- att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet.
|
|
- Karin Pålsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mark & Miljödomstolen Östersunds tingsrätt Box Östersund Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut om förlängd igångsättningstid för vindmarken Bodhögarna, Statkraft SCA Vind AB, Ragunda och Strömsunds kommuner i Jämtlands län, 23 februari 2015 dnr mål M Yrkanden Vi yrkar på att beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftparken Bodhögarna ska upphävas och att nytt tillstånd för vindkraftparken ska erhållas först efter att Statkraft SCA Vind AB har åtgärdat problemen med lågfrekvent ljud från vindkraftparkerna Mörttjärnberget, Ögonfägnaden, Björkhöjden och Stamåsen och att störningarna för de boende i byarna Albacken, Sörviken, Rensjön, Västvattnet, Björkvattnet och Fullsjön har upphört. Vi yrkar dessutom på - att en sociologisk studie genomförs inom de av SSVAB redan exploaterade områdena i syfte att klarlägga vilka kriterier som skall ligga till grund för ett regelverk rörande störande ljud som är anpassat till de förhållanden som råder i ett landskap av den typ och med den miljö som återfinns i det norrländska skogslandskapet. - att kraftfulla åtgärder vidtas för att begränsa risker för skador på grund av iskast. En åtgärd som inte minst mot bakgrund om Trafikverkets krav på omläggning av den allmänna vägen, väg 776/969, i Hocksjön är fullt berättigad. Dagens situation utgör en allvarlig begränsning av allemansrätten under en stor del av året, september till maj. - att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet. Skäl för yrkande Erfarenheter SSVAB:s vindkraftanläggning i Mörttjärnberget har konstaterats orsaka besvärande ljudstörningar på stort avstånd, 5-7 km, från vindkraftparken. Ett förhållande som SSVAB också öppet erkänner. Bybor i närbelägna Albacken och andra byar i Bräcke som besväras av störande ljud har protesterat mot denna miljöförsämring. Detta har i sin tur föranlett Bräcke kommun att avstyrka en utbyggnad av anläggningen om man inte kommer överens med drabbade bybor. Erfarenheten från Mörttjärnberget var väntade. De bekräftar erfarenheterna från en rad andra orter såsom Sörvik i Strömsunds kommun, Storrotliden i Lycksele och Malå. Samt nu även i byarna Fullsjön, Sörviken, Västvattnet, Rensjön och Björkvattnet som ligger i närheten av SSVAB:s vindkraftparker Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. Motsvarande erfarenheter finner man på en rad andra platser med kuperad terräng och varierande klimat. Ett känt fall är Karlsholms vindkraftanläggning i Skåne. Där har nu
2 -2- Miljöprövningsdelegationen i Skåne begärt en omprövning av tillståndet efter en lång tids klagomål från närboende. Detta trots att man enligt gjorda mätningar klarar villkoret 40dB(A) Alla dessa erfarenheter pekar på en uppenbar brist i det regelverk som tillämpas vid tillståndsgivning. Det som beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningar rörande störande ljud stämmer inte med verkligheten. Detta leder till att närboende känner sig bedragna och att deras livsmiljö blivit kraftigt försämrad. Idag finns omfattande kunskap om hur ljud sprids i naturen. Det kan dock konstateras att dessa kunskaper inte tillåts påverka det regelverk som tillämpas. Detta är ett uppenbart brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf, Kap Allt detta sker för att underlätta etablering av vindkraft i den svenska landsbygden. Mot bakgrund av erfarenheterna från ovannämnda platser och en rad andra platser i Norrland måste det ses som ytterst riskabelt och oansvarigt att ge tillstånd till ännu en vindkraftpark av största format såsom Bodhögarna, innan SSVAB har kommit till rätta med de grava ljudstörningarna från