Särskilt Utlåtande tillhörande detaljplan för kontor vid Sikvägen Siken 2 i Tyresö kommun

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret juni 2009 Sara Kopparberg, planchef Särskilt Utlåtande tillhörande detaljplan för kontor vid Sikvägen Siken 2 i Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade i maj 2009 ett förslag till detaljplan för kontor vid Sikvägen. Syftet med planen är att möjliggöra kontorsverksamhet inom befintlig byggnad på fastigheten Siken 2. I planen möjliggörs även en tillbyggnad. Förslaget har varit ute på samråd under tiden 4 november till och med 25 november, Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på kommunens servicecenter, på kommunens bibliotek och på hemsidan. Samrådet har även annonserats i lokaltidningen Mitt i Tyresö. Under samrådstiden har 17 synpunkter inkommit. Inkomna synpunkter redovisas tillsammans med kommunens kommentar (i kursivt) nedan. Sakägarekretsen har också fått en underrättelse inför antagande av detaljplanen mellan 14 maj 2009 och 29 maj Under underrättelsetiden har ytterligare 3 skrivelse inkommit. En del av synpunkterna har behövt sammanfattats eller förtydligats. Alla yttranden i sin helhet finns tillgängliga på stadsbyggnadskontoret. Efter underrättelsen har följande ändringar gjorts på plankartan: K1-bestämmelsen på skorstenen har tagits bort. Bestämmelsen om takvinkeln på utbyggnaden har tagits bort och istället har varsamhetsbestämmelsen har kompletterats med att den även gäller utbyggnad. Stadsbyggnadskontoret Planenheten Tyresö Tel Fax sbk@tyreso.se

2 Inkomna synpunkter under samrådet Datum Synpunkt Myndigheter och föreningar 1. Länsstyrelsen Ingen erinran 2. Södertörns brandförsvarsförbund Ingen erinran 3. Vattenfall AB värme Drefviken Synpunkter 4. Lantmäteriet Ingen erinran 5. Vattenfall eldistribution AB Synpunkter 6. Svensk Handels stadsplanekommitté Ingen erinran 7. Stockholms handelskammare Ingen erinran 8. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Synpunkter 9. Storstockholms Lokaltrafik AB Ingen erinran 10. TeliaSonera Skanova Access Synpunkter 11. Bostadsrättsföreningen Siken Synpunkter Berörda fastighetsägare och närboende 12. Jörgen Jonasson, Sikvägen Erinran 13. Severt Johansson, Sikvägen Erinran 14. Lillemor Johansson, Sikvägen Erinran 15. Maria Ahlgren, Sikvägen Erinran 16. Stig Broberg, Sikvägen Erinran 17. Gun Elfving, Sikvägen Synpunkter Inkomna synpunkter under underrättelseskedet 1. Jörgen och Sonja Jonasson, Sikvägen 23 Datum Synpunkt Erinran 2. Brf Siken Erinran 3. Stig Broberg, Sikvägen Erinran

3 Inkomna synpunkter under samrådet 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget 2. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har ingen erinran mot förslaget. 3. Vattenfall AB värme Drefviken På fastigheten finns fjärrvärmeledningar belägna nära planerad tillbyggnad med kontor. Innan eventuell byggverksamhet startar bör byggherren försäkra sig om ledningarnas exakta lägen genom utsättning. Kommunen har vidarebefordrat informationen till fastighetsägaren. 4. Lantmäteriet Lantmäteriet har ingen erinran mot förslaget. 5. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, röd linje = 11 kv högspänningsledning och blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Samtliga ledningar är markförlagda jordkablar. Nätstationer visas som svart ofylld kvadrat. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Informationen noteras. Vattenfall bedömer att vi kommer att kunna strömförsörja detaljplanen med vår befintliga anslutning. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls luftledningar och markförlagda kablar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter ELSÄK-FS 2008:1. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören i enlighet med gällande leveransvillkor NÄT 2004K/N 7.4. Eventuella elserviser, både byggkraft och permanent servis, beställs hos Vattenfall. Föreslagen tillbyggnad i detaljplanen berör inte redovisade ledningar. Ledningarna ligger under prickad mark, mark som inte får bebyggas. Om Vattenfall önskar kan kommunen lägga in ett u-område för ledningarna. I nuläget bedömer dock kommunen att detta inte borde behövas då marken inte får bebyggas. Det skulle i så fall vara som ett skyddsavstånd till tillbyggnaden. I övrigt gäller att befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs hos Vattenfalls kundtjänst.

