SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING. Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)

Transkript

1 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)

2 Fakulteten för humanvetenskap Produktion: Tryck & inbindning:

3 FÖRORD Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas

4

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Samhällsentreprenörskap kontexter, organisering och perspektiv för hållbar utveckling Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent...7 Kapitel 2 Tillsammans är vi starka! Docksta bordtennisklubb Yvonne von Friedrichs och Olof Wahlberg...21 Kapitel 3 en jämförande nordisk studie Marie-Louise von Bergmann-Winberg...47 Kapitel 4 företagskoncept Anne Pierre...69 Kapitel 5 Lokala företagare som bygdens utvecklare Lisa Bois...85 Kapitel 6 Kreativa människors samhällsentreprenörskap en inspirerande företagsmodell för lokal utveckling Ulrika Sjödin Kapitel 7 Kombinatörer och livsstilsföretagare även samhällsentreprenörer? Carin Nordström Kapitel 8 Är generation Y en samhällsentreprenöriell generation? Ulrika Danielsson Kapitel 9 Hur kan högre utbildning bidra till samhällsentreprenörskap på utbildningsorten? Anna Sörensson Kapitel 10 Kunskapsekonomi och regional utveckling Jörgen From och Anders Olofsson Kapitel 11 Framgångsrikt ledarskap inom samhällsentreprenöriell verksamhet Ingela Bäckström och Anna Åslund

6

7 KAPITEL 1 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP KONTEXTER, ORGANISERING OCH PERSPEKTIV FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 7

8 Samhällsentreprenörskap 8 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

9 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 9

10 Samhällsentreprenörskap och den regionala utmaningen 10 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

11 Ändrade attityder och nya sätt att organisera samhället SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 11

12 Organisering av utvecklingsarbete 12 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

13 social cohesion ekonomisk tillväxt och social sammanhållning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 13

14 En antologi om samhällsentreprenörskap som gränsöverskridande kraft Samhällsentreprenörskap - gränsöverskridande kraft för regional och lokal utveckling i glesa miljöer (SESPA) Tillsammans är vi starka! Docksta bordtennisklubb - en samhällsentreprenöriell tusenkonstnär 14 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

15 varumärke. En jämförande nordisk studie Lokala företagare som bygdens utvecklare SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 15

16 Kreativa människors samhällsentreprenörskap en inspirerande företagsmodell för lokal utveckling Kombinatörer och livsstilsföretagare även samhällsentreprenörer? Är generation Y en samhällsentreprenöriell generation? 16 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

17 Hur kan högre utbildning bidra till samhällsentreprenörskap på utbildningsorten? Kunskapsekonomi och regional utveckling Framgångsrikt ledarskap inom samhällsentreprenöriell verksamhet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 17

18 18 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

19 REFERENSER An Agenda for a Reformed Cohesion Policy. A Place-based Approach to Meeting European Challenges and Expectations Societal Entrepreneurship: Positioning, Penetrating, Promoting amhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap Governance på svenska Journal of Entrepreneurship & Regional Development Entrepreneurship & Regional Development Entrepreneurship & Regional Development, Journal of Enterprising Communities, Journal of World Business Emerging Perspectives on the Theory and Practice of Public Governance, Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 19

20 The Theory of Economic Development Entrepreneurship and Regional Development Annals for Public and Cooperative Economics 20 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

21 KAPITEL 2 TILLSAMMANS ÄR VI STARKA! DOCKSTA BORDTENNISKLUBB EN SAMHÄLLSENTREPRENÖRIELL TUSENKONSTNÄR Yvonne von Friedrichs och Olof Wahlberg Inledning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 21

22 22 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

23 Samhällsentreprenörskapets mobilisering av resurser Samhällsentreprenörskapets värden och resursbehov SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 23