Mörttjärnberget. Bakgrund Allt sedan introduktionen av den storskaliga vindkraften har problem med störande ljud varit på agendan. Att det är ett problem av stor betydelse framgår inte minst av att man numera sedan 2008 anordnar internationella konferenser på temat Wind Turbine Noise (WTN). De bidrag som presenteras där av forskare ger en bred bild av problematiken med störande ljud. Erfarenheter av storskaliga vindkraftsparker i det norrländska landskapet är ännu begränsad till ett fåtal år. Seriösa utvärderingar av ljudspridning från dessa och deras inverkan på människor har ännu inte genomförts. Trots detta genomförs nu en utbyggnad av storskalig vindkraft i Norrland i rasande takt. De sociologiska undersökningar, för att undersöka samband mellan upplevd störning från ljud och ljudnivå, som myndigheter refererar till är inte representativa för norrländska förhållanden. En studie som man ofta hänvisar till är Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk av Eja Pedersen m.fl. se Vindval rapport nr 5956, april Denna studie som bl.a. Naturvårdsverket baserar sitt ställningstagande på är utförda i södra Sverige där nivån på bakgrundsljud är högre än i en tyst norrländsk skogsmiljö, i flack terräng, med vindkraftverk av mindre storlek (halva höjden och en femtedel så stor effekt än de som nu uppförs i Norrland) och i ett varmare klimat. Dessa skillnader i olika parametrar har en mycket stor inverkan på hur ljud genereras, hur det fortplantas i landskapet samt hur det upplevs. Studiens resultat är således inte applicerbara för norrländska förhållanden. Det är mycket stötande att man nu genomför massiv utbyggnad av vindkraftparker i Norrland utan att det finns vetenskapligt stöd för hur dessa kommer att påverka miljön för människor, djur och natur. Det pågår dessutom en omfattande forskning omkring de frågor som är kopplade till ljud och buller initierad av bl.a. Energimyndigheten. Tyvärr är planeringen upplagd så att resultaten i flera fall kommer fram först 2015 och senare och då är många stora vindkraftparker redan byggda och i drift. Det råder en samstämmighet inom forskarvärlden att de använda beräkningsmodellerna inte ger säkra resultat avseende bullerspridning från vindkraftverk, speciellt i kallt klimat. Detta borde automatiskt leda till att man tillämpar en försiktighetsprincip men att döma av miljödomar är det inte alls fallet. Rapporter från olika områden gränsande till nya norrländska vindkraftsparker i drift är i flera avseenden negativa. Personer som är vana vid en tyst miljö upplever en stor försämring av sin livsmiljö speciellt under den kallare delen av året. Intervjuer med ett antal personer boende inom områden 1-10 km från vindkraftsparker visar att det förekommer starkt störande ljud. De personer som intervjuats bor i närheten av anläggningar i Havsnäs, Stor-Rotliden och Malå. Företeelsen är mest förekommande under den kalla årstiden. Ljudet ändrar ofta karaktär med väderleken såsom vid dimma, snöfall och regn. Ljudet karaktäriseras ofta som ljud från en flygmaskin som håller på att starta men aldrig lämnar startbanan eller som en torktumlare. Ljudet är således ett ljud med låg
3 -3- frekvens vilket kan förklaras av att det tillryggalagt lång sträcka vilket medför att ljud med höga frekvenser dämpas. Det är inte osannolikt att lågfrekvent ohörbart buller förekommer. Personer upplever vibrationer inomhus vilket tyder på att det lågfrekventa ljudet skapar egensvängningar. Norrlands klimat är kallare än på många andra orter där man har vindkraft. Detta klimat skapar nya problem. Dit hör isbeläggning på rotorer och torn. Att drift av vindkraftverk i kallt klimat orsakar stora problem, framgår av att man inom branschen ordnar årliga konferenser inom Winterwind, en