4 Kommunens kommentar Informationen noteras. 6. Svensk Handels stadsplanekommitté Svensk Handels stadsplanekommitté har ingen erinran mot förslaget. 7. Stockholms handelskammare Stockholms handelskammare har ingen erinran mot förslaget. 8. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Ägaren till byggnaden ska snarast redovisa resultat av inventering av eventuell PCBförekomst i byggnaden till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Om ventilationsanläggning med mekanisk tilluft och luftkanaler i asbestmaterial finns i byggnaden ska detta anmälas till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Ärendebeskrivning Panncentralen är uppförd under de år då asbest användes som värmeisoleringsmaterial och PCB användes som fogmassa och golvmassa. Fastighetsägare som ansvarar för yrkesmässig användning av ventilationsanläggning som på mekanisk väg tillför luft genom asbestkanaler till byggnad ska anmäla detta till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Ägare av byggnad där fogmassa eller halkskydd kan ha använts vid uppförande eller renovering under åren skall undersöka om fogmassan eller golvmassan är en PCB-produkt. Ägaren ska senast den 30 juni 2008 redovisa till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund vilka inventeringsåtgärder som har vidtagits samt ange vilka åtgärder som planeras för att säkerställa att eventuell PCB produkt när den blir avfall hanteras som farligt avfall. Ägare till annan byggnad än industribyggnad ska senast den 30 juni 2011 se till att PCB haltig fogmassa avlägsnas. Om sådan massa endast har använts inomhus ska den avlägsnas senast den 30 juni Detta saneringsdatum gäller även för byggnad som är indelad som industribyggnad enligt fastighetstaxeringslagen. Med anledning av att panncentralen har eldats med olja har en miljöteknisk markoch byggnadsundersökning utförts och redovisats för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Varken utomhus eller inomhus har petroleumkolvätehalter över naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning hittats. Finsanering ska dock utföras inomhus innan lokalerna kan tas i bruk som kontor. Bedömning Eftersom byggnaden har uppförts under de år som PCB har använts i fogmassor och som halkskydd i golvmassor ska den med stöd av PCB-förordningen inventeras med avseende på PCB-innehåll. Resultatet skulle ha redovisats för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund senast den 30 juni Kommunen har vidarebefordrad all information till fastighetsägaren.

5 9. Storstockholms Lokaltrafik AB Storstockholms Lokaltrafik AB har ingen erinran mot förslaget. 10. TeliaSonera Skanova Access TeliaSonera Skanova Access AB har både koppar- och fiberoptisk ledning framdragen till fastigheten. Texten på sidan 8 i planbeskrivningen bör ändras därefter. Inom fastigheten finns även en mobilbasstation med tillhörande antenn på skorstenen. Texten har ändrats i planbeskrivningen. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla de befintliga teleanläggningarna i deras nuvarande lägen för att undvika sådana olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Finns rättigheter för befintliga ledningar är det fastighetsägarens ansvar att bekosta eventuell flytt av dessa. I övrigt har Skanova inget att erinra mot detaljplanen. 11. Bostadsrättsföreningen Siken Vi anser oss ha ett mycket stort intresse i vad som sker med denna byggnad då den är belägen ca 20 meter från vår fastighet. Avseende en framtida tillbyggnad på 130 m 2 är vår åsikt att detta allvarligt skulle försämra boendemiljön med bland annat ett ökat trafikflöde för Sikvägen 19, 21 och 23. Dessutom är den nuvarande byggnaden enligt detaljplanen av kulturhistoriskt intresse med sin för 1960-talets genomtänkta arkitektur. Styrelsen anser att denna arkitektur skulle förstöras genom en förfulande tillbyggnad. Kommunens kommentar Kommunen har i antagandeförslaget minskat byggrätt för tillbyggnad från 130 kvm till 90 kvm och den får endast uppföras i en våning. Kommunen delar inte uppfattningen att föreslagen tillbyggnad innebär en stor ökning av trafiken. Kommunen bedömer att det är möjligt att kombinera den ändrade användningen kontor med att bibehålla husets särdrag och karaktär och har därför infört en varsamhetsbestämmelse i planen. När det gäller fastighetens skorsten kräver vi att en skötselplan upprättas. Om skorstenen inte sköts på rätt sätt finns stora risker att den mycket snabbt förfaller och kan förorsaka allvarliga skador.