24 24 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

25 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 25

26 de/denne på den specifika lokala utvecklingen. Smith och Stevens (2010) visar genom Zahra et al. (2009) en typologisering av samhällsentreprenören som innebär att denna antingen kan vara en social ingenjör (engineer), en social konstruktör (constructionist) eller en social tusenkonstnär (bricoleur) och hur geografisk närhet och social inbäddning påverkar samhällsentreprenörskapets målsättning, beslutfattande och beteende (figur 1). Figur Olika former av av socialt entreprenörskap (efter Smith och och Stevens 2010) Samhällsentreprenören som social tusenkonstnär har sitt fokus på lokala problem utifrån en geografisk och kulturell närhet där problemen identifieras och problemlösningarna knyts till att fungera i en specifik kontext. Det som Gawell (2013) betecknar som lokalt upplevda behov. Denna typ återfinns i de flesta regioner i världen och kännetecknas av att den är småskalig och har knappa resurser. Ett exempel är Docksta BTK (2013) som vi närmare kommer att beskriva i det fortsatta kapitlet. Den sociala konstruktören menar Smith och Stevens (2010) identifierar och söker fylla gapen på den sociala marknaden och kan gälla för olika lokala kontexter. Denna typ av samhällsentreprenörskap är resursdriven och kräver resurser för att stödja skalbarhet av en vald problemlösningsmodell där skilda, lokala miljöer används 26 till att SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP identifiera möjligheter till problemlösningar SAMVERKANDE FÖR som LOKAL kan fungera UTVECKLING för många olika människor i många olika kontexter. Det vill säga problemen är inte knutna endast till en speciell plats utan gälla för flera platser men där problemlösningarna kan se olika ut beroende

27 Framväxten av ett lokalt samhällsengagemang - Docksta BTK SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 27

28 Docksta Bordtennisklubb (DBTK) började spela med en boll på en spånskiva. Det blev den första trevande starten till sporten bordtennis. Nu, snart 50 år senare, kan Docksta BTK se tillbaka på en mängd duktiga pingisspelare som klubben fostrat. Pingisträningar bedrivs varje vecka och klubben var även medarrangör till senior-sm i bordtennis. Men DBTK är så mycket mer än bara pingis. hembygden och dess invånare. (Docksta BTK 2013) Det samhälleliga engagemanget 28 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

29 DBTK blir fastighetsägare SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 29

30 30 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

31 Klubben räddar en skofabrik och jobb Figur 2. Skofabriken i Docksta (H-E Näslund) SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 31

32 32 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

33 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 33

34 34 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

35 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 35

36 Omorganisering 36 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

37 Huvudstyrelsen Docksta BTK AB Bygdeutveckling Idrottsutveckling Skulefestivalen Idrottsklubben som lokalsamhällets sociala tusenkonstnär SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 37

38 Humankapitalet 38 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

39 Det sociala kapitalet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 39

40 pengar vi tjänade investerade vi i nya projekt som var till gagn för hela bygden. Då fi också en väldig trovärdighet, folk ställde upp alltså. För även när vi räddade skolan va det viset. Vi fick fler medlemmar när vi köpte äldreboendet: Nu så är det bordtennisk som köpt, så nu ska vi bli medlemmar. (Hans-Erik Näslund) Centralt för det sociala illustreras i figuren nedan (figur 7). som byggts upp är att klubben varit lyhörd för de behov som funnits i samhället. V inte köpa någon skola eller hyreshus utan det är den allmänna opinionen som har kom bordtennisklubben utifrån hur man gjort tidigare då det var kyrkorna som hade storm Kan ni gå in och köpa hyreshusen annars går kommunen in och river husen!. Jaaa, kommer ju liksom till oss och det är inte lätt att säga nej inte. När det gäller skolan föräldrar och personalen och sa nu vill vi att ni tar över skolan. (Hans-Erik Näslund). Den modell som ovan beskrivit DBTK:s arbete i sitt lokala samhällsentrepre Figur 7. DBTK:s väg till lokala samhällsentreprenörskap Framtidens farhågor DBTK:s verksamhet som samhällsentreprenör vilar på en bas av humankapital, fin kapital och socialt kapital. Eftersom såväl humankapitalet som det sociala kapitalet i h varit personifierade i individerna i styrelsen, finns det farhågor inför framtiden. Del fråga om de bärande visionerna. Det finns en ständig fråga om det verkli idrottsklubbens uppgift att vara en samhällsentreprenör, eller om de ska över kommunen att ansvara för samhällsutvecklingen. Det engagemang i lokalsam utveckling som är själva grunden för denna verksamhet har varit ifrågasatt av flera av 40 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING invånare sedan länge. Hans-Erik Näslund: Likaså när vi köpte skolan, en del tycker