konferensaktivitet som startade Vid dessa konferenser redovisas vad man kan göra för att minska problem relaterade till det kalla klimatet. Det handlar såväl om problem med utrustningen som risker förknippade med det speciella klimatet. Dit hör problem kopplade till beläggning på rotorer av frost och is. Dessa beläggningar kan bli omfattande till både tjocklek och mängd och leder inte sällan till driftsavbrott. Isbeläggningar lossnar ibland från både torn och rotorer och om det är is från rotorerna kan de flyga flera hundra meter. En mycket besvärande nackdel av isbeläggning på rotorerna är att ljudalstringen ökar markant. Det är anmärkningsvärt att denna problematik inte studerats mer. Isbeläggning är säkerligen en av orsakerna till de mycket allvarliga ljudstörningar som inrapporterats från flera norrländska vindkraftparker. Det är ett faktum att bebyggelse som ligger i s.k. vindskyddat läge, d.v.s. att vindhastigheten där är avsevärt lägre än vid vindkraftverken drabbas av en ökad risk för förhöjda ljudnivåer. Det är ett förhållande som är känt från forskningen och beror på att ljudvågor tenderar att böja ner mot marken där lufthastigheten är lägre. Av den anledningen har Naturvårdsverket angett i Riktvärden, att om lufthastigheten vid bebyggelsen är lägre än 50% av den vid vindkraftverken så skall en lägre gräns för acceptabelt buller sättas till 35 db(a) i stället för 40 db(a). Det saknas i MKB:n uppgifter om hur förhållandena är i detta avseende. Rimligtvis borde mätningar av lufthastigheter göras under en längre period för att fastställa om Naturvårdsverkets riktvärden måste beaktas. En komplicerande faktor är att det i kuperad terräng bildas en kraftig turbulens i den luftmassa som vindkraftverket arbetar i. Detta förhållande beaktas inte i samband med beräkningar av ljudalstring. När ett stort antal vindkraftverk är samlokaliserade uppkommer s.k. vindvakar efter varje vindkraftverk som också påverkar ljudalstringen. Inte något av detta beaktas i de beräkningar som läggs till grund för beslut om tillstånd. En annan orsak till ljudstörningar är det förhållandet att vindkraftverken i Norrland oftast är placerade på höjder i ett kuperat landskap. Topografin har visat sig ha betydelse för hur ljud sprids. Det finns numera beräkningsmetoder som kan användas för att simulera ljudspridning i komplexa miljöer där även tillståndet i lufthavet kan tas med. Denna typ av simulering visar att de använda beräkningsmodellerna ger en mycket förenklad modell av verkligheten. Med tanke på att bullerproblematiken är så framträdande vid flertalet vindkraftanläggningar finner vi det vara anmärkningsvärt att myndigheter inte tagit i beaktande att luftens egenskaper påverkar spridning av buller. Forskare har påtalat att bullerspridningen är mycket beroende på tillståndet i lufthavet och då närmast förekomsten av inversion. Med det förstås att temperaturen vid marken är lägre än högre upp i lufthavet. I detta läge böjs ljudvågorna ner mot marken och därmed höjs ljudnivån. I en sådan situation kan dämpningen av buller reduceras till hälften mot normalt vilket gör att en gräns för en viss bullernivå flyttas mycket längre från vindkraftverken. I artikeln Hur långt kan vi höra visar Conny Larsson, docent vid Uppsala Universitet, i Väder och Vatten 3/2005 att nivån 40 db(a)vid frekvensen 1000 Hz flyttas från ca 2 km till 10 km vid inversion. En långtidsstudie initierad av Energimyndigheten på temat Ljud från vindkraftverk vid olika väderförhållanden utförs av Uppsala Universitet. I en preliminär rapport kan man läsa att variationer på 15 db(a) kan avläsas på 1 km avstånd från vindkraftverken och forskarna pekar på nödvändigheten av att inkludera atmosfäriska förhållanden när man studerar ljudutbredning utomhus.