6 Något krav från kommunen att bevara skorstenen finns inte kvar. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att skada inte uppkommer för tredje man. Enligt detaljplanen medges att ett mindre uthus får uppföras. Vår fråga är var och hur stor? Kommunen har omprövat frågan om att tillåta ett uthus inom fastigheten och bedömt att det inte finns någon lämplig placering för ett sådant. Bestämmelsen är därför borttagen ur planen. I det befintliga servitutet över Siken 1 daterat 26 januari 1961 som styrelsen fått sig tillsänt medges infart till fastighetens södra och östra sida mot Sikvägen alltså ingen infart till fastighetens norra sida från Siklöjevägen. Styrelsen har planerat att under 2009 utföra en omfattande renovering av hela föreningens boendeparkering med bland annat ett utökande av parkeringsplatser längs föreningens gräns mot panncentralens norra sida och har inte för avsikt att tillåta infart till denna sida av byggnaden. Det är riktigt servitutet medger infart för fastigheten Siken 2 från söder. Det är även möjligt för fastighetsägaren att anordna en infart från öster från kommunens fastighet in till kontoret. När brf Siken är klar med planerade förändringar av boendeparkeringar så är kommunens förhoppning att fastighetsägaren till Siken 2 och brf Siken kommer överens om ett servitut med angöring till kontoret från norr. 12. Jörgen Jonasson, Sikvägen 23 Jag heter Jörgen Jonasson och bor i en 3-rumslägenhet på andra våningen på Sikvägen 23. Vi som bor på de tre nedre våningarna på Sikvägen 19, 21 och 23 har idag inte mycket till utsikt från den norra sidan. Panncentralen och skorstenen är i stort sett det enda man ser och därför måste de små befintliga grönområdena bevaras. Kommunens kommentar Kommunen har förståelse för denna synpunkt men vill poängtera att marken även i dagsläget är kvartersmark och inte natur eller park. Genom en utbyggnad av panncentralen kommer ytterligare en del av vår utsikt att försvinna tillsammans med grönytor. Angående utbyggnad se kommentar till yttrande 11.

7 Vi är också oroade för vad som kommer att hända med trafiken. Den lär inte minska om de nya planerna genomförs. Kommunen bedömer att genomförandet av planen endast innebär en marginell ökning av trafiken. Med detta brev vill min familj och jag inlämna ett definitivt veto mot den föreslagna ändringen av detaljplanen och de nya planerna för panncentralen. Synpunkten noteras. 13. Severt Johansson, Sikvägen 7 Det är inte alls önskvärt för oss i BRF Siken att ha ytterligare närliggande byggnader och inte heller ökad trafik på BRF Sikens område. Kommunens kommentar Synpunkten noteras. Utöver användandet av före detta panncentralbyggnaden är planerat en utbyggnad för kontor och en annan kallad uthus ordas det också om. Alla byggnader utöver före detta panncentralbyggnaden är störande för intilliggande boende. Räcker inte utrymmet till i nämnda byggnad så ska man rimligen lokalisera sina lokaler till område avsett för industri/kontorsfastigheter. Sikenområdet är ett bostadsområde. Rimligt är att använda enbart före detta panncentralbyggnaden som kontorsfastighet, alltså inga ytterligare byggnader och ordna en egen in/utfart till Sikvägen på nuvarande panncentralbyggnads östra sida. Angående tillbyggnad av panncentral och tidigare föreslagen byggrätt för uthus se kommentar till yttrande nr 11. Trots föreslagen tillbyggnad bedömer kommunen att det handlar om en kontorsverksamhet. Kommunen bedömer att kontor är en mycket lämplig användning av befintlig panncentral och ser därför att det är rimligt att ge en mindre utbyggnadsmöjlighet i planen för att även framöver kunna bedriva verksamheten. Generellt sätt bedömer kommunen att lokalisering av ett mindre kontor är lämplig inom ett bostadsområde. I centrumnära lägen är kommunen mån om att skapa en blandad bebyggelse med både kontor och bostäder för att bland annat skapa en tryggare miljö. Servitutet gällande utfart till Siklöjevägen var rimligt när panncentralen fungerade som vattenuppvärmningsanläggning åt BRF Siken.

