typer av kränkande särbehandling Information Uppdelning på utbildningsprogram Diskussion Referenser Bilagor

2 2

3 Förord Könskränkningar och sexuella trakasserier kan aldrig accepteras på Karolinska Institutet. Som Sveriges största universitet för medicinsk utbildning och forskning har KI dessutom ett speciellt ansvar att leda utvecklingen också på detta område. Ett första viktigt steg har tagits i och med att förekomst av kränkningar nu har kartlagts så att kraftiga åtgärder kan riktas mot de situationer där problemen uppstår. Jag vill rikta ett speciellt tack till alla de studenter som tagit sig tid att besvara enkäten trots dess stora omfattning och delvis känsliga natur. Stockholm i mars 2004 Harriet Wallberg-Henriksson rektor 3

4 Sammanfattning I KIs jämställdhetsplan för perioden identifierades tre huvudsakliga jämställdhetsproblem på KI: sämre möjligheter för kvinnliga forskare att göra karriär, låg rekrytering av manliga studenter till många av KIs utbildningar samt omedveten diskriminering av kvinnliga studenter. För att kartlägga problemet med diskriminering initierades en enkät om könsdiskriminering i jämställdhetsplanen. Särskilda medel avsattes för projektet och en person projektanställdes med uppgift att bl.a. genomföra undersökningen. Under 2002 utformades en enkät vilken skickades ut till alla studenter som var registrerade på KIs grundutbildningsprogram vårterminen % av de tillfrågade studenterna svarade på enkäten. I stort sett samma enkät har använts, eller kommer att användas, vid andra lärosäten, t.ex. Chalmers tekniska högskola AB och Karlstads universitet. De flesta studenter uppger att de trivs på KI och är nöjda med undervisningen. Generellt sett får studiemiljön och klimatet bland studenter, samt bemötandet från lärarna, höga betyg av KIs studenter. Trots detta framkommer det att erfarenheter av kränkande handlingar finns på KI. Sammanfattningsvis uppger 32% av de studenter som svarat på enkäten att de har varit med om något som faller inom lagens 1 definition av sexuella trakasserier under sin tid på KI. Uppdelat på de två typerna av sexuella trakasserier som lagen omfattar, får KI följande resultat Ingen kränkning 1630 (68%) 1284 ( 67%) 346 (71%) Kränkningar grundat på kön 664 (28%) 550 (29%) 114 (23%) Sexuella kränkningar 320 (13%) 267 (14%) 53 (11%) Vissa individer uppger att de varit med om båda typerna av kränkningar. Fyra punkter är särskilt värda att lyfta fram ur det omfångsrika materialet. Dessa punkter kommer att diskuteras vidare i det avslutande diskussionskapitlet. 1. Var fjärde student som svarat på enkäten uppger att de har varit med om kränkningar på grund av kön. 2. Nästan lika stor andel män som kvinnor som svarat på enkäten uppger att de har blivit utsatta för kränkningar grundat på kön (se tabellen ovan), 23% jämfört med 29% av kvinnorna. Vid andra lärosäten har skillnaden varit större Vanligaste situationen där kränkningar grundat på kön begås var undervisning. Vanligaste situationen för sexuella kränkningar var raster. Näst vanligast för båda typerna av kränkningar var kliniska situationer När studenter som blivit kränkta söker hjälp (ca 10% av de kränkta studenterna ), söker de i första hand hjälp hos varandra. 1 Jämställdhetslagen (1991:433) och Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. 2 Jämför t.ex. Chalmers tekniska högskola där 16% av männen och 49% av kvinnorna uppger att de varit utsatta för kränkningar grundat på kön. 3 Kliniskt arbete får också höga siffror i den studie som gjordes på medicinsk fakultet vid Göteborgs universitet Se vidare Studiemiljö och kön, G. Hensing och C. Larsson. 4

5 Inledning 4 En organisation består av mer eller mindre synliga förhållningssätt, attityder och värderingar. När individer acklimatiseras i en ny kultur är det lätt att acceptera andra beteenden och normer, än man annars skulle ha gjort. Känslan av samhörighet är viktig och det kan vara svårt att distansera sig och ta avstånd från kränkande inslag i den rådande kulturen. Efter ett tag upplever kanske individen inte heller att det skulle röra sig om kränkningar. Nollning kan vara ett exempel på detta. Det är viktigt att förstå att insocialisering kan leda till att trakasserier uppstår och tillåts fortsätta. Det finns också andra sätt att förstå och förklara att olika typer av trakasserier och kränkningar uppstår. Sexuella trakasserier (en diskussion kring begreppet kommer nedan) kan bero på många faktorer: dumhet, okunskap, bristande förmåga att tyda signaler eller olika uppfattningar om vad som är roligt. Trakasserier kan också vara ett uttryck för maktmissbruk där det från förövarens sida är viktigt att visa ett maktövertag gentemot den man kränker. Trakasserier kan alltså ske avsiktligt så väl som oavsiktligt. Oavsett varför trakasserier uppstår är det den som blir utsatt som avgör om det är ovälkommet och därmed, enligt lagens definition, ska klassas som sexuella trakasserier. Utgångspunkten för denna analys är att sexuella trakasserier är ett uttryck för ojämlikhet mellan kvinnor och män. En obalans i makt och inflytande är en betydande faktor för att förstå hur sexuella trakasserier uppstår. Trakasserier uppstår ofta i situationer eller miljöer där makten är ojämlikt fördelad mellan kvinnor och män och där män är överordnade kvinnor. Sett ur detta perspektiv blir dessa händelser ett uttryck för bristande jämställdhet. Fenomenet sexuella trakasserier kan förklaras med olika modeller. Trakasserier och kränkningar är komplicerade företeelser och för att verkligen förstå varför de uppstår och vad vi kan göra för att förhindra dem behövs flera förklaringsnivåer. Den första förklaringsnivån utgår från hur vårt samhälle i stort är konstruerat. Vi lever i dag i ett till stora delar ojämställt samhälle där män har den mesta makten (politiskt, socialt, ekonomiskt m.m.). Sexuella trakasserier blir här ett uttryck för att upprätthålla den makten. Den andra nivån rör organisationen. En organisation är ofta könssegregerad, dvs. kvinnor och män återfinns på olika ställen i hierarkin och gör olika saker inom en organisation. När vissa personer eller grupper kränker andra kan detta ofta knytas till kön eftersom maktfördelningen är könsuppdelad. Denna modell bör dock kompletteras med ett minoritetsperspektiv, vilket innebär att i miljöer där det ena könet befinner sig i minoritet, tycks trakasserier och kränkningar oftare förekomma. Den som avviker från den stereotypa normen blir ofta ifrågasatt eller t.o.m. kränkt. Med hjälp av denna modell kan vi förstå t.ex. varför män i feminiserade kulturer kan utsättas för trakasserier. Utöver detta kan det naturligtvis finnas enskilda individer, både kvinnor och män, som av en eller annan orsak ägnar sig åt sexuella trakasserier som inte kan förklaras med någon strukturell modell. Tidigare erfarenheter visar emellertid att dessa är få och att kränkningar och trakasserier i första hand bör förstås och åtgärdas på strukturell nivå. Undersökningsområdet för denna studie är inte okomplicerat och det väcker inte sällan starka känslor. KI är ändå förvissad om att det är genom att diskutera och höja medvetandet om dessa frågor som vi kan förändra de inslag av sexuella trakasserier som studenterna möter och upplever under sin tid här. Vi är övertygade om att detta material kan vara en utgångspunkt för en sådan diskussion och förbättringsarbete. 4 Litteraturhänvisning till detta avsnitt, se bl.a. Eva Mark Jämställdhetsarbete, Göteborgs universitet, 2000 och Margareta Eliasson, Man mår sämre än man tillåter sig, Göteborgs universitet,