4 -4- Att detta är känt av projektörer framgår bl.a. av MKB:n för Stamåsen där man kan läsa Det bör påpekas att även om riktvärdet är uppfyllt kan det förekomma kortvariga perioder, t.ex. vid vissa atmosfäriska förhållanden, då ljudet från vindkraftverken kan vara mer hörbart för boende. Dessa perioder bedöms dock vara sällan förekommande och på grund av den låga ljudnivån endast uppträda utomhus. Detta påstående styrks inte med redovisning av statistik av något slag. Kontakter med SMHI ger vid handen att man kan prognosera förekomst av inversion. Ett sådant underlag är nödvändigt om man skall kunna ge en realistisk bild av hur bullernivåer kan komma att utvecklas under årets olika månader. Sammantaget är de metoder för beräkning av ljudspridning från vindkraftverk som används mycket otillförlitliga och återspeglar icke alls vad som kan hända i verkligheten. Detta är mycket otillfredsställande och skapar felaktiga förväntningar och därmed konflikter. Behov av sociologiska studier Ljud från vindkraftverk är mycket olikt ljud från andra källor. Ofta förekommer lågfrekventa ljud med amplitudmodulation vilket medför att ljudet är särskilt störande, se rapporten Störande buller i arbetslivet, rapport 2013:3 från Arbetsmiljöverket, sidorna Det enda mått på hur ljud stör är att fråga de människor som berörs hur de uppfattar miljön. Mättal som db(a) eller db(c) säger ingenting om människors upplevelser av ljud. Vi anser att det är anmärkningsvärt att storskalig utbyggnad av vindkraft får fortgå utan grundläggande kunskaper som att en sociologisk studie läggs till grund för de regelverk som skall styra miljöpåverkan. Det är ytterligare ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf. Störningar från Stamåsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden. Nu störs människor även i Fullsjön, Sörviken, Björkhöjden, Björkvattnet, Västvattnet och Rensjön av ljudet från vindkraftparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden. Boende hör ljudet så gott som dagligen och det tränger in i husen. Byn Sörviken ligger rakt syd sydväst i förhållande till Bodhögarna och dessutom med Sörvikssjön mellan den tilltänkta vindparken och byn. Det innebär att bullernivån kommer att bli störande så gott som alla dagar i veckan. De kumulativa effekterna kommer att bli synnerligen besvärande om Bodhögarna byggs eftersom det då kommer att vara stora vindkraftparker i tre riktningar från byn Sörviken. Det händer ibland att boende i Sörviken även störs av ljudet från Stamåsen trots att den vindkraftparken ligger 10 km från byn. Det är också vedertaget att en sjö förstärker ljudet otroligt väl särskilt på våren och försommaren, vilket kommer att resultera i att ljudet från Bodhögarna kommer att höras mycket mer än vad som redovisas i MKB. Eftersom det nu har framkommit ny kunskap och verkligheten har visat sig vara en annan än den som har utlovats i samrådsmöten och i miljökonsekvensbeskrivningar så kräver vi omprövning av tillståndet för Bodhögarna enligt förvaltningslagen 27. Iskast Risken för iskast har fått stor uppmärksamhet. SSVAB talar själva idag öppet om problemet. Två verk i Björkhöjdens vindkraftpark står nu m från allmän väg. Risken för iskast har nu medfört att väg 776/969 måste läggas om för att uppfylla det riskavstånd som Energimyndigheten rekommenderar. Is från rotorer kan flyga upp till 400 m och mer från de höga verk som är uppsatta. Även om verken står stilla kan is från tornen flyga 200 m och mer vid stark vind. Denna risk medför att allemansrätten inskränks. Vi kräver mer kraftfulla åtgärder för att eliminera risker på grund av iskast. SSVAB måste därför som ett minimum inhägna området runt vindkrafttornen som förhindrar att is från dem kan träffa levande varelser. Därutöver måste vindkraftverken förses med utrustning som omedelbart stoppar dem om isbeläggning på rotorer har uppkommit. Dessa krav är desamma som återfinns i exempelvis Tyskland.