8 Fastigheten Siken 2 har ett gällande servitut för in och utfart söder om fastigheten. Ett servitut är inte kopplat till fastighetsägare eller fastighetens användning. Om fastighetsägaren så önskar finns möjlighet att skapa en egen infart från Sikvägen främst kanske för att nå fastighetens norra del. Även om fastighetsägaren skapar en egen infart fortsätter servitutet att gälla. För att servitutet ska upphävas måste ansökan om detta göras till lantmäterimyndigheten. På sidan 2, Planens syfte och huvuddrag, står det: I planen möjliggörs även en tillbyggnad. Detta stämmer inte med Bakgrund där detaljplanen anses ha begränsad betydelse eftersom det handlar om ändrad användning av befintlig byggnad ledande till att planen hanteras med enkelt planförfarande. Ska man då ha enkelt planförfarande trots tänkt tillbyggnad? Vill man få byggnationen till ett enkelt planförfarande för att förkorta tiden för planen? Med tanke på tänkt tillbyggnad borde man ha normalt planförfarande. Enkelt planförfarande skiljer sig inte nämnvärt från normalt planförfarande. Även utbyggnad kan medges med enkelt planförfarande. Enligt plan- och bygglagen ska ändamålsenliga förfaranden användas. Planförslaget hanteras med enkelt planförfarande eftersom det saknar intresse för allmänheten utöver de intillboende. Planområdet omfattar inga allmänna platser utan berör endast en mindre privat fastighet. Planen medger ingen störande verksamhet och genomförandet innebär inte någon betydande miljöpåverkan. På sidan 2, Tidigare ställningstagande/detaljplaner står det: Marken runt befintlig byggnad är prickad mark, det vill säga mark som inte får bebyggas. Vad är det som gör att man kunnat ändra ställningstagande och kan tänka sig att bebygga prickad mark? Det ändrade ställningstagandet beror på fastighetens ändrade användning. I den tidigare planen var ändamålet panncentral och byggrätten som gavs var tillräcklig för detta. Med hänsyn till den nya användningen anser kommunen att det är rimligt med en något utökad byggrätt. I Planbestämmelser finns en symbol, romboid, vari anges Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Ritningen på samma sida har en sådan symbol placerad i en tänkt tillbyggnad, i denna symbol anges +38,0 vilket betyder att tillbyggnadens totalhöjd i meter över nollplanet är tänkt att vara 38 meter! Enligt Stadsbyggnadskontorets samrådshandling av Annika Almqvist, oktober 2008 gällande Kontor vid Sikvägen, sida 7, Tillbyggnad, får höjden på tillbyggnaden inte överstiga originalbyggnadens höjd eller få ett dominerande uttryck.