41 ck man r det på lubben kapital i skulle mit till ötena. om byn så kom nörskap ansiellt ög grad s är det gen är låta till hällets ortens att det 1 I dagsläget, hösten 2014, har fd. äldreboendets lokaler hyrts ut till två företagare: ett yngre par som och har dessa som personal bostäder och matsal under bärplockningssäsongen. Senaste Skulefestivalen genererade också ett överskott. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 41

42 Slutsatser 42 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

43 REFERENSER Ledarskapets fallgropar Academy of Management Review, Entrepreneurship and Regional Development Entrepreneurship Theory & Practice Administative Science Quarterly, Varför går det bra för Sverige? En bok om entreprenörskap Innovation and Entrepreneurship Voluntas SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 43

44 En forskarantologi om samhällsentreprenörskap / American Journal of Sociology Entreprenörskapets väsen Entrepreneurship & Regional Development, Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. Journal of World Business, Journal of World Business Economic development quarterly Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. 44 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

45 Entrepreneurship and Regional Development Strategic Entrepreneurship Journal, Entrepreneurship and Regional Development Advances in Entrepreneurship, Firm Emergence and Growth Journal of Business Venturing, SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 45

46 46 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

47 KAPITEL 3 ATT SKAPA ETT KOMMUNALT VARUMÄRKE EN JÄMFÖRANDE NORDISK STUDIE Marie-Louise von Bergmann-Winberg Storstäder och tätorter i de glest befolkade nordiska länderna, förutom Danmark, drar till sig en allt ökande befolkning, medan landsbygden avfolkas i en allt högre inte räcker. Inledning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 47

48 största städerna, där de mindre städerna och orterna i de glest befolkade regionerna kommunala varumärken. Vissa mindre orter och städer verkar kunna överleva och aktivitet aktivitet vill rimligtvis kan 48 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

49 Teoriernas korsväg politiskt och samhällsentreprenörskap och branding. image, identitet och varumärken, liksom 1 För en diskussion av alla möjliga uttolkningar av begreppet samhällsentreprenörskap, såsom socialt entreprenörskap eller företagande, socialekonomi eller tredje sektor organisationer, hänvisas till Samhällets entreprenörer (2009), samt till andra kapitel i föreliggande publikation. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 49

50 sina analyser om regional och lokal utveckling? Kan även andra orter utvecklas tämligen lika? 50 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

51 sammanhang? 2 Hur skapas en platsrelaterad identitet? 2 Projektet BRANDR, där titeln syftar på det fornnordiska sättet att brännmärka egendom, har bedrivits som Interreg III B-projekt under åren med fyra nordiska kommuner från tre länder: Island, Norge och Sverige. I själva verket rör det sig om två par vänorter som på detta sätt velat stärka sitt arbete med det lokala varumärket i en benchmarking- process där jämförelser över tid kontinuerligt gjorts. Se vidare von Bergmann-Winberg, M-L & Nordtug, J (2006): Municipality Branding. Cooperation and Development in Steinkjer, Sollefteå, Akureyri and Sortland. Trondelag Forskning og Utvikling. Notat 2006:4 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 51

52 substans till dess funktion, men även dess lokalitet l och image. När 52 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

53 men för en ort tillkommer utöver kommersiella varumärken relationen till den mobile companies or tourists. It can now be viewed as a fundamental part of planning, a fundamental part of guiding the development of places in a desired fashion. gäller en kreativ omorganisering av resurser, vilket i vid mening kan utgöra en slags SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 53

54 förändringar än nya varumärken. 3 Se vidare en längre diskussion av entreprenörens roll inom nätverket, solospelare eller samarbetspartner, i Politiskt entreprenörskap ett nytt fenomen på den samhällsvetenskapliga arenan, i von Bergmann- Winberg, M-L & Wihlborg, E. (2011) Politiskt entreprenörskap kreativ problemlösning och förändring. 54 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

55 Politiska och samhällsentreprenörer i nätverkssamverkan kollektivt handlande i form av olika aktioner nätverken som de mest intressanta för denna studie, eftersom dessa tydligare kan aktörer. 4 Lindhult (2009) refererar till Johannisson (2009) i deras gemensamma syn på community entrepreneurship, huvudsakligen uttolkat som en nätverkande teoretisk ansats, eller som Lindhult konstaterar: inget entreprenörskap utan nätverkande. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 55