5 -5- Jakt och friluftsliv Fem jaktlag och två fiskevårdsområdesföreningar är aktiva inom området. Vid jakten hösten 2014 kunde inte jaktlagen jaga i området då bullernivån var så hög att det inte gick att sitta på älgpass. Risken för iskast är också ett stort problem. Enligt MKB bedömdes konsekvenserna som små. Hela området är flitigt använt när det gäller friluftsliv. Det finns fina bär- och svampmarker där och skogen används även som rekreation där man kan vandra i naturen och njuta av tystnaden och lugnet som skogen ger. Om man lägger ihop timmar som jaktlagen, fiskare och andra friluftsmänniskor vistas i området blir det många tusen timmar per år. Öster Sännsjön är ett trevligt utflyktsmål som kommer att förstöras om Bodhögarna byggs. Rovfåglar och djurliv Det saknas kunskap om hur vindparkerna påverkar rovfåglar. Har SSVAB redovisat de studier som nämns i MKB Konsekvenserna av hur rovfåglar och fladdermöss påverkas bör ytterligare utredas. De fågelinventeringar som gjordes i samband med tillståndansökan och MKBn i januari 2008 är i högsta grad inaktuella och bör göras om. Det finns gott om lavskrika i området. Den fågeln är rödlistad och vindkraft på Bodhögarna skulle mycket troligt vara till skada. Det är även gott om orre i området. Vi har nu fått rapport om att orrar har försvunnit från Ögonfägnaden samt att spårbildning från älg försvunnit. En studie bör snarast initieras för att se påverkan av vindkraften på djurlivet. Rapporter från studier av hur renar påverkas pekar på uppenbara återverkningar på djurlivet i allmänhet. Renskötsel Området där vindkraftparken Bodhögarna är klassat som riksintresse för renskötsel. Forskning med sändare på ren har visat hur renar undviker vindkraftparker. Jiinjevaerie sameby har redan fått stora problem med att renar undviker Ögonfägnaden och Björkhöjdens vindkraftparker och har hamnat mycket längre söderut än de normalt brukar vara och det har medfört stora problem för samebyn. Det går en flyttled för ren längs med sjöarna Fullsjön och Länglingen som inte längre kommer att kunna brukas om Bodhögarna byggs. Samerna har funnits i området sedan urminnes tider och vi ser gärna att de fortsätter att finnas kvar i området. Rennäringen har en stor kulturhistorisk betydelse för bygden men också en ekonomisk betydelse. Erfarenheter av samrådsprocesser Vid SSVABs samrådsmöten som hölls med början 2008, var kunskapen mycket låg från de flesta åhörare/boende. Ingen hade någon erfarenhet av vindkraft. Exploatörerna framhöll det positiva med återbäringsmedel och framför allt många nya arbetstillfällen. Med facit i hand tyder allt på att vindkraftsutbyggnaden sker alltför snabbt, med uppenbara brister i beslutsunderlag samt att det sker helt i avsaknad av erfarenhet av denna typ av verksamhet. Vindkraftsindustrin är en areell näring vars påverkan på miljön är vittgående. Det saknas såväl analyser som risk- och säkerhetsbedömningar och den eftertanke, som fodras i lagstiftningen för att ta tillvara på medborgarnas bästa och för länens framtid. Förhandlingen Vi begär härmed att få närvara i muntlig förhandling i rättegång. Vi begär även att akustikkonsulten Gunnar Eriksson närvarar vid rättegången som sakkunnig.
Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal
Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se
Protokoll. Bygg- och Miljönämnden
Protokoll Bygg- och Miljönämnden Tisdag 23 juni 2015 Bygg- och miljönämnden 2015-06-23 2 Plats och tid: Kommunhuset, sammanträdesrum Tjädern, kl. 10.00 Beslutande: Annica Eklund S Roger Östlund S Kalle
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Synpunkter på Sollefteå kommuns allmänna hantering av vindkraftsetableringar och Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri.
Näsåker 2013-09-22 Till Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Västernorrland. Yttrande ang. Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri i Näsåker, Sollefteå kommun. Synpunkter på Sollefteå kommuns allmänna
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner
Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden
Ljud från vindkraftverk
Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft
Kontrollmätning av ljud under byggtiden - Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker
Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46701845724 E-mail paul.appelqvist@afconsult.com Recipient Statkraft SCA Vind AB Urban Blom Date 2014-12-15 Project ID 701304 Kontrollmätning av ljud
Beräkning av lågfrekvent ljud
Rabbalshede Kraft AB (publ) Beräkning av lågfrekvent ljud Projekt: Kommun: Sköllunga Stenungsund Datum: 14-7-18 Beräkning av lågfrekvent ljud Sammanfattning: Beräkningar avseende lågfrekvent ljud i ljudkänsliga
Ljud från vindkraftverk
Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en
Kontrollprogram för ljud från Hjuleberg vindkraftpark i Falkenbergs kommun
