Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 6 onsdagen den 11 juni 2014 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 6 onsdagen den 11 juni 2014 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Dan Hessman, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Maria Messing, forskare Else Lytken, univ.lektor Suppleanter Claes-Göran Wahlström, professor Jan Pallon, professor Christelle Prinz, forskare Sven Åberg, professor Joachim Schnadt, professor Mattias Richter, univ.lektor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter Moah Christensen, doktorand Lovisa Waldner, GLUFS Sara Mikaelsson, TLTH Katarina Lindqvist, ekonom Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Göran Frank, forskn.ing Henrik Persson, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Elsa de Geer, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Evert Stenlund, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor 6.1 Nyanställningar. Beslutspunkt. Bilaga 6.2 Strategiska diskussioner hur gör vi dessa på bästa sätt? Diskussion. 6.3 Institutionens valberedning. Information. 7 GU-frågor 7.1 Uppdatering om arbete inom GU Nfak. Information. 8 FU-frågor

2 8.1 Doktorandlöner, Information. 9 Lokalfrågor 9.1 Omflyttningar inom huset. Information. 10 Övriga frågor 10.1 Arkivering. Information. 11 Nästa styrelsemöte 17 september kl Kommande möten under hösten 2014: 15 okt., 12 nov. och 10 dec Knut Deppert prefekt

3

4

5 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE JUNI Prefektbeslut - STYR 2014/467, F 2014/1757, bilagor 2. Hänt sen sist - From 1 maj: Ny organisation för Vattenhallen vid LTH (Föreståndare: Monica Almqvist, Adm. chef: Leif Bryngfors) - 5/6 maj: prefektinternat LTH - 8 maj: Vetenskapsrådet hade hearing om ny modell för fördelning av forskningsresurser, bilaga 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 27 maj: 5 kandidater till rektor: Eva Wiberg, Halina Rubinsztein- Dunlop, Olov Sterner, Pär Omling, Torbjörn von Schantz - Lönerevision för 2014 påbörjades NatFak - Nytt webb - Första diskussioner i ledningsrådet kring doktorandlöner - Diskussioner kring införandet av en ny betygsskala LTH - Strategiska prioriteringar, bilaga - Diskussion kring regler för industridoktorander - 22 maj: Valberedning fortsätter med intervjuer och tester för framtagning av ny rektor 4. Kommunikation - 3 juni: Nya lokalboknings- och kalenderfunktionen lanserades i intranät 5. Arbetsmiljö - 15 maj: möte HMS- kommitté, bilaga 1 Månadsrapport till styrelsemöte i juni 2014

6 Dnr: STYR 2014/ maj 2014 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut angående sammansättning av valberedning Bakgrund Vid varje institution ska finnas en valberedning som föreslår prefekt och hanterar val av lärare och övrig personal till institutionsstyrelsen (Dnr STYR 2014/312). I valberedningen ska ingå vetenskaplig kompetenta lärare och företrädare för övriga anställda. Lärargruppen ska vara i majoritet. Med lärare avses professor och gästprofessor, adjungerad professor, universitetslektor, adjungerad universitetslektor, biträdande universitetslektor, forskarassistent och postdoktor. Även seniorprofessor omfattas. Alla andra anställda, som inte inneha doktorandtjänst, räknas som övriga anställda. Kriterium för valbarhet till valberedningen är att personen ska vara anställd minst 50%, tills vidare eller tidsbegränsat minst två sammanhängande år. Student/doktorand kan inte vara ledamot i valberedning, valberedningen bör bjuda in studerande/doktorandorganisationer samt personalorganisationerna att utse en företrädare vardera med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i valberedningens möten. Valberedning utses genom val. För att uppföras på röstlängd gäller samma kriterier som för valbarhet. Beslut Efter samråd med berörda fakulteter om sammansättning samt efter diskussion i styrelsen beslutar jag för valberedningen: 1. Valberedningen ska ha en sammansättning av fyra ledamöter från personal med lärartjänst och två från personalkategori övrigt. 2. Mandattid för valberedning är fr o m t o m Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