56 av varumärket. Samarbete och varumärkesutveckling i fyra nordiska kommuner 5 Jag 5 Framställningen baseras i huvudsak på von Bergmann-Winberg, M-L & Nordtug, J (2006). 56 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

57 kommunerna. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 57

58 aktivitet, det vill säga vad som görs aktivitet kan medan ideella och samhällsaktörer troligen i olika hög grad kunnat engageras i de 58 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

59 Strategier för trendbrott och effekter av kommunala varumärken organisationssamhället SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 59

60 Delade visioner och implementering av varumärket byggnader, och dessutom förstärkt sin image med musik, konst och kultur enligt 60 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

61 initiativ sändes en enkät till medborgarna med information om resultatet av den Samarbetsklimat och nätverkssamarbete genomtänkt med denna strategi. statligt stöd. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 61

62 varumärkesrelaterade, och endast dessa är av relevans för denna studie. Analys och utvärdering 62 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

63 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 63

64 Ort Akureyri Sollefteå Sortland Steinkjer Visioner Starka Medelstarka Starka Svaga Varumärke/ profilering Entreprenöriella politiker Samverkan med näringsliv Nätverk med samhällsentreprenörer Samhällsentreprenörer Aktörer Implementering av visioner Stark Dubbelt/ Medel Stark Svagt/ Svagt Hög grad Medel Hög grad Låg grad Täta Medeltäta Täta Medel/glesa glesa Hög Hög Hög Hög Ja Ja Ja Nej Majoriteten invandrade Majoriteten stationära Majoriteten återvändare Ja Ja Ja Nej Majoriteten stationära Sammanfattning och konklusion 64 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

65 varumärke man enats om inom de olika nätverken, med vissa skillnader vad SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 65

66 det handlingsutrymme som visionerna kräver. 66 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

67 REFERENSER Brand Relations Management. Bridging the Gap Between Brand Promise and Brand Delivery Municipality Branding. Cooperation Politikens entreprenörer kreativ problemlösning och förändring Kultur, plats, identitet. Det lokalas betydelse i en globaliserad värld. Samhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap Southern Journal of Entrepreneurship, How Brands become Icons. The Principle of Cultural Branding. Harvard Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring. Johannisson, B (2005). Entreprenörskapets väsen Competition and Entrepreneurship SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 67

68 European Planning Studies Samhällets entreprenörer Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Entrepreneurship Theory and Practice Brands, branding and territorial development. Regional Studies Making Democracy Work The Theory of Economic Development i Regionalitet, kultur och företagande, markedsføring. 68 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

69 KAPITEL 4 GRÖN OMSORG ETT SAMHÄLLSENTREPRENÖRIELLT FÖRETAGSKONCEPT Anne Pierre I det här kapitlet diskuteras Grön Omsorg Grön Omsorg Från Tanke Till Handling Bakgrund SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 69

70 green care, social farming eller 70 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

71 Grön Omsorg Från Tanke Till Handling, SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 71

72 Offentligt privat partnerskap och dess utmaningar 72 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

73 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 73

74 Fallet Grön Omsorg Tidigare forskning Grön Omsorg inom 74 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

75 Grön Omsorg SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 75

76 Det internationella perspektivet 76 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

77 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 77

78 78 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

79 Sammanfattning och diskussion Grön Omsorg Från Tanke Till Handling SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 79

80 80 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

81 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 81

82 REFERENSER Journal of Farming : Farming 82 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

83 American Journal of Public studie. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 83

84 Farming Journal of 84 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

85 KAPITEL 5 LOKALA FÖRETAGARE SOM BYGDENS UTVECKLARE Lisa Bois I det här kapitlet illustreras och diskuteras hur samhällsentreprenörskap kan ta form Inledning och problemformulering SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 85

86 Metod 86 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

87 plats räknade Teoretisk bakgrund SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 87

88 88 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

89 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 89

90 90 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

91 Rapport från fältet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 91

92 Figur 1. Turistkarta över området för bygden mellan broarna. Kartan är framtagen av föreningen Bygden mellan broarna genom ett LEADER-projekt, med den justeringen att broarna är extra väl markerade i svart. Östersund stad ligger längst upp till höger. 92 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

