Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 19 oktober 2016 kl Plats Ordförande Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Lars Bennersten 1 Medborgarförslag Laserdome KA 2015/487 kl Medborgarförslag Parkour KA 2015/486 Lars Bennersten 3 Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet KA 2014/792 Lars Bennersten 4 Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan KA 2014/555 Lars Bennersten 5 Motion om Sotenäs kulturarv KA 2014/786 Lars Bennersten 6 Motion om att inrätta ett fiskemuseum KA 2014/465 Lars Bennersten Gemensamhetslokaler i Trygghetsboendet Hunnebostrand Möte med Samordningsförbundet Västs presidium och Gudrun Emilsdottir Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 KA 2016/815 Nina Roos kl Kl med på kaffe före ca kl KA 2016/123 Anna-Lena Höglund 10 Medel till införande av e-arkiv KA 2016/539 Anna-Lena Höglund 11 Förslag till Näringslivsstrategi KA 2016/281 Tomas Larsson Kl Förslag till införande av Lotsgrupp KA 2016/438 Tomas Larsson 13 Meddelanden* 14 Redovisning av delegationsbeslut * Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 15 Samarbete, plan- och byggkontor KA 2016/735 Eveline Savik kl \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 13)

2 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 16 VA Taxeföreskrifter 2017 KA 2016/840 Eveline Savik 17 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark KA 2016/792 Eveline Savik 18 Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvaring, kran KA 2016/793 Eveline Savik 19 Taxa 2017 Arrende - Upplåtelse av mark i Sotenäs kommun, exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde KA 2016/794 Eveline Savik 20 Parkeringstaxa 2017 KA 2016/795 Eveline Savik 21 Taxa 2017 Kommunala gästhamnar KA 2016/796 Eveline Savik Exploateringsavtal för detaljplan Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun Information om detaljplan för gamla Hunnebostrand, Sotenäs kommun Ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:412, Hunnebostrand Ansökan om planbesked för fastigheten Gravarne 3:41, Kungshamn Ansökan om planbesked för fastigheten Vägga 2:17 m fl, Kungshamn KA 2014/626 Harald Olofsson KA 2014/ Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 KA 2016/ Budgetuppföljning, prognos helår 2016 baserat på utfall till och med augusti Amanda ansson kl KA 2016/812 Amanda ansson KA 2016/811 Amanda ansson KA 2016/812 Amanda ansson KA 2016/813 Amanda ansson örgen Karlsson Kl KA 2016/196 örgen Karlsson 30 Föreningsbidrag 2016 KA 2016/728 örgen Karlsson 31 Förhandsbesked om investeringsmedel till förskolan Solhagen KA 2016/851 Lars Bennersten, örgen Karlsson 32 Ansökan om bidrag till Kulturproduktion Stallebrottet ek för KA 2016/375 Lars Bennersten örgen Karlsson 33 Förfrågan om medel till Stenens Hus, handling utsändes senare KA 2016/644 Lars Bennersten örgen Karlsson 34 Skattesats 2017, handling utsändes senare KA 2016/823 örgen Karlsson Internbudget och styrande verksamhetsmål för Kommunstyrelsens verksamhet, handling utsändes senare Förslag till investeringsbudget 2017 i detalj, handling utsändes senare KA 2016/822 örgen Karlsson KA 2016/331 örgen Karlsson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 23)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande Sammanställning av räkenskaper för donationsfonder 2015, handling utsändes senare Begäran om kommunal borgen från Sotenäs Rehabcenter AB, handling utsändes senare KA 2016/825 örgen Karlsson KA 2016/710 örgen Karlsson 39 Valärende Fiskekommunerna, ej handling Valberedningen Ärende utsändes efter KSAU:s sammanträde * Se pärm på sammanträdet Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Skickas till: Maria Vikingsson Eveline Savik Nina Roos Tomas Larsson Lars Bennersten örgen Karlsson Amanda ansson Harald Olofsson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 33)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 153 KA 2014/626 Exploateringsavtal för detaljplan Ellene 1:381 m. fl. Sammanfattning Ett exploateringsavtal har upprättats mellan Sotenäs kommun och exploatör för att reglera parternas ansvar för åtgärder och kostnader vid genomförandet av detaljplan Ellene 1:381 m.fl. Beskrivning av ärendet Sotenäs kommun har genom beslut godkänt exploatering för Ellene 1:381 m.fl. Detaljplanen syftar till att möjliggöra tillkomst av nya bostäder beläget på en tomt mellan Hunnebostrand och Ulebergshamn. Marken är till största delen privatägd men en mindre del äger kommunen och den avses avyttras till exploatören. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera parternas ansvar för åtgärder och kostnader vid genomförandet av detaljplanen samt även reglera marköverlåtelser och markupplåtelser. Beslutsunderlag MEX-ingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna exploateringsavtalet för Ellene 1:381 m fl. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1341)

5 Kommunstyrelsens förvaltning Samordnare Mark och Exploatering Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/0626 Sida 12) Exploateringsavtal för detaljplan Ellene 1:381 m fl, Sammanfattning Ett exploateringsavtal har upprättats mellan Sotenäs kommun och exploatör för att reglera parternas ansvar för åtgärder och kostnader vid genomförandet av detaljplan Ellene 1:381 m fl, Beskrivning av ärendet Sotenäs Kommun har genom beslut godkänt exploatering för Ellene 1:381 m.fl. Detaljplanen syftar till att möjliggöra tillkomst av nya bostäder beläget på en tomt mellan Hunnebostrand och Ulebergshamn. Marken är till största delen privatägd men en mindre del äger kommunen och den avses avyttras till exploatören. Ett exploateringsavtal har upprättats för att reglera parternas ansvar för åtgärder och kostnader vid genomförandet av detaljplanen samt även reglera marköverlåtelser och markupplåtelser. Koppling till vision, programförklaring och mål Området har planerats för bostäder och exploateringsavtalet följer detaljplanens intentioner. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Exploatören löser in en del mark av kommunen som genererar viss intäkt. Medborgarperspektiv En privat exploatör har givits möjlighet att tillskapa några tomter och exploateringsavtalet möjliggör ett genomförande av detaljplanen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Kommunstyrelsens förvaltning Samordnare Mark och Exploatering Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/0626 Sida 22) Förslag till beslut Kommunen beslutar att godkänna exploateringsavtalet för Ellene 1:381 m fl. Bilagor: Exploateringsavtal Plankarta Beslutet skickas till: Exploatören Mark och exploateringsingenjören Eveline Savik Förvaltningschef Harald Olofsson Samordnare Mark och Exploatering Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

7

8

9

10

11

12

13

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 155 KA 2014/626 Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun Bakgrund Planläggningens syfte är att pröva möjligheten till uppförande av tre nya bostadshus inom aktuellt område. Planförslaget omfattar den privata fastigheten Ellene 1:381 samt en liten del av den kommunalt ägda fastigheten Ellene 1:383. Granskning av förslag till detaljplan för Ellene 1:381 m.fl. har genomförts i enlighet med 5 kap 21, PBL 2010:900). Detaljplanen arbetas fram enligt reglerna för ett s.k. normalt planförfarande. Granskningshandlingar, daterade , har varit föremål för granskning under perioden 10 maj till 31 maj Berörda myndigheter och fastighetsägare, enligt särskild sändlista samt fastighetsförteckning, har getts tillfälle att yttra sig. Med anledning av granskningen har 15 yttranden inkommit, varav 8 utan erinran. Inkomna yttranden- sammanfattning Länsstyrelsen bedömer att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen har synpunkter på att anslutningen till kommunalt VA bör klaras ut angående huvudmannaskap. I avtal behöver även ansvar för rensning av sprängsten klaras ut. Länsstyrelsen förutsätter att bullerförordningens SFS 2015:216) krav klaras. Några intilliggande fastighetsägare uttrycker oro över sprängnings- och markarbeten under byggtiden, dagvatten från planområdet samt att i planen angiven nockhöjd inte ska följas i bygglovskedet. Planhandlingarna justeras inför antagandet Kontoret gör bedömningen att framförda synpunkter inte föranleder några förändringar av planförslaget. Ett förtydligande gällande va-lösning förs in i planbeskrivningen. Kontoret gör bedömningen att förtydligandet inte kräver någon ny granskning, utan att planhandlingarna kan tas till antagande, med endast redaktionella ändringar. Byggnadsnämnden godkände granskningsutlåtandet daterad , och. godkände antagandehandlingarna daterad samt beslutade att vidarebefordra dessa till Kommunfullmäktige för att anta detaljplanen. usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1541)

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 155 Tidigare beslut BNau 106 Godkännande av granskningshandlingar och ställa ut BNau 62 Godkännande av samrådshandlingar och samråd KS 140 Beslut om fortsatt arbete MBN 140 Godkännande av programsamrådsredogörelse MBNau 146 Beslut om programsamråd Beslut om att påbörja programarbete KS 69 Beslut om finansiering KS 131 Positivt planbesked MBN 94 Beslut ang. planbesked Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar detaljplanen för fastigheten Ellene 1:381 m.fl. Upplysning Senast dagen efter det att kommunfullmäktiges protokoll om antagande har justerats och tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla ska meddelande om tillkännagivande, protokollsutdrag och formerna för överklagande översändas till Länsstyrelsen och till dem som erinrat mot förslaget och inte fått gehör för sina synpunkter. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1641)

16 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 64 Dnr BN 2014/217 Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun Planläggningens syfte är att pröva möjligheten till uppförande av tre nya bostadshus inom aktuellt område. Planförslaget omfattar den privata fastigheten Ellene 1:381 samt en liten del av den kommunalt ägda fastigheten Ellene 1:383. Granskning av förslag till detaljplan för Ellene 1:381 m.fl. har genomförts i enlighet med 5 kap 21, PBL 2010:900). Detaljplanen arbetas fram enligt reglerna för ett s.k. normalt planförfarande. Granskningshandlingar, daterade , har varit föremål för granskning under perioden 10 maj till 31 maj Berörda myndigheter och fastighetsägare, enligt särskild sändlista samt fastighetsförteckning, har getts tillfälle att yttra sig. Med anledning av granskningen har 15 yttranden inkommit, varav 8 utan erinran. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Plankarta daterad Planbeskrivning daterad Fastighetsförteckning daterad Granskningsutlåtande daterad Bergteknisk utredning, Bergab daterad Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet daterad Byggnadsnämnden beslutar att godkänna antagandehandlingarna daterad samt att vidarebefordra dessa till Kommunfullmäktige för att anta detaljplanen. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2016\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1321)

17 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2014/217 Sida 12) Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun Bakgrund Planläggningens syfte är att pröva möjligheten till uppförande av tre nya bostadshus inom aktuellt område. Planförslaget omfattar den privata fastigheten Ellene 1:381 samt en liten del av den kommunalt ägda fastigheten Ellene 1:383. Granskning av förslag till detaljplan för Ellene 1:381 m.fl. har genomförts i enlighet med 5 kap 21, PBL 2010:900). Detaljplanen arbetas fram enligt reglerna för ett s.k. normalt planförfarande. Granskningshandlingar, daterade , har varit föremål för granskning under perioden 10 maj till 31 maj Berörda myndigheter och fastighetsägare, enligt särskild sändlista samt fastighetsförteckning, har getts tillfälle att yttra sig. Med anledning av granskningen har 15 yttranden inkommit, varav 8 utan erinran. Inkomna yttranden- sammanfattning Länsstyrelsen bedömer att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen har synpunkter på att anslutningen till kommunalt VA bör klaras ut angående huvudmannaskap. I avtal behöver även ansvar för rensning av sprängsten klaras ut. Länsstyrelsen förutsätter att bullerförordningens SFS 2015:216) krav klaras. Några intilliggande fastighetsägare uttrycker oro över sprängnings- och markarbeten under byggtiden, dagvatten från planområdet samt att i planen angiven nockhöjd inte ska följas i bygglovskedet. Planhandlingarna justeras inför antagandet Kontoret gör bedömningen att framförda synpunkter inte föranleder några förändringar av planförslaget. Ett förtydligande gällande va-lösning förs in i planbeskrivningen. Kontoret gör bedömningen att förtydligandet inte kräver någon ny granskning, utan att planhandlingarna kan tas till antagande, med endast redaktionella ändringar. Tidigare beslut BNau 106 Godkännande av granskningshandlingar och ställa ut BNau 62 Godkännande av samrådshandlingar och samråd KS 140 Beslut om fortsatt arbete MBN 140 Godkännande av programsamrådsredogörelse MBNau 146 Beslut om programsamråd Beslut om att påbörja programarbete KS 69 Beslut om finansiering KS 131 Positivt planbesked MBN 94 Beslut ang. planbesked Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

18 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2014/217 Sida 22) Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet daterad Byggnadsnämnden beslutar att godkänna antagandehandlingarna daterad samt att vidarebefordra dessa till Kommunfullmäktige för att anta detaljplanen. Bilaga Plankarta daterad Planbeskrivning daterad Fastighetsförteckning daterad Granskningsutlåtande daterad Bergteknisk utredning, Bergab daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Miljö- och byggförvaltningen, planavdelningen Exploatör Plankonsult Simon Sällström plan- och byggchef Amanda ansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

19 Detaljplan för ELLENE 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun, Västra Götalands län Dnr BN: 2014/217 PBL 2010:900 Antagandehandling PLANBESKRIVNING

20 Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser, skala 1:1000 Planbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Utredningar Bergteknisk utredning, Bergab Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Box Uddevalla Tel: Uppdragsnummer: Samtliga bilder och illustrationer i planbeskrivningen är, där inget annat anges, framtagna av Rådhuset Arkitekter AB

21 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 Syfte och huvuddrag... 3 Bakgrund... 3 Läge, areal och avgränsning... 3 Markägoförhållanden... 3 Planförfarande... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Översiktsplaner... 4 Detaljplaner... 4 Behovsbedömning... 6 Övriga kommunala beslut... 7 BESTÄMMELSER ENLIGT MILÖBALKEN... 7 Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB... 7 Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB... 7 PLANFÖRSLAGET FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 9 Natur... 9 Bebyggelse Tillgänglighet Friytor och rekreation Service Trafik Teknisk försörjning Hälsa och säkerhet MILÖMÅL GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Ekonomiska frågor Tekniska frågor ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Medverkande i planarbetet USTERING EFTER GRANSKNING Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

22 2 PLANOMRÅDE Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

23 3 INLEDNING Syfte och huvuddrag Planläggningens syfte är att möjliggöra uppförandet av tre friliggande enbostadshus på avstyckade fastigheter i nordöstra delen av Hunnebostrands samhälle. In- och utfart till fastigheterna sker via Knottgatan. Utfartsförbud införs mot Ulebergshamnsvägen. Befintlig transformatorstation bekräftas. I den östra delen av planområdet planläggs del av befintlig skrotstensslänt som Natur inom allmän plats. Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Bakgrund Planarbetet har föregåtts av ett programskede under hösten Programmet omfattade ett större område än det nu aktuella planområdet. Detaljplanen upprättas på initiativ av fastighetsägaren till Ellene 1:381. Läge, areal och avgränsning Planområdet är beläget intill Ulebergshamnsvägen, ca 500 meter norr om Hunnebostrands centrum. Planområdet är ca 0,4 ha stort och omfattar fastigheten Ellene 1:381 samt en mindre del av Ellene 1:383. I väster gränsar området till Ulebergshamnsvägen, i norr till Knottgatan, i söder till befintlig gångstig och i öster till naturmark vilken utgörs av lämningar från f.d. stenbrott. Sydost om planområdet ligger bostadsområdet Skalberget, planlagt under början av 1970-talet. Planområdet ligger i Hunnebostrand, markerat med svart ring. Markägoförhållanden Fastigheten Ellene 1:381 är privatägd. Övrig mark inom planområdet utgör del av fastigheten Ellene 1:383, vilken ägs av Sotenäs kommun. Fullständig redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfälligheter inom och intill planområdet framgår av framtagen fastighetsförteckning. Planförfarande Planen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen PBL 2010:900). Planarbetet bedrivs med ett så kallat normalt planförfarande, då planarbetet påbörjades före 1 januari Förslaget till detaljplan skickas ut för samråd och ställs ut för granskning innan det kan tas upp för antagande. Ett planförslag har varit på samråd under sommaren 2015 och föremål för granskning under maj månad Inkomna synpunkter under granskningstiden med kommunens bemötande redovisas i upprättat granskningsutlåtande. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

24 4 Planområde Utdrag ur ÖP2010. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDENN Översiktsplaner För Sotenäs kommun gäller ÖP 2010 antagen av kommunfullmäktige 6 december I översiktsplanen redovisas det aktuella området U33) som lämpligt för förtätning genom utveckling av a bostäder och verksamheter med inriktning mot kontor och hantverk. Planområdet ligger inom ett område som i översiktsplanen redovisas som tätortszon. Inom denna zon villl kom- munen gärna se tätare exploateringsformer med variation i boendeformer. Planprogram Planområdet behandlas i planprogram för Syfabriken, Ellene 1:383 m fl Hunne- date- bostrand som togss fram av Sotenäs kommun under Programmet, rat , har varit föremål för programsamråd. Inkomna synpunkter och kommunenss ställningstagande och bemötande av synpunkternaa finns redovisade i en programsamrådsredogörelse som godkändes av Miljö- och byggnämnden Det aktuella planområdet ingick som del- område 2 och bedömdes lämpligt att bebygga med 2-4 bostäder. Planförsla- get överensstämm mer med programförslaget. Detaljplaner Helaa planområdet är sedan tidigare planlagt. Genomförandetiderna förr planerna har gått ut. Planområdet omfattas i den sydligaste delen av Förslag till ändring av stadsplan för del av Hunnebostrand, området Skalbergen. Planenn är fastställd Den berörda delen utgör allmän plats NATUR. Planbeskrivning Antagandehandling Illustration planprogram 2011). Aktu- som lämpligt för utbyggnad. ellt planområde, område 2, har bedömts Utsnitt ur detaljplan för Skalbergen från Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

25 5 För den mellersta delen av planområdet gäller en gammal stadsplan från 1945, Förslag till stadsplan för Hunnebostrand, upprättad Planen anger användningen Stenbrytning. Utsnitt ur Förslag till stadsplan för Hunnebostrand, upprättad Väster om Ulebergshamnsvägen gäller i höjd med planområdets norra del, Förslag till ändring av stadsplan för del av Hunnebostrand, området Hästedalen, laga kraft Utsnitt ur Förslag till ändring av stadsplan för Hunnebostrand, Hästedalen, Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

26 6 I den nordligaste delen gäller Detaljplan för Ellene 1:383 m fl, Hunnebostrand, laga kraft Utsnitt ur plankarta för detaljplan för Ellene 1:383 m fl, Hunnebostrand, Behovsbedömning Kommunen ska i ett tidigt skede ta ställning till om genomförandet av planen kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan eller ej. Om ett genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning MKB) upprättas. Under framtagandet av planprogrammet till detaljplanen har en behovsbedömning daterad ) utförts för att bedöma om planförslaget kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan 6 kap 11 MB). Behovsbedömningen har sammanfattats i följande punkter: Planförslaget överensstämmer med intentionerna i ÖP 2010 och är en naturlig förtätning av tätorten Hunnebostrand. Planförslaget påverkar inte påtagligt några riksintressen och åsidosätter inga miljökvalitetsnormer. Inga kända fornlämningar eller höga naturvärden är berörda av planförslaget. Ett genomförande av planförslaget bedöms inte innebära risk för människors hälsa eller miljön. I området är infrastrukturen utbyggd och det finns därmed också goda förutsättningar för att lösa trafik samt vatten och avlopp inom området. Inga nationella miljömål motverkas. Centralt boende och handel/kontor stärker möjligheten att utveckla och understödja servicen på orten. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

27 7 Kommunen bedömer att projektet inte kommer att medföra en betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför inte genomföras. Länsstyrelsen har i sitt yttrande uppgett att man instämmer i kommunens bedömning att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas ge en betydande miljöpåverkan. Övriga kommunala beslut Miljö- och byggnämnden beslutade att godkänna programsamrådsredogörelse daterad och att samrådshandlingarna ska upprättas utifrån kommentarerna i denna. Nämnden beslutade samtidigt att planens genomförande inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan i enlighet med Behovsbedömning daterad Kommunstyrelsen beslutade , efter inkommen ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:381, att avgränsa planområdet till att enbart omfatta fastigheten Ellene 1:381. Kommunstyrelsen beslutade även att övriga delar av Skalbergsförlängningen ska avslutas. BnAU beslutade att planens ska samrådas och att låta ställa ut planen för granskning. BESTÄMMELSER ENLIGT MILÖBALKEN Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB Hunnebostrands samhälle ligger i sin helhet inom område som p.g.a. sina samlade natur- och kulturvärden är av riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken. Ingrepp och exploateringsföretag får endast genomföras om de inte påtagligt skadar värdena. Bestämmelserna utgör dock inget hinder för utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Enligt kommunens översiktplan, ÖP 2010, är den föreslagna bostadsutbyggnaden inom planområdet en utveckling och förtätning av tätorten Hunnebostrand. Ett genomförande av planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna enligt 4 kap Miljöbalken. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