PM 1 (5) Handläggare Martin Almgren Tel +46 (0)10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 44 38 martin.almgren@afconsult.com Datum 2014-10-27 Vattenfall Vindkraft AB Ivette Farias Uppdragsnr
Mätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Innehåll Hur, vad och varför? Varför mäta? Vad påverkar en mätning? Hur mäter man? Erfarenhet från
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Yttrande till mark- och miljödomstolen angående överklagan av länsstyrelsens beslut, mål nr
Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-10-28 Handläggare Anna Lönn Telefon: 08-508 28 874 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-11-17 p. 10 Yttrande till mark- och miljödomstolen
SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01
SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind
Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1
Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden
Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden? Preliminära resultat Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Fotopunkt Namn RT90, X RT90, Y
Vindkraftpark BORGVATTNET Fotomontage Totalhöjd 220 meter 2013-02-18 fotokarta fotodata Fotografierna som har använts för att skapa panoramamontagen har tagits med en brännvidd motsvarande 50 mm på en
Mätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Vad och Varför mäta? Emission Hur mycket låter vindkraftverket? Låter vindkraftverket mer eller mindre
DOM 2015-09-29 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-09-29 Stockholm Mål nr M 5746-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2015-05-28 i mål nr M 1422-14,
Frågor med anledning av förändrade förutsättningar för vindkraftstillstånd på Blakliden
Stöttingfjällets Miljöskyddsförening Simon Rudin Nyby 133 921 99 Lycksele Miljöprövningsdelegationen Västerbottens Länsstyrelse Datum 2014-12-01 Frågor med anledning av förändrade förutsättningar för vindkraftstillstånd
Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar
1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar
Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
2 Diskussion om kontrollmätning av ljud
PM 1 (5) Handläggare Tel +46 10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 44 38 martin.almgren@afconsult.com Datum 2014-09-10 Rabbalshede Kraft AB Karolina Tisell Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede
Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro
Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt 32446-1 Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro 2012-02-07 1 Bakgrund Naturvårdsverket rekommenderar 40 dba vid 8 m/s på 10 m höjd...och
Samrådsredogörelse till samrådsförslag för tillägg till Strömsunds kommuns översiktsplan - vindkraft
Samrådsredogörelse till samrådsförslag för tillägg till Strömsunds kommuns översiktsplan - vindkraft Miljö- och byggavdelningen 2019-05-17 Förslaget till tillägg till översiktsplan för Strömsunds kommun,
VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna
Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft
Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp
DOM 2015-06-15 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr M 1046-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-27 i mål nr M 4324-14, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER
Naturvårdsverkets författningssamling
1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa
Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Lyckås, Jönköping kommun 1 Bakgrund. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft
Handläggare Manne Friman Tel +46105056072 Mobil +46701845772 manne.friman@afconsult.com PM03 1 (9) Datum Statkraft Södra Vindkraft AB Att: Jonas Nordanstig Box 233 202 09 Malmö Uppdragsnr 575593 Vindkraftpark
Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge
Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark
VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse
Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat
PM 1 (6) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 (0)10 505 60 24 Mobil +46 (0)70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum NV Nordisk Vindkraft AB Johan Roger Lilla Bommen 1 411 04
Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter
Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består
SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK
SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,
Projekt Tritteboda Vindkraftpark
Projekt Tritteboda Vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB Informationsmöte Kännestubba Bygdegård 22 augusti 2013 1 Dagordning Välkomna Projektstatus Miljötillståndsprocessen Vind Ljud Fika Frågor Projektstatus
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
RAPPORT Markbygden vindkraftpark Bullerutredning Etapp 1