9 Min kommentar: En 38 meter hög tillbyggnad överstiger originalbyggnadens höjd och ger ett dominerande intryck! Kommunen vill tydliggöra att planbestämmelsen i samrådsförslaget anger att: högsta totalhöjd i meter över nollplanet är +38,0. Detta innebär inte att byggnaden föreslås vara 38 meter hög från marken utan att totalhöjden inte får hamna på en högre punkt i höjdsystemet. Garagen norr om panncentralen ligger exempelvis på en höjd om ca +30,0 meter. Tillbyggnaden tillåts var ca 6,5 m hög enligt antagandehandlingen vilket innebär att den kommer bli ca 2,5 meter lägre än panncentralen. I antagandeförslaget föreslås tillbyggnaden uppföras i endast en våning med en takvinkeln 0 6 grader. Jag hoppas att handläggningen inte påverkas av att ägaren och hans hustru har politiska uppdrag i Tyresö kommun. De avvägningar kommunen gör vid en planändring beror inte på vem som för tillfället äger en fastighet, utan ska vara den bedömningen av den bästa användningen av mark och vatten i kommunen på sikt. 14. Lillemor Johansson, Sikvägen 17 Mitt namn är Lillemor Johansson. Jag skriver för min och min familjs räkning. Det är för vår del inte önskvärt att granntomten exploateras ytterligare eftersom den ligger mitt i ett bostadsområde. Jag vill att man från kommunens sida tar hänsyn till oss boende. Vi är måna om att få bibehålla en lugn och harmonisk miljö. Det är viktigt att hålla trafiken nere samt att området är trivsamt. Utbyggnad och tillbyggnad av fastigheten är därför inte önskvärd. Se kommentarer till yttranden 11. Många barn bor i området och backen intill panncentralen används flitigt av dem. Särskilt vintertid då den fungerar som pulkabacke. Kommunen antar att det är backen mellan panncentralen och Sikvägen som avses. Kommunen vill poängtera att fastigheten är kvartersmark och privatägd. Någon rättighet för allmänheten att vistas på fastigheten finns inte. Skorstenen är ett bekymmer. Den ska dels underhållas och dels är den en mast för minst tre mobilantenner vilket jag ser som negativt. Vad har vi i Siken för garantier när det gäller hälsa och säkerhet?!

10 Angående underhåll av skorstenen se kommentar till yttrande 11. De tre mobilantennerna innebär ingen risk för hälsa och säkerhet. Jag vill att ni försäkrar att hanteringen av ärendet inte påverkas av att både Olle Karlström, panncentralens nye ägare och hans hustru Anna Steele Karlström är politiskt aktiva i Tyresö kommun! Se kommentar till yttrande Maria Ahlgren, Sikvägen 17 Jag heter Maria Ahlgren och bor på Sikvägen 17 alldeles över den fd panncentralen. Panncentralen och skorstenen är i stort sett det enda man ser om man tittar ut åt norr och därför måste de små befintliga grönområdena bevaras, någon ny bebyggelse och mer trafik accepterar vi inte alls, mina barn är stora men det finns många barn som bor här och de leker i backen både på sommaren och vintern och mer trafik fungerar inte utan blir livsfarligt. Angående utsikt, grönområde och trafik se kommentar till yttrande nr 12. Angående backen se kommentar till yttrande nr 14. För de som har garage och p-platser nära panncentralen går det inte heller att dataföretaget får tillstånd att bygga ut åt andra hållet vi har som det är nu redan trångt med utrymme och med fler bilar och transporter kommer det bli kaos. Kommunen anser att det är positivt att den fd. panncentralen kommer till användning och bedömer att trafiken inte kommer bli ett problem i området. Med detta brev vill min familj och jag inlämna ett definitivt veto mot den föreslagna ändringen av detaljplanen och de nya planerna för panncentralen. Synpunkt noteras. 16. Stig Blomberg, Sikvägen 21 I bakgrundsbeskrivningen står det planen saknar betydelse för allmänheten detta till trots att fastigheten är q-märkt. Är q-märkningen bara till för kulturpolitikerna i kommunhuset? Idag har fastigheten ingen q-märkning utan en varsamhetsbestämmelse införs i och med detta detaljplaneförslag. En q märkning av en byggnad kan visserligen vara intressant för alla. Men bakgrundsbeskrivningen handlar om att vid framtagandet av en

11 detaljplan begränsas samrådskretsen till de angränsande fastighetsägarna och intillboende. Kulturmiljö Om den ursprungliga arkitekturen skall bevaras så bör skorstenen inte längre tillåtas fungera som mobiltelefonmast. Antenner och kablar med tillhörande fästelement kan demonteras. Angående kulturvärde se kommentar till yttrande nr 11. Skorstenen har en påmonterad stålplåtshuv monterad långt efter 1960, den kan också demonteras eftersom några rökgaser inte längre sprids. Synpunkten noteras. Kontorstillbyggnaden. Det saknas situationsplan mm för tillbyggnaden. Kan därför inte idag bedöma hur verksamheten kommer att påverka oss intillboende. Vid upprättande av en detaljplan finns inget generellt krav att en situationsplan ska upprättas. Kommunen har tagit till sig önskemålet och infört en situationsplan i planbeskrivningen under rubriken parkering. Byggrätten för tillbyggnaden har minskats ner från 130 kvm till 90 kvm. Hur den placeras och utformas avgörs i bygglovsskedet. Men av det som framkommit av beskrivningen ökar biltrafiken, uppförandet av nya parkeringsplatser osv. Jag vill därför framföra mitt veto mot förslaget. Synpunkt noteras. I ett samråd om en detaljplan vägs synpunkter från närboende, kommunen och övriga myndigheter och organisationer samman. En vetorätt för närboende finns inte i ett detaljplaneärende. 17. Gun Elfving, Sikvägen 21 Undertecknad har en lägenhet på första våningen Sikvägen 21. Mina båda sovrum vetter mot sydsidan av f.d. panncentralen. Min arbetsplats är precis intill ett av sovrumsfönstren, och där tillbringar jag som pensionär en stor del av dagen. P. g. a. att avståndet till panncentralen är mycket litet skulle det vara av stor olägenhet för mig, om det tas upp fönster på sydsidan av byggnaden. Synpunkten noteras. Detta är inget som regleras i detaljplanen, men däremot krävs det bygglov för upptagande av fönster i en fasad.

12 Inkomna synpunkter under underrättelseskedet: 1. Jörgen och Sonja Jonasson, Sikvägen 23 Enligt planhandlingar ska Panncentralen byggas om till kontor. Det har dessutom begärts bygglov för tillbyggnad på prickad mark (ej tillåten för byggnation). Vem eller vilken instans har rätt att ändra den prickade marken så den får bebyggas? Vilket är förfarandet för att ändra denna prickning av marken? Inkluderas denna ändring av den prickade marken genom antagandet av detaljplanen eller är det beslutat sedan tidigare att den prickade marken skall ändras till att få bebyggas? I dag är området planlagt för panncentral med en byggrätt som ungefär motsvarar den byggnad som redan står på fastigheten. Resten av marken är s k prickad mark som inte får bebyggas. Den marken kan istället användas för angöring, parkering mm. I och med fjärrvärmens utbyggnad finns det inte längre behov av en panncentral i området, utan fastigheten har sålts till ett företag som vill bedriva kontorsverksamhet på fastigheten. Kommunen bedömer att kontorsverksamhet är lämplig på fastigheten och har därför beslutat att ändra detaljplanen för att göra verksamheten möjlig. När man gör en ny detaljplan kan byggrätten både minskas och ökas. I det här fallet tyckte kommunen att det var rimligt att fastigheten kunde ges en något större byggrätt så att en utbyggnad blev möjlig. Ytan prickmark minskas därför något jämfört med gällande plan. Den nya planen (med utökad byggrätt och mindre prickmark) vinner laga kraft tre veckor efter att den antas av Byggnadsnämnde eller efter det att eventuella överklaganden har avgjorts. Till dess gäller den gamla planen. Det framhålls att det inte kommer att bli ökad trafik eller andra olägenheter för oss omkringboende genom att panncentralen byggs om till kontor. Våra farhågor grundar sig på beskrivningen av den inre ombyggnationen i panncentralen. Där framgår klart och tydligt att övre planet skall byggas ut och beredas som kontor. Det nedre planet skall utgöra LAGER. Från kommunen har framförts att ingen lagerverksamhet ska bedrivas utan att tillstånd endast skall avse kontor med tillhörande kontorslager. Då extra tillbyggnad skall göras för kontor är frågan vad som säger att inte även det övre planet blir lager så småningom? Vilken typ av kontor har behov av lagerutrymme (s.k kontorslager) med lika stor yta som kontoret men med dubbla takhöjden? Vi är oroade för att det istället för kontorsverksamhet handlar om en förtäckt lagerverksamhet eller uthyrning av kontor med lager. Till exempel lagerhotell av typ Shurgaard. Denna oro ökas av att det dessutom ska finnas en övernattningslägenhet bestående av ett rum men vars storlek och utformning beslutas i efterhand vid bygglovsansökan. För oss känns det som om verksamheten avser någon form av lager/lagerhotell med tillträde i stort sett dygnet runt. Varför ska det annars behövas övernattningslägenhet i en vanlig kontorslokal? Hur många kontor är det idag som är utrustade med övernattningslägenhet? Om panncentralen kommer att användas som lager/lagerhotell med eller utan kontorsuthyrning är det ingen tvekan om att det blir en markant trafikökning på Sikvägen och vårt närområde.

13 Fastigheten är planlagd för kontor och får innehålla ett litet varulager som hör till kontorsverksamheten. Att bedriva omfattande lagerverksamhet kommer inte vara tillåtet. Att göra om nuvarande panncentral till kontor utan extra tillbyggnad och utan stora lager känns helt OK men de nuvarande planerna och handlingarna verkar inte reglera verksamheten tillräckligt klart. Vi protesterar på det skarpaste mot de nu aktuella planerna och emotser ett bättre definierat och mer reglerat förslag för Panncentralens framtida användning. Synpunkten noteras. Se svar ovan. 2. Brf Siken Vi vill behålla de befintliga grönområden trots att det för närvarande är klassat som kvartersmark och inte park eller natur. Det är ju mycket viktigt att det även inom kvartersmark finns grönytor. Detta innebär att vi definitivt motsätter oss en tillbyggnad. I dag står några enstaka träd på den del av fastigheten som kan beröras av en utbyggnad. Kommunen bedömer inte att dessa har ett sådant värde att de ska skyddas i planen. Vi vill att den prickade marken skall behållas som byggnadsfri och inte tillåts att bebyggas eller göras om till parkeringsplatser eller liknande. Om marken vid prickningen inte behövdes för byggnation finns det inte heller idag behov av byggnation på denna mark. Se svar under yttrande 1 ovan. Vi ifrågasätter behov av övernattningslägenhet för att bedriva kontorsverksamhet. Vi vill att det i planbeskrivningen för detaljplanen klart beskrivs och regleras i vilken omfattning verksamheten får utnyttjas för lager och lagerhantering Vi vill att det klart framgår i planen att ingen lagerverksamhet tillåts utöver normalt kontorslager med omfattning i förhållande till kontorets storlek. Vi vill också att kommunen klargör i planen att uthyrning av kontors- eller lagerverksamhet inte tillåts. Se svar under yttrande 1 ovan. Vi känner stor oro för skaderisken om skorstenen börjar vittra sönder på grund av dålig eller felaktig skötsel. Enligt vårt tidigare påtalande om detta svarar ni att kommunen inte ställer krav på att skorstenen finns kvar och därmed läggs skötselansvaret helt på ägaren. Enligt kommunens bifogade ritning framgår att även

14 skorstenen är K1-klassad och då bör väl ägaren vara tvingad att vårda och sköta skorstenen på såväl ett vårdande som säkert sätt? K1-bestämmelsen för skorstenen tas bort på plankartan inför antagandet av planen. Fastighetsägaren har dock ansvar för att skorstenen inte innebär fara för andra, så länge den finns kvar. Brf Siken (ägare till fastigheten Siken 1) kommer inte på några villkor att acceptera några nya servitut gällande Siken 1. Enligt muntlig information från kommunen kommer ägaren av Siken 2 att själv anlägga ny infart till norra sidan av byggnaden. Anledning till vårt negativa ställningstagande är att vi hyser stor oro för en ökad trafiksituation och mycket försämrad närmiljö. Siken 2 kan angöras antingen från söder via befintligt servitut eller direkt från Sikvägen. Gör gärna om panncentralen till kontor men utan tillbyggnader, övernattningslägenheter eller omfattande lagerhantering. Kommunens kommentar Synpunkten noteras. Se svar ovan. 3. Stig Broberg, Sikvägen 21 Vi som är närboende till PC;en, har i över 40 år fått stå ut med de miljöstörande faktorer som starkt påverkat vårt boende, det är inte mer än ca 20 meter till byggnaden. I dag skulle en sådan fastighet inte tillåtas att uppföras i någon kommun i Sverige så nära boenden. Tyresö kommun har ansett att fastigheten Siken 2, (panncentralen, PC:en) skall bevaras för eftervärldens estetiska behov, genom att först q-märka den och sedan under remissförfarandet ändra det till som kallas k1, varsamhetsbestämmelse. Vad innebär det? Är detta ur demokratisk synpunkt lagligt? I och med fjärrvärmens utbyggnad finns det inte längre behov av en panncentral i området, utan fastigheten har sålts till ett företag som vill bedriva kontorsverksamhet på fastigheten. Kommunen bedömer att kontorsverksamhet är lämplig på fastigheten och har därför beslutat att ändra detaljplanen för att göra verksamheten möjlig. När man gör en ny detaljplan bedömer man bl a om eventuella befintliga byggnader bör skyddas på något sätt. I det här fallet tyckte kommunen att panncentralen hade sådana kvalitéer att en skyddsbestämmelse var motiverad. En sådan skyddsbestämmelse kan antingen ges som en q- märkning eller som en varsamhetsbestämmelse som är en lite mildare variant. Varsamhetsbestämmelsen i planen innebär att byggnaden ska kunna byggas om till och användas som kontor, men att detta ska ske på ett sätt som bevarar så mycket som möjligt av byggnadens ursprungliga utseende. Den nya planens bestämmelser vinner laga kraft tre veckor

15 efter att den antas av Byggnadsnämnde eller efter det att eventuella överklaganden har avgjorts. Till dess gäller den gamla planen där byggnaden helt saknar skydd. Jag tror att avsikten är att tillmötesgå och anpassa allt till Strukturdata:s vilja. Strukturdata har inte, tills idag visat att de har någon större förståelse för de risker vi utsätt för genom de nedfallande byggelement på glasfasaden som Stukturdata monterat. Strukturdata bryr sig heller inte om att respektera den policy som övriga bostadsrättsföreningar överenskommit om, att inom ett dygn åtgärda klotter. Klotter utförs ju av DRÄGGET som bor i området, enligt Strukturdata. Strukturdatas ev. insiders informationer och neopolitiska sammanhang med kommunstyrelsen ska redovisas. Strukturdata vill påstå att de bryr sig om folk, men de har ingen humanism alls, de har bara ett profitbegär. Synpunkten noteras. De avvägningar kommunen gör vid en planändring beror inte på vem som för tillfället äger en fastighet, utan är en bedömning av vad som är den bästa användningen av marken på sikt. Jag vill genom detta brev starkt motsätta mig kommunens förslag i ärendet angående kontor i fastigheten Siken 2, och vill hänvisa till mina tidigare synpunkter, veton. Jag kommer att fortsätta att överklaga ärendet, så länge kommunen inte har gett mig de demokratiska rättigheterna till insyn i de pågående processerna. Insyn i processen ges genom samrådet. Planen kan överklagas när den har antagits av Byggnadsnämnden. Någon vetorätt för närboende finns däremot inte.