28 8 parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Kustvattnen utanför Hunnebostrand omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Den ekologiska statusen för Hunnebostrand skärgård har klassificerats till måttlig och Vattenmyndigheten har fastställt att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås till Det finns idag inga indikationer på att övriga gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Den föreslagna exploateringen bedöms inte ge upphov till någon avsevärd ökad avrinning från området. Möjligheterna att infiltrera dagvatten inom tomterna är små, men området kommer att anslutas till kommunalt dagvatten- och spillvattensystem. Den föreslagna exploateringen bedöms inte komma att få någon mätbar påverkan på vattenkvaliten i Hunnebostrands skärgård. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

29 9 PLANFÖRSLAGET FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark, terräng och vegetation Förutsättningar Planområdet ligger i en sydvästvänd sluttning. Nivåerna inom planområdet varierar från ca +35 meter vid Ulebergshamnsvägen till +43 meter i den nordöstligaste delen av planområdet. Öster om planområdet fortsätter terrängen att stiga upp mot de högre delarna av Skalberget. De närmast belägna bostadsfastigheterna utmed Stenhuggaregatan ligger på ca +43 respektive +46 meter. Planområdet utgörs till stor del av bevuxen moränjord. Öster om planområdet har tidigare förekommit brytning av sten och inom de östra delarna av planområdet finns idag rester av skrotsten och bearbetade, kasserade block. Inom planområdet finns inget synligt berg i dagen förutom en mindre, flack häll nedanför slänten. Eventuellt förekommer fast berg bakom sprängstenen. Inom planområdet finns tät ung lövskog av t ex björk, rönn och sälg. Inslag av lönn och kastanj förekommer. Enligt naturvärdesbedömning utförd av Sotenäs kommun saknar planområdet höga naturvärden. Planförslaget För att möjliggöra genomförandet av detaljplaneförslaget kommer markarbeten och visst sprängningsarbete att behöva ske inom planområdet. Omfattningen är bl a beroende av vilka hustyper som kommer att uppföras. Nivåer inom tomtmark måste anpassas till angränsande marknivåer. Fornlämningar Förutsättningar Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. I områdets närhet har det tidigare bedrivits stentäkt och inom planområdet finns lämningar från stenhuggeriepoken i form av skrotsten. Slänterna upp mot det högre belägna bostadsområdet vid Stenhuggaregatan är till stora delar täckta med skrotsten. Stenbrottet/täkt har med största sannolikhet uppkommit efter Planförslaget Vid planens genomförande ska aktsamhet visas och hänsyn tas till kulturmiljön. Stora delar av lämningarna ligger på kommunägd mark och merparten av stenindustrilämningarna planläggs som natur, inom allmän plats. Instabila block kommer behöva tas bort men största delen av lämningarna kommer bevaras inom allmän plats. Skrotstensslänten i planområdets östra gräns. Exempel på block som ser ut att ligga instabilt. Bergskärning öster om planområdets norra gräns. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

30 10 Geoteknik, bergteknik Förutsättningar Översiktlig geoteknisk bedömning bedöms inte erfordras då området uteslutande utgörs av berg. SGI har i programskedet gjort bedömningen att förutsättningar för ras/skred i jord saknas i området. Planförslaget En bergteknisk utredning har utförts av Bergab AB och redovisas i rapport daterad Utredningen omfattar fältkartering, bedömning av stabilitet i befintliga bergslänter samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Syftet med utredningen har varit att klarlägga släntstabilitet och risk för blocknedfall inom bergsluttningen inom planområdet. Att utföra en besiktning av bergets stabilitet inom eller öster om detaljplanområdet har inte gått då berget är täckt av sprängsten. Slänten med sprängsten är stabil, dock förekommer enstaka instabila block, se bild på föregående sida. Berg i dagen har observerats i bergskärningen öster om planområdets norra gräns. Berget bedöms idag vara stabilt. Bergslänten sedd från väster och söder. Vid iordningställande av tomterna kan eventuella instabila block plockas bort eller flyttas. Detta görs lämpligast i samband med annat röjningsarbete i området. Exakt vilka och hur många block som ska tas bort måste avgöras på plats av de som utför rensningen av block i området. Ansvaret för rensning av berg regleras i avtal mellan kommunen och exploatören. Berg i dagen Område med sprängsten Redovisning av bergtekniska förhållanden. Illustration; Bergab AB Planområdet markerat med röd streckad linje. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

31 11 Resultatet av den bergtekniska utredningen kan sammanfattas enligt följande: Besiktning av berg inom detaljplanområdets gränser är inte möjlig så länge sprängsten täcker eventuellt berg. Slänten med sprängsten i östra delen av, samt öster om planområdet är i huvudsak stabil, men bedöms ha mindre instabila partier. I samband med övriga markarbeten rensas slänten på instabila partier sprängsten. Om bergschakt utförs och bergslänt skapas tillkallas bergsakkunnig för bedömning av eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. Marklov krävs för att utföra schakt och sprängning inom kvartersmark. För sprängning inom område som omfattas av detaljplan krävs tillstånd av polismyndigheten. Exploatören ansvarar för att eventuella skador på kringliggande fastigheter inte ska uppstå genom sprängning. Hus och anläggningar som ligger inom riskområdet besiktigas före och efter sprängningsarbetena. I plankartan har en planbestämmelse införts som anger att Lösa stenblock och skrotsten som ligger i anslutning till byggrätt ska rensas bort eller säkras. Efter eventuell utsprängning i bergslänt ska ny bergteknisk bedömning göras. Om bergsäkringsåtgärder bedöms nödvändiga ska dessa utföras så att så att inga utfall av block kan ske. Bostadshus vid Knottgatan. Bebyggelse Bebyggelse/stadsbild/landskapsbild Förutsättningar Bebyggelse i planområdets omgivningar har varierande karaktär och utformning. Här finns bostadshus från olika decennier av 1900-talets andra hälft. Större byggnader och flerbostadshus finns närmre centrum t ex utmed Köpmansgatan och Torggatan. Norr om planområdet finns ett bostadsområde från 2000-talet med sju stycken friliggande villor som försörjs via Knottgatan. Sydost om planområdet ligger bostadsområdet Skalberget som byggdes ut under 1970-talet. Bebyggelsen utgörs av friliggande villor och kedjehus. Väster om Ulebergshamnsvägen finns äldre bebyggelse med mestadels friliggande villor i ett till två plan. Planförslaget Inom planområdet planläggs för bostadsändamål. Tre enbostadshus kan uppföras på avstyckade tomter, vardera med areal av knappt 800 kvm. De nya byggnaderna ska infogas in i bebyggelsemiljön för att inte bli för dominerande. För huvudbyggnad är högsta nockhöjd +46 meter över grundkartans nollplan. Nockhöjden är satt med hänsyn till befintlig bebyggelse vid Stenhuggaregatan. Takvinkel ska vara mellan 14 och 38 grader. Då marken, särskilt i den södra delen, är sluttande kan lämplig hustyp även vara någon form av Bostadshus på Skalberget, vid Stenhuggaregatan. Nyare bostadshus vid Ulebergshamnsvägen, mittemot planområdet. Äldre bostadshus utmed Ulebergshamnsvägen, mittemot planområdet. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

32 12 suterränghus. Andra hustyper är även möjliga men medför större behov av schakt/utfyllnad. För komplementbyggnader gäller en högsta byggnadshöjd på 3,2 meter och största takvinkel 27 grader. Största sammanlagda byggnadsarea per fastighet är 200 kvadratmeter. Endast en huvudbyggnad med en bostad per fastighet. Placering av byggnader inom bostadsfastigheter regleras med planbestämmelser och markeringar på plankartan. Där inte byggrätt begränsas av prickmark eller kryssprickad mark gäller att huvudbyggnad ska placeras minst 3,0 meter mot fastighetsgräns. 1,5-planshus med förhöjt väggliv 2-planshus Exempel på möjlig utformning av bostadshus inom planområdet. Illustrationer: Myresjöhus Exempel på hustyper som planen medger Sluttningshus Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

33 13 Planförslag. Illustration över föreslagen fastighetsindelning och möjlig utbyggnad inom planområdet. Planområdet markerat med svart streckad linje. Avstånd mellan bostadshus och gata har bestämts med hänsyn till risk för bullerstörningar. Garage, carport eller förråd kan uppföras friliggande eller sammanbyggas med huvudbyggnad och ska placeras minst 1,5 meter från fastighetsgräns. Den norra byggrätten begränsas mot nätstationen av prickmark vilket medför att byggnadsfritt avstånd mot nätstationen blir 5 meter. Utformningsbestämmelser anger att byggnader ska utföras med i huvudsak ljusa fasader och tak ska utföras med matt, ej svart, beläggning. Tillgänglighet Planområdet ligger i direkt anslutning till Ulebergshamnsvägen med utbyggd gångbana på östra sidan, mot planområdet. Ulebergshamnsvägen passerar planområdet i svag nedförslutning mot norr. I södra delen ligger vägen på +35,5 och i norra delen på +34 meter över grundkartans nollplan. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

34 14 Markområdet där bostadstomterna föreslås sluttar uppåt mot öster. Nivåerna inom byggrätterna ligger mellan +35 och +38 meter över grundkartans nollplan. De högst belägna delarna inom planområdet, inom allmän plats NATUR, ligger på +43 meter. Planförslaget För att få funktionella ytor inom de föreslagna tomterna kan viss urschaktning komma att behöva göras. Det bedöms inte vara några problem att iordningställa tomterna för boende inklusive parkering och tillgängligheten från anslutande gata bedöms bli godtagbar. Vy mot väster och Hunnebostrands samhälle, från naturmarken strax öster om planområdet. Friytor och rekreation Förutsättningar I och kring Hunnebostrand finns flera fina promenadstråk, strövområden, badplatser och idrottsanläggningar. Möjligheterna till närrekreation i planområdets omgivningar är goda och det finns ett större strövområde ca 400 meter öster om området, norr om vattentornet. Kommunen har i de olika tätorterna utsett en större lekplats där extra resurser ska läggas. I Hunnebostrand har kommunen beslutat att Hedalens lekplats, som ligger vid Lingonstigen ca 900 m söder om planområdet, ska prioriteras. Det finns också en nyligen upprustad lekplats vid Coop ca 500 meter söder om planområdet. Planförslaget Bostadstomterna kommer att ligga i direkt anslutning till naturmark. Det kommer att vara möjligt att ta sig från tomterna uppför sluttningen och vidare ut i naturmarken på Skalberget. Direkt söder om planområdet finns en gångstig som förbinder Ulebergshamnsvägen med Stenhuggaregatan. Gångstigen söder om planområdet förbinder Ulebergshamnsvägen med Stenhuggaregatan. Marken inom planområdet till höger är tätt bevuxet med lövsly. Gångstigen söder om planområdet, och dess förbindelse med gångbanan utmed Ulebergshamnsvägen. För att nå lekplatsen vid Coop måste Ulebergshamnsvägen korsas. Den säkraste vägen till lekplatsen är att följa Ulebergshamnsvägen ca 150 meter söderut och passera Ulebergshamnsvägen på övergångsställe i anslutning till Köpmansgatan. Service Förutsättningar Hunnebostrand fungerar som huvudort för kommunens norra delar och erbjuder ett stort utbud av service i form av bank, livsmedelsaffär, fackhandel, restaurang, biograf, apotek, vårdcentral, tandläkarmottagning Hunnebostrands förskola ligger vid Hedalen drygt 1 km sydost om planområdet. Grundskolan, Hunnebostrands skola, ligger drygt 1 km från planområdet i södra delen av Hunnebostrand. I Hunnebostrands skola går barnen från förskoleklass upp till årskurs 6. Kommunens grundskola för årskurs 7-9, Sotenässkolan, finns i Kungshamn. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

35 15 Trafik Vägar/Gator Förutsättningar Planområdet gränsar i väster till Ulebergshamnsvägen, väg 888, en allmän väg med statlig väghållare. Trafik mellan Hunnebostrand och Ulebergshamn passerar förbi planområdet. Hastighetsbegränsning 40 km/h gäller förbi planområdet. Sommaren 2011 har trafikmätningar gjorts på Ulebergshamnsvägen, vilka redovisas i tabell under avsnitt Buller sid Planförslaget Den föreslagna utbyggnaden inom planområdet bedöms inte påverka den totala trafikmängden i någon märkbar grad. Gränsen för planområdet ligger i Ulebergshamnsvägens östra körbanekant. Körbanan ingår inte i planområdet. Gång- och cykeltrafik Förutsättningar Utmed Ulebergshamnsvägens östra sida finns gångbana. Gångbana och dike ligger inom allmän plats i gällande detaljplaner. Skolbarn i området rör sig utmed Ulebergshamnsvägen. För att ta sig från planområdet till Torggatan, där närmsta livsmedelsbutik ligger, måste Höjdlyckevägen och Ulebergshamnsvägen korsas. Övergångsställe över Ulebergshamnsvägen finns ca 150 meter söder om planområdet vid Köpmansgatan. Trafiksäkerheten har avsevärt förbättrats då hastigheten sänkts från 50 till 40 km/h genom Hunnebostrands tätort. Utbyggnad av separat gång- och cykelväg utmed väg 888 finns inte i Trafikverkets eller kommunens planer. Planförslaget Planförslaget medför inga förändringar för gång- och cykeltrafiken. Befintliga planförhållanden bekräftas genom att gångbana och dike som ingår i planområdet planläggs som allmän plats HUVUDGATA. Sotenäs kommun har därmed fortsatt möjlighet att styra utformningen av Ulebergshamnsvägens närområde. Ulebergshamnsvägen i höjd med planområdet. Gångbana finns på vägens östra sida, inom planområdet. Befintligt övergångsställe över Höjdlyckevägen vid korsningen med Ulebergshamnsvägen, söder om planområdet. In/utfarter och parkering Förutsättningar Flertalet enskilda fastigheter utmed Ulebergshamnsvägen har idag in- och utfart mot Ulebergshamnsvägen. Direkt norr om planområdet ansluter Knottgatan till Ulebergshamnsvägen. Knottgatan utgör tillfartsväg till bostadsområdet norr om planområdet. I Sotenäs kommun tillämpas vid planläggning inom tätortsområde en parkeringsnorm på två bilplatser per småhus. Planförslaget Tillfart till de nya bostäderna tillskapas genom enskild väg på kvartersmark som ansluter till Knottgatan i norr. För vägen bildas en gemensamhets- Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

36 16 anläggning. Utfartsförbud införs mot Ulebergshamnsvägen. Inom bostadsfastigheterna finns goda möjligheter att anordna 2 bilplatser samt eventuell gästparkering. Kollektivtrafik Förutsättningar Möjligheterna att resa kollektivt med buss till och från Hunnebostrand är goda. Närmaste vältrafikerade busshållplats finns i Hunnebostrands centrum på ca 300 meters avstånd från planområdet. Från Hunnebostrand går flera turer dagligen till Munkedal, Uddevalla Torp/Kampenhof), Göteborg, Trollhättan och Strömstad. Västtrafik trafikerar också Hunneboskolan Dinglevägen), ca 800 meter väster om planområdet, med busslinjerna 862 Hallinden-Hunnebostrand-Kungshamn-Smögen) och 867 Soterundan). Planområdet bedöms ha god tillgång till kollektivtrafik och tillkommande bostäder kan öka underlaget för kollektivtrafiken. Teknisk försörjning VA och dagvatten Förutsättningar Kommunalt va-nät är utbyggt i närområdet. Planförslaget Fastigheterna ska anslutas till det kommunala va-nätet och ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp, vilket även innefattar hantering av dagvattentjänster. Möjlig anslutningspunkt är norr om planområdet, vilket redovisas på illustration nedan. Slutlig anslutningspunkt anges av kommunens va-enhet. Dagvatten kan anslutas till kommunala ledningar i Ulebergshamnsvägen. Föreslagen anslutningspunkt till kommunalt VA-nät norr om planområdet. Befintliga dagvattenledningar illustreras med gröna linjer. Plangränsen markerad med röd streckad linje. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

37 17 El, tele och datakommunikation Förutsättningar För elförsörjningen till området svarar idag Fortum Distribution AB. En nätstation ligger i planområdets norra del strax söder om Knottgatans väganslutning. Nätstationen nås från Knottgatan. Ellevio och Skanova har kablar inom planområdet. Se illustration nedan. Planförslaget Ny bebyggelse inom planområdet förutsätts kunna strömförsörjas via befintlig nätstation i den nordvästra delen av planområdet. Ett E-område för nätstationen redovisas i planområdets norra del 55 kvm). Nätstationen kommer även fortsättningsvis nås från Knottgatan, via den gemensamma infartsväg som anläggs för bostadsfastigheterna inom planområdet. Befintlig nätstation i planområdets norra del. u-områden tillskapas kring befintliga ledningsstråk inom föreslagen kvartersmark. Bredden på u-område är minst 2 meter 1 meter på vardera sida ledning). Befintliga ledningar inom planområdet markerade med rött tele) respektive blått el). Kring ledningsstråken har u-områden lagts ut. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

38 18 Eventuellt behov av ny nätstation, utbyggnad eller komplettering av befintliga anläggningar ska planeras i samråd med Ellevio. Vid flyttning av befintliga ledningar ska ledningsägare kontaktas. Värme och avfall Förutsättningar Inom området finns inget fjärrvärmesystem. I Sotenäs kommun hämtas källsorterat avfall vid respektive fastighet. De fraktioner som inte hämtas genom kommunens försorg lämnas vid återvinningsstation respektive återvinningscentral. Planförslaget Bostäderna inom planområdet kommer att ha separata uppvärmningssystem. Uppvärmning kommer sannolikt att ske med vatten- eller luftburen värme. Möjlighet kan också finnas att värma upp husen med solvärme. Fastigheterna inom planområdet kommer gemensamt att ha hämtning av sopkärl vid Knottgatan. Närmaste återvinningsstation finns vid korsningen Björnbärsvägen/Hedalsvägen, ca 1 km från planområdet. Den befintliga återvinningsstationen vid f d syfabriken kommer att försvinna och ersättas av ett utökat stationsområde vid Hedalen återvinningsstation. Grovavfall lämnas vid kommunens återvinningscentral. Hälsa och säkerhet Radon Förutsättningar Berggrunden i Sotenäs utgörs av bohusgranit med höga halter av uran vilket ger radonstrålning, därför är risken för radonhalter över gränsvärden troliga. Berggrunden i planområdet består av bohusgranit och krossmaterial som också troligen består av bohusgranit. Byggnader där människor stadigvarande vistas ska byggas med radonsäkert utförande enligt Boverkets byggregler såvida detaljerad radonundersökning inte visar annat. Radonhalten i inomhusluft får ej överstiga 200 Bq/m 3. Buller Förutsättningar I området utgörs bullerkällan av trafiken på Ulebergshamnsvägen. Kommunen har under 2011 genomfört trafikflödesmätning. Trafikmängder mätning sommaren Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

39 19 Vid planering av nya bostäder gäller av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden bör därmed normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder. 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad) 70 dba maximal ljudnivå utomhus på uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids enligt Boverkets rekommendationer avseende en tolkning för den bullriga respektive tysta sidan. Planförslaget Som underlag för nyligen genomförda planarbetet för Syfabriken Ellene 15:1), har en bullerutredning tagits fram av Soundcon AB. Det planområdet är beläget ca 150 längre söderut och de beräkningar och bedömningar som gjorts i denna utredning kan i tillämpliga delar överföras till det nu aktuella planområdet. Utredningen redovisas i rapport Kv Ellene 15:1 m fl, Syfabriken, Hunnebostrand, Trafikbullerutredning, daterad samt i PM daterat Beräkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 och genomförts i programmet SoundPlan ver 7.1. Utgångspunkt för bullerberäkningar var prognosticerade trafikmängder till sommaren 2021, se nedan. Trafikmängder - prognos för sommaren De föreslagna tomterna inom planområdet har ett likartat läge i förhållande till Ulebergshamnsvägen som fastigheten Ellene 1:322. Bullersituationen inom de nya tomterna kan därför jämföras med vad som redovisas i bullerutredningen för Ellene 1:322. Som framgår av bullerutredningens redovisning av framtidsscenario med 40 km/h har Ellene 1:322 en ekvivalent ljudnivå på 55 dba och en maximal ljudnivå på 73 dba vid fasad. Bostadshuset ligger ca 9 meter från körbanan. Se bild på nästa sida. För de föreslagna bostadstomterna inom Ellene 1:381 bedöms en placering av huvudbyggnad minst 6,5 meter från fastighetsgräns mot Ulebergshamnsvägen innebära att riktvärden för bullernivåer vid fasad inte kommer att överskridas. Avståndet från körbana till bostadshus kommer då att uppgå till drygt 11 meter. En begränsning om att endast garage, carport eller förråd får Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