93 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 93

94 94 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

95 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 95

96 60% Engagemang i föreningsliv och utvecklingsprojekt 50% 40% 30% 20% 10% ideellt föreningsliv tidigare bygdutvecklingsengagema ng 0% arbetstagare 19 st företagare 14 st Figur 2. Antalet angivna ideella engagemang i nuläget samt tidigare engagemang i bygdeutvecklingsåtgärder. Procentsatsen anger hur många som engagerar sig fördelat efter försörjningsform. Det totala antalet svarande står angivet efter försörjningsformen. Diagrammet i figur 2 visar försörjningsfördelning kopplat till ideellt engagemang i föreningsverksamhet i bygden. Kategorin arbetstagare består av anställda, vikarier och arbetssökande. Kategorin företagare består av alla individer som driver någon form av företag, både egenföretagare och kombinatörer, alltså individer som kombinerar eget företagande med en anställning. Engagemanget i föreningslivet var stort nog att enkätbesvararna också såg sig som föreningsrepresentanter under bygdemötet. I diagrammet visas det totala antalet svarande per kategori. Diagrammet har inte för avsikt att ge några generaliserbara statistiska resultat utan syftar till att tydliggöra situationen i Orrvikenbygden under det första bygdeutvecklingsmötet. Engagemang i utvecklingsaktiviteter En iakttagelse i diagrammet är att en majoritet av kategorin egna företagare har deltagit i utvecklingsaktiviteter tidigare, jämfört med en dryg tredjedel av arbetstagarna som har haft liknande engagemang. I Orrvikenbygden har egenföretagarna och kombinatörerna som kategori i betydligt större utsträckning engagerat sig i utvecklingsaktiviteter tidigare, jämfört med invånare som försörjer sig genom anställningar. Någon djupare slutsats över varför så är fallet kan inte dras utifrån enkätsvaren. De beskrivna utvecklingsaktiviteterna handlar i 96 huvudsak om engagemang i olika föreningar och utförda projekt. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

97 Analys och diskussion SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 97

98 98 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

99 Avslutande kommentar SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 99

100 REFERENSER 100 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

101 International SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 101

102 WEBBSIDOR 102 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

103 KAPITEL 6 KREATIVA MÄNNISKORS SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP EN INSPIRERANDE FÖRETAGSMODELL FÖR LOKAL UTVECKLING Ulrika Sjödin Inledning Nordingrås Alltekniska Verkstad AB alla SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 103

104 kunskapsekonomin tjänsteexportören 104 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

105 naturliga sociala kollektiv försörjning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 105

106 kollektivt företagande bli en inspirerad lösning för en by i en glest bebyggd region? Betydelsen av alternativa kulturer plats människorna 106 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

107 människans individer sociala platsens perifera 1 Studierna genomfördes i följande länder och regioner: Danmark: Copenhagen, Aarhus, Svendborg, Sønderbor, Esbjerg. Finland; Helsinki, Tampere, Oulu. Norge: Oslo, Trondheim. Grönland. Sweden: Stockholm, Malmo, Lund, Karlskrona. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 107

108 utanför alla 108 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

109 inre motivation ursprungliga kvinnligt SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 109

110 skydda 110 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

111 The warehouses are protected, the inner-city industrial landscape will be transformed into high chic. Some individuals involved in the original creative production will stay: a few may capitalize substantially, others will get jobs serving the drinks. Most people whose place is recognized, however, will no longer live or play there. The alternative moves out, the mainstream moves in, and recognition of the authenticity of the place signals appropriation of the culture and a new exclusion of those who remain genuinely marginal (Shaw 2005). SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 111

112 Studiens teoretiska analysmodell Platsens betydelse Platsens betydelse kommer att undersökas. Enligt Florida (2002) flyttar de kreativa klasserna till platsen snarare än till jobben och de söker en miljö som främjar öppenhet, mångfald, friluftsliv och kulturliv. Enligt Shaw (2005), söker de kreativa alternativa kulturerna billiga industribyggnader i storstadsmiljö, men de tvingas nu flytta ut till landet på grund av ökade huspriser i storstäderna. Inre och yttre motivation De kreativa klasserna och alternativa kulturerna drivs till skillnad från majoritetssamhället oftast av egna inre belöningar och motivationer i termer av skapandekänslan av flow snarare än av yttre belöningar och motivation i form av pengar, vinstmax och materiell status (Florida & Goodnight 2005; Shaw 2005). En mångfald av definitioner och strategier Floridas kreativa klasser och Shaws alternativa kulturer vill ha en blandning av människor, dvs. mångfald och öppenhet inför olikheter och det udda, till skillnad från majoritetssamhället. Deleuze & Guattari 2001, Colebrook 2002 och Wuthnow 2002, lyfter fram minoritetssynsättet som till skillnad från majoritetssynsättet i möjligaste mån undviker att rangordna, kategorisera, definiera och förutbestämma världens fenomen och aktiviteter. Samhällsengagemang Enligt Shaw (2005) är de alternativa kulturerna avantgardistiska : innovativa, experimentella och utmanande. Även fast de först och främst drivs av en inre motivation att skapa, ägnar sig många indirekt åt att störta konservativa ortodoxa doktriner omdefiniera kanterna på den dominerande kulturen. De har andra icke politiskt korrekta synsätt, strävanden och mål; de funderar t.ex. över alternativa betalningsmedel såsom byteshandel. De omskapar samhället bara genom att leva och arbeta som de gör. Studiens genomförande 112 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

113 Tema 1: Platsens betydelse Tema 4: Samhällsengagemang fallstudien gränsöverskridande kollektiv Nordingrås Alltekniska Verkstad AB SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 113

114 platsens Jag har egentligen inget 114 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

115 Träakademien Jag och min sambo agendor här uppe. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 115

116 friheten, tryggheten, gemenskapen oberoendet en plats för alla: alla ska trivas. Man ska skapa trivsel för många. Är man tillräckligt många på en plats uppstår en slags gravitation, en magnetism. 116 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

117 medier och som inte är lika socialt kompetenta. Han har så många kontakter över hela Sverige och känner även många personer utomlands. Jag vet knappt vad jag är längre Vi får så mycket planer och idéer saker blir inget och då tänker jag: Ja, då var det väl inte meningen! Andra saker driver vi stenhårt. Det blir liksom som det blir. företagssammanhang SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 117

118 Vi investerar i folk istället När det gäller NAVAB är vinst och tillväxt inte kärnan i verksamheten. Vi gör gärna vinst självändamål. Om jag får det svårt ekonomisk får jag hjälp av mina kompisar här Jag vill komma bort lite från guldsmide vill hellre kalla mig konstnär. man måste lyda fast han inte kunde någonting 118 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

119 Även om det varit knapert har det funnits en frihet under jakten på pengar. Vi vill inte ta lån. Jag gör bara det jag vill och tycker om. Jag vet inte om jag är en materialromantiker, men kvm lokal men kan inte ta ut någon hög lön. han sa: Ska det verkligen heta konstsmidesverkstad?. Det är ok om det är industrismide, Även jag känner SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 119

120 enkelhet. Hela konceptet är världsförändrande. Vi gemenskap mellan människorna. 120 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

121 Går vi ihop och meckar åt bönderna då har vi hjälpts åt och då kan vi sedan göra det vi vill, vi kanske gör något helt onödigt. Konkluderande diskussion gränslöst Industri men istället för diskussion och resonemang fastnar vi ofta i antingen/eller förenklingar. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 121

122 den enkla vägen. Rekommendationer 122 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

123 tillsammans. där som saker och ting händer det är där man ska vara. The low costs create the social space for och SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 123

124 124 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

125 REFERENSER Postmodernism och Samhällsforskning, European Planning Studies Är svensken en människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. British Educational Research Journal. Gilles Deleuze a thousand plateaus capitalism & schizophrenia, The Rise of the Creative Class and How it s transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life Harvard Business Review, The Urban Turn And the Location of Economic Activities. Studies in Political Economy, Urban Studies. Regional Studies Environment and Planning A SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 125

126 Entrepreneurship, Theory and Practice, International Journal of Urban and Regional Research Sovereignty in an age of globalization Planning Theory & Practice ÖVRIGA PUBLIKATIONER 126 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

127 KAPITEL 7 KOMBINATÖRER OCH LIVSSTILSFÖRETAGARE ÄVEN SAMHÄLLSENTREPRENÖRER? Carin Nordström Nästan hälften av alla företagare i Sverige är kombinatörer. Det är främst personer som Introduktion SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 127