Bilaga 2 Bullerutredning RAPPORT Bullerutredning Etapp 1 2010-07-06 Upprättad av: Johanna Thorén Granskad av: Bengt Simonsson Uppdragsnr: 10137843 Vindkraftpark Markbygden Daterad: 2010-07-06 Bullerutredning
Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind
Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen
Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,
Innehållsförteckning RAPPORT 2 (13) BAKGRUND... 4
RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 4 2 GENOMFÖRT ARBETE OCH RESULTAT... 4 2.1 Ljudmätningar... 4 2.1.1 Mätning vid ett vindkraftverk i Marks kommun i Västra Götalands län... 4 2.1.2 Mätning
Mätprogram långtidsmätning för egenkontroll, vindpark Bjökhöjden
Handläggare Jens Fredriksson Telefon +46 10 505 60 97 Mobiltelefon +46 70 184 57 97 E-mail jens.fredriksson@afconsult.com Datum 2015-01-26 Projekt ID 701304 Mottagare Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom
DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö Mål nr M 4224-13 KLAGANDE Niklas Josefsson Göstorp 8 571 94 Nässjö MOTPART 1. Bixia ProWin AB Box 1510 581 15 Linköping Ombud:
Vindpark Storåsen - Bemötande ljudfrågor, punkt 9 och 10 i MPD föreläggande dnr , Ånge kommun
Uppdrag: 10-17128 PM 01 Datum 2018-05-14 Upprättad av: Paul Appelqvist Telefon: Beställare: 0730-780 986 NV Nordisk Vindkraft AB E-post: Genom: paul@akustikkonsulten.se Camilla Tisell Fredriksson Vindpark
Problemställningen. Siljansområdet är med hänsyn till de höga natur och kulturvärdena i området i sin helhet av riksintresse (4 kap miljöbalken)
Syftet Syftet med att utföra en landskapsbedömning för Siljansringen är att undersöka hur en utbyggnad av vindkraft i undersökningsområdet kan ske utan att värdena i riksintresseområdet enligt miljöbalken
Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Friska fläktar i Lungsjön
Friska fläktar i Lungsjön Maria och Jürg Hug flyttade från schweiziska Bern till Lungsjön i Ångermanland i somras. Varför? Se själv, säger Jürg, slår ut med armarna och blickar ut över sjön och de solstänkta
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd
STATKRAFT SCA VIND AB
STATKRAFT SCA VIND AB 2009-09-25 Presentation av projektet i samarbete med Vindkraftssamordning i Jämtlands län och dess näringsliv Henrik Berglund, Statkraft 1 STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion övertar
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Enligt 24 kap 5 5 p MB far omprövning ske om det uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-05-26 Ärendenr: NV-02694-15 Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 81 351 03 Växjö mmd.vaxjo@dom.se Yttrande i mål nr M 4939-14 avseende
SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ
SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005
STATKRAFT SCA VIND AB
STATKRAFT SCA VIND AB Strömsund - Vindkraftdialogen 2008 2008-09-24 AGENDA Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Projektets Tidplan Påverkan Lokalt Näringsliv STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion övertar
Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Vattenfalls vindkraftprojekt
Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner
Vindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060308 2018-05-15 Stockholm Mål nr M 6227-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A PARTER Klagande
Dnr ; angående ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Björnberget, Ånge kommun
Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-5402-13; angående ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Björnberget, Ånge kommun Med hänvisning till miljöprövningsdelegationens
Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan.
Vindkraftprojekt Fjällbohög Samrådsmöte med allmänheten Tid och plats: Edsele bygdegård, måndag den 8 juni 2015, kl. 18.00. Deltagare: Markus Nordén, projektledare, Kraftö AB Johan Granlöf, vice projektledare,
DOM 2013-04-17 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2013-04-17 Stockholm Mål nr M 8734-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-01 i mål nr M 2067-12, se bilaga KLAGANDE S E MOTPARTER
STATKRAFT SCA VIND AB
STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion
Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Vindkraft i Malå och Norsjö
Granskningsredogörelse Vindkraft i Malå och Norsjö Tillägg till översiktsplaner för Malå och Norsjö kommuner Antagandehandling 2015-11-30 186 Kommunfullmäktige Malå 2015-12-07 150 Kommunfullmäktige Norsjö
PM 08 1 (14) Handläggare Jens Fredriksson Tel Mobil
PM 08 1 (14) Handläggare Jens Fredriksson Tel +46 10-505 60 97 Mobil +46 70-184 57 97 jens.fredriksson@afconsult.com Datum 2015-11-26 Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Uppdragsnr 583119 Indikativa ljudimmissionsmätningar
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Utlysning av forskningsmedel inom Vindval