40 20 Ellene 1:322 Dygnsekvivalenta ljudnivåer 2m över mark, sommartrafik 2021, 40 km/h. Soundcon AB). förläggas närmare Ulebergshamnsvägen har införts på plankartan. Planförslaget innehåller också följande bestämmelser om ljudnivåer: En uteplats ska finnas till varje bostad där den maximala ljudnivån inte överstiger 70 dba). Fasader ska utformas så att riktvärdena 30 dba) ekvivalentnivå och 45 dba) maximal ljudnivå nattetid inomhus kan uppfyllas. Risk för skred/bergras Se tidigare avsnitt Geoteknik, bergteknik. Förorenad mark Inom området finns inga kända rapporter om verksamheter med miljöfarligt innehåll och därför har ingen miljöteknisk markundersökning utförts. Räddningsvägar Tillgängligheten för räddningstjänsten är god från Ulebergshamnsvägen. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

41 21 MILÖMÅL Vid en avstämning med de nationella miljömålen kan konstateras att den aktuella detaljplanen endast berör några av de 16 miljömålen. + anger att planens genomförande bidrar till uppfyllandet av miljömålet. Begränsad klimatpåverkan: + Gång- och cykelavstånd till centrum, service och affärer. Närhet till kollektivtrafik. Byggande i nära anslutning till befintlig service vilket begränsar behovet av bilresor. Frisk luft: + God kollektivtrafikförsörjning, goda GC-förbindelser, närhet till centrum, skolor, service och fritidsaktiviteter med mera kan bidra till ett minskat bilåkande. Säker strålmiljö + Byggnader där människor stadigvarande vistas ska byggas med radonsäkert utförande enligt Boverkets byggregler såvida detaljerad radonundersökning inte visar annat. Hav i balans samt levande kust och skärgård: + God dagvattenhantering bidrar till att minska föroreningar i hav och vattendrag. Ökad tillgång på bostäder i centrala lägen förbättrar förutsättningarna för en levande bygd. God bebyggd miljö: + Befintliga system och investeringar avseende gatu- och va-nät kollektivtrafik m m utnyttjas väl. Goda möjligheter finns att åstadkomma bostäder där människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Den föreslagna exploateringen medverkar till ett ökat antal bostäder inom tätorten vilket ger ett ökat underlag för samhällsservice i Hunnebostrand. Övriga miljömål Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växtoch djurliv berörs inte. Sammanfattningsvis bedöms den föreslagna utbyggnaden av bostäder väl överensstämma med nationella miljömål. Detaljplanens genomförande innebär ett tillskott av bostäder med god närhet till service, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik samt goda förutsättningar för resurshushållning och låg miljöpåverkan. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

42 22 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden för planen slutar 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. Genomförandetiden är den tid inom vilken planen är tänkt att genomföras. Den mest väsentliga rättseffekten är att markägarna under genomförandetiden har en ekonomisk garanti för att kunna utnyttja planens byggrätter. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång, fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Efter genomförandetidens utgång får kommunen större möjligheter att ersätta, ändra eller upphäva planen om så bedöms lämpligt, eftersom de outnyttjade rättigheter som uppkommit genom planen inte längre är ekonomiskt garanterade. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats. Med huvudmannaskap avses bland annat ansvaret för iordningställande och underhåll av allmän platsmark inom planområdet. Ett genomförande av planen förutsätter samverkan mellan exploatören och Sotenäs kommun. Ansvarsfördelningen är sammanfattad i tabell nedan: Anläggning beteckning) Genomförandeansvarig Drift- och skötselansvarig Allmän plats NATUR, inkl rensning av sten Sotenäs kommun. Exploatörens åtaganden i utförandeskedet regleras i exploateringsavtalet. Sotenäs kommun HUVUDGATA Inget nytt genomförande Sotenäs kommun Vatten- och avloppsledningar samt ledningsnät för dagvatten Kvartersmark Sotenäs kommun Sotenäs kommun B, inkl rensning av sten Exploatör Fastighetsägare g, tillfartsväg Exploatör Ingående fastigheter E 1 Nätstation) Anläggningsägare Anläggningsägare Allmännyttiga ledningar el, tele, fiber) Distributionsledningar för vatten, avlopp och dagvatten Nätägare Fram till anvisad anslutningspunkt ansvarar Sotenäs kommun. Från anvisad anslutningspunkt ansvarar respektive fastighetsägare. Exploatörens åtaganden i utförandeskedet regleras i exploateringsavtalet. Nätägare Fram till anvisad anslutningspunkt ansvarar Sotenäs kommun. Från anvisad anslutningspunkt ansvarar respektive fastighetsägare. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

43 23 Gator och vägar Ansvaret för utbyggnad av enskild tillfartsväg till bostadsfastigheterna åligger exploatör/ingående fastigheter i den gemensamhetsanläggning som ska bildas för vägen. I det fall grävning kommer att ske genom befintlig gångbana utmed Ulebergshamnsvägen ska ytor återställas av exploatör/fastighetsägare. Detta kan t ex gälla vid ledningsarbeten. Naturmark Som huvudman inom planområdet åvilar fortsatt skötsel och underhåll av naturmark Sotenäs kommun. Kvartersmark Inom respektive fastighet ansvarar fastighetsägaren för att byggnader och anläggningar uppförs. Inom kvartersmark ansvarar respektive ledningsägare för ansökan om ledningsrätt för allmänna ledningar och anläggningar. Rensning av sten, bergsäkring Lösa stenblock och skrotsten som ligger i anslutning till byggrätt ska rensas bort eller säkras. Ansvar för bergsäkringsåtgärder inom kvartersmark åvilar exploatör. Exploatörens åtaganden inom allmän plats regleras i exploateringsavtal. Vatten, spill- och dagvatten Driftansvarig för det allmänna va-nätet är Sotenäs kommun vilket innebär att kommunen anvisar anslutningspunkt och ansvarar för va-nätet fram till anvisad anslutningspunkt. Inom egen fastighet ansvarar respektive fastighetsägare för va-anläggning. Sophantering Uppställningsplats för sopkärl, gemensam för fastigheterna inom planområdet, iordningställs inom kvartersmark i planområdets norra del. Ansvaret för genomförande, skötsel och underhåll åvilar ingående fastigheter i den gemensamhetsanläggning som ska bildas. Fastighetsbildning, ledningsrätt Ansvaret för ansökan om fastighetsbildning åvilar exploatören. Ansvaret för ansökan om ledningsrätt för allmänna ledningar och anläggningar inom kvartersmark åvilar respektive ledningsägare. Avtal Plankostnadsavtal har upprättats mellan Sotenäs kommun och exploatören. I avtalet regleras bl a kommunens kostnader för handläggning och deltagande i planarbetet. Exploateringsavtal ska upprättas mellan Sotenäs kommun och exploatören. Syftet är att reglera tekniska och ekonomiska villkor för planens genomförande. Avtalet ska godkännas innan detaljplanen antas av Sotenäs kommun. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

44 24 Avtal om marköverlåtelse upprättas mellan Sotenäs kommun och exploatör. I avtalet regleras bl a vilka markområden som avses, storlek, tidpunkt när överlåtelsen ska ske, vem som tar initiativ till fastighetsbildning och lantmäterikostnader. Avtal ska vara upprättat innan dess att planen förs till antagande. Se även Fastighetsbildning, på nästa sida. Upplåtelse- och boendeform Upplåtelse- och boendeform för mark och byggnader regleras formellt inte av detaljplanen. I dagsläget är exploatörens avsikt att tre bostadsfastigheter ska avstyckas och försäljas med äganderätt. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Fastighetsbildning En fastighetsreglering genomförs mellan fastigheten Ellene 1:381, som är enskilt ägd, och Ellene 1:383 som ägs av Sotenäs kommun. Syftet är att an- Illustration. ca 350 kvm rödskrafferta område) regleras från Ellene 1:383 till Ellene 1:381. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

45 25 passa fastighetsgränsen till den markanvändning som planen medger, så att kvartersmarken för bostadsändamål ska vara enskilt ägd. Fastighetsregleringen innebär att ca 350 kvm regleras över från Ellene 1:383 till Ellene 1:381. Se områdets utbredning och läge på kartbild nedan. Planen ger möjlighet till att bilda tre nya fastigheter genom avstyckning från Ellene 1:381. Initiativtagandet för denna fastighetsbildning åvilar exploatören. Gemensamhetsanläggning En gemensamhetsanläggning bildas för gemensam in- och utfart till fastigheterna samt för uppställningsplats för sopkärl. Alla bostadsfastigheter inom planområdet ska anslutas till gemensamhetsanläggningen. Område som föreslås ingå i gemensamhetsanläggning är markerat med g på plankartan. Se även illustration nedan. Ekonomiska frågor Plankostnader Kostnader för planarbete har reglerats i planavtal. Illustration över föreslaget område för bildande av gemensamhetsanläggning, ca 300 kvm. Området markerat med blå skraffering. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

46 26 Exploateringsavtal Ekonomiska frågor mellan kommunen och exploatören regleras i exploateringsavtal. Allmän plats Kostnader för åtgärder inom allmän plats regleras i exploateringsavtal. Fortsatt underhåll av allmän plats belastar ekonomiskt Sotenäs kommun. Fastighetsbildning Kostnader för lantmäteriförrättningar i samband med fastighetsbildning för planens genomförande ska belasta exploatören. Kostnader för ledningsrätt för allmänna ledningar och anläggningar inom kvartersmark belastar respektive ledningsägare. VA och dagvatten va-anläggningsavgift ska erläggas för anslutning till den allmänna vaanläggningen enligt gällande taxa. Geoteknik/blocknedfall Kostnader för geotekniska respektive säkerhetshöjande åtgärder som krävs för byggnader och anläggningar inom planområdet liksom återställande av mark efter sprängning/schaktning regleras i exploateringsavtal. Värme, el, tele och datakommunikation Kostnader för nya kablar samt eventuell flyttning av befintliga ledningar/kablar liksom framdragning av ledningar för el, tele och datakommunikation till nya bostadsfastigheter belastar respektive fastighetsägare, då åtgärderna är föranledda av planens genomförande. Återställande av ytskikt efter grävarbeten inom allmän plats ska ske på respektive fastighetsägares bekostnad. Tekniska frågor VA och dagvatten Planområdet ska ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Kommunen anvisar anslutningspunkt för respektive fastighet. Kommunala va-ledningar finns i Ulebergshamnsvägen. Möjlighet finns att ansluta de föreslagna fastigheterna till anslutningspunkt i Ulebergshamnsvägen, se illustration sid 16. Dagvattenledningar från tomtmark kan, efter eventuell fördröjning inom respektive fastighet, anslutas till befintliga dagvattenledningar i Ulebergshamnsvägen. Gator Utbyggnad av enskild tillfartsväg till bostadsfastigheterna görs av exploatör. Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

47 27 Värme och avfall I området finns inget fjärrvärmesystem. Befintlig bebyggelse i närområdet har individuella uppvärmningssystem. Detsamma kommer att gälla för nya bostäder. Intentionen är att nya bostadshus ska vara energieffektiva och värmas med luftvärmepump, solfångare eller dylikt. Sophämtning av hushållsavfall sker vid Knottgatan. Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses enligt de regler som gäller för renhållning, källsortering och kompostering i kommunen. Återvinningsbart material som hårdplast, metall, glas m m transporteras genom respektive boendes omsorg till någon av kommunens återvinningsstationer. Grovavfall lämnas på Hogenäs återvinningscentral. Naturområden Målsättningen med områden avsatta som NATUR är att dessa skall behållas öppna och hållas i ett vårdat skick. Lösa stenblock ska plockas bort eller säkras inom det angränsande naturområdet. Kommunen tar därefter ansvar för skötsel. Geo- och bergteknik Bergab AB har genomfört en bergteknisk utredning av planområdet. Utredningen redovisas i rapport daterad Av utredningen framgår att rensning av lösa stenblock/skrotsten som ligger i direkt anslutning till, eller i slänten bör ske. I plankartan har en planbestämmelse införts som anger att Lösa stenblock och skrotsten som ligger i anslutning till byggrätt ska rensas bort eller säkras. Efter utsprängning i bergslänt ska ny bergteknisk bedömning göras. Om bergsäkringsåtgärder bedöms nödvändiga ska dessa utföras så att så att inga utfall av block kan ske. Brand De brandposter som finns i området är tillräckliga för den föreslagna exploateringen. Framkomligheten med brandfordon har beaktats vid planläggningen. El, tele och datakommunikation Vid arbeten i mark beställs kabelutsättning av elkablar och eventuella andra elanläggningar innan schaktningsarbeten påbörjas. Vid projektering ska anslutning för optofiber beaktas. Tekniska utredningar Respektive fastighetsägare ansvarar för eventuellt tillkommande tekniska utredningar som är nödvändiga för att uppföra byggnader och anläggningar inom planområdet. Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Planbeskrivning Hunnebostrand, Sotenäs kommun Antagandehandling

48 28 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Målsättningen är att nedanstående tider ska gälla för planarbetet och planens genomförande: uni 2015 uli-aug 2015 Okt 2015 Maj 2016 November 2016 December 2016 Medverkande i planarbetet Beslut om samråd Samråd av förslag till detaljplanen med bland andra berörda markägare, länsstyrelsen, myndigheter och kommunala nämnder. Beslut om granskning Granskning av förslag till detaljplan Antagande av detaljplan, KF Laga kraft Detaljplaneförslaget har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB genom Anna Eklund, landskapsarkitekt och Karin Bjelkenäs, landskapsarkitekt. Det inledande programförslaget upprättades av Sotenäs kommun, Miljö- och byggkontoret. Detaljplaneförslaget har t.o.m. samrådsskedet handlagts av Cecilia Lindsten, landskapsarkitekt på Miljö- och byggförvaltningen och därefter av Amanda ansson, planhandläggare/bebyggelseantikvarie, Miljö- och byggförvaltningen, Sotenäs kommun. USTERING EFTER GRANSKNING Efter genomförd granskning har synpunkter på planhandlingarna inkommit som föranleder ett förtydligande gällande va-anslutning. För att varje bostadsfastighet ska kunna ges egen anslutningspunkt invid fastighetsgräns har u-område utökats i planområdets västra del. Dessutom har mindre redaktionella ändringar gjorts i planhandlingarna. Förtydliganden i planhandlingarna är av sådan art att det inte krävs en ny utställning. Amanda ansson Miljö- och byggförvaltningen Sotenäs kommun Anna Eklund Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för Ellene 1:381 m fl Hunnebostrand, Sotenäs kommun

49

50 Beställare: Lars I Karlsson Myresjöhus Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig oakim Karlsson Handläggare Maria Göthfors Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

51 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Åtgärder Sammanfattning... 5 Bilaga 1 Planritning, bergteknisk utredning Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

52 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning 1 1 Allmänt På uppdrag av Myresjöhus AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk utredning inom detaljplan för upprättande av tomter för Ellene 1:381 m.fl i Hunnebostrand, Sotenäs kommun. Figur 1 visar flygbild över området. Ulebergshamnsvägen 100 meter Figur 1. Flygbild över undersökt område rött). Den bergtekniska utredningen omfattar fältkartering, bedömning av stabilitet i befintlig slänt samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Fältbesöket genomfördes och omfattar observerade bergarter, sprickor, och lösliggande block i terrängen. Geologi och identifierade instabila block redovisas på planritning i Bilaga 1 Planritning, bergteknisk utredning. Det aktuella undersökningsområdet är cirka 70x40 m stort och ytan utgörs till stor del av bevuxen moränjord. I den östra slänten som delvis ligger utanför detaljplanområdet, har tidigare förekommit brytning av sten och inom de östra delarna av området finns idag rester av skrotsten och bearbetade, kasserade block, foto 1-2). Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

53 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning 2 Foto 1 och 2, slänten sett från väster och söder. Inom detaljplanområdet finns inget synligt berg i dagen förutom en mindre, flack häll nedanför slänten. Eventuellt förekommer fast berg bakom sprängstenen. Att utföra en besiktning av bergets stabilitet inom eller öster om detaljplanområdet går inte då berget är täckt av sprängsten. 2 Geologi Berggrunden i omgivningarna runt detaljplanområdet består av en gråröd, massformig Bohusgranit. Den är uppsprucken i västnordvästliga och ostnordostliga sprickor med branta till vertikala stupningar. Det förekommer även nordnordvästliga till nordsydliga sprickor med medelbrant stupning mot väst som skär av tidigare sprickor i bakkant, samt flacka sprickor som skär av övriga sprickor i botten. Generellt kan Bohusgraniten sägas vara en stabilt uppsprucken bergart, men i en eventuell sprängd skärning kan viss förstärkning behövas i form av enstaka bult. Slänten med sprängsten är stabil, dock förekommer enstaka instabila block, foto 3-4). Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

54 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning 3 Foto 3, exempel på block som ser ut att ligga instabilt. Foto 4, exempel på block som ser ut att ligga instabilt. Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

55 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning 4 Berg i dagen har observerats i bergskärningen öster om planområdets norra gräns. Berget bedöms idag vara stabilt, foto 5. Foto 5, bergskärning öster om planområdets norra gräns 3 Åtgärder Vid iordningställande av tomterna kan eventuella instabila block plockas bort eller flyttas. Detta görs lämpligast i samband med annat röjningsarbete i området. Exakt vilka och hur många block som ska tas bortmåste avgöras på plats av de som utför rensningen av block i området. Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

56 Detaljplan Ellene 1:381 Bergteknisk utredning 5 4 Sammanfattning Besiktning av berg inom detaljplanområdets gränser är inte möjlig så länge sprängsten täcker eventuellt berg. Slänten med sprängsten i östra delen av, samt öster om planområdet är i huvudsak stabil, men bedöms ha mindre instabila partier. I samband med övriga markarbeten rensas slänten på instabila partier sprängsten. Om bergschakt utförs och bergslänt skapas tillkallas bergsakkunnig för bedömning av eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Maria Göthfors Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG

57 N 1:305 Y= X= :290 Plangräns 46 ELLENE 47 Plangräns 1: , Y= X= : : Plangräns ELLENE 1:343>1 X= Y= :185 1:342 1: m Y= X= Y= X= Y= X= Planritning, Bergteknisk utredning Ellene 1:381 TECKENFÖRKLARING Spricka med uppmätt stupning Spricka med brant graders) stupning Spricka med vertikal 90 graders) stupning Spricka med horisontell 0-10 grader) stupning. Inkl bankning Ungefärligt läge för instabila sprängstensblock Område med sprängsten Berg i dagen

58 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 156 KA 2016/812 Information om detaljplan för gamla Hunnebostrand, Sotenäs kommun Sammanfattning Miljö- och byggkontoret har tillsammans med Norconsult upprättat samrådshandlingar för rubricerat område. Området omfattar framförallt de äldre delarna av Hunnebostrands samhälle, lokaliserade kring den karaktäristiska hamnmiljön se bild nedan). Målet med en ny detaljplan är att få ett tydligt beslutsunderlag som ger kulturmiljön ett juridiskt skydd mot olämpliga förändringar samtidigt som planbestämmelserna anpassas till dagens utvecklingsbehov. Denna detaljplan handläggs enligt PBL 2010:900. Byggnadsnämnden godkände , samrådshandlingar daterade Byggnadsnämnden beslutade vidare att planen ska samrådas enl. plan- och bygglagen 2010:900) 5 kap, Bakgrund För större delen av gamla Hunnebostrand gäller en stadsplan som fastställdes Planen är i flera avseenden otidsenlig och därmed inte något lämpligt regleringsinstrument. Området är utpekat som en utav kommunens bevarandevärda kulturmiljöer. Gällande detaljplaner för gamla Hunnebostrand saknar helt anvisningar och bestämmelser med syfte att skydda och bevara denna kulturmiljö. Gällande planer utgör snarare ett hinder för en fortsatt utveckling av samhället och en god bebyggd miljö. Behovet av en ny detaljplan för gamla Hunnebostrand är således stort. Målet med en ny detaljplan är att få ett tydligt beslutsunderlag som ger kulturmiljön ett juridisk skydd mot olämpliga förändringar samtidigt som planbestämmelserna anpassas till dagens utvecklingsbehov. Vidare är målsättningen att kommunen med utgångspunkt i den nya detaljplanen ska kunna erbjuda snabb handläggning samt kunna ge relevanta råd och riktlinjer till fastighetsägare och verksamhetsutövare vid önskemål om förändring. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Plankarta daterad Planbeskrivning daterad Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen tar del av informationen. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1741)

59 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 65 Dnr BN 2010/569 Detaljplan för gamla Hunnebostrand, Sotenäs kommun Miljö- och byggkontoret har tillsammans med Norconsult upprättat samrådshandlingar för rubricerat område. Området omfattar framförallt de äldre delarna av Hunnebostrands samhälle, lokaliserade kring den karaktäristiska hamnmiljön se bild nedan). Målet med en ny detaljplan är att få ett tydligt beslutsunderlag som ger kulturmiljön ett juridiskt skydd mot olämpliga förändringar samtidigt som planbestämmelserna anpassas till dagens utvecklingsbehov. Detaljplanen utarbetas med stöd av PBL 2010:900 och enligt reglerna för så kallat normalt planförfarande. Samråd ska ske enligt 5 kap. 11 PBL. Byggnadsnämnden föreslås att, godkänna samrådshandlingarna samt besluta att genomföra samråd. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens arbetsutskotts beslutsprotokoll Plankarta daterad Planbeskrivning daterad Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner samrådshandlingar daterad Byggnadsnämnden beslutar att planen ska samrådas enl. plan- och bygglagen 2010:900) 5 kap, Skickas till Kommunstyrelsen, för kännedom Plankonsult \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2016\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1421)

60 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2010/569 Sida 15) Detaljplan för gamla Hunnebostrand, Sotenäs kommun Sammanfattning Miljö- och byggkontoret har tillsammans med Norconsult upprättat samrådshandlingar för rubricerat område. Området omfattar framförallt de äldre delarna av Hunnebostrands samhälle, lokaliserade kring den karaktäristiska hamnmiljön se bild nedan). Målet med en ny detaljplan är att få ett tydligt beslutsunderlag som ger kulturmiljön ett juridiskt skydd mot olämpliga förändringar samtidigt som planbestämmelserna anpassas till dagens utvecklingsbehov. Denna detaljplan handläggs enligt PBL 2010:900. Byggnadsnämnden föreslås att, godkänna samrådshandlingarna samt besluta att genomföra samråd. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

61 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2010/569 Sida 25) Bakgrund För större delen av gamla Hunnebostrand gäller en stadsplan som fastställdes Planen är i flera avseenden otidsenlig och därmed inte något lämpligt regleringsinstrument. Området är utpekat som en utav kommunens bevarandevärda kulturmiljöer. Gällande detaljplaner för gamla Hunnebostrand saknar helt anvisningar och bestämmelser med syfte att skydda och bevara denna kulturmiljö. Gällande planer utgör snarare ett hinder för en fortsatt utveckling av samhället och en god bebyggd miljö. Behovet av en ny detaljplan för gamla Hunnebostrand är således stort. Målet med en ny detaljplan är att få ett tydligt beslutsunderlag som ger kulturmiljön ett juridisk skydd mot olämpliga förändringar samtidigt som planbestämmelserna anpassas till dagens utvecklingsbehov. Vidare är målsättningen att kommunen med utgångspunkt i den nya detaljplanen ska kunna erbjuda snabb handläggning samt kunna ge relevanta råd och riktlinjer till fastighetsägare och verksamhetsutövare vid önskemål om förändring. Tidigare beslut KS 40 Positivt planbesked MBN 219 Beslut om att lyfta ärendet till kategorin PÅGÅENDE MBNau 151 Godkänner program till detaljplan MBN 80 Godkännande av programsamrådsredogörelse skickas till KS BNau 54 Beslut om fortsatt handlingsplan BNau 134 Beslut om godkännande av programsamrådsredogörelse samt beslut att upprätta samrådshandlingar Beskrivning av ärendet Miljö och byggkontoret har tillsammans med Norconsult tagit fram en samrådshandlingar daterad I den kommande detaljplanen kommer flera motstridiga intressen att hanteras. Samrådshandlingarna är ett förslag på hur dessa intressen ska hanteras. Marken är sedan tidigare ianspråktagen och tidigare detaljplaner reglerar användandet av marken. Det finns idag sex stycken gällande planer inom planområdet, varav två av dessa styr de största delarna; stadsplanen från 1954 och ändring av stadsplanen I samband med att en ny detaljplan arbetas fram så är kommunen skyldig att utreda om marken är lämplig för ändamålet som föreslås PBL 2010:900 2 kap). Kommunen har tagit fram flera typer av utredningar för att säkerhetsställa lämpligheten av markens användande; Bergbesiktning och radonmätning, byggnadsinventering, Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

62 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2010/569 Sida 35) gestaltningsprogram, miljöutredning och miljökonsekvensbeskrivning. De olika utredningarna påverkar detaljplanens utformning och redogör framtida utmaningar. Miljökonsekvensbeskrivningen redogör att det finns risk för skred i delar av området. Kommunen arbetar med att ta fram åtgärder som förhindrar skred och restriktioner har förts in i detaljplanen för markbelastning på de ostabila delarna. Det har skett stora förändringar sedan de gällande detaljplanerna antogs och därmed innebär den nya detaljplanen att fastighetsägare som fått bygglov som strider mot detaljplan i och med antagande får ökade rättigheter. Förslaget möjliggör en förändring av användningen av flera fastigheter, sjöbodar och restauranger som tidigare haft beteckningen hamnändamål förslås att istället definieras CHV för att förutom hamnändamål även möjliggöra handel under en begränsad period av året. Ett område som i gällande detaljplan medger industri används som flerbostadshus och föreslås att ändras till bostad. För större delen av området finns det i gällande detaljplan bestämmelser om en våning. Flertalet utav byggnaderna har med tiden förändras och med dagens mått definieras dessa byggnader som två våningar. Den nya detaljplanen föreslås att begränsa nockhöjden samt takvinkel istället för våningsantal och därmed kommer tidigare planstridiga byggnader att få rättigheter till det nuvarande användandet. Hunnebostrand är en utav kommunens värdefulla kulturmiljöer och har därför studerats utifrån dess kulturhistoriska värde. För miljön i Gamla Hunnebo gäller att helheten är större än summan av delarna. Varje byggnad är en viktig del för helheten. Om flera enskilda hus förändras påverkas också helhetsintrycket. I Gamla Hunnebo har det byggts om sedan början av 1800-talet och här finns hus från varje decennium sedan dess. Alla tidsepoker är intressanta och speglar hur samhället förändrats. Möjligheterna att bygga om och förändra byggnader föreslås att styras genom detaljplanen med bland annat utformningsbestämmelser, skyddsbestämmelser och utökad bygglovsplikt för samtliga fastigheter. Byggnaderna har fått olika bestämmelser utifrån dess kulturhistoriska värde. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kommunen har upprättat en investeringsbudget för detaljplanen, kommunen står för samtliga kostnader för detaljplanen. Efter detaljplanens antagande kommer kommunen kunna sälja mark till fastighetsägare inom området samt ta ut en planavgift vid framtida bygglovsprövning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

63 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2010/569 Sida 45) Regelverk Detaljplanen utarbetas med stöd av PBL 2010:900 och enligt reglerna för så kallat normalt planförfarande. Samråd ska ske enligt 5 kap. 11 PBL. Medborgarperspektiv Genom samråd ska berörda fastighetsägare få möjlighet att yttra sig och påverka planförslagets utformning. Slutsats Miljö- och byggförvaltningen gör bedömningen att förslaget är genomarbetat och att det kan ställas ut för samråd. Några ytterligare detaljer finns som kan ses över och eventuellt justeras innan ett samrådsutskick: *Läsanvisningen i planbeskrivning behöver eventuellt förtydligas ytterligare. *Historiekapitlet kan utökas något exempelvis rörande Hunnebos uppkomst från tre gårdar och jordbruket som bör nämnas. *Namn på befintliga planer som i sin helhet upphävs bör läggas in i planbeskrivningen. *Texten om höga vattenstånd och översvämning vill vi kika på lite till. Läs gärna och kommentera) *Ljuskulör under utformning av byggnader kan specificeras bättre. *Formulering om enkelriktad trafik på Strandgatan behöver funderas över. Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden godkänner samrådshandlingar daterad Byggnadsnämnden beslutar att planen ska samrådas enl. plan- och bygglagen 2010:900) 5 kap, Bilaga Plankarta daterad Planbeskrivning daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Miljö- och byggförvaltningen, planavdelningen Plankonsult Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

64 Miljö- och byggförvaltning Planhandläggaren/Bebyggelseantikvarien Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr 2010/569 Sida 55) Simon Sällström plan- och byggchef Amanda ansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

65 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Detaljplan för Hunnebo 1:647 och Ellene 1:283 m fl Gamla Hunnebo Sotenäs kommun Planbeskrivning Samrådshandling

66 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Detaljplan för Gamla Hunnebo Sotenäs kommun Planbeskrivning Samrådshandling Beställare: Sotenäs kommun Parkgatan KUNGSHAMN Beställarens representant: Amanda ansson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Gunnar Håkansson Erik Wikström, Adam Peterson, Sonja Pettersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: n:\104\03\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\planbeskrivning hunnebostrand.docx anna Bordier 2 45)

67 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Läsanvisningar för detaljplanen Detaljplan omfattar en kulturhistoriskt värdefull miljö med ca 200 fastigheter. Som underlag för detaljplanen har en byggnadsinventering utförts. Av denna framgår att det kulturhistoriska värdet och andra förutsättningar varierar från fastighet till fastighet. För att reglera hur de kulturhistoriska värdena och övriga förutsättningar ska hanteras har plankartan utformats med individuella planbestämmelser för varje enskild fastighet. Av praktiska skäl är det inte möjligt att på plankartan få plats med och redovisa alla planbestämmelser inom respektive fastighet. För att få en tydlig och lättläst plankarta har denna därför kompletterats med en bestämmelsetabell. Detaljplanens plankarta är uppdelad i fyra blad. Kartblad 1-3 redovisar planområdets utbredning, användning av mark och vatten, utformning av allmänna platser, begränsningar av markens bebyggande, samt markens anordnande. Kartblad 4 redovisar planbestämmelserna samt den tillhörande tabellen. Bestämmelsetabellen kompletterar plankartorna med ytterligare bestämmelser för respektive fastighet. Plankartan, listan med planbestämmelser samt bestämmelsetabellen är avsedda att läsas tillsammans för att ge en heltäckande bild av vilka bestämmelser som gäller för respektive fastighet eller plats. Bestämmelsetabellen Bestämmelsetabellen redovisar per fastighet de egenskapsbestämmelser som gäller inom fastigheten. Fastigheterna redovisas i bokstavsordning efter traktnamn samt i nummerordning efter fastighetsbeteckning. Vissa fastigheter i Hunnebostrand har samma fastighetsbeteckning för en bostadstomt samt för en sjöbod, men ligger i olika delar av planområdet. I dessa fall behöver även Markanvändningen knytas till fastigheten för att kunna avläsa rätt planbestämmelser i bestämmelsetabellen. Sjöbodar har markanvändningen CHV 1 och bostadsfastigheter har markanvändningen B eller BH. I enstaka fall är fastigheter uppdelade i två ytor Exempelvis Hunnebo 1:37). Dessa fastigheter har för att kunna skiljas åt markerats med Vä och Ös, alternativt No och Sö i bestämmelsetabellen för den västra respektive östra eller norra respektive södra delen av fastigheten för att kunna skiljas åt. Exempel på hur tabellen ska läsas Hunnebo 1:94. På plankartan redovisas tillåten markanvändning bostäder) samt inom vilka delar inom fastigheten där byggnad inte får uppföras respektive mark där endast bostadskomplement medges. För fastigheten gäller bestämmelse f 5 markerad med röd ring i exempelbilden). Av bestämmelsetabellen grön markering) framgår att härutöver gäller bestämmelserna q 1, q 2, k 1, k 3, k 4, f 4, e 1 samt angivelse om högsta tillåtna nockhöjd +9,1 meter. Listan med planbestämmelser innehåller även generalla bestämmelser som gäller för alla fastigheter inom planområdet. 3 45)

68 4 45) Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569

69 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Innehåll Förord... 8 Handlingar... 8 Planens syfte och huvuddrag... 8 Plandata... 9 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner Riksintressen Planprogram Kommunala riktlinjer Förutsättningar och förändringar Historik Hunnebostrands utveckling Bebyggelsehistorik Huvudfrågan Mark, vatten och vegetation Geotekniska förhållanden Norra området Mittenområdet Mellankajen Södra kajen Bergteknisk utredning Fornlämningar Risk för höga vattenstånd Havsnivåhöjning Höga vattenstånd i Hunnebostrand Skyddsåtgärder Bebyggelse Utnyttjandegrad Tomtstorlekar Bevarande Gestaltning Utökad lovplikt Sjöbodarna Bidrag för upprustning och underhåll av kulturhistoriskt skyddad bebyggelse Gatunät, gång- och cykeltrafik )

70 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Kollektivtrafik Parkering, angöring Det offentliga rummet Offentlig och kommersiell service Handel Sjömacken Teknisk försörjning Dagvatten Vatten och avlopp Värme El, tele och bredband Avfall Hälsa och säkerhet Buller Risk för översvämning Radon Förorenad mark Trygghet och tillgänglighet Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal Fastighetsrättsliga frågor Ansökan om lantmäteriförrättning Fastighetsbildning, konsekvensbeskrivning Gemensamhetsanläggningar Servitut och ledningsrätter Arrenden Tekniska anläggningar Vatten, avlopp och dagvatten Trafik El- och teleförsörjning, uppvärmning Tekniska utredningar/undersökningar Sjömack Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser för markägare Ekonomiska konsekvenser för övriga Miljökonsekvenser )

71 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Behovsbedömning Ställningstagande till frågan om betydande miljöpåverkan Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. MB Länsstyrelsens tidigare ställningstaganden Miljömål Fortsatt planarbete )

72 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Förord Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun har MBN 219 beslutat att ta fram detaljplan för den gamla delen av Hunnebostrand och samtidigt beslutat att ge Miljö- och byggkontoret i uppdrag att starta arbetet med detaljplan. Handlingar Detaljplanen består av: - plankarta i skala 1:500 med planbestämmelser. Bestämmelser för enskilda fastigheter redovisas i särskild tabell. Plankartan inkl bestämmelser och tabell omfattar totalt 4 blad. - planbeskrivning med genomförandebeskrivning denna handling) Utredningar och planunderlag: - Planprogram , rev Programsamrådsredogörelse Bergbesiktning och radonmätning, Norconsult AB Geotekniskt utlåtande Geotekniskt utlåtande inför en bevarandeinriktad detaljplan), Norconsult AB Sigma Civil), Byggnadsinventering, Sotenäs kommun, UTKAST - Gestaltningsprogram Gestaltning i kulturhistoriskt värdefulla kustsamhällen), Sotenäs kommun, UTKAST - Miljöutredning Sjömack i Hunnebostrand Historisk miljöinventering), Norconsult AB, MKB - Miljökonsekvensbeskrivning inför stabiliseringsåtgärder med tryckbankar i Hunnebostrands hamn, HydroGIS AB, ) Övriga handlingar i ärendet är: - Fastighetsförteckning Planens syfte och huvuddrag Den gamla delen av Hunnebo utgör en sammanhängande bebyggelse där sjöbodar och bostadshus mm tillsammans bildar en kulturhistorisk miljö av stort värde. Kulturvärdet ligger både i miljön som helhet men också i enskilda byggnader. Detaljplan syftar till att genom det regelverk som planbestämmelserna utgör slå 8 45)

73 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 vakt om bebyggelsens karaktär och miljöns kulturvärde och samtidigt ge ett tillräckligt juridiskt skydd mot olämpliga förändringar. Målsättningen är att Gamla Hunnebo även i framtiden skall utgöra ett levande samhälle. Detaljplanen ger ett regelverk för de ramar inom vilket samhället kan förvaltas och utvecklas och ger stöd för hantering av olika typer av förändringar som kräver bygglov. I detaljplanen bekräftas i huvudsak nuvarande markanvändning med handel och verksamheter i sjöbodar och främst bostäder inom övriga delar av planområdet. Detaljplanen reglerar markanvändning inom kajområden och övrig allmän platsmark samt användning av vattenområden. I detaljplanen hanteras även frågor såsom geotekniska förhållanden och framtida högre havsnivåer. Plandata Planområdet omfattar bostadsbebyggelsen nedanför Söndre Hoge Berg och hamnområdet från Nordre Hoge Berg i norr till Södra kajen i söder. Vattenområdet som ingår i planen inbegriper halva hamnbassängen, med gräns i vattnet enligt detaljplan från 1981 för St Görans ö. Åt öster avgränsas planområdet av den branta bergssluttningen på Söndre Hoge Berg. Figuren visar med rödmarkering detaljplanens ungefärliga läge i Hunnebostrand. Planområdet utgör som helhet cirka 12,4 hektar, varav cirka 4,4 hektar utgörs av vatten. 9 45)

74 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Ett stort antal fastigheter ingår i planområdet, drygt 200 stycken. De består av dels privata fastigheter med bostadshus och fastigheter med sjöbod och brygga. Gator, kajer och stigar är till största delen kommunens mark. Figuren visar med rödmarkering detaljplanens ungefärliga utbredning i den gamla delen av Hunnebostrand )

75 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I gällande översiktsplan från 2010 betecknas området som område med höga kulturhistoriska värden. Detaljplaner Det finns idag sex stycken gällande planer inom planområdet, varav två av dessa reglerar de största delarna. Stadsplanen från 1954 anger bostäder med möjlighet till handel och med vissa utformningsbestämmelser. Ändring av stadsplanen från 1983 anger att området ska utnyttjas för hamnändamål, ändamålsbestämmelse Th i planen, vilket uttolkas gälla för hamnverksamhet med hantering av tunga varor och större fartyg. Ett par mindre planer för enskilda eller ett fåtal fastigheter finns även i området 1427-P93/9 samt 1427-P36), dessa ersätts i sin helhet i och med den nya detaljplanen. Planbestämmelserna i gällande planer har i bygglovärenden överprövats och myndigheter har inte ansett bestämmelserna gälla för dagens fritidsbåtstrafik och tillhörande serviceverksamheter. Ett stort antal avvikelser från gällande detaljplan har i enlighet med detta skett med viljan att utveckla samhället och medge bygglov i området. I nu gällande detaljplaner saknas bestämmelser för utformning eller användning som innebär bebyggelsehistoriskt skydd för såväl husen som gatu- och hamnmiljöerna. Riksintressen Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil är ett riksintresse enligt Miljöbalkens 4 kap 2. Hela planområdet ingår i detta riksintresseområde, där turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömning av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Kustområdet är även av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns. Riksintressena utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Planområdet gränsar till riksintresse för friluftsliv och för naturmiljövård i den västra sidan )

76 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Planprogram Planprogram för gamla Hunnebo togs fram 2011 och reviderades I programmet redovisas det skydd och bevarande som avses införas i detaljplan för gamla Hunnebo. Kommunala riktlinjer För området gäller Bygg med känsla - Råd och riktlinjer för nybyggnad och ombyggnad av småhus i Sotenäs kommun, en skrift med rådgivande status, antagen av kommunfullmäktige För sjöbodar finns en Sjöbodspolicy antagen av kommunfullmäktige Sotenäs kommun arbetar också med ett gestaltningsprogram för kustsamhällena - Gestaltning i kulturhistoriskt värdefulla kustsamhällen, Utkast. Förutsättningar och förändringar Historik Hunnebostrands utveckling Bohuslän gränsar mot Skagerak och Kattegatt. Fiske och sjöfart har länge varit viktiga näringsgrenar längs kusten. Hunnebostrand är en av alla de kustorter som bildats inne i vikar, på öar och utmed sund i skärgården. Den naturliga lugna och skyddade hamnbassängen mellan fastlandet och St. Görans ö avgjorde gamla Hunnebos läge. En säregen tät bebyggelsestruktur har vuxit upp mellan de kala bergen, invid de naturliga hamnplatserna. Bebyggelsen har utvecklats och formats efter tidernas respektive behov med hänsyn både till fisket och till stenhuggeriverksamheterna. Historiskt sätt har Hunnebo varit en viktig landningsplats för inte minst sill. Sillen landades där och förvarades i bodar där den saltades och lades i tunnor som sedan skeppades vidare med större båtar för vidare transporter. Hunnebo var tidigt så pass viktig att danske kungen Chistian IV köpte Hunnebo gård år 1587 för att på så sätt kunna kontrollera handeln med sill. Fiskarbefolkningen var beroende av samarbete och närheten mellan platser som havet, båten, bostadshuset och bryggan med sjöbod. Livet mellan husen var viktigt 12 45)

77 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 för att livet skulle fungera. Bristen på utrymme och behovet av närhet till båten gjorde att kustborna byggde tätt. Den kuperade terrängen avgjorde hur husen kunde placeras på klipporna. Stränderna kantades av bryggor och sjöbodar för verksamheterna. Få fiskelägen i Bohuslän speglar fortfarande i sin miljö den historiska utvecklingen lika tydligt som Hunnebostrand. Hunnebo är ett fiskeläge som präglats av kombinationen av fiske och stenhuggeri. Från 1860 till 1870-talen tog stenindustrin fart och stenhuggare flyttade till Hunnebo från andra håll, bland annat från Blekinge där det också fanns stenindustri. Husen byggdes då lite längre från vattnet eftersom stenhuggarna inte var beroende av närhet till båten på samma sätt som fiskare och skeppare. Bebyggelsen närmast vattnet i Gamla Hunnebo användes alltså främst av fiskare och skeppare. Marken längre bort från vattnet, utanför planområdet, var tidigare jordbruksmark som delvis fick omvandlas till bostäder. Stenhuggarbebyggelsen har andra karaktärsdrag än fiskarbebyggelsen. Raka gator och grönskande trädgårdar ger dessa områden sin speciella karaktär. Efter första världskriget ökade stenindustrin ytterligare och man började använda sig av täckta stenbrott istället för de tidigare vanliga öppna stenbrotten. Då blev kajen norr om planområdet, där det idag är en park för stenkonstverk och statyer, en stor stenindustri intill berget. Efter den ekonomiska kraschen 1929 försvann efterfrågan på huggen granit och en kraftig nedgång följde för stenindustrin på 1930-talet och framåt. Det privata ägandet av marken där bostadshuset står är en förhållandevis sen konstruktion i Bohuslän. Historiskt har mycket mark ägts av kronan/staten genom stiftelser, främst Margaretha Whitfeldts stiftelse. I Gamla Hunnebo tillhörde marken ursprungligen Hunnebo gård och till mindre del Ellene gård. Sedan mitten av 1800-talet har Bohuskusten varit attraktiv som rekreationsområde. Havet, klipporna och det salta vattnet fascinerade besökarna och Bohuskusten blev synonymt med hälsosam rekreation och avkoppling. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal blev det vanligt att sommargäster hyrde rum hos lokalbefolkningen, som därigenom fick en välkommen extrainkomst. Bruket att bygga en extrabostad i källarvåningen blev vanligt. Semesterlagstiftningen som kom 1938 innebar en märkbar ökning av sommargäster i Gamla Hunnebo under 1940-talet. I dagsläget är Hunnebostrand en attraktiv ort såväl för åretruntboende som för delårsboende och besökare. Näringslivet i Bohuslän utvecklas i en riktning där 13 45)

78 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 turistnäringen blir alltmer dominerande och nyanserad. Olika kustorter utvecklar sina specialiteter och konkurrerar om turisterna, såväl de som kommer sjövägen, som de som kommer landvägen. Hunnebostrand har en attraktiv gästhamn, och lockar med karaktäristisk historisk miljö och en varierande bredd av aktivitetsmöjligheter. Nya verksamheter som lockar turister etableras kontinuerligt. Det aktualiserar frågan om ett samhälle med goda förutsättningar året runt, inte bara med hänsyn till besöksnäringen. Bebyggelsehistorik Historiskt behövde bostadshusen ligga nära bryggan för att fiskarna snabbt skulle kunna ta sig ut och bedöma vädret när fisken kom. Skepparna behövde även ha uppsyn över sina båtar. Bostadshusen är också placerade med gaveln mot sjön för att uppfylla den tidens nyttokrav på utsikten. De äldsta bostadshusen är låga enplansstugor med ett rum och kök, så kallade enkelhus eller enkelstugor. Under perioder gjorde fiskelagen stora förtjänster, detta kan avläsas i de något större bostadshusen som tillkommit under sådana perioder. Från 1800-talet finns så kallade dubbelhus. Dessa har en korsplan och ibland en mindre förstuga eller veranda. Verandan var sällan isolerad och användes mest sommartid. Från att stenindustrin tagit fart byggdes bostadshusen med en markvåning av sten och trävåningar ovanpå. Med dessa hus kunde två lägenheter skapas i husen. Den bofasta befolkningen flyttade ner i stenvåningen i markplanet och kunde då hyra ut den ena lägenheten sommartid till turister. Bebyggelsen i Gamla Hunnebo utvecklades historiskt huvudsakligen från området innanför gamla ångbåtsbryggan i norr och runt korsningen Torggatan, Sördraoch Norra Strandgatan samt i den södra delen vid det lilla torget där Hunnebovägen startar i rikting söderut. Alltjämt är det utmed stranden och mellan stranden och Söndre hoge berg som den äldre bebyggelsen finns. Mellanrummen mellan husen var i det ursprungliga fiskeläget till för att användas gemensamt. Till skillnad från Smögen där fastighetsindelningen till viss del fortfarande ser ut så, har Hunnebo idag tomter kring husen med häckar och även ibland staket kring tomterna. För utevistelse sommartid fanns ofta en trädgårdsmöbel på backen utanför huset i en läig vrå. Stora balkonger eller altaner förekom inte. Mellanrummen mellan husen var i det ursprungliga fiskeläget till för att användas gemensamt. Därför var 14 45)

79 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 de enskilda bostadshusen i Gamla Hunnebo inte omgärdade av staket eller annat som hindrade fri rörelse mellan husen. Sjöbodarna var ursprungligen låga och enkla. Några har byggts i två våningar och i dag finns en blandning av äldre och yngre sjöbodar. Sjöbodarna har placerats så att det här och var skapats ett prång mellan bodarna där det är möjligt att ta sig ner till vattnet och bryggan. Med det ökande delårsboendet i Hunnebostrand kom en bebyggelsekultur som inte har sitt ursprung i fiskeläget. Bebyggelse komplement som altaner, terrasser och plank dyker upp för att skapa avgränsning mellan det privatägda och det allmänna. Dessa bebyggelseelement saknar tradition i området. I fiskelägets täta bebyggelse kan det också innebära att sikten skyms för grannarna. I proportion till ursprungshuset blir stora altaner och balkonger ofta ett främmande inslag i Gamla Hunnebos bebyggelsemiljö. I programhandlingen som ligger till grund för denna detaljplan redovisas karaktärsdrag för bebyggelse från olika tider i Hunnebostrand, Kapitel; Bostadshusens karaktärsdrag från 1850-tal till 2010). Huvudfrågan För att kunna ta till vara det kulturarv som Gamla Hunnebo representerar, krävs ett gemensamt ansvarstagande från stat, kommun och de markägare som äger och förvaltar bebyggelsemiljön. Detaljplanen är ett nödvändigt verktyg som kan balansera bevarandeintressen med övriga samhällsintressen och privata intressen som finns att utveckla i Gamla Hunnebo. Motivering till detaljplan med bevarandeinriktning för Gamla Hunnebo är bland annat att platsens historia fortfarande är tydlig vilket skapar ett värde. Sådana områden skapar en bättre förståelse dels för vilka resurser och vilken gemenskap som människorna hade i samhällena förr, dels för hur bebyggelsen då var utformad och inplacerad i landskapet. Byggnadernas storlek, läge och yttre form liksom markbehandling och vegetation är viktiga för upplevelsen av miljön. Utformningen av gaturummen och platserna mellan byggnaderna är lika starkt karaktärsskapande som byggnaderna i sig. Ett detaljerat bevarande av byggnader och miljöer, är motiverat i de fall där den äldre byggnadskonsten är bevarad )

80 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 För miljön i Gamla Hunnebo gäller att helheten är större än summan av delarna. Varje byggnad är en viktig del för helheten. Om flera enskilda hus förändras påverkas också helhetsintrycket. Varje enskilt bostadshus med tillhörande tomtplats är bärare av karaktärsdrag och representerar den tid då det byggdes och då det byggdes om. I Gamla Hunnebo har det byggts om sedan början av 1800-talet och här finns hus från varje decennium sedan dess. Alla tidsepoker är intressanta och speglar hur samhället förändrats. Det visuella sambandet mellan hus som ligger nära varandra är en central fråga. Helhetsmiljön med natur och bebyggelse är mycket utpräglad och stadsrum och gaturum spelar lika viktiga roller som själva husen. På senare år har förändringar skett som riskerar att hota kulturmiljövärdena i gamla Hunnebo. Att tillgodose alla dagens behov inom ramen för de tomtytor och de husvolymer som finns i Gamla Hunnebo är inte möjligt och därför behövs prioriteringar. Denna detaljplan avser styra hur den fortsatta utvecklingen av och förvaltandet av den kulturhistoriska miljön i Hunnebostrand ska ske innan detta unika arv förstörs. Mark, vatten och vegetation Hunnebostrand ligger i en bukt, vars södra del skyddas av några utanförliggande öar. Strandremsan innanför bukten begränsas av Nordre Hoge berg och Söndre Hoge Berg, som är 67 meter höga och tvärbranta med en skålformad dalgång mellan sig. Landskapet har en tydlig bohuslänsk karaktär och bergen innehåller högklassad granit. Planförslaget avser att bevara klippor, berghällar och den natur som finns kvar inom området. Dessa element är viktiga för förståelsen av hur bebyggelsemiljön har kommit till. Stora delar av hamnbassängen regleras som öppet vattenområde W 1 ). Vattenområden där småbåtshamn med flytbryggor tillåts regleras med planbestämmelse W 2. För vattenområde där det finns bryggor och befintliga byggnader ovan vatten i anslutning till sjöbodar, föreslås planbestämmelse W 3 ) som ger möjlighet att bevara befintliga bryggor och bodar ovan vatten med befintlig utformning och omfattning. Vid den norra kajen avses en ny sjömack drivmedelsförsäljning för båtar) kunna anläggas, inom vattenområde W 4. För den befintliga bron till St. Görans ö väster om planområdet föreslås planbestämmelse W 5 ), vattenområde 16 45)

81 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 som får överbyggas med körbar bro. Brons segelfria höjd är vid planens upprättande cirka 1,5 meter över vattenytan. Anläggandet av en vågbytare i norra delen av planområdet diskuteras. Detta är möjligt inom användningsbestämmelserna W 2 och W 4 och regleras inte närmare i planförslaget. Vågbrytaren bör uppföras på ett sådant sätt att den inte riskerar att inkräkta på det kaj- och vattenutrymme som behövs för att skolskepp och andra större fartyg eller skutor ska kunna lägga till vid kajen. Illustration av möjlig utformning av vågbrytare, vändplats, ny sjömack och hamnplatser vid Norra kajen. Geotekniska förhållanden De höga bergen består av röd Bohusgranit. Mellan bergen finns främst lera och på några områden fyllnadsmassor. Norra kajområdet består delvis av fyllnadsmassor. En kulverterad bäck rinner parallellt med Torggatan. Området utsätts i dag för 17 45)

82 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 belastning av trafik, och är undersökt vid flera tillfällen av geoteknisk expertis. Till tankstationen för båttrafik körs tunga tankbilar på kajen undersöktes området vid Mellankajen och kajen förstärktes gjorde Bohusgeo, Uddevalla, en utredning, som med dåvarande normer visade att marken, förutsatt att ingen ytterligare belastning tillkom, var säker gjordes återigen en utredning med provtagningar av Bohusgeo. I denna utredning visades att kajen vid det norra hamnområdet inte fullt ut uppfyllde då gällande säkerhetskrav. Som ett alternativ för att höja säkerheten diskuterades att anlägga en tryckbank meter utanför kajen. Emellertid utfördes inga åtgärder vid detta tillfälle. Under vintern och våren 2011/2012 har en ny geoteknisk utredning genomförts. Den har dessvärre visat på att stabiliteten är dålig och skredrisk föreligger vid flera kajer. Åtgärder krävs, exempelvis tryckbankar, och även en begränsning av belastningen på kajen väster om Strandgatan )

83 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Figuren visar de olika delområdena som använts vid geoteknisk bedömning och bergteknisk besiktning. Norra området Det norra området sträcker sig från Nodre Hoge berg i norr till Torggatan i söder, se figur nedan. Väster om Norra strandgatan ligger flerbostadshus, restauranger och affärer och öster om Norra strandgatan ligger fristående villor. Genom området går en lerfylld dalgång i nordöstlig riktning. orddjupet i dalgångens mitt uppgår till ca 15 meter enligt utförda undersökningar )

84 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 ordlagren består huvudsakligen av fyllnadsmaterial ovan lera som överlagrar friktionsjord på berg. Generellt består fyllnadsmaterialet i området av grusig sand. Vid den norra kajen består dock fyllnadsmaterialet av sprängsten och ett litet område med lättklinker. Fyllnadsmaterialets mäktighet uppgår generellt till mellan 1 och 4 meter. Lerans mäktighet uppgår till som mest ca 13 meter längst i norr och upp mot 30 meter i den södra delen av området. Leran är siltig och har inslag av skal. Inom högre belägna delar av området är torrskorpa utbildad. Tidigare gjorda beräkningar visar att stabilitetsförhållanden är mycket dålig för lokala glidytor vilket innebär att någon form av förstärkningsåtgärder erfordras. De låga säkerhetsfaktorerna lokalt kan även påverka långa glidytor negativt. Det norra området kräver att åtgärder utförs, till exempel i form av tryckbankar. Detaljplanen reglerar högsta tillåtna markbelastning till 10 kpa väster om norra Strandgatan. Tung trafik som idag belastar Norra Strandgatan bör minimeras. Mittenområdet Mittenområdet sträcker sig från Torggatan i norr till mellankajen i söder och begränsas av Söndre Hoge berg i öster och fiskebodar väster om Södra Strandgatan. ordlagren består huvudsakligen av fyllnadsmaterial ovan lera som överlagrar friktionsjord. Fyllnadsmaterialets mäktighet uppgår generellt till mellan 1 och 5 meter och består till största delen av siltig grusig sand. Leran är siltig med inslag av skal och har en mäktighet som varierar mellan 15 och 35 meter. Stabiliteten bedöms i området vara tillfredsställande med hänsyn tagen till utförda undersökningar och utvärderingar. Inga restriktioner angående stabiliteten finns i området för befintlig lastsituation. Detaljplanen reglerar högsta tillåtna markbelastning till 10 kpa väster om södra respektive norra Strandgatan. Vid nybyggnation eller tillkommande laster rekommenderas kontroll av stabiliteten enligt den geotekniska utredningen. Mellankajen Området runt mellankajen sträcker sig från fiskebodarna i nordöst till södra kajen i sydväst samt ner till Östanvindsgatan i sydöst )

85 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Genom området går en lerfylld dalgång i nordvästlig riktning. Längs kanterna på dalgången uppgår jorddjupen till som mest 5-6 meter. orddjupen ökar mycket snabbt mot dalgångens mitt, och med ledning av bergssidorna i övrigt, kan djupökningen ställvis ske i det närmaste lodrätt. orddjupet i dalgångens mitt uppgår till ca 20 meter enligt utförda undersökningar. ordlagren består huvudsakligen av fyllnadsmaterial ovan lera. Fyllnadsmaterialets mäktighet uppgår generellt till mellan 0,3 och 3,5 meter. Invid mellankajen består fyllnadsmaterialet av sprängsten. Lerans mäktighet uppgår till som mest 18 meter. Tidigare gjorda beräkningar visar att stabilitetsförhållanden är mycket dålig för lokala glidytor vilket innebär att någon form av förstärkningsåtgärder erfordras. Tidigare utförd tryckbank vid mellankajen behöver kompletteras både avseende längd, bredd och mäktighet. De låga säkerhetsfaktorerna lokalt kan även påverka långa glidytor negativt. Området vid mellankajen kräver åtgärd. Belastningen skall understiga 5 kpa för torgytan respektive 10 kpa för övrig yta på västra sidan om södra Strandgatan. Ingen nybyggnation eller ytterligare laster kan tillåtas. Södra kajen Det södra området sträcker sig från Mellankajen i norr och ner till södra kajen. Området har grunda jorddjup och berg i dagen på flera platser. ordlagren består huvudsakligen av fyllning ovan friktionsjord på berg. Fyllnadsmaterial mäktighet uppgår generellt till mellan 0,5 och 3 meter och består till största delen av grusig sand och sprängsten. Med hänsyn tagen till de grunda jorddjupen och mängden berg i dagen bedöms inga stabilitetsproblem föreligga i området. Inga restriktioner angående stabiliteten finns i området. Bergteknisk utredning För planområdet har en bergteknisk besiktning genomförts för att bedöma risk för blockfall i planområdet. Utredningen visar att områdets berggrund utgörs av fint medelkornig röd Bohusgranit. Berget delas upp av sprickor med mycket råa ytor. På makronivå förekommer vidsträckta raviner, men i meterskala är sprickorna ofta inte genomgående, vilket innebär att lösa block är ovanliga. På många platser syns 21 45)

86 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 spår efter stenbrott i form av slänter med synliga borrpipor eller kantiga block som har lämnats kvar. Av de naturliga block som förekommer finns det inget som utgör någon stabilitetsrisk i nuläget. Om tillkommande byggnader medför behov av schaktning i berg, skall dessa ske med försiktig sprängning, av hänsyn till omkringliggande byggnader och deras generellt korta avstånd till berg, för att undvika att sätta block och kilar av berg i rörelse. Rekommendationerna enligt geotekniskt och bergtekniskt underlag till detaljplanen ska följas och geoteknisk bedömning ska ske vid slutprojektering och bygglov. Fornlämningar Inom planområdet finns tre fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets fornsök FMIS. Det rör sig om två fyndplatser för föremål RAÄ Tossene 535:1 samt 536:1), dock har lämningarna plockats bort från platsen. Den tredje platsen är vid torget vid Södra Strandgatan. Detta rör sig om en minnessten som satts på platsen 1989 RAÄ Tossene 684:1). Då funna föremål har avlägsnats och minnesstenen är sentida bedöms det inte finnas hinder för detaljplanen ur ett arkeologiskt perspektiv. I samband med att miljökonsekvensbeskrivning MKB) togs fram för eventuella tryckbankar under vattnet väster om kajen gjordes mätningar med ROV-farkost och ingen indikation gavs då om något av marinhistoriskt intresse. Risk för höga vattenstånd Havsnivåhöjning En rad forskningsrapporter visar att vi står inför en klimatförändring under de kommande hundra åren med allt högre årsmedeltemperaturer. Ett varmare klimat påverkar bland annat världshavens medelvattenstånd genom vattnets utvidgning vid uppvärmning samt genom avsmältning av glaciärer. Havsnivån beräknas stiga med upp till ca 1,0 m fram till år 2100 på grund av klimatförändringarna. I Hunnebostrand mildras effekten till viss del av den pågående landhöjning och havsnivån beräknas i Hunnebostrand öka till + 65 cm år Den förändrade havsnivån kommer att påverka framför allt bryggor, sjöbodar och lågt liggande kajområden, men även lågt belägna bostadshus. SMHI har beräknat vattenstånden för Västra Götalans län i dagens och framtidens klimat. Beräkningarna har utförts med utgångspunkt från att medelvattenståndet 22 45)

87 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 kommer att höjas med + 98 cm mellan 1990 till Separat beräkningar för Hunnebostrand har inte utförts, men siffror finns att tillgå för Smögen som är beläget ca 1 mil sydväst om Hunnebostrand. Dessa beräkningar bedöms vara relevanta även för Hunnebostrand. Av figuren nedan framgår att landhöjning hittills har kompenserat ökningen av havsnivån. Någon tydlig effekt på havsnivån har därför så här långt inte varit märkbart. Framöver kommer dock höjningen av havsnivån vara kraftigare än landhöjningen. Fram till år 2030 beräknas nettoförändringen vara mindre än 10 cm och fram till år 2100 ca 63 cm. Källa: SMHI Uppdaterad klimatanalys av havsvattenstånd i Västra Götalands Län Havsvattenståndet påverkas lokalt av väder och vind samt av tidvatten. För översvämningsrisker är det framför allt de storskaliga vindarna i kombination med lågtryck som påverkar vattenståndet i Hunnebostrand. I Västra Götaland är det generellt vid västliga vindar som höga vattenstånd uppstår. Ett vanligt förlopp är att ett lågtryck passerar med vindar från sydost och syd som sedan vrider till sydväst och väst. Ungefär vid den tidpunkten uppmäts maximalt vattenstånd. Den extrema nivån varar vanligen i några timmar. Som mått på översvämningsrisker används ofta begreppet återkomsttid, vilket betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. I själva verket uttrycker begreppet en procentuell sannolikhet för att en händelse inträffar varje enskilt år. Begreppet återkomsttid ger därför en falsk känsla av säkerhet, eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Tabellen nedan visar den sammanlagda sannolikheten för att ett vattenstånd med en viss återkomsttid skall överskri )

88 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 das under en längre tidsperiod. Ett vattenstånd med återkomsttiden 100 år har t ex 5 % sannolikhet att inträffa eller överskridas under 5 år, medan för en 50- eller 100- årsperiod är sannolikheten 39 % respektive 63 %. Återkomsttid år) Sannolikhet under 5 år %) Sannolikhet under 10 år %) Sannolikhet under 20 år %) Sannolikhet under 50 år %) Sannolikheten för ett visst vattenstånd uttryckt i procent under en period av år. Källa SMHI) Sannolikhet under 100 år %) Höga vattenstånd i Hunnebostrand Vattenstånd cm) Återkomsttid 10 år Återkomsttid 20 år Återkomsttid 50 år Återkomsttid 100 år Återkomsttid 200 år Smögen Beräknade vattenstånd med återkomsttid 10, 20 50, 100 och 200 år för dagens klimat och fram till Vattenstånden anges i cm i RH2000. Källa SMHI) Delar av kajområdena och Strandgatan ligger låglänt. De lägre delarna av Strandgatan ligger på nivåer mellan +1,2 och +1,5 m. Någon risk för att kajer och andra områden skall läggas permanent under vatten finns alltså inte under överskådlig tid. Av de båda tabellerna ovan rosa markering) kan man utläsa att det är stor sannolikhet för att de lägsta delarna av kajområdet under +126 cm) med stor sannolikhet kommer att ställas under vatten minst en gång inom den närmaste 20-årsperioden även utan en höjning av havsnivån. I takt med att havsnivån höjs kommer lågt liggande områden med stor sannolikhet att ställas under vatten vid ogynnsamma väderförhållanden med allt tätare mellanrum. Utmed främst Strandgatan finns en rad med bostadshus som är lågt placerade. Dessa är i regel uppförda på en sockel av varierande höjd. Bottenvåningens bjälklag ligger därmed högre än den angränsande gatan och är därför inte akut hotade av inträngande vatten. I många fall har bostäderna däremot en källarvåning. Vid höga 24 45)

89 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 vattenstånd är det i första hand källare eller andra förvaringsutrymmen i sockelvåningen som riskerar att drabbas av inträngande vatten. På längre sikt ökar även risken för att vatten kan tränga in även i själva bottenvåningen. Skyddsåtgärder I Hunnebostrand är det nära sambandet mellan havet, bryggan, sjöboden och bostadshuset väldigt tydligt och utgör en viktig del i samhällets charm och kulturhistoriska värde. Det är därför svårt att anordna permanenta skyddsbarriärer mot höga vattenstånd utan att allvarligt förändra eller skada detta samband samt påverka upplevelsen av miljön negativt. Ett sammanhängande högvattenskydd utanför sjöbodarna är inte praktiskt möjligt att uppföra eftersom detta skulle bilda en slags tät barriär. Denna skulle omöjliggöra eller i vilket fall starkt försvåra kontakten med bryggorna och havet. På motsvarande sätt går det inte heller att uppföra ett högvattenskydd utmed Strandgatan, eftersom det skulle försvåra och begränsa tillgängligheten till sjöbodar och bostadshus. I praktiken innebär detta att återkommande översvämningar får accepteras och att bebyggelse och inredning av framför allt sjöbodar får anpassas med hänsyn till detta. Risken för att områdets sjöbodar och bryggor, men även lågt liggande delar av kajområdet skall drabbas av översvämning är redan idag hög vid extrema vädersituationer. I takt med att havsytan höjs kommer dessa områden att översvämmas med allt tätare intervaller. Sjöbodarna har i originalutförande en enkel standard och är därmed relativt tåliga mot inträngande vatten. Ytmaterial kan torka ut när vattnet dragit sig undan. Inredning och annat material som är känsligt för vatten bör därför undvikas, så att omfattande skador undviks vid höga vattennivåer. Beredskap bör även finnas för att lyfta undan lös inredning med mera vid risk för högt vatten. Med hänsyn till klimatförändringarna bör sjöbodar bevaras som de enklare bodar de traditionellt varit, för att inte riskera att större ekonomiska värden förstörs vid en översvämning. Problemen blir mer påtagliga för byggnader som har ett mera påkostat utförande och inredning. I de fall dessa är känslig för vatten och ger upphov till kostsamma och/eller besvärlig återställning är ett alternativ att skydda byggnaderna med tillfälliga åtgärder. Det kan till exempel vara att öppningar i byggnaderna skyddas med sandsäckar eller andra typer av tillfälliga barriärer som kan demonteras när havsnivån har sjunkit )

90 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 I vissa fall kan mera permanenta ombyggnader övervägas där byggnaden utformas så att den bättre kan stå emot höga vattenstånd. Även i dessa fall kan det bli aktuellt att hindra vatten från att tränga in i byggnaden genom tillfälliga barriärer vid dörrar och andra lågt liggande öppningar. Denna typ av åtgärder bör utföras med stor försiktighet och med hänsyn till kulturmiljön. Förslag till dagvattenhantering samt övriga förutsättningar för bostäder och annan bebyggelse avses studeras närmare i en dagvattenutredning. Bebyggelse Detaljplanen för gamla Hunnebo lägger stor vikt vid att bevara befintlig bebyggelsemiljö och dess kulturvärden, både individuellt och som helhet. Byggnaderna i planområdet har varierande historia och vissa har bytts ut eller byggts om på senare år, medan andra är i princip oförändrade. Som underlag för detaljplanens bestämmelser för enskilda fastigheter har en byggnadsinventering utförts. Möjligheterna att bygga om och förändra byggnader styrs i detaljplanen genom bland annat utformningsbestämmelser och utökad bygglovplikt för i princip samtliga fastigheter. Inom ramarna för detta lämnas möjlighet till att utveckla och göra förändringar av både enskilda fastigheter och allmän plats. En tydlig detaljplan skapar goda förutsättningar för entydiga bygglovsbeslut, samtidigt som det blir lättare för fastighetsägare att förstå vilken utveckling som är tillåten i området. Utnyttjandegrad Planbestämmelserna avser i stort att bevara områdets karaktär genom att reglera bostadshusens utbredning, höjd och utformning i de känsligaste lägena och för den mest känsliga bebyggelsen. Därför har en inventering med foton av samtliga bostadshus genomförts Byggnadsinventering, Sotenäs kommun, UTKAST). Det har också gjorts en inmätning av nockhöjder för befintlig bebyggelse för att kunna styra bebyggelsens höjd korrekt från fastighet till fastighet och byggnad till byggnad. För befintliga fastigheter har en begränsning i exploateringsgrad bebyggd yta på marken) införts tillsammans med att placeringen av bebyggelsen begränsats, genom så kallad prickad mark där byggnad inte får uppföras samt korsmark där endast komplementbyggnader tillåts. Detaljplanen medger att nya komplementbyggnader får uppföras till högst 25 m² per fastighet. Bestämmelserna syftar till att tydliggöra vilka förändringar som kan medges med hänsyn till kulturmiljön och så att den kan behålla sin karaktär. Se även stycket utökad lovplikt nedan )

91 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Tomtstorlekar Tomterna är omkring 150 m² stora i de äldsta delarna av bebyggelsen. I området vid Södra kajen, som bebyggts mellan 1910 och 1950, är tomterna något större och bebyggelsemiljön ibland något glesare. Bebyggelsemiljöns ålder och historia går att avläsa genom olika delars skilda täthet. Det är därför av ett kulturhistoriskt pedagogiskt intresse väsentligt att bibehålla de ursprungliga tomtstorlekarna. Bevarande Plankartans utformning med tillhörande bestämmelser och exploateringsgrad har utformats med utgångspunkt från den befintliga bebyggelsens placering och karaktär. Innebörden är att bostadshusets ursprungliga karaktär ska vara vägledande vid underhåll samt vid om- och tillbyggnad. Vissa särskilt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter har försetts med planbestämmelser som syftar till att bevara den specifika byggnaden. Bestämmelserna som helhet har även som syfte att skydda och bevara kulturmiljön som helhet. Byggnadernas kulturvärde har bedömts utifrån en skala med fyra nivåer, A-D, där klass A representerar det högsta värdet. För all bebyggelse i klass A till C har skyddsbestämmelser och/eller varsamhetsbestämmelser införts i syfte att bevara byggnadernas karaktär och uttryck exteriört. De hus som är i klass A och har eller ligger nära ursprungligt utseende förses med skyddsbestämmelse q 1 ) och q 2 ) tillsammans med varsamhetsbestämmelser k x ). Klass B och klass C får generellt varsamhetsbestämmelser k x ), medan byggnader i klass D får utformningsbestämmelser f x ) för att säkerställa att bebyggelsemiljöns intryck som helhet kan bevaras, även om vissa nytillskott får tillkomma. Många D-klassade byggnader ligger i anslutning till känsligare byggnader där helheten och upplevelsen av kulturmiljön hänger på att de D-klassade byggnaderna inte förvanskas avsevärt. Därför har vissa D-klassade byggnader försetts med utformningsbestämmelser som reglerar fasadfärg och uppförande av takkupor eller frontespis. Flertalet av sjöbodarna är A- eller B-klassade med hänsyn till byggnaden eller sjöbodarnas betydelsefulla lägen för upplevelsen av kulturmiljön )

92 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Figuren visar på klassning för olika byggnader och sjöbodar i den gamla delen av Hunnebostrand ) )

93 Gestaltning Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Tillbyggnader och ombyggnader ska utföras med särskild hänsyn till befintlig byggnads särart och omgivningens kulturhistoriska värde vad gäller placering, form, material, proportioner och färgsättning. Om en befintlig byggnad brinner ned eller på annat sätt skadas får en ny byggnad återuppföras till motsvarande placering, utformning och utseende, för att bevara upplevelsen av kulturmiljön. Att ersätta ett äldre hus med ett nytt ställer höga krav på anpassning till området. Tak För i princip samtliga fastigheter gäller att tak ska utformas som sadeltak på huvudbyggnad och som sadeltak eller pulpettak på komplementbyggnad. Ett undantag finns för Hunnebo 1:94 som har mansardtak. Befintlig byggnads takutsprång får överlappa allmän plats. I detaljplanens bestämmelsetabell framgår vilka fastigheter som har ytterligare begränsningar vad gäller takkupor och frontespis mm. Varsamhetsbestämmelserna k 1 och k 3 berör takmaterial. Färgsättning Detaljplanen reglerar tillåten fasadfärg för vissa byggnader, genom utformningsbestämmelsen f 1 som anger att fasader ska ha en för bebyggelsemiljön traditionell ljus kulör. Detta kan exempelvis vara vit, ljust gult eller ljust grå. Varsamhetsbestämmelsen k 1 anger att varsamhet ska iakttas gällande bl a färgsättning. Service- och teknikbyggnader för fritidsbåtverksamhet Detaljplanen möjliggör tillkommande mindre byggnader för service och teknik till fritidsbåtverksamheten exempelvis återvinningsbyggnader) på allmän platsmark TORG. Sådana byggnader bör placeras och utformas med hänsyn tagen till Gamla Hunnebos skala och färgsättning. Vid Norra kajen kan utökad båtservice förutsätta nya servicebyggnader exempelvis gästtoaletter). Dessa bör utformas som sjöbodar för att smälta in i miljön. Utökad lovplikt Marklovsplikten har utökats till att omfatta ändring av markhöjden med mer än 0,3 meter )

94 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Bygglovplikten har utökats till att även gälla uppförande av komplementbostadshus, friggebod, tillbyggnader, takkupor, skärmtak, byte alternativt uppförande av nya fönster, dörrar, takfönster, byte av fasadfärg, fasadmaterial, taktäckningsmaterial eller andra åtgärder enligt PBL 9 kap 4,5 och 7. Den utökade lovplikten motiveras av den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Bygglov krävs även för uppförande av plank, altandäck och balkong. Enligt gestaltningsprogrammet ska balkonger endast medges i undantagsfall och endast i områden där bebyggelsemiljöns karaktär inte förvanskas. Nya verandor tillåts inte enligt gestaltningsprogrammet. Friggebodar bör utformas som de bodar som tidigt fanns nära bostadshusen, smala oftast med pulpettak. Här vilar ett stort ansvar på fastighetsägaren att ha respekt för kulturarvet. Stöd finns att få genom skrifter hos kommunen, Bohusläns museum, Riksantikvarieämbetet med flera. Sjöbodarna Sjöbodarnas byggnadshöjder begränsas till dagens nivå, för att bevara den varierade sjöbodsmiljön. Sjöbodar inom planområdet ska ha trä som fasadmaterial och ska följa den traditionella färgsättningen för området. Annan färgsättning som bedöms vara kulturhistoriskt förankrad kan också medges. Takpannor ska utföras i oglaserat lertegel av röd färg. Detta regleras genom varsamhetsbestämmelsen k 5 ). Nya fönster och dörrar bör inte tas upp utan bodarnas ursprungliga karaktär bör bevaras. Sjöbodar får inte användas för bostadsändamål, enligt kommunens Sjöbodspolicy antagen i kommunfullmäktige Detta regleras med markanvändningsbestämmelser i detaljplanen. Det övergripande målet i sjöbodspolicyn är att stranden och hamnmiljön inte ska privatiseras. Boende i sjöbodar innebär också en säkerhetsrisk utifrån brandskyddet och översvämningsrisk. Bidrag för upprustning och underhåll av kulturhistoriskt skyddad bebyggelse Det är värdefullt att kunna bevara den kulturhistoriska bebyggelsen i Hunnebo och renovera hus och bodar på ett antikvariskt riktigt sätt. Möjlighet att söka kunskapshjälp och bidrag för underhåll av kulturhistoriskt skyddad bebyggelse 30 45)

95 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 hanteras av länsstyrelsen och söks av respektive fastighetsägare. Detta hanteras inte i detaljplan. Gatunät, gång- och cykeltrafik I Gamla Hunnebo finns en blandning av mindre passager, bredare passager/mindre gator, och breda gator. Norra och Södra Strandgatan bildar den ryggrad och struktur, som ger en tydlig uppdelning av sjö- och landsida. Mellan husen och sjöbodarna leder gångstigar och prång ner mot vattnet. De smala stigarna och vägarna är karaktärsskapande och ger fiskeläget dess speciella identitet. Gestaltningsprogrammet beskriver hur dessa olika gaturum, stigar och prång bör utformas för att bevara områdets identitet. Allmänna mindre passager mellan hus föreslås bibehålla en naturlig karaktär med exempelvis berg i dagen och gräsbeklädda inslag. De bredare passagerna och mindre gatorna tillgänglighetsanpassas och täcks med gatsten i granit. Bredare gator bör utformas så att gatustrukturen skiljer sig från resterande område, asfalt eller gatsten föreslås. Separata trottoarer finns i vissa delar även om de ofta är smala, exempelvis längs Norra Strandvägen. Separata cykelbanor är dock något som saknas i de gamla delarna av Hunnebo. På de flesta gator hänvisas gående och cyklande till ett gaturum med blandtrafik. Planområdet byggdes ut innan biltrafik var aktuellt överhuvudtaget, och gatorna är därför ursprungligen inte planerade för detta. Dagens biltrafik med mycket genomfartstrafik och med en hel del tunga långtradare är inte bra för miljön varken tekniskt, belastningsmässigt eller miljömässigt. Den smala Södra Strandgatan breddades på 1970-talet för att ge utrymme för bilarna genom att både sjöbodar och bostadshus revs. Vid övergången från Mellankajen till Södra kajen är Södra Strandgatan så smal att biltrafik bör framföras på de gåendes villkor för att minska risken för olyckor. Norra Strandgatan har en bredare gatumiljö som vidgas till platser vid den Norra kajen. Här inbjuder gatans bredd till att hålla högre hastigheter än på Södra Strandgatan. Det har prövats att ha Norra Strandgatan enkelriktad från norr till söder sommartid mellan 15 juni -15 aug med start år Kommunen har för avsikt att låta det bli en permanent lösning )

96 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Kommunen avser att vid utbyggnad av Norra kajen anlägga en vändplats i anslutning till plats för ny sjömack. Området utgörs idag av en asfalterad yta. Kollektivtrafik Från Hunnebostrand finns busslinjer till bland annat Smögen, Kungshamn och Lysekil. Dock finns inga busslinjer som stannar inom planområdet. Närmsta hållplats finns på Stationsgatan cirka 500 meter från kajen i Gamla Hunnebo. Parkering, angöring Parkeringsplatser fanns inte i Hunnebo förrän på talet. I dag parkeras det längs gatorna och på privat kvartersmark. Parkering bör fortsättningsvis ske främst på egen fastighet där detta är möjligt. Parkeringsplatser anläggs i övrigt på för ändamålet lämpliga platser både i och utanför planområdet. Möjlighet finns att delar av det stora torget på Södra kajen kan användas för parkering. För att inte torget ska uppfattas som en ödslig och trist yta kan parkeringen till exempel delas upp i mindre enheter, som inramas med murar och sittplatser mot vattnet. Det lilla torget vid Södra Strandgatan får inte användas för parkering. På norra kajen finns en mindre parkering intill Bella Gästis. Här finns också en etablerad parkering för husbilsuppställning. Denna verksamhet föreslås fortsatt kunna bedrivas på allmän platsmark, TORG. Det offentliga rummet De offentliga platserna vid kajerna är viktiga inslag som ger karaktär åt miljön och som är mötesplatser för dem som bor eller besöker Hunnebostrand. Från att ha varit utskeppningsplatser och tilläggsplatser för fisket och stenindustrin används hamnarna nu för fritidsbåtar. Bryggorna intill sjöbodarna har i dag fått ökad betydelse för fritidsbåtarna och hobbyfisket. Nya bryggor för gästande fritidsbåtar har tillkommit på senare år. De kommunala gästbryggorna sträcker sig i dag långt ut i hamnbassängen. Vid den norra kajen ligger idag restauranger och butiker. Den öppna platsen vid Södra kajen används i dag för parkering och för vissa byggnader som återvinnings )

97 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 station och hamnkontor. Låga granitmurar fungerar som sittbänkar på kajen och påminner om att Hunnebostrand varit ett levande stenhuggarsamhälle. Inom gamla Hunnebo finns stora ytor som tidigare varit avsedda för fiskerinäringen som kvartersmark för hamnverksamhet och industri. Flera av dessa ytor är i dag att betrakta som allmän plats sett till sin nuvarande användning, behov och det kommunala ägandet. I detaljplanen har markanvändningen TORG använts för att beskriva dessa platser. Detta innebär också att marken formellt övergår till att vara allmän plats. TORG är en bred användning som kan inrymma exempelvis gångtrafik, parkering, tillfällig torghandel och andra mindre verksamheter. I detaljplanen används TORG tillsammans med egenskapsbestämmelser som specifikt definierar olika delområdens syften, exempelvis kaj där syftet är att främja det allmänna båtlivet och behoven knutna till detta. I det gestaltningsprogram Gestaltning i kulturhistoriskt värdefulla kustsamhällen), som tagits fram beskrivs hur allmän plats ska utformas och hur kulturmiljön ska värnas även för de allmänna ytorna. Offentlig och kommersiell service I planområdet finns en rad olika verksamheter med koppling till turismnäringen och fisket. Flera verksamheter är säsongsbundna och har sin främsta aktivitet sommartid. Dagligvaruhandel finns i centrala Hunnebostrand vid Torggatan cirka 250 meter från kajen i Gamla Hunnebo. Förskola finns cirka en kilometer öster om planområdet. Strax söder om planområdet finns grundskola F-6, gymnasieskola finns i Kungshamn. Övrig offentlig och kommersiell service finns i Kungshamn, cirka 10 kilometer söder om Hunnebostrand. Handel Detaljplanen möjliggör handel i sjöbodar, där detta har bedömts vara lämpligt. Exteriören ska bevaras oförändrad även för sjöbodar som används till handel. Med hänsyn till såväl sjöbodarnas kulturhistoriska karaktär som stigande havsnivå och risk för översvämning lämpar sig sjöbodarna främst för säsongsbetonad handel med enklare inredning av bodarna. Detaljplanen medger även handel i de fastigheter där det finns handel idag )

98 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Sjömacken Den nuvarande sjömacken med bensin och diesel för båtar ligger olämpligt ur såväl säkerhetssynpunkt som ur geoteknisk synpunkt. Ur säkerhetssynpunkt är läget olämpligt med närheten till platsbildningen vid Norra Strandgatan där många rör sig längs kajen och vistas på uteserveringen. Ur geoteknisk synpunkt är all tung trafik, som belastar denna del av Norra Strandgatan olämplig och kan öka risken för skred. Planförslaget medger att en ny sjömack ska kunna uppföras vid den Norra kajen, vilket möjliggör en flytt av verksamheten. När verksamhet upphör i nuvarande läge ska nödvändiga marksaneringar genomföras. Teknisk försörjning Dagvatten Planområdet avvattnas idag via kommunalt dagvattennät för de största delarna av området. Dagvatten avleds till havet via flera utloppspunkter vid kajen. Infiltrationsmöjligheterna i planområdet bedöms vara begränsade på grund av berg nära markytan eller berg i dagen, men också på grund av hög befintlig exploatering. Vatten och avlopp Planområdet är försörjt med kommunalt vatten och spillvatten. Det är kommunalt huvudmannaskap för vatten- och avloppsnätet i hela planområdet. Vatten- och avloppsnätet uppges ha god kapacitet. I planområdet finns flera befintliga brandposter. Värme Nya byggnadernas energianvändning ska följa bestämmelserna enligt BBR Boverkets byggregler). Hur byggnaderna ska uppvärmas regleras inte i detaljplanen. El, tele och bredband El, tele och bredband finns utbyggt i området. Delar av planområdet har spänningsfall i elnätet. Det finns därför behov av ytterligare en transformatorstation i planområdet för att säkerställa elförsörjningen. För ny transformatorstation redovisas ett nytt E-område för teknikbyggnad strax nordost om korsningen mellan Norra Torggatan och Norra Strandgatan )

99 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Avfall Sophämtningen i de gamla delarna av Hunnebostrand sker delvis via gemensamma uppsamlingsstationer för hushållssopor. För den norra delen av planområdet samt för den södra delen, söder om stora torget, behöver denna funktion kompletteras med uppsamlingsplatser. Två återvinningsstationer finns i Hunnebostrand, dock utanför planområdet. Hälsa och säkerhet Buller Planområdet bedöms inte vara utsatt för buller från varken trafik eller verksamheter där ljudnivåerna överskrider rekommenderade värden. Hög musik från verksamheter som kan upplevas störande är inte en detaljplanefråga, utan ett tillsynsärende hos kommunens miljöenhet. Risk för översvämning Delar av kajen och planområdet är låglänt och kan vid en permanent eller tillfällig havsnivåhöjning till följd av klimatförändring eller extremväder komma att påverkas av översvämning. Byggnader i strandremsan ska därför bevaras som de enklare bodar de traditionellt varit, för att inte riskera att större ekonomiska värden förstörs vid en eventuell översvämning. Boende avses generellt inte att tillåtas i de strandnära lägena vid kajen med anledning av översvämningsrisken. Radon Genomförd spektrometeranalys indikerar att marken kan klassas som normalradonmark. För normalradonmark gäller att byggnader ska konstrueras radonskyddande, vilket innebär att uppenbara otätheter mot inträngande markluft i husgrunderna skall undvikas. Detta kan till exempel uppnås genom en väl utförd bottenplatta med tätade skarvar och rörgenomföringar. Även kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar ska tätas. Åtgärder som förhindrar att sprickor i golv och källarytterväggar p.g.a. sättningar ska vidtas. Vidare ska tillkommande fyllnadsmassor vara låg- till normalstrålande. Förorenad mark Planområdet innehåller inga kända markföroreningar )

100 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 En miljöutredning har gjorts med avseende på den befintliga sjömacken i planområdet Sjömack i Hunnebostrand Historisk miljöinventering, Norconsult AB, ). Utredningen har identifierat potentiella föroreningskällor kring området för sjömacken. Vidare utredning föreslås vid en eventuell flytt av sjömacken eller andra markarbeten i anslutande kajområde. Trygghet och tillgänglighet Detaljplanen medger inga större förändringar i de strukturer som finns idag och därmed får detaljplanen inte några betydande konsekvenser för trygghet och tillgänglighet jämfört med idag. Mellan sjöbodarna finns oftast prång som ger möjlighet att se vattnet och komma ner till vattnet från gatan. Detaljplanen anger att flertalet av dessa ska vara allmän plats och därmed tillgängliga för allmänheten. Det gestaltningsprogram som Sotenäs kommun håller på att ta fram berör frågor om trygghet och tillgänglighet, bland annat belysning, materialval och tillgänglighetsanpassning av gaturum. Genomförande Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har dock ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Planarbetet handläggs med utökat planförfarande i enlighet med 5 kap. Plan och bygglagen SFS 2010:900) Efter genomförd granskning avses planförslaget att tas upp för antagande i Kommunfullmäktige )

101 Organisatoriska frågor Tidplan Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Målsättningen är att nedanstående tider ska gälla för planarbetet: Samråd kv Granskning kv Antagande kv Laga kraft kv Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter godkänd bygglovsansökan få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren inte längre garanterad byggrätt. Planen fortsätter dock att gälla till dess den ändras eller upphävs av kommunen. Huvudmannaskap I detaljplanen gäller kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. För tillkommande och tidigare befintliga allmänna platser inom föreliggande detaljplan är Sotenäs kommun huvudman. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av anläggningar inom allmän plats. Huvudmannaskapet medför skyldighet om berörd fastighetsägare begär det) men också en rättighet, för huvudmannen att förvärva marken som i planen är utlagd som allmän plats. Inom mark som i detaljplanen är utlagd som kvartersmark ansvarar berörd markägare. Avtal Detaljplanen föranleder inte några egentliga nya byggrätter. Exploateringsavtal eller markanvisningsavtal upprättas därför inte med anledningen av planen. För möjliggjorda fastighetsregleringar upprättas separata avtal med respektive berörd fastighetsägare )

102 Fastighetsrättsliga frågor Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Planområdet berör totalt drygt 220 fastigheter, både privatägda och kommunalägda. Fullständiga ägoförhållanden inom och i anslutning till planområdet redovisas av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckning. Ansökan om lantmäteriförrättning Varje fastighetsägare ansvarar för ansökan om förrättning hos lantmäteriet. Fastighetsbildning, konsekvensbeskrivning Fastighetsbildning och övriga fastighetsrättsliga åtgärder kan ske med stöd av detaljplanen. Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga inom planområdet. Berörda markägare ansöker om erforderliga fastighetsregleringar hos lantmäteriet. Nedan redovisas de fastighetsregleringar som möjliggjorts i detaljplanen. Hunnebo 1:87 får möjlighet att utöka för att följa områdets struktur. Hunnebo 1:198 får möjlighet att utöka fastighet väster ut på tidigare allmän plats där gällande servitut finns. Hunnebo 1:84 får möjlighet att utöka för att inrymma befintlig altan på allmän plats. Hunnebo 1:191 får möjlighet att utöka fastighet i nordöst för att inrymma huvudbyggnad. Ellene 49:1 får möjlighet att utöka fastighet åt öster för att inrymma huvudbyggnad. Ellene 64:1 får möjlighet att utöka fastighet åt väster för att inrymma befintlig byggnad. Hunnebo 1:110 får möjlighet att utöka fastighet åt väster för att inrymma befintlig byggnad. Hunnebo 1:550 får möjlighet att utöka fastighet åt öster för att inrymma befintlig byggnad. Hunnebo 1:458 får möjlighet att utöka fastighet åt öster för att inrymma befintlig byggnad. Hunnebo 1:472 får möjlighet att utöka fastighet åt norr för att inrymma befintlig byggnad )

103 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Hunnebo 1:344 får möjlighet att utöka fastighet åt väster för att inrymma befintlig byggnad. Hunnebo 1:5 får möjlighet att utöka fastighet åt väster för att inrymma befintlig byggnad. Ellene 66:1, 63:1 och 61:1, kommunal mark i anslutning till fastigheterna föreslås avyttras till fastigheterna. Hunnebo 1:101 föreslås utökas norrut på tidigare allmän plats som ändras till kvartersmark för att inrymma huvudbyggnad inom fastigheten. Hunnebo 1:194 ges möjlighet att utökas åt sydväst för att inrymma befintlig garagebyggnad. Hunnebo 1:197 ges möjlighet att utökas åt nordost. Hunnebo 1:137 ges möjlighet att utökas åt nordväst. Hunnebo 1:59, 1:60 och 1:61 ges möjlighet att utökas öster ut för att byggnader ska rymmas inom fastighet. Hunnebo 1:62 ges möjlighet att utökas åt väster för att inrymma befintlig altan. Hunnebo 1:134 ges möjlighet att utöka åt söder för att inrymma befintlig komplementbyggnad. Hunnebo 1:193 ges möjlighet att utöka åt sydöst för att möjliggöra en framtida infart till fastigheten. Flera huvudbyggnader överlappar fastighetsgränser till andra privatägda fastigheter. Detta kan om så önskas av markägarna fastighetsregleras, men förorsakar inga anpassningar av detaljplaneförslaget. Nedan redovisas de fastighetsregleringar som innebär att kommunen löser in allmän platsmark. Kommunen löser in del av Hunnebo 1:228 som utgör GATA Kommunen löser in del av Hunnebo 1:203 som utgör GATA Kommunen löser in del av Hunnebo 1:36 som utgör GATA Kommunen löser in de delar av Hunnebo 1:296 som utgör GATA och NATUR Kommunen löser in del av Hunnebo 1:62 som utgör GATA för att säkerställa åtkomst till befintlig gångstig utanför planområdet. Vissa sjöbodar och andra byggnader som legat på kommunal mark eller tidigare allmän plats bekräftas och ges kvartersmark likt befintliga sjöbodar. Dock föreslås 39 45)

104 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 inga fastighetsregleringar med anledning av detta utan de förutsätts ligga kvar på kommunal mark tills ett behov av reglering uppkommer. Gemensamhetsanläggningar Detaljplanen omfattar inte några gemensamhetsanläggningar. Servitut och ledningsrätter Möjlighet finns för kommunen att upprätta servitut för markåtkomst för de siktstråk och prång som avses bevaras mellan sjöbodar. Kommunen avser ansöka om ledningsrätt för de kommunala ledningar som ligger inom kvartersmark. Arrenden För befintliga bryggor avser kommunen att tillsammans med fastighetsägare till angränsande sjöbodar upprätta arrende för vattenområdet där bryggorna är belägna. Tekniska anläggningar Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet avses fortsatt vara kopplat till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Motsvarande gäller hantering av dagvatten. Eventuella vidare utredning samt projektering initieras och genomförs av kommunens tekniska avdelning. Kostnad och villkor i övrigt för eventuell nyanslutning till kommunalt vatten- och avloppsnätregleras enligt vid varje tidpunkt gällande taxa för vatten- och avlopp och ska ske i samråd med kommunen. Trafik Kommunen avser att vid ombyggnad av Norra kajen anlägga en vändplats i anslutning till plats för ny sjömack. El- och teleförsörjning, uppvärmning Utbyggnad och anslutning av el- och teleförsörjning sker i samråd med nätägaren. Det är exploatören/berörd fastighetsägares ansvar att sådant samråd sker )

105 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Utbyggnad av ny transformatorstation ombesörjes av nätägaren. Tekniska utredningar/undersökningar För detaljplanen har kommunen bekostat samtliga utredningar inför samråd. Sjömack Vid eventuellt nyanläggande av sjömack ansvarar exploatör/verksamhetsutövare för att söka erforderliga tillstånd för verksamheten. Vid nedläggning eller flytt av den befintliga verksamheten ansvarar för och bekostar verksamhetsutövaren nödvändiga utredningar och eventuell sanering. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunen får kostnader för geotekniska åtgärder i anslutning till planområdet. Dock är dessa inte entydigt kopplade till detaljplanens framtagande. Kommunen får också fortsatta kostnader för drift och underhåll av allmän plats samt utbyggnad av vändplats vid Norra kajen och eventuella andra åtgärder på allmän plats. Kommunen får intäkter via planavgift som tas ut vid framtida bygglov. Kommunen får vidare intäkter från arrenden och uthyrning av vissa bodar på kommunal mark där verksamhet nu kan bedrivas i enlighet med detaljplanens användningsbestämmelser. Kommunen får också intäkter från de arrenden som avses upprättas för bryggorna längs kajen. Ekonomiska konsekvenser för markägare Den enskilde markägaren får i vissa fall en förändrad byggrätt. Dessa kan för vissa innebära nya möjligheter, samtidigt som det för andra kan innebära en inskränkning i bebyggelsefriheten på fastigheten. Denna inskränkning sker i syfte att bevara det allmänna kulturmiljöintresse som delar av bebyggelsen utgör. En inskränkning kan innebära begränsningar vid nybyggnation eller ombyggnad, samtidigt som de kulturhistoriska värdena och utpekandet om bevarande kan vara värdehöjande för fastigheten i sig. Ekonomiska konsekvenser på grund av kulturmiljöskydd De byggnader som q-bestämmelse medför möjlighet för fastighetsägarna att göra anspråk på ersättning för den skada rivningsförbudet eller skyddsbestämmelserna 41 45)

106 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 eventuellt medför. Anspråk om ersättning ska lämnas till kommunen efter föreläggande från kommunen. Ett föreläggande förväntas skickas ut till berörda fastighetsägare i samband med granskningsskedet för detaljplanen. Om inte anspråk lämnas inom två månader efter föreläggande går rätten till ersättning förlorad. Kommunen får inte anta detaljplanen innan denna tidsfrist löpt ut. Rätten till ersättning gäller endast om den skada som rivningsförbudet eller skyddsbestämmelsen medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. En bedömning av skadans storlek görs av sakkunnig värderare om eller när anspråk på ersättning har gjorts. Ekonomiska konsekvenser för övriga Detaljplanen i sig förväntas inte påverka ekonomi för besökande och turister till området. Eventuella åtgärder vad gäller parkeringsavgifter eller hamnavgifter för att reglera trafikflöden inom planområdet påverkar dock besökare i förlängningen. För verksamhetsutövare kan en bevarad kulturmiljö förväntas säkra tillströmning av besökare i framtiden. Miljökonsekvenser Behovsbedömning En behovsbedömning har gjorts för att bedöma om förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Planförslaget bedöms uppfylla nationella och kommunala miljömål vad gäller begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Ställningstagande till frågan om betydande miljöpåverkan När kommunen påbörjar ett detaljplaneuppdrag finns en skyldighet att bedöma vilken påverkan de föreslagna förändringarna kommer att ha på miljön. Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program Miljöbalken 6 kap och 22 ) ska kommunen genomföra en fullständig miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan )

107 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 Med den information som är tillgänglig i dagsläget och med utgångspunkt från sammanställningen av de kriterier som anges i Miljöbalken 6 kap, miljöbalksförordningen och dess bilaga bedöms effekterna av detaljplanens genomförande inte generera någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning kommer därför inte göras. Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. MB Planförslaget bedöms inte innebära konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB då ingen ny bebyggelse avses tillkomma. Kommunens kuststräcka omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Dessa områden är enligt 4 kap. 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Ingrepp får göras endast om de inte påtagligt skadar dessa värden. Bestämmelserna ska dock inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Den föreslagna detaljplanen kan ses som bevarande av en befintlig tätort med kulturmiljövärden samt en utveckling av de värden och funktioner som finns på platsen varför den kan anses förenlig med riksintresset. Länsstyrelsens tidigare ställningstaganden Länsstyrelsen har i sitt yttrande till programsamrådet, , tillstyrkt att programförslaget inte innebar betydande miljöpåverkan och att någon Miljökonsekvensbeskrivning därför inte behövde tas fram. Länsstyrelsen ansåg inte heller att programförslaget stod i konflikt med översiktplanens ställningstaganden eller riksintressena enligt Miljöbalken 4 kap 1-3. Miljömål Riksdagen har fastställt 16 stycken miljömål för en hållbar utveckling i landet som helhet. Länsstyrelsen för Västra Götalands län anser att 15 av dessa berör deras områden. Sotenäs kommun arbetar genom sin lokala miljöpolicy för att på bästa sätt inte riskera att strida emot dessa miljömål. Flera av de av Länsstyrelsen utpekade miljömålen berör detaljplanen i olika omfattning. De som berörs främst är miljömål nummer 10 Hav i balans samt 43 45)

108 Planbeskrivning, samråd Byggnadsnämnden Dnr BN 2010/569 levande kust och skärgård och miljömål nummer 15, God bebyggd miljö. Föreslagen detaljplan anses bidra till att dessa miljömål uppfylls. Fortsatt planarbete Efter samrådet kommer planen att bearbetas och ställas ut för granskning på nytt. Planen beräknas preliminärt kunna antas av fullmäktige under sommaren När planen vunnit laga kraft kan bygglov, förrättning eller andra åtgärder ansökas om i enlighet med detaljplanen. Sotenäs kommun Amanda ansson amanda.jansson@sotenas.com Norconsult AB Arkitektur & Samhällsplanering Gunnar Håkansson gunnar.hakansson@norconsult.com 44 45)

109 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

110 E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð 1:209 1:208 1:84 1:67 1:235 1:145 1:451 1:197 1:76 1:113 1:108 1:289 1:136 1:297 1:51 1:103 1:78 1:227 1:101 1:86 1:298 1:294 1:93 1:91 1:234 1:43 1:122 1:287 1:360 1:205 1:312 1:469 1:201 1:123 1:191 1:88 1:202 1:471 1:343 1:203 1:70 1:543 1:238 1:80 1:207 1:89 1:251 1:42 1:299 1:283 1:470 1:446 1:344 1:318 1:124 1:82 1:134 1:75 1:135 1:73 1:233 1:79 1:50 1:46 1:102 1:285 1:137 1:232 1:198 1:423 1:293 1:542 1:68 1:292 1:105 1:90 1:472 1:290 1:48 1:194 1:237 1:104 1:286 1:196 1:433 1:85 1:231 1:296 1:44 1:88 1:83 1:81 1:236 1:295 1:199 1:319 1:228 1:291 1:351 1:118 1:284 1:654 1:454 1:559 1:192 1:98 1:106 1:71 1:453 1:74 1:77 1:121 1:672 1:193 1:204 1:49 1:356 1:448 1:47 1:94 1:107 1:230 1:195 1:69 1:96 1:92 1:87 1:200 1:40 1:52 Serv W1 W 3 B B CHV1 CHV1 B TORG B B B B GÅGATA GÅGATA W 3 u B B B B B W2 NATUR PARK NATUR NATUR B E TORG W1 W1 P-PLATS NATUR kaj kaj u u u ej parkering GÅGATA GÅGATA GATA GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA2 GATA1 GATA1 GATA1 GATA1 e e2100 CHV1 f5 CHV1 TORG V1 B B NATUR u B u u u u u u B W5 mark BH NATUR B u BLAD 1 ) ) ) ) ) Höjdkurvor Körbana, kantsten Byggnad i allmänhet. Mur, mittlinje Staket Bostadshus resp. uthus karterat efter husliv. Brygga 4 Vägräcke Stödmur Körbana, ej kantsten Kaj Skärmtak Gång- och cykelbana Bostadshus resp. uthus karterat efter takkonturen. 3 Dike Slänt Häck, mittlinje Kyrka Transformatorbyggnad TECKENFÖRKLARING 1:171 ELLENE Traktnamn Gränspunkt Fastighetsbeteckning Fastighetsgräns Traktgräns Orienteringskarta Beslutsdatum Instans Detaljplan för Hunnebo 1:647 och Ellene 1:383 m fl. Gamla Hunnebo Sotenäs kommun Västra Götalands län Samrådshandling Upprättad Reviderad Amanda ansson Planarkitekt, Sotenäs kommun Adam Peterson Planarkitekt, Norconsult AB Godkännande Antagande Laga kraft Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta 4 blad) Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande 50 m

111 13 Ð V2 TORG W4 GATA1 kaj E Ð k CHV1 1:143 E B 1: k :150 u ) 16 ) ) E ) B 1:157 1:149 GATA1 ) ) ) u ) 1:234 1:147 ) ) 61:1 B ) 63:1 ) 1:232 Ð 48:1 E 1:217 GATA1 1:218 1:148 55:1 59:1 52:1 58:1 E 47:1 1:387 E 68:1 1:383 1:386 ) TECKENFÖRKLARING ELLENE ) ) ) ) 4 3 1:171 Traktgräns Fastighetsgräns Gränspunkt Traktnamn Fastighetsbeteckning Dike Häck, mittlinje Kaj Brygga Mur, mittlinje Stödmur Staket Vägräcke Gång- och cykelbana Körbana, kantsten Körbana, ej kantsten Höjdkurvor Slänt Bostadshus resp. uthus karterat efter husliv. Bostadshus resp. uthus karterat efter takkonturen. Kyrka Skärmtak Transformatorbyggnad Byggnad i allmänhet. W1 W2 kaj TORG k5 GATA1 ) ) ) 66:1 E 1:411 CHV1 BH 34:2 65:2 E 7 1:303 BLAD 3 kaj 9 W 3 kaj GATA1 49:1 8 W2 kaj 64:1 51:1 B 1:383 E 1 Ð Ð W 1 W 3 72:2 Ð 50:1 54:1 E 2 5 E 1:322 1:458 CHV1 E 67:1 1:120 GATA2 1:383 1:231 1:156 E 1:655 1:656 E 3 1:548 ELLENE 1:383 HUNNEBO 1:647 W 3 1:112 kaj 1:459 1:367 CHV1 TORG CHV1 gång GATA1 E B u B 53:1 1:2 62:1 u GATA2 u 1:3 E 1:117 Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta 4 blad) Orienteringskarta Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Detaljplan för Hunnebo 1:647 och Ellene 1:383 m fl. S:3 E 1:16 k5 1:4 GATA2 E Gamla Hunnebo E 1:709 1:658 S:4 B 1:6 1:7 B Sotenäs kommun Samrådshandling Västra Götalands län Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans Upprättad Reviderad Laga kraft m Amanda ansson Planarkitekt, Sotenäs kommun Adam Peterson Planarkitekt, Norconsult AB

112 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan markering gäller inom hela planområdet. DEFINITIONER 1. "Befintlig byggnad": Med befintlig byggnad avses byggnad som finns redovisad på plankartans underliggande grundkarta. 2. "Befintlig brygga": Med befintlig brygga avses brygga som finns redovisad på plankartans underliggande grundkarta. 3. "Fasadmaterial": Med fasadmaterial avses både fasadbeklädnad samt sockelmaterial. 4. "Bostadskomplement": Med bostadskomplement avses komplementbyggnad såsom förråd, garage, carport eller annan byggnadsdel som kan vara fristående eller utgöra del av huvudbyggnaden men ej är avsedd för bostadsrum. Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns GATA 1 GATA 2 GÅGATA TORG P-PLATS PARK NATUR Kvartersmark B C E H V 1 V 2 kaj Verksamheter knutna till båtlivet, gångstråk och tilläggning. Parkering medges ej. Gång- och siktstråk. Högsta tillåtna markbelastning är 5 kpa. UTFORMNING AV KVARTERSMARK e 1 Högsta procent av fastighetens area som får bebyggas, dock medges befintlig byggnad* 1. Därutöver tillåts ytterligare högst 25 kvadratmeter bostadskomplement* 4. Byggnad får inte uppföras. Marken får endast bebyggas med bostadskomplement * 4 som placeras med minst en meter till fastighetsgräns. Placering p Huvudgata Lokaltrafik Gångfartsområde Torg- och kajområde Parkering Anlagd park Naturområde Bostäder Centrumverksamhet, bostäder medges ej Transformatorstation Handel Hamnverksamhet Hamnverksamhet där drivmedelsförsäljning för båtar tillåts W 1 Öppet vattenområde. W 2 Vattenområde där småbåtshamn med flytbryggor tillåts. W 3 Vattenområde där fast överbyggnad medges i befintlig bryggas* 2 eller befintlig byggnads* 1 omfattning och utformning. Skadad eller förstörd brygga eller byggnad får återuppföras motsvarande befintlig bryggas eller byggnads placering, utformning och utseende. W 4 Vattenområde där drivmedelsförsäljning för båtar får uppföras och bryggor medges. W 5 ej parkering gång mark e 2 Vattenområde som får överbyggas med körbar bro. Högsta tillåtna markbelastning väster om Södra Strandgatan respektive Norra Strandgatan är 10 kpa där inte annat anges. Ökade markbelastningar vid kajerna medges ej. Sprängningsarbeten eller andra vibrationsalstrande åtgärder ska ske i enlighet med PM Bergtekniskbesiktning, Norconsult Högsta sammanlagda byggnadsarea i kvadratmeter. Befintlig byggnad* 1 som brinner ned eller på annat sätt skadas får återuppföras till motsvarande placering, utformning och utseende. Körbar förbindelse får inte anordnas. Byggnader får inte sammanbyggas i tomtgräns. Utseende f 1 f 2 f 3 Fasader ska utföras med för bebyggelsemiljön traditionell ljus kulör. Accentfärger medges för byggnadsdetaljer. Takkupor medges ej. Frontespis får utföras på huvudbyggnad till en längd av högst en tredjedel av fasadlängden, dock högst 4,0 meter. Takkupor får utföras på huvudbyggnad till en längd av högst en tredjedel av fasadlängden, dock högst 4,0 meter. f 4 Förvanskande fasadelement som exempelvis takkupor, frontespis, balkonger eller altaner högre än 50 centimeter ovan mark får inte uppföras. f Mansardtak med takvinkel motsvarande befintlig byggnads* 1 5 tillåts. Befintlig byggnads* 1 takutsprång får överlappa allmän plats. Tak ska utformas som sadeltak på huvudbyggnad om inte annat anges, och som sadeltak eller pulpettak på bostadskomplement* 4. Nybyggnader, tillbyggnader och ombyggnader ska göras med särskild hänsyn till befintlig byggnads* 1 särart och omgivningens kulturhistoriska värde vad gäller placering, form, material, proportioner och färgsättning. Geoteknik Högsta tillåtna markbelastning väster om Södra Strandgatan respektive Norra Strandgatan är 10 kpa där inte annat anges. Ökade markbelastningar vid kajerna medges ej. Sprängningsarbeten eller andra vibrationsalstrande åtgärder ska ske i enlighet med PM Bergtekniskbesiktning, Norconsult q Befintlig byggnad* 1 1 får inte rivas. q 2 Orginalfönster, orginaldörrar, befintliga snickeridetaljer och utsmyckningar på befintlig byggnad* 1 ska bevaras och får inte förvanskas. k Befintlig byggnads* 1 1 exteriör ska underhållas så att dess kulturhistoriskt värdefulla, tidstypiska särart bevaras. Varsamhet ska särskilt iakttas avseende takmaterial, fasadmaterial* 3, färgsättning samt befintlig fönster- och dörrsättning på fasader. k 2 k 3 k 4 k 5 Fönster ska bevaras eller till form, material, indelning och proportioner utformas likt ursprungliga. Fasadmaterial* 3, takmaterial och grund på befintlig byggnad* 1 ska till form, material, indelning och proportioner vara befintliga alternativt utformas likt ursprunliga. Befintlig byggnads* 1 nockhöjd och takvinkel får inte ändras. Balkong och takkupa/frontespis får inte uppföras. Befintlig byggnads* 1 nockhöjd och takvinkel får inte ändras. Fasadmaterial på befintlig byggnad* 1 får inte förvanskas och bör vara av trä med lockpanel eller locklistpanel samt följa den traditionella färgsättningen. Takmaterial på befintlig byggnad får inte förvanskas och ska vara av rött, ej glaserat lertegel. Förvanskande fasadelement som takkupor eller balkonger får inte uppföras. Genomförandetiden är 10 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft. u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Uppförande av komplementbostadshus, friggebod, tillbyggnader, takkupor, skärmtak, plank, byte alternativt uppförande av nya fönster, dörrar, takfönster, byte av fasadfärg, fasadmaterial, taktäckningsmaterial eller andra åtgärder enligt PBL 9 kap 4,5 och 7 omfattas av förhöjd bygglovsplikt enligt PBL 9 kap 8. Bygglov krävs även för uppförande av altandäck och balkong. Marklov krävs för förändring av marknivå som överstiger 0,3 meter. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Strandskyddet är upphävt inom planområdet. Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta 4 blad) Orienteringskarta för kartblad. Detaljplan för Hunnebo 1:647 och Ellene 1:383 m fl. Gamla Hunnebo Sotenäs kommun Samrådshandling Västra Götalands län Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans Utformning Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. Upprättad Reviderad Laga kraft Högsta respektive lägsta taklutning är grader där inte annat anges. Amanda ansson Planarkitekt, Sotenäs kommun Adam Peterson Planarkitekt, Norconsult AB

113 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 158 KA 2016/811 Ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:412, Hunnebostrand Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att Rikets Sal kan byggas om till bostadshus. Gällande detaljplan tillåter samlingslokal och önskad användning är bostäder samt eventuellt samlingslokal, handel och kontor. Det aktuella området ligger i centrala Hunnebostrand, mellan Torggatan, Stationsgatan och Köpmansgatan. Området är i huvudsak bebyggt med bostadshus. Området har ett centralt läge i Hunnebostrand och gator och VA m.m. är utbyggt i anslutning till fastigheten. Förutsättningar för att skapa en bra boendemiljö finns. Lämpligheten av en flexibel detaljplan med andra användningsområden enligt ansökan får avgöras i det fortsatta planarbetet. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum, att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna lagakraft. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1941)

114 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 67 Dnr BN 2016/122 Ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:412, Hunnebostrand Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att Rikets Sal kan byggas om till bostadshus. Gällande detaljplan tillåter samlingslokal och önskad användning är bostäder samt eventuellt samlingslokal, handel och kontor. Det aktuella området ligger i centrala Hunnebostrand, mellan Torggatan, Stationsgatan och Köpmansgatan. Området är i huvudsak bebyggt med bostadshus. Området har ett centralt läge i Hunnebostrand och gator och VA m.m. är utbyggt i anslutning till fastigheten. Förutsättningar för att skapa en bra boendemiljö finns. Lämpligheten av en flexibel detaljplan med andra användningsområden enligt ansökan får avgöras i det fortsatta planarbetet. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2016\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1621)

115 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/122 Sida 14) Ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:412, Hunnebostrand Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att Rikets Sal kan byggas om till bostadshus. Gällande detaljplan tillåter samlingslokal och önskad användning är bostäder samt eventuellt samlingslokal, handel och kontor. Det aktuella området ligger i centrala Hunnebostrand, mellan Torggatan, Stationsgatan och Köpmansgatan. Området är i huvudsak bebyggt med bostadshus. Bakgrund Ansökan om planbesked inkom uridisk ägare till fastigheten är trossamfundet ehovas vittnen. Ansökan är inlämnad genom ombud/kontaktperson. Aktuell byggnad har under 19 år varit en Rikets sal. Människorna i omgivningarna besöker nu Munkedals församling i deras nybyggda Rikets sal. Önskvärt är att ändra byggnaden till bostadshus i 3 plan inklusive den idag oinredda vinden, samt om möjligt fler användningsområden; samlingslokal, handel och kontor. Gällande detaljplan är från 1997 och genomförande tiden har gått ut. Planen omfattar områden för bostadsändamål, lokaler för handel, samlingslokaler samt bussterminal. Den aktuella fastigheten har bestämmelser som anger samlingslokal samt bestämmelser om högsta exploateringsgrad, byggnadshöjd, totalhöjd och område för parkering. Aktuellt område Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/122 Sida 24) Flygfoto över området Gällande detaljplan Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

117 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/122 Sida 34) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Fastigheten Ellene 1:412 ägs av exploatören. Detaljplanen bekostas av exploatören. Regelverk Planprocessen ska genomföras i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900, SFS 2014:900). Eftersom planområdet har ett centralt läge i Hunnebostrand och föreslagen ändring avser användningen av fastigheten, bedöms det att allmänheten har visst intresse av planens utformning. Därför bör planarbetet inledningsvis bedrivas med ett standardförfarande där granskning av planförslaget ingår. Ett standardförfarande kan alltid ändras både till begränsat eller utökat förfarande om det visar sig mer lämpligt. Slutsats Området har ett centralt läge i Hunnebostrand och gator och VA m.m. är utbyggt i anslutning till fastigheten. Förutsättningar för att skapa en bra boendemiljö finns. Lämpligheten av en flexibel detaljplan med andra användningsområden enligt ansökan får avgöras i det fortsatta planarbetet. Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/122 Sida 44) Upplysning Kostnad för planbeskedet är kr. Beslutet skickas till Sökanden Miljö- och byggförvaltningen, planavdelningen Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Amanda ansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

119 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 159 KA 2016/812 Ansökan om planbesked för fastigheten Gravarne 3:41, Kungshamn Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att fastigheten Gravarne 3:41 kan utökas med ca 530 kvm. Syftet är att säkerställa att befintlig industribyggnad, som står delvis på kommunens mark Gravarne 3:1, kan införlivas i den egna fastigheten. Det aktuella området ligger på Guleskär i anslutning till övriga industrier. För att kunna genomföra en ändamålsenlig fastighetsreglering måste detaljplanen ändras eller en ny detaljplan upprättas. Förvaltningen bedömer att inga allmänna intressen kommer att påverkas negativt av den föreslagna ändringen. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ett positivt planbesked, att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum, att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2041)

120 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 68 Dnr BN 2016/208 Ansökan om planbesked för fastigheten Gravarne 3:41, Kungshamn Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att fastigheten Gravarne 3:41 kan utökas med ca 530 kvm. Syftet är att säkerställa att befintlig industribyggnad, som står delvis på kommunens mark Gravarne 3:1, kan införlivas i den egna fastigheten. Det aktuella området ligger på Guleskär i anslutning till övriga industrier. För att kunna genomföra en ändamålsenlig fastighetsreglering måste detaljplanen ändras eller en ny detaljplan upprättas. Förvaltningen bedömer att inga allmänna intressen kommer att påverkas negativt av den föreslagna ändringen. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2016\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1721)

121 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/208 Sida 14) Ansökan om planbesked för fastigheten Gravarne 3:41, Kungshamn Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att fastigheten Gravarne 3:41 kan utökas med ca 530 kvm. Syftet är att säkerställa att befintlig industribyggnad, som står delvis på kommunens mark Gravarne 3:1, kan införlivas i den egna fastigheten. Det aktuella området ligger på Guleskär i anslutning till övriga industrier. Bakgrund Ansökan om planbesked inkom Sökanden, Marenor AB, har sedan ett antal år haft en byggnad delvis på kommunal mark och önskar friköpa marken under byggnaden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föreslå sökanden att ansöka om planändring för den aktuella marken samt att godkänna försäljningen av ca 530 kvm mark i anslutning till befintlig fastighet, när planändringen är genomförd. Gällande detaljplan är från 2000 och genomförandetiden har gått ut. Enligt planens bestämmelser får markanvändningen vara Småindustri respektive Hamn och mark som inte får bebyggas samt mark som ska vara tillgänglig för allmän körtrafik. Aktuellt område Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/208 Sida 24) Aktuell byggnad samt förslag till ny fastighetsgräns Gällande detaljplan Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

123 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/208 Sida 34) Ekonomi Fastigheten Gravarne 3:1 ägs av Sotenäs kommun. Detaljplanen bekostas av exploatören. Kommunen kan sälja ca 530 kvm av sin mark till exploatören när detaljplanen vunnit laga kraft. Regelverk Planprocessen ska genomföras i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900, SFS 2014:900). Eftersom de föreslagna förändringarna inte bedöms ha något allmänt intresse bör planarbetet inledningsvis bedrivas med ett begränsat standardfarande där granskning av planförslaget inte behövs motsvarar enkelt planförfarande i tidigare lagstiftning). I första hand bör planprocessen genomföras som ett tillägg till detaljplanen. Slutsats För att kunna genomföra en ändamålsenlig fastighetsreglering måste detaljplanen ändras eller en ny detaljplan upprättas. Förvaltningen bedömer att inga allmänna intressen kommer att påverkas negativt av den föreslagna ändringen. Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

124 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/208 Sida 44) Upplysning Kostnad för planbeskedet är kr. Beslutet skickas till Sökanden Miljö- och byggförvaltningen, planavdelningen Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Amanda ansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 160 KA 2016/813 Ansökan om planbesked för fastigheten Vägga 2:17 m fl, Kungshamn Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan för fastigheten Vägga 2:17 m fl, från handel/bostad till flerbostadshus på fastigheten Vägga 2:17, 2:39 och 2:18. Samtliga fastigheter inom området har för avsikt att möjliggöra en ökad byggnadshöjd från 7 m till 4 våningar, vilket är ca 13 m i byggnadshöjd. Det aktuella området ligger i Kungshamn i anslutning till enbostadshus, kommunhus och idrottsplats. Kommunen förespråkar förtätning av tätorterna genom ÖP 2010 vilket innebär att förslaget är i enlighet med kommunens intentioner. Förslaget innebär en förändring av stadsbilden och siktlinjer som kommer påverka sakägare så som boende i Kungshamn. Fortsatta planarbete bör därför undersöka lämpligheten av våningsantal. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ett positivt planbesked, att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 3 år från detta besluts datum, att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft, samt att ett avtal skall upprättas för att möjliggöra försäljning av kommunalägd mark i anslutning till Vägga 2:17 och 2:39. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2141)

126 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 69 Dnr BN 2016/386 Ansökan om planbesked för fastigheten Vägga 2:17 m fl, Kungshamn Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan för fastigheten Vägga 2:17 m fl, från handel/bostad till flerbostadshus på fastigheten Vägga 2:17, 2:39 och 2:18. Samtliga fastigheter inom området har för avsikt att möjliggöra en ökad byggnadshöjd från 7 m till 4 våningar, vilket är ca 13 m i byggnadshöjd. Det aktuella området ligger i Kungshamn i anslutning till enbostadshus, kommunhus och idrottsplats. Kommunen förespråkar förtätning av tätorterna genom ÖP 2010 vilket innebär att förslaget är i enlighet med kommunens intentioner. Förslaget innebär en förändring av stadsbilden och siktlinjer som kommer påverka sakägare så som boende i Kungshamn. Fortsatta planarbete bör därför undersöka lämpligheten av våningsantal. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 3 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft att ett avtal skall upprättas för att möjliggöra försäljning av kommunalägd mark i anslutning till Vägga 2:17 och 2:39 Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2016\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1821)

127 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/386 Sida 14) Ansökan om planbesked för fastigheten Vägga 2:17 m fl, Kungshamn Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan för fastigheten Vägga 2:17 m fl, se kartbild) från handel/bostad till flerbostadshus på fastigheten Vägga 2:17, 2:39 och 2:18. Samtliga fastigheter inom området har för avsikt att möjliggöra en ökad byggnadshöjd från 7 m till 4 våningar, vilket är ca 13 m i byggnadshöjd. Det aktuella området ligger i Kungshamn i anslutning till enbostadshus, kommunhus och idrottsplats. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

128 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/386 Sida 24) Beskrivning av ärendet Ansökan om planbesked inkom Sökanden är Wedels Fastigheter som i samråd med Sotenäs bostäder och Anders Valdermarsson ansökt om ändring av detaljplan. Gällande detaljplaner är från 1994 och 1987 och genomförandetiden har gått ut. ÖP 2010 beskriver området som en del av tätortzonen Kungshamn, Smögen, Hasselösund, Gällande detaljplaner Väjen och Hovenäset område för bebyggelse utveckling inom tätort). ÖP beskriver att inom dessa områden skall förespråkas tätare exploateringsform och variation av boendeformer i centrala lägen. Wedels fastigheter har för avsikt att förvärva en del av den kommunala marken som idag betecknas med naturmark nordöst om Vägga 2:17 och 2:39. Genom att förvärva en del av den kommunala tomten kan de nya byggnaderna placeras med ett större avstånd till de trafikerade vägarna och därmed få en bättre boende miljö. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

129 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/386 Sida 34) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ändrad användning av handelsverksamheten tidigare Wedels möbler till flerbostadshus kommer påverka miljön omkring Parkgatan och Hallindenvägen. Särskilt bör buller och trafiklösningar studeras i det framtida planarbetet. Stadsbildens karaktär kommer delvis att förändras. Bebyggelsen inom planområdet består idag av större huskroppar omkringliggande miljö är av blandad karaktär enbostadsbebyggelse, radhus och större byggnader som idrottshall och vårdcentral. Huskropparna i området är av olika storlek och karaktär men bebyggelsens nockhöjder följer till stora delar naturens form. Med en ökad byggnadshöjd kommer denna karaktär förändras. En ökning av byggnadshöjden från dagens två våningar till fyra kommer att påverka miljön omkring området väsentligt och delar av Kungshamn. De som framförallt kommer drabbas i form av utsikt och sol förhållanden är de närmsta sakägarna. Dessa är bland annat kommunhuset, fastighetsägare av enbostadshusen i öster och radhusbebyggelsen i norr. Lämpligheten av ett tillägg på två våningar bör därför studeras vidare under planarbetet. Ekonomi Exploatör Vägga 2:17 och 2:39 ägs av Wedels fastigheter Ingår i plansamarbete Vägga 2:62 ägs av Fastighets AB Sjömansprodukter Ingår i plansamarbete Vägga 2:64, 2:65 och 2:66 ägs av Sotenäsbostäders aktiebolag Delar av den kommunalägda marken Vägga 2:262 ingår i detaljplanen med anledning av att möjliggöra markköp. Fastigheten Vägga 2:18 som ägs av Susanne och örgen Bjom inkluderas i ansöka om planbesked eftersom Wedels fastigheter har för avsikt att förvärva fastigheten och därmed bebygga även denna fastighet med flerbostadshus. Detaljplanen bekostas av exploatören. Regelverk Planprocessen ska genomföras i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900, SFS 2014:900). Eftersom de föreslagna förändringarna bedöms ha allmänt intresse bör planarbetet inledningsvis bedrivas med standardfarande. Slutsats Kommunen förespråkar förtätning av tätorterna genom ÖP 2010 vilket innebär att förslaget är i enlighet med kommunens intentioner. Förslaget innebär en förändring av Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

130 Miljö- och byggförvaltningen Amanda ansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2016/386 Sida 44) stadsbilden och siktlinjer som kommer påverka sakägare så som boende i Kungshamn. Fortsatta planarbete bör därför undersöka lämpligheten av våningsantal. Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 3 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum, samt att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft att ett avtal skall upprättas för att möjliggöra försäljning av kommunalägd mark i anslutning till Vägga 2:17 och 2:39 Upplysning Kostnad för planbeskedet är kr. Beslutet skickas till Sökanden Miljö- och byggförvaltningen, planavdelningen Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Amanda ansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

131 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 176 KA 2016/788 Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har lämnat delårsredovisning januari-augusti 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av Samordningsförbundet Väst delårsredovisning 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Skickas till Kommunstyrelsen usterares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3841)

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142