7 Dnr: P 2014/ maj 2014 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt BESLUT ang. anställning (inkl. arvodering) av pensionerade medarbetare Bakgrund Stora belopp går i dag ut från institutionen genom arvoderingar. Målet är att institutionens arbetsuppgifter skall utföras av institutionens personal och om det inte finns personal tillgänglig för återkommande arbetsuppgifter skall nyrekrytering övervägas. De arvoderingar som sker inom ramen för forskningsprojekt är oftast av mindre omfattning och inte av återkommande karaktär. I nuläget finns det därför inget behov av förändrade rutiner för dessa. De arbetsuppgifter som arvoderas inom grundutbildningen hade däremot troligen kunnat utföras av redan anställda. En relativt stor del av dessa arvoderingar sker dessutom till personer som fyllt 67. Målet är att fördela uppgifter optimalt för hela organisationen och detta innebär att relativt stor framförhållning krävs i personalplaneringen både på institutions, avdelnings och projektnivå. Beslut För att få en bättre överblick, möjlighet till framförhållning samt planering av generationsskifte tas följande beslut: Generellt gäller att medarbetare ej skall anställas eller arvoderas efter pensionering, undantaget seniorprofessor/lektor. I undantagsfall får detta ske men då gäller att innan någon som pensionerats lovas en anställning eller ett arvoderat uppdrag ska undersökas huruvida arbetet kan utföras av någon anställd. Om uppdraget rör en återkommande arbetsuppgift skall plan för framtida hantering tas fram och godkännas av prefekt. Prefekten skall också innan löfte ges till pensionerad arbetstagare om ersättning för att utföra arbete ge sitt skriftliga tillstånd. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

8 Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014

9 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

10 UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i Sverige Org. utan 4% vinstsyfte inkl. stift. 13% Utl. 2% Övrigt 1% Prestationsbaserat EU 5% Kommuner och landsting 4% ALF-medel 4% Direkta anslag 40% Övriga statliga myndigheter 9% Forskningsråd 18%

11 Bakgrund Tidigare utredningar Forskningspropositionen 2012 Uppdraget från regeringen mars 2013 Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

12 UPPDRAG (14 mars 2013): Att i samråd med Forte, Formas och VINNOVA utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans Göra det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar kvalitet och prestation i forskning Bedömning av vetenskaplig kvalitet och av forskningens relevans och nytta för samhället Möjliggöra långsiktig planering på lärosätena Bör göras utifrån resp. forskningsområdes förutsättningar och områdesvis vart fjärde till sjätte år Kan innefatta indikatorer Ska redovisas 31 december 2014 Regeringsbeslut I:8 U2013/1700/F, 14 mars 2013 Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

13 Vetenskapsrådets utgångspunkter Kvalitetsdrivande All bedömning görs av paneler Begriplig så enkel som möjligt Transparent Rättvis Inkludera alla forskningsområden Bred tolkning av relevans och samhällsnytta Balans mellan två principer: Resurseffektiv Informativ

14 Arbetsprocess Förstudie nov 2012 maj 2013 Löpande dialog och inhämtande av synpunkter inom och utom akademin Referensgrupper Avstämning med andra myndigheter Fyra möten och fyra hearings med universitet och högskolor: 8, 12, 16 maj Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

15 Bedömningskomponenter och föreslagen viktning FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin All forskning utvärderas vart sjätte år Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

16 Utvärderingsenheter 5 vetenskapsområden N T M S H 24 forskningsområden A B C D E F B H I J K L M N O P Q R S T U V W X Bygger på SCB:s och UKÄ:s klassificeringssystem Hänsyn kommer att tas till tvärvetenskap Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

17 Panelstruktur Subpaneler Huvudpaneler 24 X X 5 Vetenskaplig kvalitet Kvalitetsutvecklande faktorer Genomslag utanför akademin Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

18 Bakgrundsinformation till panelerna FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Egen beskrivning: lärosätets vision och strategi forskningsprofil ledning, styrning och organisation Kvantitativa uppgifter: forskningsfinansiering forskande personal publikationsvolym Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

19 Vetenskaplig kvalitet FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Vikt: 70 %, baserat på kvalitet i forskningsproduktionen på nivå forskningsområde. Kriterier: nytänkande och originalitet, betydelse för forskningsområdet, samt vetenskaplig tillförlitlighet ( rigour ). Panelernas omdömen omfattar toppresultat och kvalitet och potential överlag, dvs. spets och genomsnittskvalitet. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

20 Vetenskaplig kvalitet Underlag till panelerna FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Egen beskrivning Publiceringsprofil För att bedöma spets: - sakkunniggranskning (dvs. läsning/motsv.) av verk inom alla forskningsområden, görs av panelerna Alternativ för att bedöma genomsnittskvalitet: - extern sakkunniggranskning - citeringsanalys Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

21 Vetenskaplig kvalitet Underlag till panelerna FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Citeringsanalys Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Underlag för att bedöma genomsnittskvalitet för ett forskningsområde ska kunna variera. Samma kombination av underlag ska gälla rikstäckande för varje forskningsområde. Exempel på kombinationer av underlag: Egen beskriving Exempel på forskningsområden Publikationsprofil Sakkunniggranskning "spets" Sakkunniggranskning övriga verk Matematik Fysik Kemiteknik mm Datavetenskap mm Klinisk medicin Vård- och hälsovet. Psykologi Statsvetenskap mm Historia och arkeologi Språk, litteratur mm

22 Kvalitetsutvecklande faktorer FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Vikt: 15 %, bedömning på nivå vetenskapsområde Kriterier: potential för förnyelse och långsiktighet Kvalitetsutvecklande faktorer: Återväxt av nya forskare inkl. doktorander Internationellt och nationellt samarbete inom akademin Mobilitet Jämställdhet Integrering av forskning och undervisning Tillgång till forskningsinfrastruktur Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

23 Kvalitetsutvecklande faktorer Underlag till panelerna FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Kvantitativa uppgifter om de kvalitetsutvecklande faktorerna Korta motiveringar och kommentarer i relation till lärosätets övergripande strategier Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

24 Forskningens genomslag utanför akademin FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Definition: en framgångsrik tillämpning av forskning för att åstadkomma sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter och nyttor ( impact ) Vikt: 15 %, bedömning på nivå vetenskapsområde Kriterier: räckvidd och betydelse Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

25 Forskningens genomslag utanför akademin Underlag till panelerna FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin Fallstudier, förslagsvis två per 50 FTE Egen beskrivning av strategier och resurser för att arbeta med resultatspridning och samverkan med det omgivande samhället, främjande av forskningsresultatens användning utanför akademin Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

26 Insamling av underlag till panelerna Huvudprinciper Minimera arbetsbördan för den enskilda forskaren Använda så mycket befintliga data som möjligt Underlag Befintliga data Personalstatistik FOKUS-specifik rapportering Till exempel beskrivningar, fallstudier och strategier Doktorander och doktorsexamina Ekonomistatistik Publikationer (SwePub, WoS) Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

27 Vad utvärderas? Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

28 Resultatet av utvärderingen för ett lärosäte Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

29 Fortsatt arbete fram till december 2014 Panelernas sammansättning Hur omvandla resultat till resurser? Kostnadsuppskattning inkl. cost-benefit Konsekvensanalys Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

30 Tidsplan Remiss Förberedelser Genomförande VR lämnar sitt förslag Uppdrag från regeringen HT 2015 Resultat BP 2018 Ligger till grund för resursfördelning fr.o.m Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

31 Tack! Mer information: Kontakt: Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

32 Frågor Synpunkter och frågor på modellen? Har vi valt rätt kvalitetsutvecklande faktorer? Hur säkerställer vi att tvärvetenskap inte missgynnas? Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS

33 Anders Axelsson, rektor LTH Dnr STYR 2014/403 Anders Axelsson Rektor LTH Strategiska prioriteringar på kort och lång sikt vid LTH Bakgrund Varje år gör ledningen vid LTH en samlad genomgång av hur vi arbetar efter den strategiska planen. Detta år har alla fakulteter dessutom fått ett uppdrag från Lunds universitets ledning att göra en samlad genomgång av de strategiska prioriteringarna vid fakulteten. Vi har ombetts att formulera dessa i fyra prioriteringsnivåer samt att fördela dessa på åtgärder som bör prioriteras under 2014 och en sammanställning av åtgärder som kommer att pågå även efter Orsaken till detta är att en ny universitetsledning tillträder 1 jan 2015 liksom att flera av fakulteterna får nya ledningar. Vid LTH tillträder en ny ledning och en ny styrelse 1 jan Nämndorganisationen byts inte förrän 1 jan De strategiska prioriteringarna på kort och lång sikt som presenteras här har beretts grundligt och diskuterats inom organisationen: presidiet, styrelsen, forskningsnämnder, utbildningsnämnder, prefektråd och med speciella inlägg från studenter/doktorander. Givetvis finns olika uppfattningar i enskilda frågor men det finns en stor samsyn om de väsentliga frågeställningarna. Prioriteringsnivåerna får ses som ungefärliga riktmärken och inte absoluta nivåer. Dokumentet kan förhoppningsvis utgöra utgångspunkt för en ny LTH-ledning som tillträder Lund 16 maj 2014 Anders Axelsson, Rektor LTH Postadress Box 118, Lund Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon , vx E-post anders.axelsson@rektor.lth.se Webbadress

34 GRUNDUTBILDNING 2 Kort sikt: Uppgifter som är klara senast Prio 1 Åtgärder med anledning av UK-ämbetets utvärdering, t.ex. progression av färdigheter i utbildningsprogrammen Säkerställa finansieringen av utbildningen (dvs åtgärder för att klara underfinansieringen) Examensarbeten kvalitet: implementera föreslagna förändringar Arbeta för ökat antal utbildningsplatser Introduktion av nyantagna studenter Initiera en dialog mellan institution och utbildningsprogram - kvalitet och budget Prio 2 Kandidatarbeten utredning om och hur de kan introduceras, kvalitet, resurskrav, hur sker integration av dessa i program Technology Management framtid för specialiseringen; hur kan dessa kompetenser integreras i andra utbildningsprogram? Prio 3 Tekniskt basår dimensionering, betydelse för LTH Prio 4 Säkra succession för SI-verksamheten (Supplemental Instruction) LTH har introducerat SI i Sverige och driver ett nationellt centrum för SI

35 GRUNUTBILDNING (forts) 3 Lång sikt: Uppgifter som pågår Prio 1 Studentportal E-lärande Säkra progressionen i utbildningsprogrammen på en övergripande nivå enligt t.ex. CDIO-koncept med avseende på specialiseringarna, skrivande, presentationsteknik, etc; gör analys av sjunkande genomströmning och examination) Fortsätt arbetet för att utveckla skrivandet med en progression under utbildningstiden. Studiemiljöer Framtidsplan för program (ex. Industridesign, Masterutbildningar) Hållbar utbildningsekonomi för LTH och institutioner Prio 2 Kunskapsuppbyggnad kring Engineering Education Trafikflygarhögskolan TFHS betydelse för LTH, framtidsplan, integrering av kompetenser, forskningsöverbyggnad, dimensionering, ekonomi Internationalisering av utbildningen (implementera språkpolicy, fler kurser på engelska, fler betalande studenter, internationellt samarbete, underlätta tillgodoräknanden och studieplaner för utbytesstudenter) Prio 3 Vidmakthålla och utveckla det pedagogiska engagemanget vid LTH t.ex. genom att öka antalet ETP (Excellent Teaching Practitioner) Kompetensförsörjning (rekrytering av duktiga lärare/forskare, rekrytering av duktiga studenter) Studenternas rättighets- och skyldighetslista (rättighetslistan bör kompletteras med skyldighetslista) Prio 4 Masterprogram - validering och utbud Breddad rekrytering (samhällsuppdrag att rekrytera en större bredd av studenter) Tvärvetenskapliga utbildningar Koppling forskning utbildning (examensrätt är kopplad till forskningsanknytning i utbildningen inte bara genom specialiseringarna. Forskningsanknytning ingår i examensbeskrivning och därför även i målen för utbildningsprogrammen)

36 FORSKARUTBILDNING 4 Kort sikt: Uppgifter som är klara senast Prio 1 Gemensamma forskarutbildningskurser - resurser och information för dessa kurser (t.ex. en fungerande kursdatabas; annonsera fler kurser; innovationskurs finns redan och bör annonseras) Individuella studieplaner (t.ex. ett fungerande rapportsystem) Doktorandernas arbetssituation - exempelvis medarbetarsamtal, stress, genusperspektiv, relation handledare-doktorand; stärk små forskningsmiljöer genom t.ex. att sammanföra till större forskargrupper. Förbättrat stöd till utländska doktorander (socialt; visum, etc) Introduktion till doktorandstudier Att tänka på vid utvecklingen av forskarutbildningen: Arbetet inte bara med processen utan lägg lika stor tyngd på vilka resultat som vi skall uppnå (kvalitetskrav, effektivitetskrav, kreativitet, etc.) Prio2 Prio 3 Mentorprogram för doktorander Karriärvägledning Anställning och antagning av doktorander - organisering av detta Kvalitetssäkring av anställning av doktorander - stöd av personalenheten Kvalitetssäkring av forskarutbildningskurser (t.ex. regelbundna utvärderingar) Tydliggör och stärk det administrativa stödet Prio 4 Informationsmaterial - hemsidor, ska finnas både på engelska och svenska

37 5 FORSKARUTBILDNING (forts) Lång sikt: Uppgifter som pågår Prio 1 Utveckla projektlednings- och projektadministrationskompetensen för doktoranderna Mobilitet inom forskarutbildning Prio 2 Kursutvärderingar (undersök olika alternativ) Gränsöverskridande forskarutbildning MAX IV och ESS (delvis redan genomfört) Prio 3 Innovations- och entreprenörsskapskurs för forskarutbildning Prio 4 Sommarskolor Forskarskolor Stimulera förekomsten av handledarkollektiv inom institutioner vilket kan skapa ett stöd både mellan handledarkollegor och mellan doktorander från olika forskargrupper. Live@lund för doktorander eller annan form av portal Forskningsetik

38 6 FORSKNING Kort sikt: Uppgifter som är klara senast Prio 1 Prio 2 Större proaktivitet inför utlysningar samordning, utnyttja forskningsservice, annonsering av nyheter, Horizon 2020) Strategiska satsningar - unga forskare, underrepresenterat kön (även långsiktigt) Prio 3 Infrastruktur - samverkan, samutnyttjande Kunskapsöverföring om finansieringssystem äldre till yngre forskare (mentorsystem och karriärvägledning) Prio 4 Strategisk rekrytering och aktiv rekrytering av viktiga kompetenser som en del av personalstrategin (även långsiktigt) Lång sikt: Uppgifter som pågår Prio 1 LTH-forskare engagerade i styrelser, utredningar, beredningar, nationellt och internationellt (proaktiv organisation) Strategiska områden - MAX IV, ESS (gäller Fo, FoU och GU) Fortsätt att utveckla forskningsportalerna för att stimulera gränsöverskridande, etc. Arbeta för att få fler adjungerade professorer och industridoktorander Prio 2 Strategiska satsningar - underkritiska områden Hur skall medfinansiering ske? Fördelningen av fakultetsmedel måste alltid ge ett stöd så att forskningen utvecklas positivt. Prio 3 Forskning - utbildning balans mellan dessa skapar bättre förutsättningar för institutionerna

39 SAMVERKAN 7 Kort sikt: Uppgifter som är klara senast Prio 1 Vattenhallen Öka universitetets engagemang för att kunna ta emot donationer och för att stärka och utveckla verksamheten (vattenhallen bör likställas med övriga kultur- och museiverksamheter vid LU- LUKOM) Aktivt arbeta med forskningsportaler (nätverk, proaktiva organ, synlighet, tvärvetenskaplighet, etc.) Bilden av LTH hur syns vi i olika media? Kan vi påverka bilden? Tydliggör gränsytor mellan TLTH och LTH i näringslivskontakter Prio 2 Strategi för centrumbildningar och institut Skapa mötesplatser för samverkan med näringsliv och samhällsaktörer Prio 3 Prio 4 Tydliggöra samverkanserbjudande till näringsliv och samhällsaktörer t.ex. erbjudande mentorverksamhet, uppdragsforskning, forskningssamverkan samt marknadsföring av utbildningarnas innehåll Tydliggör gränsytor till intresseorganisationer och liknande (IVA, Sveriges ingenjörer, Teknikföretagen, etc.)

40 8 SAMVERKAN (forts) Lång sikt: Uppgifter som pågår Prio 1 Öka antalet uppdragsutbildningar; öka uppdragforskning. Öka antalet adjungerade professorer och industridoktorander Underlätta samverkan mellan institutioner Underlätta samverkan över fakultetsgränser Ökad proaktivitet i utlysningar för forskningsanslag Prio 2 Tydliggör gränsytorna mot LU Innovation System, LU Open, forskningsservice och LUCE (LU Commissioned Education) KPI (Key Performance Index) för samverkan och innovation Förankra alumnverksamheten på utbildningsprogrammen. Utveckla stöd för alumnienkäter. Alumnverksamhet för internationella studenter Prio 3 Underlätta samverkan mellan högskolor Utveckling av NAVET (I detta, dvs i gamla KF-Sigma-huset, finns möjligheter att skapa mötesplatser gentemot omgivande samhälle och öppna upp för ingång mot promenadstråket) Prio 4 KPU, kompletterande pedagogisk utbildning (Detta kan introduceras som en påbyggand (1.5 år) på civ.ing.-utbildningen för att få lärarkompetens; kan ev prioriteras högre beroende på resurser) Stärk SI-verksamheten i skolorna

41 ADMINISTRATION, ORGANISATION, EKONOMI 9 Kort sikt: Uppgifter som är klara senast Prio 1 LU bör reglera Helsingborgsunderskottet Det finns sett underskott som genererades i samband med uppbyggnaden av ingenjörsutbildningar i Helsingborg. Detta underskott ägs av LU. Organisationsutveckling, LU-LTH, vårda linjeorganisationen, utnyttja kompetenser även från andra fakulteter och LU centralt (och omvänt) Vattenhallens organisation bör tydliggöras speciellt med tanke på LU:s engagemang Procesen vid infrastrukturprojekt (t.ex. renovering, nybyggnad, etc.) är otydlig och det uppstår lätt ett misstroende mellan parterna: (t.ex. brukaren som finansierar - LU Byggnad som förhandlar och Akademiska Hus som bygger) Prio 2 Engineering Education - organisation Prio 3 Prio 4 Stimulera till större engagemang för nominering av kandidater till priser, stipendier, etc. Skapa ett administrativt system för detta. Koppling mellan institutioners och LTHs hemsidor

42 ADMINISTRATION, ORGANISATION, EKONOMI )forts) 10 Lång sikt: Uppgifter som pågår Prio 1 Stärka seminariekulturen vid LTH, bättre information i och utanför organisationen om aktuella seminarier Jämställd lönesättning Prio 2 Sam- och medfinansiering, principer för detta, både på LU, LTH och institutionsnivå Efterarbete personalenkät Kansli 2014 pågående projekt vid LTH:s kansli för ökad kvalitet och effektivitet Utveckla och vårda de administrativa systemen så att t.ex. nya ITsystem införs med omsorg. Prio 3 Prio 4 Informationsmaterial - hemsidor, ska finnas både på engelska och svenska speciellt viktigt för doktorander Fundraising Ledarskap stimulera deltagande i kurser och ge incitament.

43

44

45

46 5 juni 2014 Styrelse Fysiska institutionen Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Inrättandet av ett lektorat samt en professur vid avdelning för Synkrotronljusfysik Avdelningen för Synkrotronljusfysik önskar inrätta ett lektorat i fysik samt en professur i magnetism. Motiveringen finns som bilaga. Som prefekt bifaller jag avdelningens framställan. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

47 Synkrotronljusfysik strategisk utveckling och nya utlysta läraranställningar 27 maj, 2014 Bakgrund: Planerad utveckling under , citat från Fysikums strategisk plan: A major force driving both research and development within the division of synchrotron radiation research is the upcoming MAX IV synchrotron radiation laboratory. The laboratory will open in 2016 and a number of division researchers are actively involved in the design and construction of beam lines for MAX IV. These developments will lead to tangible results in the coming three- year period. The division continues to strengthen its collaborative projects with other divisions within LU including Physics. The division has several successful long- term research projects within physics and chemistry in Lund including the attosecond group in atomic physics, the Division of Combustion Physics, the Nanometer Consortium and the Centre for Analysis and Synthesis as well as the Division of Pure and Applied Biochemistry at the Chemistry Centre. These collaborative projects combine strengths from different areas and lead to breakthrough research that extends the scope of division research significantly. Development of a new research direction in nanomagnetism initiated in 2012 builds on the expertise of the division, but developments to exploit attosecond laser sources in the Physics Department, and the new highly coherent soft x rays from MAX IV will reach a critical mass during this period. Coherent x- ray imaging techniques using these sources will be developed with the aim of understanding dynamics in magnetic materials. Further development towards studies of highly correlated materials using hard x- rays and neutrons is an important research direction under development. A laboratory will be built up during this period with the aim at synthesizing and characterizing complex oxide nanocrystals for studies with neutron and x- ray scattering. We anticipate a group of two- three researchers to be hired during this period. In 2017 MAX IV will be in full operation and we anticipate that new research at the NANOMAX, HIPPIE and FEMTOMAX beam lines will be under way. A research group in correlated materials, superconductors and magnetic materials, will be in place with two permanent researchers/teachers and two- three PhD students and postdocs. A laboratory with equipment for synthesizing and characterizing magnetic materials at the physics department will be operating and and courses in magnetism, magnetic materials and x- ray physics for undergraduate and PhD students will be running. The new research direction will have solid ties to ESS science and scientists and will have active research programs using both x rays from MAX IV and neutron scattering at sources worldwide. The scientific focus will be on multiferroic oxides, magnetic materials and novel superconducting materials. We anticipate strong links to Solid- State Physics /Nanometer Consortium and to Materials Chemistry.

48 Nya anställningar med utlysning under Lektorat i fysik med inriktning på synkrotronljus och mikroskopiska studier på nanometerskalan Vid Avdelningen för synkrotronljusfysik bedrivs forskning inom ett antal huvudområden kopplad till användning av synkrotronljus. För att de olika forskningsgrupperna skall kunna vara internationellt framgångsrika och långsiktigt livskraftiga, såväl ekonomiskt som vetenskapligt, krävs att grupperna inte är för små utan har en viss kritisk massa och stabilitet när det gäller personal. Som en del i avdelningens långsiktiga strategiska arbete ingår därför att skapa förutsättningar för detta. Den mycket framgångsrika verksamheten vid Avdelningen för synkrotronljusfysik inriktad mot synkrotron- och svepprobmikroskopi baserade studier av elektriska och optiskt aktiva strukturer har upplevt en stark framgång under ett antal år och är en integrerat del av nmc@lu med starka kopplingar till MAX IV och LLC. Forskningen bedrivs i samarbete med flera andra avdelningar inom institutionen, andra institutioner i Lund samt ett större antal utländska universitet, både i Europa och i USA. Forskningen kommer att utnyttja flera strålrör vid den kommande MAX IV- anläggningen (NanoMAX, HIPPIE och ARPES) och ett intensivt arbeta drivs för att breda samarbetet till nya forskargrupper, som ska också få en bättre koppling till MAX IV. Inom svepprob mikroskopi verksamheten har nya instrument tillkommit samt ett ökande intresset för användning av att använda dessa tekniker också i kombination med avancerade lasrar. Undervisning på grund- och avancerad nivå är också en viktig del av avdelningens aktiviteter. Uppgifter inom denna anställning innehåller undervisning på Fysik 3 inom delkursen Fasta tillståndets fysik och på avancerad nivå på Svepprobmikroskopikursen (mikroskopisk karakterisering av material). Undervisning ingår med ca 25%. Vi ser gärna att våra medarbetare tar ansvar för andra uppgifter inom avdelningen. Upp till 10% av tiden ska ägnas åt uppgifter som t ex samordningen av hälso- och säkerhetsaktiviteterna. Forskningen har klarat sig mycket bra i konkurrens om externa forskningsmedel, senast med två VR- anslag 2013 (projektanslag till Anders Mikkelsen och VR unga forskare- anslag till Rainer Timm). Ändå finns endast en person med tillsvidare- läraranställning (Mikkelsen) med fokus på området. Detta är klart underkritiskt och det är enbart möjligt att upprätthålla en stark utveckling och de värdefulla kontakterna med MAX IV, nmc@lu och Lunds Lasercentrum med en förstärkning på senior nivå. Syftet med att inrätta det aktuella lektoratet är att stärka gruppen vetenskapligt och personellt, samt att skapa förutsättningar för långsiktig kontinuitet och vetenskaplig expansion.

49 2. Professur i magnetism, utlysning höst 2014 Idag lagras minst 80% av all digital information på hårddiskar, minnen och band som består av magnetiska material. Informationen lagras genom att magnetiska domäner i materialet ordnas, och genom att spinnet i materialet kan ändra sin riktning kan informationen lagras digitalt. Materialen och modellerna som har utvecklats för att beskriva hur dessa material ordnas är ett forskningsområde som har utvecklats dramatiskt under det senaste decenniet. Idag finns nästan ingen forskning vid Lunds universitet inom detta område, samtidigt som det kommer att vara ett av de forskningsområdena som kommer att ha störst nytta av både MAX IV och ESS. Mycket av den svenska forskningen på magnetiska material handlar om nanoskaliga magnetiska material och material med GMR. Samtidigt kan man använda magnetisk ordning såväl som förhindrad magnetisk ordning för att skapa nya kvanttillstånd i materie, som är av största intresse i den grundläggande fysiken. Det har blivit möjligt att kunna undersöka kollektiva fenomen i material med mycket stark korrelation. Vanligtvis består magnetiska material av välordnade magnetiska strukturer vid låga temperaturer, men det finns material vars geometriska struktur förhindrar att magnetisk ordning skapas. T ex i material med triangulära gitterstrukturer växelverkar gittrets magnetiska moment genom antiferromagnetisk koppling, samtidigt som det inte är möjligt att bilda ett välordnat system med antiferromagnetisk spinnupplinjering vid låg temperatur. Detta fenomen kallas för frustration. Det är ett intressant materialområde som med fördel studeras mha neutronspridning. Genom att utveckla ett nytt forskningsområde vid Fysiska institutionen kan kompetens inom magnetiska material byggas upp och en grund läggas för många nya forskningsprojekt där metoder som neutronspridning och karakterisering av magnetiska material kan användas. Vi ser detta som ett ytterst viktigt strategiskt område där material som multiferroiska material, supraledare och material med andra spännande magnetiska egenskaper studeras. För att kunna bygga upp en livaktig vetenskaplig forskningsaktivitet krävs en forskare med gedigen erfarenhet av de experimentella karakteriseringsmetoderna, av syntesen av materialet samt av modellering av materialens magnetiska egenskaper. Denna anställning är ett första steg för att börja utveckla denna nya verksamhet. Det vetenskapliga målet är att genom att studera material med speciella geometriska egenskaper kunna studera frustration. Forskningsområdet handlar inte enbart om grundforskning, men när frustration kombineras med kvantmekaniska effekter uppkommer nya fenomen med stor tillämpningspotential. Även utbildningen i fysik saknar idag kurser och kursmoment om spridningsteori, magnetisk material, magnetismen och karakteriseringsmetoder för sådant material. Med en kunnig forskare med ett genuint intresse av grund- och forskarutbildning kan dessa nya kurser och kursmoment utvecklas och hjälpa till att utveckla utbildningen mot dessa nya utmanande forskningsområden. Idag finns det ingen forskningsverksamet i Sverige som handlar om frustrerad magnetism. Däremot finns det flera experter vid ESS som har erfarenhet av klassisk frustrerad magnetism, och instrument kommer att byggas vid ESS för oelastisk spridning av neutroner, som kan användas i studier av magnetisk frustration. Vårt strategiska mål är att etablera en forskargrupp vid Fysiska institutionen med magnetiska material som huvudområde. Vi ser möjligheten att knyta kompetens inom nanometerkonsortiet (Fysik, LTH) och materialkemi och fysikalisk kemi till forskningsprojekten. Projektet är av stor strategisk vikt.