1(6) Utlysning av forskningsmedel inom Vindval Energimyndigheten och Naturvårdsverket genomför tillsammans kunskapsprogrammet Vindval som tar fram och förmedlar fakta om vindkraftens effekter på människa,
Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060308 2018-05-15 Stockholm Mål nr M 6469-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A PARTER Klagande
Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Uppgiften onsdag 6 maj 2009
Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Forskningsprojekt i Vindval 20 forskningsprojekt har startat Fåglar och fladdermöss Marin miljö Människor onsdag 6 maj 2009 Nyutkomna rapporter Människors upplevelse av ljud
miljöassistans Bullerutredning för Åstorp 113:137 Lennart Pehrsson Åstorp Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder
miljöassistans Lennart Pehrsson Bullerutredning för 113:137 Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder Denna rapport ersätter rapport daterad 2017-04-10 i sin helhet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen
Buller vid Karsholm tillsyn eller omprövning
Buller vid Karsholm tillsyn eller omprövning Mål avseende ett föreläggande om indikerande immissionsmätning (M 4731-14) mål avseende omprövning av ljudvillkor enligt 24 kap. 5 MB (M 4939-14) och Göran
02322-000754 NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 SE- 411 04 Göteborg T +46 (0)313 395 960 F +46 (0)313 395 969 E info@nordiskvindkraft.se www.nordiskvindkraft.se Anders Bjerkhoel (för fastighetsägare
Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Björnberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref:
Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Björnberget Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: 03516-000054 Revisionshistoria Utgåva Datum Författare Ändring 01 21
FJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Kallelse. Bygg- och Miljönämnden
Kallelse Bygg- och Miljönämnden Tisdag 10 maj 2016 Bygg- och miljönämnden 2016-03-01 2 Plats: Veckodag: Kommunkontoret, sammanträdesrummet Tjädern TISDAG Datum: 2016-05-10 Tid: 10:00 Sammanträde: BYGG-
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Miljö- och byggnämnden 2018-03-15 Blad 1 A() Plats och tid Beslutande Kommunkontoret i Strömsund, rum Björken Information 09.00 11.25 Sammanträde 11.25 11.45 Lars Andreasson, (S), ordförande Magnus Svensson,
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Innehållsförteckning RAPPORT 2 (11) BAKGRUND... 5
RAPPORT 2 (11) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 GENOMFÖRT ARBETE OCH RESULTAT... 5 2.1 Litteraturstudie... 5 2.2 Efterklangs- och ljudutbredningsmätningar... 6 2.3 Ljudutbredningsberäkningar... 6
Synpunkter från Vildmarkstationen som driver turistisk verksamhet på fastighet Borgärdet 13:34
Mark och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Ang. M 4212-11 Synpunkter från Vildmarkstationen som driver turistisk verksamhet på fastighet Borgärdet 13:34 Om Bergviks Skogs planer på att industrialisera
Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01
1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun
ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND
Till Länsstyrelsen i Västernorrlands län Miljöprövningsdelegationen ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND Sökande: Sandtjärnberget Vindkraft AB, 556849-7035 c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg
DOM 2009-12-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1313 DOM 2009-12-07 Stockholm Mål nr M 9960-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-11-10 i mål nr M 1363-08, se bilaga B KLAGANDE
Västra Derome vindkraftpark i Varbergs kommun Kontroll av ljud från vindkraftverk
RAPPORT 1 (7) Handläggare Elis Johansson Tel +46 10 505 84 22 Mobil +46 70 184 74 22 Fax +46 10 505 30 09 elis.johansson@afconsult.com Datum 2014-12-05 Varberg Energi AB Håkan Svensson Box 1043 432 13
Stora Uvberget Vindpark
Stora Uvberget Vindpark Samrådsmöte enligt Miljöbalken den 12 november 2012 I Näshulta kommunalhus Alla Varmt Välkomna Stora Uvberget Vind AB Eric Paulsson, Gunnar Paulsson Riksintressen för vindbruk Enligt
Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Mark och miljödomstolen. Box 1104. 131 26 Nacka strand. Mål nummer M 4212-11. Mark och miljödomstolen Nacka Tingsrätt
Mark och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Mål nummer M 4212-11 Mark och miljödomstolen Nacka Tingsrätt Bergvik Skog AB m.fl. / Länsstyrelsen Dalarna Yrkar avslag på Bergviks Skogs ansökan. I
Innehåll - exempel. Beräkningsexempel. Beräkning ljudimmission. Ljudets tidsvariation. Ljud från vindkraft beräkningsmodeller
Ljud från vindkraft beräkningsmodeller Innehåll - exempel 1 Martin Almgren, tel 010-505 84 54 martin.almgren@afconsult.com ÅF-Ingemansson 2 Grunder ljud, lågfrekvent ljud och infraljud Ljudalstring Tillståndsfrågor
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare