Ersättare: Carolina Nordbeck Kommunstyrelsen

Transkript

1 1 Tid: Klockan Plats: Byskolan, Södra Sandby Omfattning: Ordinarie: Torsten Czernyson Petter Forkstam Sven Ingmar Andersson Girma Awoke Béla Fodor Jerzy Wieckowski Nahida Tayeh Selena Removic Ljubomir Mladenovic Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Lunds integrationsfrämjande samarbetsorganisation (LIFS), Etiopiska kulturföreningen LIFS, Ungerskt kulturforum Lund LIFS, Polonia Lundensis LIFS, Al Mandeiska Föreningen Skåne LIFS, Kultursportföreningen Dositej LIFS, Jedinstvo-Enighet Ersättare: Carolina Nordbeck Kommunstyrelsen Saima Jönsson Fahoum Kultur- och fritidsnämnden Helen Pender (ers. Marianne Harris) Utbildningsnämnden J. Elias Safar (ers. Count Pietersen) LIFS, Irakiska Integrationsföreningen Abdillahi Jama LIFS, Somaliska föreningen Simod Zekori Jabar LIFS, Mandaeska kulturföreningen Hanan Awad LIFS, Sudanesiska föreningen Övriga: Magnus Bokelid Barn- och skolförvaltning Lund Öster Niklas Massoudi Barn- och skolförvaltning Lunds Stad Marie Olsson Socialförvaltningen Helena Jacobson Kommunkontoret 11 Val av justeringsperson Girma Awoke utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 12 Protokoll Föregående mötesprotokoll godkändes och lades till handlingarna. 13 Presentationsrunda Med anledning av att LIFS haft årsmöte och valt ny styrelse presenterade sig samtliga för varandra. 14 Byskolans kvalitets- och likabehandlingsarbete Magnus Bokelid, rektor Magnus Bokelid har arbetslivserfarenhet från Södra Innerstaden i Malmö som är påtagligt multinationellt. Det är stor skillnad jämfört med Södra Sandby, men i Södra Sandby finns goda möjligheter att lära svenska och komma in i det

2 2 svenska samhället, även om det förekommer tråkigheter ibland. På Byskolan i Södra Sandby finns det barn som talar tio olika språk. Barnen får snabbt kamrater. Skolan har cirka 250 elever i årskurserna F-5. Elevdemokrati Byskolan har arbetat mycket med att utveckla ett fungerande elevdemokratisystem. Elevrådet är nerlagt och ersatt med flera tematiska råd, till exempel hälsoråd, biblioteksråd, miljöråd och kompisråd. Råden har möte varannan vecka och har egen budget. Två vuxna finns med i varje råd. Matematek, Commenius och fina utmärkelser Byskolan har sökt och fått pengar från Skolverket för att arbeta med matematik konkret och praktiskt. Det kallas Matematek och är bland annat bra för barn som har ett torftigt språk eller som inte kan svenska. Matemateket har väckt intresse från många andra skolor som gjort studiebesök på Byskolan. Skolan har även fått Grön Flagg och blivit Skola för hållbar utveckling samt är med i Commenius EU-projekt Picnics in your neighbourhood. I EU-projektet arbetar man med matematik och utomhuspedagogik, till exempel kan man träna koordinater med GPS utomhus. Man använder även webkamera för att kunna göra virtuella klassrumsbesök i andra länder. Det är spännande för barnen att se skolor i Grekland, Turkiet, Wales och Island och det utan att flyga och smutsar ner miljön. Samverkan med andra länder är ett mål för barn- och skolnämnd Lund Öster. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) På Byskolan tror man på att använda datorer tidigt. Ett utvecklingsarbete pågår sedan två år i samarbete med forskare på Malmö Högskola. Mångkulturella Essa Academy i Bolton, England har varit en förebild. Skolan i Bolton var ett tag så dålig att den höll på att stängas, men nya tag och hårt arbete gjorde att måluppfyllelsen ökade från 37% till 99%. En insats var att eleverna fick Ipodtouch och kunde kontakta sina lärare när som helst. Med Ipoden blir det inte lika viktigt att man kan språket för man kan använda bilder och foton för att visa vad man vill. Man kan även spela in lektioner och lyssna på dem igen och man kan söka information på nätet på olika språk. Tekniken är överkomlig och på Byskolan där man prövat det har man goda erfarenheter med nyanlända barn från andra länder. IKT används till exempel för att öka måluppfyllelsen i matematik. Det har varit ett framgångsrikt sätt att lära barn i årskurs ett att skriva, för de kan lära sig skriva på datorn tidigare än de kan skriva effektivt för hand. Eleverna i årskurs ett på Byskolan har nått samma skrivkunskaper som årskurs två normalt gör. Publicera mer är ett annat projekt där lärare lägger ut saker de gjort i undervisningen, som tips till andra lärare. Det handlar mycket om matematik och goda exempel. Trygghet och likabehandling 2010 försökte Trygghetsteamet på Byskolan ta fram en trygghetsenkät. Rektor, skolsyster och lärare som träffades regelbundet för att arbeta mot trakasserier kände dock inte att de frågade rätt saker och de bad därför eleverna i kompisrådet om hjälp. Efter 40 minuter hade eleverna ett batteri med frågor, till exempel: Blir du retad för ditt hemland? Blir du retad för att du inte tar av den vanliga maten?

3 Blir du retad för din dialekt? 3 Det var en typ av frågor som vuxna inte kom på eller hade vågat ställa, men som var okej för att barnen hade funderat på dem och hade känsla för dem. Barnen har ju funderingar om hur det är i skolan även om de är små. Trygghetsundersökningen visade bland annat att 3 av 105 barn blev retade för sitt hemland och att 2 av 105 blev retade för att de inte tog av den vanliga maten. Skolan har fått tänka om och har bland annat ändrat sin likabehandlingsplan. Till sommaren kommer den att revideras igen utifrån en ny modell från Barnombudsmannen. På Byskolan hoppas man nu att den nya trygghetsundersökningen ska visa på en förbättrad situation. Tolkande Magnus Bokelid och en av fritidspedagogerna på Byskolan som kommer från Kina har fördjupat sig i skrivningar i integrationsrådets handlingsprogram som rör möte med tolk för barn och föräldrar som talar andra språk och kommenterar att det inte räcker att ha ett föräldramöte vid terminsstart med tolk. Skolorna måste arbeta mycket med det här. Det behövs hjälpmedel. Skriftlig information måste översättas. Muntlig information kan behöva göras skriftlig för att kunna översättas. Om man har flera barn med samma språk kan man samla barn och föräldrar och ge information med tolk, för att minska tolkkostnaderna. Man kan också se över kontaktytorna för människor från olika länder. Det kan finnas personal inom skolan som talar språken. Föräldrar med samma språk brukar hjälpa varandra. Om det till exempel finns en förening kan man samarbeta med denna. Rådet diskuterade skillnaderna mellan vården och skolan när det gäller tolkkostnader. Inom vården belastar inte tolkandet enheten. Representanter från LIFS nämner möjligheten att vända sig till föreningen för hjälp och tolkning. Material om Byskolan samt Likabehandlingsplan för Byskolan delas ut. 15 Nyanlända barn i skolan Niklas Massoudi, samordnare Lundavälkomsten Niklas Massoudi arbetar på Lunds skolors resurscentrum där han är samordnare för Lundavälkomsten och basgrupperna i Lunds kommun. Han har egen erfarenhet av att ha flyttat från ett annat land till Sverige som barn och hans familjemedlemmar är födda i flera olika länder och talar många olika språk. På 1980-talet var mottagandet för barn från andra länder inte så utvecklat. Det fanns modersmålsundervisning, men inte så mycket. Barnen fick plats i vanliga klasser direkt. Det var inte var lätt, men det gick bra och man lärde sig svenska. Svårare var det dock för äldre barn som kom, för kraven på svenskkunskaper var högre. Det är stor skillnad mot hur det fungerar idag, inte minst med tanke på tekniska resurser som finns nu. Niklas Massoudis arbete handlar om att samordna mottagandet för nyanlända elever från förskoleklass till årskurs 9. Lunds skolors resurscentrum är den organisation inom kommunen som har hand om de elever som har störst behov av stöd. Eleverna har många olika behov. Lundavälkomsten har legat på Lunds skolors resurscentrum i två år och har två deltidsanställda som även har andra uppdrag. Lundavälkomsten är till för att nyanlända elever ska få en så bra