6 Syfte och bakgrund Bakgrund Enkäten initierades i KIs jämställdhetsplan Under denna period anställdes ett jämställdhetsombud för studenter som bl.a. hade till uppgift att utforma en enkät om könsdiskriminering riktade till studenter på KI. Enkäten är ett resultat av erfarenheter från tidigare enkäter inom området samt diskussion med andra lärosäten 5. Enkäten undertecknades av rektor Hans Wigzell, dekanus för utbildning Vivi-Anne Sundqvist och jämställdhetsombudet för studenter Sofia Säfholm. I maj 2002 skickades den postala enkäten ut till samtliga studenter som var inskrivna på något av KIs grundutbildningsprogram vårterminen En påminnelse skickades ut i slutet av maj och ytterligare en i början av september, och i mitten av oktober stängdes enkäten. Av de drygt 4000 personerna i urvalsgruppen svarade 2437 på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 60%. Tabell 1: Svarsfrekvens Bruttourval 4180 Utgående av population (avflyttad, adressat okänd, avliden m.m.) 116 Egentlig urvalsstorlek 4064 Statistiskt bortfall (bortrest, vägrar svara, ej inkomna svar) 1627 Insamlade enkäter 2437 (60%) Användbara enkäter 2410 Svarsfrekvensen var 62% för kvinnorna i gruppen och 51% för männen. Svaren var också relativt jämnt fördelade över KIs grundutbildningsprogram. Vissa enkäter var oanvändbara då kön inte angetts eller då uppgifterna var uppenbart orimliga (t ex född 1980 och läst 74 terminer). Då dessa tagits bort från materialet återstod 2410 användbara enkätsvar. Syfte Syftet med enkäten var främst att undersöka förekomsten av sexuella trakasserier (se definition nedan) bland studenter på grundutbildningsprogrammen på KI. Undersökningen ger KI värdefull kunskap om studenters erfarenheter, eventuella problemområden och hur studiemiljön uppfattas. Detta är viktig information för det förebyggande arbetet som KI vill driva för att förhindra sexuella trakasserier och främja jämställdhet. KI har med denna undersökning velat vidga undersökningsområdet till något mer än förekomsten av sexuella trakasserier. Därför har vi valt att ställa frågor om hur studenter upplever klimatet, kulturen m.m. Begrepp Begreppet sexuella trakasserier misstolkas ofta eller ges en snävare mening än vad som avses. Definitionen är en direkt översättning av engelskans sexual harassment, som i en svensk översättning tenderar att associeras till kränkningar av sexuell natur, då sexuell används i stället för kön (sex kan betyda både kön och sex på engelska). Kränkningar på grund 5 Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Karlstads universitet, Handelshögskolan i Stockholm m.fl. 6

7 av kön kommer tyvärr ofta i skymundan när man talar om sexuella trakasserier. I jämställdhetslagen (1991:433) infördes en tydligare skrivning om kränkningar på grund av kön Riksdagen valde dock att behålla definitionen sexuella trakasserier eftersom man ansåg att det var ett så pass inarbetat begrepp i Sverige. I den enkät som KI har använt görs en tydlig distinktion mellan de två olika typerna av kränkningar. KI har i denna rapport valt att skilja på kränkningar grundade på kön och kränkningar av sexuell natur. Resultatet visar också att den förra formen tycks förekomma oftare än den senare. Jämställdhetslagens definition på sexuella trakasserier: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetslivet. 6 Eftersom jämställdhetslagen är en arbetsrättslig lag omfattas inte studenter av denna. Som ett resultat av detta kom en ny lag i maj 2002, Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen omfattar bl.a. skydd mot diskriminering och trakasserier grundat på kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. 7 En högskola skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att en student utsätts för ett uppträdande som kränker hans eller hennes integritet i högskolestudierna, om uppträdandet har samband med könstillhörighet eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier). 8 I rapporten används de två olika begreppen, kränkningar på grund av kön och kränkningar av sexuell natur, för att tydliggöra vilka typer av kränkningar som avses. Kränkningar och trakasserier används synonymt. Rapportens språkbruk följer i stort det som användes i enkäten. Att definitionen av sexuella trakasserier eller könskränkningar är svår kan vi också se i svaren på de öppna frågorna i enkäten. Flera studenter har uttryckt att det är svårt att veta var gränserna går. Det är viktigt att ge korrekt exempel på vad som kan uppfattas som trakasserier. Uppenbara fall som att smeka någon över rumpan fattar de flesta, men även mer sublima saker, såsom grova sexskämt grabbar emellan, i kvinnors närhet kan vara kränkande och det fattar nog inte alla (Man) I min klass respekterar de flesta varandra. Sex är kul att skämta om, men jag har aldrig uppfattat några trakasserier. Frågan är bara var gränsen går (Kvinna) 6 Jämställdhetslagen (1991:433, 6 ) 7 Definitionen av trakasserier grundat på kön är i stort sett identisk med den i jämställdhetslagen. Ovälkommet är dock borttaget eftersom det oönskade anses ligga i begreppet kränkning. 8 Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286, 4 ). 7

8 Enkäten Enkäten behandlar främst kränkande handlingar grundat på kön samt kränkande handlingar av sexuell natur. Därutöver har frågor ställts om studieklimat m.m. för att få en bild av den miljö studenterna befinner sig i. Enkäten undersöker alltså upplevelser kring kränkningar som kan härledas till kön och innehåller följande områden: Studieklimat och bemötande Kränkningar på grund av kön Kränkningar av sexuell natur Favorisering på grund av kön Sexuella trakasserier som del av studiemiljön Trakasserier av andra skäl: etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder Information Genomförande och metod TEMO har genom avtal med KI genomfört utskick, inläsning och sammanställning av enkätens resultat. Två studenter med genusvetenskaplig bakgrund har sedan bearbetat materialet på uppdrag av KI. Denna rapport är en sammanställning av de tidigare bearbetningarna. Denna rapport presenterar de övergripande resultaten från de svar som inkommit. De medelvärden, standardfel och procentandelar som anges är inte justerade med hänsyn till de som inte svarade på enkäten. Tolkningen av resultaten blir därför begränsad och gäller i första hand de användbara enkäter som kom in (60% av de tillfrågade). En generalisering av resultatet för hela studentgruppen på KI (signifikanstest, konfidensintervaller) har inte heller gjorts. 9 Man kan göra olika antaganden om gruppen som inte svarar. Det ena är att de som svarat på enkäten känner sig mer motiverade att svara utifrån att de har varit med om trakasserier eller kränkningar. Gruppen som inte har svarat har kanske inte varit med om det som enkäten tar upp och känner sig därför inte berörda av frågan. Ett annat antagande är att de som har varit med om trakasserier tycker att det känns jobbigt att svara på frågor om just det och därför väljer att inte svara. 10 Då vi inte har undersökt bortfallsgruppens motiv för att inte svara kan vi inte veta hur det förhåller sig. Vi kan bara uppmana till viss försiktighet att generalisera resultatet samtidigt som man inte får negligera de svar om trakasserier vi har fått in, och det bör framhållas att svarsfrekvensen är mycket hög för denna typ av undersökning. I t.ex. den webbaserade studentbarometern 2001 vid KI var svarsfrekvensen 32%. I denna rapport redovisas inte alla svarsvariabler som går att få fram i materialet. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig och sammanfattande bild av situationen på KI. Förhoppningsvis blir spridningen och genomslaget större i detta format än vid en total redovisning. Ett urval av citat från öppna frågor har också gjorts för att belysa svarsalternativen eller i vissa fall visa på ytterligare exempel som inte har funnits med bland svarsalternativen. Mottagandet av enkäten har varit blandat bland studenterna. Några har varit positiva till att KI gör en enkätundersökning, medan andra har uttryckt sig negativt. Kritik (positiv och negativ) av enkätens utformning har också kommit in tillsammans med svaren. Detta är viktig information som KI tar till sig inför framtida undersökningar. Några exempel på reaktioner: Bra att KI satsar på jämställdhet. Bra att detta undersöks och tas på allvar. Bra gjort. Vilken otroligt rörig enkät. Otroligt enkelriktade frågor. 9 Statistisk bearbetning och analys har skett efter samråd med Alexander Ploner, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet. 10 Se bl.a. G. Timmerman and C. Bajema (1999): Incidence and methodology in sexual harassment research in northwest Europe. Women s Studies International Forum 22,

9 Resultat Bakgrundsfrågor Utav de 2410 studenter som svarade på enkäten studerade den största gruppen på läkarprogrammet. Den näst största gruppen studerade på sjuksköterskeprogrammet och den tredje största gruppen svarande var sjukgymnasterna. Svarsfördelningen var relativt jämnt fördelad över KIs olika utbildningsprogram. Medelvärdet för antal terminer respondenterna läste på var 4,4 och medelåldern var 29 år (skillnaderna mellan kvinnor och män är här marginella). Studieklimatet På frågan om hur studieklimatet på utbildningen upplevs kunde studenterna ange ett värde på en skala från 1-6, där 1 var negativt och 6 positivt. Medelvärdet för studiemiljön blev relativt högt. Resultatet visar också att det är små skillnader mellan könen i hur man upplever studiemiljön på KI. Tabell 2: Medelvärden för studiemiljön (Fråga 5 ) Kamratligt / Okamratligt 5,1 5,1 5,0 Tillåter att jag säger vad jag tycker / Tillåter inte att jag säger vad jag tycker 5,0 5,1 5,0 Tolerant / Intolerant 4,9 4,9 4,8 Respektfullt / Respektlöst 5,0 5,0 4,9 Uppmuntran / Brist på uppmuntran 4,7 4,8 4,5 Samarbete / Konkurrens 4,7 4,7 4,6 Kreativt / Icke kreativt 4,3 4,4 4,1 Standardavvikelserna (SD) var 1,0-1,3 och medeltalens medelfel (SEM) 0,02-0,06. Studenterna fick också svara på hur de uppfattar bemötandet från lärare på KI. Liksom i förra frågan kunde man ange ett värde mellan 1-6, där 1 var negativt och 6 positivt. Återigen får frågan ett högt medelvärde och skillnaderna mellan hur kvinnor och män har svarat, är små. Anmärkningsvärt är att frågan om tid får ett så pass lågt medelvärde (3,6). Tabell 3: Medelvärden för lärarnas bemötande av studenter (Fråga 6) Respektfullt / Respektlöst 4,8 4,8 4,8 Professionellt / Oprofessionellt 4,6 4,6 4,6 Engagerat / Oengagerat 4,5 4,5 4,4 Konstruktiv kritik / Destruktiv kritik 4,4 4,4 4,4 Uppmuntrande / Brist på uppmuntran 4,4 4,4 4,3 Entusiasmerande / Ej entusiasmerande 4,3 4,3 4,1 Generöst med tid / Snålt med tid 3,6 3,6 3,6 Standardavvikelserna (SD) var 0,9-1,4 och medeltalens medelfel (SEM) 0,02-0,06. 9

10 På en direkt fråga om studenten bedömer att sexuella trakasserier är ett problem på KI (enkätfråga 7) angav 91% att det inte var ett problem. 6% svarade att det fanns problem på KI och 3% svarade vet ej/ej svar. Det är ingen större skillnad mellan hur kvinnor och män svarade på denna fråga (6% av kvinnorna och 7% av männen ansåg att det var ett problem). Sammanfattningsvis ger detta en bild av ett gott studieklimat på KI där studenterna i stor utsträckning bemöts med respekt från sina lärare och studiekamrater och där de flesta studenter inte anser att sexuella trakasserier är ett problem. Kränkningar på grund av kön I denna del av undersökningen fick studenterna svara på frågor om de upplevde sig ha blivit kränkta av orsaker som de anser har samband med könstillhörigheten. Svaren kopplades sedan till frågor om vilka situationer det handlade om, vilka som utsatte studenten och vilket kön den som kränkte hade. Resultatet visar att 28% av de som svarat på enkäten någon gång hade utsatts för kränkningar på grund av kön, dvs. mer än var fjärde student. Uppdelat på kön uppgav 29% av kvinnorna och 23% av männen att de blivit utsatta vid ett eller flera tillfällen. Det är något vanligare bland kvinnor att de blivit utsatta vid flera tillfällen för kränkningar, även om skillnaden är liten. Kvinnor över 31 år uppger i mindre utsträckning att de vid ett eller flera tillfällen utsatts för kränkning (16% av 560) än kvinnor i åldern år (37% av 301), år (36% av 382) och 21 år och yngre (26% av 129). För män var skillnaderna små mellan åldersgrupperna. Tabell 4: Kränkningar på grund av kön. (Fråga 8) Hur ofta har du upplevt att du blivit trakasserad av orsaker som du anser har samband med din könstillhörighet? Procent anger andel av användbara enkäter Aldrig/ ej svar 1746 (72%) 1372 (71%) 374 (77%) Minst någon gång, varav 664 (28%) 550 (29%) 114 (23%) - ett tillfälle 248 (10%) 205 (11%) 43 (9%) - flera tillfällen 416 (17%) 345 (18%) 71 (15%) Olika typer av kränkningar På frågan om vilka typer av kränkande handlingar studenten blivit utsatt för angavs följande. Respondenterna kunde ange ett eller flera svarsalternativ. Svaren redovisas i fallande ordning där den vanligaste handlingen sammanlagt bland kvinnor och män redovisas överst. Tabell 5: Typ av kränkande handlingar på grund av könstillhörighet. Antal som anger sig ha utsatts för angiven kränkning vid minst ett tillfälle. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Det har hänt att jag inte blivit tagen på allvar 347 (14%) 288 (15%) 59 (12%) Mina handlingar och yttranden har ignorerats 324 (13%) 277 (14%) 47 (10%) Jag undanhålls den service/ hjälp jag har rätt till 166 (7%) 138 (7%) 28 (6%) Jag har osynliggjorts 163 (7%) 144 (7%) 19 (4%) Det jag har sagt och gjort har förlöjligats 162 (7%) 134 (7%) 28 (6%) Jag har undanhållits info:tion av vikt för min utbildn. 110 (5%) 90 (5%) 20 (4%) Annat, nämligen 72 (3%) 62 (3%) 10 (2%) Jag har frysts ut 57 (2%) 49 (3%) 8 (2%) 10

11 Den vanligaste formen av kränkande handlingar var enligt svaren att inte bli tagen på allvar (högst bland både kvinnor och män) följt av svarsalternativet att handlingar och yttrande ignoreras (näst högst bland både kvinnor och män). Exempel från det öppna svarsalternativet Annat, nämligen : Skämt om att jag kan gå och koka kaffe (Kvinna) Osynliggjorts på grund av jag är man. För att kvinnan skall vara den typiske sjuksköterskan (Man) Av kvinnliga studenter fått höra att killar är mindre empatiska än tjejer (Man) Jobba mer än andra för att jag är tjej. Killar litar på att tjejer ska dra det tyngsta lasset (Kvinna) I vilka situationer förekommer kränkningar? Studenterna kunde på denna fråga fylla i ett eller flera alternativ på situationer där kränkningar har förekommit. Undervisningssituationen visade sig totalt sett vara den vanligaste situationen där kränkningar på grund av kön förekom. Situationer utanför den direkta utbildningen, t.ex. kårverksamhet, nollning, kollo m.m. fick generellt sett låga siffror. Det är dock värt att notera att i absoluta tal uppger 61 kvinnliga studenter att de upplevde sig kränkta i kårverksamhet, vilket motsvarar 3% av de kvinnor som besvarade enkäten. I samma situation upplevde 7 män, eller 1% av männen, kränkningar. Tabell 6: I vilken/vilka situationer? (Fråga 9) Antal som anger sig ha utsatts för angiven kränkning vid minst ett tillfälle. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Undervisning 323 (13%) 270 (14%) 53 (11%) Kliniskt arbete 283 (12%) 245 (13%) 38 (8%) Praktisk övning, tex. laboration 164 (7%) 138 (7%) 26 (5%) Rast fikapaus 148 (6%) 120 (6%) 28 (6%) Examination 115 (5%) 105 (5%) 10 (2%) Kårverksamhet 68 (3%) 61 (3%) 7 (1%) Annan situation 42 (2%) 38 (2%) 4 (1%) Nollning, kollo etc. 26 (1%) 22 (1%) 4 (1%) 31 personer svarade inte på frågan (23 kvinnor och 8 män). Annan situation gav bl.a. följande situationer: Kursråd/studieråd (Kvinna) Antagningsförfarandet (Man) Utbytesstudier (Kvinna) Under gynkurs nackdel att vara man (Man) 11

12 Vem utsatte studenterna för kränkningar? Liksom i föregående fråga kunde respondenten kryssa för ett eller flera svarsalternativ. Totalt sett var lärare/föreläsare/handledare det svarsalternativ som fick flest svar. 14% av de studenter som svarade på enkäten uppgav att de blivit utsatta av denna grupp. Detsamma gäller också i gruppen kvinnor (16%). Om man bara tittar på gruppen män anges dock oftare studiekamrat som den som har utsatt personen för kränkningar (10%). Ungefär lika stor andel kvinnor som män uppger att kränkningarna kommer från sjuksköterska/sjukgymnast, 6% av kvinnorna och 5% av männen. I fallet läkare/tandläkare är skillnaden större, 9% av kvinnorna och 5% av männen. Tabell 7: Vem utsatte studenten för könskränkningen? (Fråga 10) Antal som anger sig kränkta vid minst ett tillfälle av nedanstående personer. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Lärare, föreläsare, handledare 347 (14%) 300 (16%) 47 (10%) Studiekamrat 258 (11%) 207 (11%) 51 (10%) Läkare/tandläkare 191 (8%) 166 (9%) 25 (5%) Sjuksköterska/sjukgymnast/ arbetsterapeut 143 (6%) 121 (6%) 22 (5%) Patient 78 (3%) 68 (4%) 10 (2%) Annan anställd vid KI 49 (2%) 43 (2%) 6 (1%) Annan sjukvårdspersonal 47 (2%) 36 (2%) 11 (2%) 25 personer (19 kvinnor och 6 män) svarade inte på frågan. Vilket kön hade de som utsatte studenterna för kränkningar på grund av kön? De manliga studenterna uppger att det framför allt är kvinnor som har utsatt dem för könskränkningar. Kvinnor svarar att det något oftare är män än kvinnor som har utsatt dem. Den vanligaste situationen, i absoluta tal, är att en kvinna uppger att hon blir kränkt av en man. Totalt är det ungefär lika vanligt att det är en kvinna och en man som kränker. Tabell 8: Kön på den som utsatt studenten för kränkningar. (Fråga 11) Procent anger andel av antalet svar på frågan. Varje person kan ha gett flera svar. Antal svar En kvinna/övervägande kvinnor 605 (42%) 467 (39%) 138 (61%) Ungefär lika många kvinnor som män 282 (20%) 233 (19%) 49 (21%) En man/ övervägande män 546 (38%) 505 (42%) 41 (18%) 33 personer (25 kvinnor och 8 män) svarade inte på frågan. 12

13 Samband med hur studieklimatet och lärarnas bemötande upplevs Studenter som minst någon gång blivit utsatta för könskränkning anger ett lägre medelvärde för de 7 frågorna om studiemiljön (4,5) än de som aldrig blivit utsatta (5,0). Likaså besvaras de 7 frågorna om lärarnas bemötande med en lägre poängsättning av de som någon gång blivit kränkta (4,0) än av de som aldrig blivit kränkta (4,6). Tabell 9: Samband mellan könskränkningar och studieklimat. Medelvärden för studiemiljö och lärarnas bemötande (se tabell 3 och 4) för studenter som blivit utsatta för könskränkning minst någon gång. Studiemiljö Aldrig kränkt, ej svar 4,9 5,0 4,8 Kränkt minst någon gång 4,5 4,5 4,4 Lärarnas bemötande Aldrig kränkt, ej svar 4,5 4,5 4,4 Kränkt minst någon gång 4,0 4,0 4,1 Vad hände sedan? Den vanligaste reaktionen för den utsatta studenten var att man försökte undvika personen/ personerna i fråga. Effekten av detta rapporterades av ca 33% av kvinnorna som att det blev något bättre eller att situationen inte upprepades, vilket var mindre än effekten av att skämta bort eller konfrontera den kränkande. Dessa åtgärder ledde till att det blev något bättre eller att situationen inte upprepades i ungefär hälften av fallen. Konfrontation kunde dock i flera fall (ca 15%) leda till att situationen förvärrades. Antalet män som rapporterade om detta var få, vilket gör det svårt att dra några slutsatser kring deras handlande. Söka hjälp och anmäla KI ställde frågan om de studenter som upplevt sig kränkta på grund av sin könstillhörighet hade sökt hjälp och i så fall hos vem. Svaren fördelade sig enligt följande. Tabell 10: Har du sökt hjälp hos någon person eller instans efter den kränkande handlingen? (Fråga 14) Procent anger andel av de som angett att de minst någon gång blivit utsatta för kränkningar på grund av sin könstillhörighet. 100% 80% 60% 63% 61% Nej Ja Ej svar 72% 40% 20% 28% 29% 9% 10% 23% 5% 0% 13

14 Knappt var tionde student som blivit utsatta för kränkningar har sökt hjälp efter den kränkande handlingen. Värt att notera är att så många som 417 av de 664 studenterna som upplevt sig kränkta inte svarade på denna fråga. Om studenten inte sökt hjälp kunde skälet specificeras i en öppen fråga. Exempel på svar var: Brist på energi, känns hopplöst eftersom det oftast är relativa subtila kränkningar (Kvinna) Vet inte om det klassas som trakasserier (Man) Det kändes inte som om det var mödan värt (Man) Det var vanligast bland både kvinnor och män att vända sig till en studiekamrat om man valde att söka hjälp. I andra hand vände man sig till lärare och kursansvarig. Tio studenter uppger att de har gått vidare och anmält den kränkande handlingen. Samtliga tio var kvinnor. Fem av dessa gjorde anmälan till prefekten vid institutionen, två anmälde till studentkåren och en kvinna polisanmälde händelsen. Sexuellt kränkande handlingar Med sexuellt kränkande handlingar menas sådant uppträdande med sexuella anspelningar som upplevs som kränkande. Vad som skiljer sexuellt kränkande handlingar från flirt och komplimanger är att de är ovälkomna och det är den som blivit utsatt för handlingen som avgör om den är välkommen eller inte. Studenterna har i denna del av undersökningen fått besvara liknande frågor som i avsnittet om kränkningar på grund av kön för att kartlägga förekomsten och arten av problemet. 13% av alla studenter i undersökningen uppger att de vid ett eller flertal tillfällen blivit utsatta för sexuellt kränkande handlingar. För kvinnorna var siffran 14% och för männen 11%. Tabell 11: Sexuellt kränkande handlingar (Fråga 18) Har du som student blivit utsatt för sexuellt kränkande handlingar? Procent anger andelen av användbara enkäter Aldrig/ ej svar 2090 (87%) 1655 (86%) 435 (89%) Minst någon gång, varav 320 (13%) 267 (14%) 53 (11%) - ett tillfälle 137 (6%) 122 (6%) 15 (3%) - flera tillfällen 183 (8%) 145 (8%) 38 (8%) 14

15 Tabell 12: Sexuellt kränkande handlingar upplevda minst någon gång i olika åldersgrupper (Fråga 18) Har du som student blivit utsatt för sexuell kränkande handlingar? Procent anger andelen av användbara enkäter i åldersgruppen 25% 20% 19% 21% 15% 10% 11% 14% 15% 12% 6% 7% Kvinnor Män 5% 0% <22 år år år >31 år Yngre kvinnor (under 26 år) är speciellt utsatta medan personer över 30 år rapporterar färre kränkningar. Typ av sexuellt kränkande handlingar Vad hade då de som upplevde sig sexuellt kränkta varit med om? Svaren redovisas i fallande ordning. Respondenterna kunde fylla i ett eller flera svarsalternativ. Tabell 13: Typ av sexuellt kränkande handlingar. Antal som minst någon gång blivit utsatta för angiven kränkning. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Sexualiserade komplimanger/ kommentarer 135 (6%) 107 (6%) 28 (6%) Kroppsligt påträngande kommentarer om mitt utseende mm 133 (6%) 114 (6%) 19 (4%) Blickar och stirrande av sexuell natur 129 (5%) 102 (5%) 27 (6%) Påträngande beröring eller beteende 89 (4%) 75 (4%) 14 (3%) Kommentarer om mina privata intima relationer 62 (3%) 42 (2%) 20 (4%) Uttalad fråga om sexuellt umgänge 31 (1%) 22 (1%) 9 (2%) Personligen exponerad för porr 26 (1%) 18 (1%) 8 (2%) Telefon-/mailterror med sexuell laddning 25 (1%) 20 (1%) 5 (1%) Annat (1%) Förslag om sexuella tjänster i utbyte mot belöning Krav på sexuella tjänster Totalt sett var sexualiserade komplimanger och kommentarer vanligast, men uppdelat på kvinnor och män var svarsalternativet kroppsligt påträngande kommentarer om mitt utseende vanligast bland kvinnor. Exempel på andra situationer som uppgavs: Uppmanad att ta urringad tröja för att klara duggor (Kvinna) Antydning till sexuell kontakt (Man) Av läkare/handledare (män) spreds skvaller om mig och en annan tjej på kursen. Framför allt den andra tjejen att hon skulle ha haft sex med läkare/handledare på dennes rum jourtid (Kvinna) Dans av delvis sexuell karaktär (Man) Med tanke på den allvarliga karaktären har svaren till förslag om och krav på sexuella tjänster analyserats närmare. Det är samma personer som svarar på båda frågorna och de är jämnt fördelade i ålder och på programmen. Bara enstaka anger kön eller kategori på den som kränkte, men fyra anger undervisning som den situation där krav på sexuella tjänster ställdes. 15

16 I vilka situationer förekom sexuellt kränkande handlingar? Tabellen visar situationer där sexuellt kränkande handlingar förekommit. Respondenterna kunde kryssa för fler alternativ än ett, varför summan i ovanstående tabell blir högre än antalet studenter som uppgav att de utsatts för kränkningar av sexuell natur. Svaren redovisas i fallande ordning. Tabell 14: I vilken/vilka situationer? Antal som minst någon gång blivit utsatta för angiven kränkning. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Rast/fikapaus 124 (5%) 97 (5%) 27 (6%) Kliniskt arbete 106 (4%) 94 (5%) 12 (2%) Kårverksamhet el annan studentsocial verksamhet 70 (3%) 55 (3%) 15 (3%) Undervisning 61 (3%) 50 (3%) 11 (2%) Praktisk övning 46 (2%) 39 (2%) 7 (1%) Annan situation 40 (2%) 35 (2%) 5 (1%) Examination 17 (1%) 16 (1%) 1 Nollning/kollo m.m. 15 (1%) 9 6 (1%) 26 personer svarade inte på frågan (19 kvinnor och 7 män) För både kvinnor och män var rast/fikapaus den vanligaste situationen för sexuella kränkningar. För kvinnor var dock kliniskt arbete i stort sett lika vanligt, medan kårverksamhet var näst vanligast för män. Exempel på Annan situation är: Internetreklam (Man) Datasalen och...massor som kollar på porr där (Kvinna) Vilka utsatte studenterna för sexuellt kränkande handlingar? Vanligaste svaret på vem som utsatt studenten för kränkningen var, bland både kvinnor och män, studiekamrater. Näst vanligast var läkare/tandläkare. Sjuksköterska m.fl. var den näst vanligaste gruppen bland de manliga studenterna medan denna grupp kom näst sist bland kvinnorna. Återigen var det möjligt att kryssa för fler svarsalternativ än ett. Svaren redovisas i fallande ordning. Tabell 15: Vem/vilka utsatte studenterna för sexuellt kränkande handlingar? (Fråga 20) Antal som anger sig kränkta vid minst ett tillfälle av nedanstående personer. Procent anger andel av användbara enkäter. Varje person kan ha gett flera svar Studiekamrat 168 (7%) 128 (7%) 40 (8%) Läkare/tandläkare 83 (3%) 75 (4%) 8 (2%) Lärare 67 (3%) 61 (3%) 6 (1%) Patient 51 (2%) 45 (2%) 6 (1%) Sjuksköterska/sjukgymnast/ arbetsterapeut 19 (1%) 10 (1%) 9 (2%) Annan anställd vid KI 13 (1%) 12 (1%) 1 Annan sjukvårdspersonal (1%) 33 personer svarade inte på frågan (29 kvinnor och 4 män). 16

17 Vilket kön hade den/de som utsatte studenterna för sexuellt kränkande handlingar? Liksom i fallet med könskränkande handlingar är det vanligaste svaret bland kvinnor att män har utsatt dem för kränkningar av sexuell natur och bland män är det vanligaste svaret att kvinnor har utsatt dem. Som vi såg tidigare förekommer det att män utsätter andra män och att kvinnor utsätter andra kvinnor för könskränkande handlingar, men när det gäller sexuellt kränkande handlingar är dessa siffror relativt låga. Tabell 16: Könet på den som utsatte studenten för kränkningen. (Fråga 21) Procent anger andel av antalet svar på frågan. Varje person kan ha gett flera svar. Totalt antal svar En kvinna / övervägande kvinnor 69 (20%) 25 (9%) 44 (79%) Ungefär lika många kvinnor som män 14 (4%) 10 (3%) 4 (7%) En man/ övervägande män 261 (76%) 253 (88%) 8 (14%) 37 personer (31 kvinnor och 6 män) svarade inte på frågan. Effekt av åtgärd För kvinnor var det vanligast att skämta bort det som inträffat. I nära hälften av dessa fall blev situationen något bättre eller upprepades inte. Motsvarande analys av männens effekter av handlingar har inte varit möjlig på grund av att antalet utsatta män är för få. Söka hjälp och anmäla Tabell 17: Har du sökt hjälp efter den/de sexuellt kränkande handlingen/arna? (Fråga 24) Procent anger andel av de som angett att de minst någon gång blivit utsatta för kränkningar av sexuell natur. 100% 80% 60% 40% 53% 55% 37% 35% 47% 47% Nej Ja Ej svar 20% 0% 10% 10% 6% Av de 320 personer som uppgav att de varit utsatta för kränkningar av sexuell natur hade sammanlagt 31 personer sökt hjälp. Vanligast var att man hade sökt hjälp hos studiekamrat. De övriga svaren fördelades relativt jämnt över svarsalternativen i frågan. Exempel på Annan var familj, vänner m.m. 118 personer (93 kvinnor och 25 män) gav inget svar på frågan om man hade sökt hjälp. På frågan om varför de inte sökt hjälp svarade 130 personer. Bland annat gavs följande förklaringar: Orkar inte (Kvinna) Det klarar jag själv (Man) Pinsamt (Man) Andra skulle inte förstå mig (Kvinna) 17

18 Vad gäller anmälningar (fråga 26 i enkäten) uppgav 6 personer, samtliga kvinnor, att de hade anmält kränkningen. Av de listade svarsalternativen svarade två kvinnor polis och lika många svarade studentkåren. Övriga hade kryssat i Annan. Favorisering I avsnittet om favorisering p.g.a. kön (fråga i enkäten) fick studenterna möjlighet att svara på frågor om de någon gång blivit favoriserade p.g.a kön och om de upplevde det som hjälp eller hinder i studierna. Favorisering beskrevs i enkäten som både positiv och negativ. Tabell 18 Favorisering (Fråga 28) Har du som student upplevt att du har blivit favoriserad av orsaker som du anser har samband med din könstillhörighet? Procent anger andel av användbara svar Aldrig/ej svar 2148 (89%) 1750 (91%) 398 (82%) Minst någon gång, varav 262 (11%) 172 (9%) 90 (18%) - ett tillfälle 94 (4%) 65 (3%) 29 (6%) - flera tillfällen 168 (7%) 107 (6%) 61 (13%) Har upplevt som hinder Har upplevt som hjälp studenter uppgav att de någon gång blivit favoriserade p.g.a. sin könstillhörighet. Av dessa var 172 kvinnor (motsvarar 9% av de som svarat på enkäten) och 90 män (motsvarande andel 18%). Procentuellt sett var det dubbelt så många män som kvinnor som upplevde sig favoriserade. Endast en liten del svarade på frågan om favoriseringen upplevts som hinder eller hjälp, och av dessa svarade endast kvinnor att favoriseringen upplevts som ett hinder. Kliniskt arbete var den vanligaste situationen för favorisering totalt sett. För kvinnor var dock undervisning något vanligare. Både kvinnor och män uppgav oftast att de blivit favoriserade av lärare/handledare följt av studiekamrater och läkare/tandläkare. Könet på de som favoriserade fördelades relativt jämnt mellan kvinnor, män och lika många kvinnor som män. Kulturen Är sexuella trakasserier en vanlig del av kulturen i den miljö där du studerar? Utgångspunkten för denna frågeställning är att det inte bara är individer som utsätter andra för kränkningar. Sexuella trakasserier kan också finnas i kulturen på KI och därmed utgöra en del av vår arbetsmiljö. Exempel på detta är jargong, förekomst av pornografiskt material m.m. 18

19 Tabell 19: Sexuella trakasserier som en del av organisationskulturen (Fråga 33) Är sexuella trakasserier en vanlig del av kulturen i den miljö där du studerar? (I enkäten kunde man svara på förekomst av olika former och situationer.) Procent anger andelen av användbara enkäter Aldrig/ej svar 1450 (60%) 1192 (62%) 258 (53%) Minst någon gång, varav 960 (40%) 730 (38%) 230 (47%) - ett tillfälle 300 (12%) 245 (13%) 55 (11%) - flera tillfällen 660 (27%) 485 (25%) 175 (36%) 960 studenter svarade ja. Av dessa var 730 kvinnor och 230 män. 38% av de kvinnor som svarade på enkäten upplevde att sexuella trakasserier var en vanlig del av kulturen på KI. Motsvarande andel för de män som deltog i undersökningen var högre än kvinnornas, 47%. Studenterna fick definiera kulturen genom att fylla i typer av sexuella trakasserier de upplevt i kulturen/studiemiljön på KI. Vanligaste typen var Stereotypa påståenden om hur kvinnor och män är eller bör vara. Vanligast bland männen var dock Sexuellt laddade skämt. På frågan om i vilken/vilka situation/er sexuella trakasserier är en del av kulturen var Rast/fikapaus vanligast bland både kvinnor och män. Näst vanligast för båda könen var Undervisning. Andra typer av kränkande särbehandling Med anledning av den nya lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan har förbud mot trakasserier och diskriminering införts för studenter. Skyddet omfattar könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. 11 I enkäten ställdes ett par avslutande frågor om man hade upplevt trakasserier på grund av etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Dessa relaterades i sin tur till könskränkningarna. Utgångspunkten var att studenten kan ha utsatts för flera typer av trakasserier. 103 studenter svarade att de hade utsatts för trakasserier på grund av etnicitet (33 män och 70 kvinnor). På frågan om trakasserier på grund av sexuell identitet, svarade 11 studenter att de någon gång upplevt detta (9 kvinnor och 2 män). Totalt 15 studenter uppgav att de hade utsatts för trakasserier på grund av funktionshinder (9 kvinnor och 6 män). 75 studenter (49 kvinnor och 26 män) uppgav att de hade blivit trakasserade av andra skäl än vad enkäten räknar upp. Exempel på andra skäl: vissa utbildningsprogram uppfattas ha högre status än andra studenter generellt har låg status personkemi geografisk hemvist övervikt ålder föräldraansvar klass 11 Förändring av lagen 1 juli 2003 innebar att religion eller annan trosuppfattning inkluderas i diskrimineringsskyddet. 19

20 Information Hur fungerar information om könsförtryck/sexuella trakasserier på KI? 279 studenter svarade att de hade fått information om sexuella trakasserier under sin studietid på KI. Av dessa var 193 kvinnor och 86 män. 10% av kvinnorna i undersökningen och 18% av männen uppgav alltså att de hade fått information. 281 studenter (203 kvinnor och 78 män) uppgav att de hade fått information om vart man vänder sig om man blivit utsatt för sexuella trakasserier, vilket motsvarar 11% av kvinnorna och 16% av männen i undersökningen. På frågan om mer information behövs svarade 50% ja, 41% nej och 9% svarade inte. Uppdelat på kön tyckte 53% av kvinnorna att mer information behövdes jämfört med 39% av männen. Uppdelning på utbildningsprogram Av praktiska skäl har en uppdelning på programnivå inte varit möjlig i resultatredovisningen. Det finns även anonymitetsaspekter med en sådan redovisning som vi har valt att ta hänsyn till. Andelen som svarat uppdelat på program varierar mellan 42% och 70%. Generellt sett kan man säga att kränkningar på grund av kön och kränkningar av sexuell natur förekommer på alla program. De längre programmen har ofta en högre andel som uppger att de har blivit kränkta, än kortare program. På läkarprogrammet uppger t.ex. 43% av studenterna att de någon gång blivit trakasserade på grund av kön jämfört med 16% på arbetsterapeututbildningen. En uppdelning på kön har inte varit möjlig att göra i nedanstående tabell med hänvisning till skydd av anonymiteten i materialet. Tabell 20: Fördelning av upplevelser av kränkningar uppdelat på program (X markerar att antalet är minst 1 men färre än 10.) Procent anger andel av svarande per program. Utbildningsprogram Kränkningar Kränkningar av Kränkning som (svarsfrekvens per program) p.g.a. kön sexuell natur del av kulturen Arbetsterapeut (64%) 20 (16%) X 28 (23%) Barnmorskeutbildning (51%) X X 12 (28%) Biomedicinutbildning (58%) 19 (22%) 13 (15%) 34 (39%) Biomed. analytiker (42%) X X 15 (41%) IT-medicinare (66%) X X 11 (46%) Logopedutbildning (70%) X X 18 (31%) Läkarutbildning (58%) 333 (43%) 167 (22%) 448 (58%) Optikerutbildning (52%) 14 (20%) X 32 (46%) Sjukgymnastutbildning (53%) 42 (20%) 20 (9%) 79 (37%) Sjuksköterskeutbildning (56%) 108 (23%) 43 (9%) 154 (32%) Röntg.sjuksk.utbildning (48%) 14 (22%) X 17 (27%) Spec.utbildn. sjuksk. (49%) 14 (7%) X 24 (12%) Tandläkarutbildning (43%) 48 (39%) 31 (25%) 68 (56%) Tandhygienist (44%) X X X Psykoterapeut (66%) X 0 X 20

21 Läkarutbildningen och tandläkarutbildningen ligger anmärkningsvärt mycket högre än övriga program i alla tre typerna av kränkningar. Den låga frekvensen kränkningar som rapporteras av studenterna på specialistutbildning för sjuksköterskor kan eventuellt förklaras med den högre åldern hos dessa studenter eftersom äldre studenter utsätts mindre (se ovan). Där antalet registrerade studenter är under 30 fördelades svarsfrekvensen enligt följande: Audionomer 62%, toxikologer 45%, folkhälsovetenskap 68%, biomedicinska analytiker inriktning fysiologi 43% och tandtekniker 50%. I dessa program har minst en men färre än tio av de svarande upplevt någon kränkning. 21

22 Diskussion Studieklimatet anses gott på KI, men var tredje student i undersökningen har varit utsatt för könskränkningar Studieklimatet på KI får generellt sett höga betyg av studenterna. Detta stämmer med resultaten från studentbarometern som genomfördes under bland KIs grundutbildningsstudenter. Trots detta har undersökningen visat att trakasserier och kränkningar förekommer på KI, och studenter som blivit kränkta uppfattar studieklimatet mindre positivt. Kränkningar grundat på kön är vanligare än kränkningar av sexuell natur bland KIs studenter (28% respektive 13% för kvinnor och män totalt). Denna fördelning följer i stort de siffror som andra undersökningar på universitet och högskolor har gett. Också vid KI har detta studerats tidigare, nämligen i studentbarometern Resultaten i denna undersökning bekräftar i stort sett resultaten i studentbarometern. De kvinnliga studenterna uppger oftare att de har blivit utsatta för båda typerna av kränkningar än männen och situationerna dessa kränkningar sker i är ibland olika männens. Kvinnor under 25 år är mer utsatta än äldre kvinnor. I vilka situationer förekommer kränkningar på grund av kön och vem kränker vem? Undervisningssituationen var den vanligaste situationen för kränkningar på grund av kön för både kvinnor och män. Kliniskt arbete är dock i stort sett lika vanligt bland kvinnor. Vad gäller sexuella kränkningar angav kvinnorna att rast/fikapaus tillsammans med kliniskt arbete var den vanligaste situationen, medan endast rast/fikapaus dominerade för männen. Kliniskt arbete verkar alltså vara en vanligare situation där kränkningar förekommer för kvinnor än för män. Av de kvinnor som blivit utsatta för kränkningar på grund av kön uppgav de flesta att lärare/handledare/föreläsare hade utsatt dem för detta. Bland männen var studiekamrater den vanligaste gruppen. Vad gäller kränkningar av sexuell natur var studiekamrater den vanligaste gruppen för både kvinnor och män. Läkare/tandläkare var den näst vanligaste gruppen för kvinnor och sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut var den näst vanligaste gruppen för män. Det som är unikt för KI är det nära samarbetet med sjukvården som har sina strukturer och maktförhållanden. Inom denna organisation finns, liksom inom högskolevärlden, en stark uppdelning mellan kvinnliga och manliga domäner samt en värdering av dessa. Det är inte otänkbart att det kan uppstå kränkande situationer när dessa kulturer möts. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan ger studenterna ett skydd mot trakasserier även under praktik 12. Det är alltså KIs skyldighet att förebygga så att sådant beteende inte uppkommer samt utreda och åtgärda då det inträffar. Det är viktigt att KI förmedlar den kunskap vi har tack vare denna undersökning till ansvariga för praktikperioden. Vanligast att män kränker och trakasserar kvinnliga studenter Kvinnor uppger oftast att det är män som utsätter dem för kränkningar av båda typerna. Rent teoretiskt skulle fyra kombinationer av vem som kränker vem, kunna finnas. I materialet kan vi se att detta verkligen förekommer, även om vissa kombinationer är vanligare än andra. Det är viktigt att komma ihåg att alla kombinationer av kränkningar är möjliga och upple- 12 Lagen (2001: 1286) om likabehandling av studenter i högskolan. 22

23 velsen att ha blivit kränkt är lika allvarlig oavsett vem som utsätter en för den. Då män blir utsatta för kränkningar kan detta förstås utifrån en maktutövning inom en kvinnodominerad grupp. Konflikter och krockar kan uppstå i mötet med en feminiserad miljö där män utgör avvikare från normen. Motsvarande förklaringsmodell kan användas för att förstå kränkningar av kvinnor i miljöer där kvinnor utgör en minoritet. Få har sökt hjälp och ännu färre anmäler Det är ovanligt att de som blivit utsatta för kränkande handlingar grundat på kön eller sexuellt kränkande handlingar söker hjälp (ungefär var tionde student). Ännu färre anmäler det inträffade. I de fall studenterna söker hjälp vänder de sig i första hand till studiekamrater. Detta gäller båda typerna av kränkningar och både för kvinnor och män. Det är alltså mycket ovanligt att studenter söker hjälp eller anmäler de kränkningar de blivit utsatta för. Det är vanligare att kvinnor söker hjälp än männen och det är uteslutande kvinnor som anmäler. Vad kan förklara att det är så få av de som känner sig kränkta som går vidare och söker hjälp eller anmäler? Av de textsvar som vi har fått in ges en del svar, alltifrån bagatelliserande till uppgivenhet. Några svarar också att de inte visste att det fanns en möjlighet. Därför är det viktigt att omgivningen kan ge stöd och bekräftelse åt den som anser sig blivit utsatt. För att verkligen förstå varför så få söker hjälp eller anmäler behövs en längre diskussion än vad som kan föras här. Det kan röra sig om att den som blir utsatt ofta står i en beroendeställning till den som utsätter en, rädslan för repressalier m.m. Det kan också vara en del i insocialisering i en kultur som tillåter inslag av könskränkningar. Vad som är viktigt i detta sammanhang är att enkätundersökningen kan bekräfta den verklighet studenterna beskriver. Kränkningar och trakasserier är inte bara ett problem för de inblandade personerna, utan i högsta grad ett arbets- och studiemiljöproblem för KI. KI är skyldiga att förebygga och åtgärda dessa typer av kränkningar. För att kunna göra det behöver vi ett öppet klimat där kränkningar kan diskuteras utan rädsla för att inte bli trodd eller rädsla för repressalier. Större andel män än kvinnor upplever KIs kultur som kränkande 47% av de män som deltog i undersökningen ansåg att det fanns inslag i kulturen på KI som uppfattas som kränkande, dvs. med inslag av sexuella trakasserier. Motsvarande siffra för kvinnor var 38%. Är denna skillnad ett utslag för att kvinnor och män exponeras för olika saker i sin studiemiljö på KI? Det är värt att notera att 6% av kvinnorna och 7% av männen ansåg att sexuella trakasserier var ett problem på KI. Det skulle kunna tyda på att det finns ett glapp mellan vad studenter upplever och vad de definierar som ett problem. Det finns med andra ord en stor gråzon kring begreppet sexuella trakasserier (könskränkningar) som behöver diskuteras för att nå framgång i förbättringsarbetet på KI. I detta arbete är det också viktigt att notera de stora skillnaderna mellan utbildningsprogrammen. Vad händer nu? Denna rapport, som har tagits fram av Rådet för jämställdhet och mångfald på KI, kommer att kommuniceras både internt på KI och utåt. Det är särskilt viktigt att rapporten sprids till KIs studenter. KI avser att återkomma senare med förslag på åtgärder med anledning av undersökningens resultat. Särskilt ansvarig för detta är Styrelsen för utbildning. 23