4 4 skolstart som möjligt. Barnen kommer från hela världen. Några är flyktingar, andra är familjer från Kina, Uganda, USA, Venezuela med flera länder, som stannar i några få år. Lundavälkomsten arbetar med ungefär 60 nya barn i grundskolan per år. Familjerna hittar till Lundavälkomsten på olika sätt, till exempel via kommunens växel, biblioteken eller närmsta skola. Lundavälkomsten försöker nå ut med informationen överallt, men det finns otroligt många kanaler. Processen ser ut så här: 1. Välkomsten, mottagande. Det första som händer är att man träffar personal på Lundavälkomsten för ett par möten då man reder ut hur det har sett ut med barnens tidigare skolgång. Har barnen haft några svårigheter? Vad är de särskilt duktiga på? Finns det något skolan bör känna till? Det ges information om hur skolan i Lund fungerar och vilka regler som gäller. Skolsköterskan gör ett inledande hälsosamtal och frågar om vaccinationer, samt kontrollerar tillväxt, syn och hörsel. 2. Överlämnandemöte. Efter det första mottagandet finns det fyra olika skolor som tar emot barnen utifrån vilken de bor närmast: Vikingaskolan, Lerbäcksskolan, Klostergården samt Nyvångsskolan. Även internationella skolan kan bli aktuell, för det barn som ska vidare till annan internationell skola. Det är viktigt att sprida barnen till olika skolor, men samtidigt nödvändigt av organisatoriska skäl att samla tillräckligt många på de olika skolorna. I samband med att barnen börjar sker ett överlämnandemöte med flera parter. 3. Skolstart i basgrupp. Barnen kommer till en basgrupp på skolorna, men slussas successivt ut till vanliga klasser efterhand som det är möjligt. Det finns en del barn som kan gå till vanlig klass direkt. På de fyra skolor som har basgrupper finns det personal som har särskild kunskap om nyanlända barn. Modersmålslärarna är en viktig resurs i kartläggningsarbetet. Kostnaderna för elever i basgrupp tas från särskilda medel avsatta av kommunstyrelsen. 4. Utslussning till klass. Processen går fort för de små barnen. Det är bra om de går på fritids och har fritidsaktiviteter. Det är i mötet med andra barn som de lär sig. Det är svårare för äldre barn. De ska kunna mer, vilket är särskilt svårt om de inte har gått länge i skolan innan. Utslussningen kan börja med att man är med klassen i ämnen som slöjd, musik och successivt med teoretiska ämnen beroende på vad man kan. Det rekommenderas att utsluss sker till en skola nära bostaden, men en del vill vara kvar där basgruppen är. Från det att eleverna är tre dagar per vecka i vanlig klass går ansvaret över till skolorna som då får skolpeng för eleverna. Detta tar i snitt ett år, men varierar mycket från elev till elev. Välkomsten finns med under hela perioden och kan till exempel vara med på klasskonferenser, erbjuda vägledning och stöd samt utreda om det skulle behövas. Inom Lsr/Lundavälkomsten arbetar specialpedagoger som kan komma ut till skolorna och träffa elever, lärare och barn.

5 5 Rådet diskuterade att det finns olika insatser på olika skolor och någon undrade hur man kan säkerställa att det blir lika och att aktörer som Tamam och Röda korset får en mer permanent roll då de gör betydelsefulla insatser. Välkomsten kan bidra till att skolorna samarbetar och lyfta upp goda exempel på värdefulla insatser, men skolorna har olika profiler och arbetar på lite olika sätt, så det är upp till skolorna. 16 Ensamkommande flyktingbarn Marie Olsson, enhetschef Arbetsenheten Mottagandet av nyanlända barn i gymnasieskolan ingår inte i Lundavälkomstens uppdrag. I detta arbete samarbetar flyktingteamet med Polhemsskolan. Eleverna går på IVIK på Polhemsskolan och delas sedan från höstterminen 2011 upp mellan Katedralskolan och Polhemsskolan utifrån nivå. Med anledning av gymnasiereformen som börjar gälla höstterminen 2011 väntar man sig att det kommer att bli svårare att komma in på nationella gymnasieprogram. Det kommer att krävas godkännande i fler ämnen än tidigare och det kommer att bli svårare för invandrarbarn att komma in framförallt på teoretiska linjer. Lunds kommun ska enligt avtal ta emot 14 ensamkommande flyktingbarn. För närvarande har kommunen dock 20 barn. En del har placerats i Lund av Migrationsverket för att det finns en släktrelation till någon kommuninvånare och då blir kommunen automatiskt skyldig att ta emot barnen. Malmö är en så kallad ankomstkommun med transitboende, vilket inte Lund är, men det kan ändå finnas barn som kommit till Lund innan de sökt asyl som kommunen är skyldig att utreda. Vanligast är dock att Lunds kommun tar emot barn efter transitboende. Barnen är mellan 15 och 17,5 år och de vanligaste födelseländerna är Afghanistan och Somalia. Det finns ett stort behov av kommunplatser för ensamkommande barn i hela landet. Socialförvaltningen i Lund föreslår att avtalet ska utökas till 18 platser och de ser också ett behov av träningsboende. Kommunstyrelsen ska ta ställning till frågan i juni. Riktlinjer för arbete med nyanlända ungdomar samt protokoll från utbildningsnämnden bifogas detta protokoll. 17 Gemensam diskussion: eventuell utökning av rådet, till exempel genom adjungeringar Ordföranden ställer frågan om det finns förslag på personer som skulle kunna adjungeras till rådet, antingen för enstaka möten eller permanent. Kort diskussion förs varpå ordföranden uppmanar LIFS att diskutera frågan och skicka den med LIFS ordförande till nästa presidiemöte. 18 Information från nämnderna Kommunstyrelsen Torsten Czernyson informerar från kommunstyrelsen som har att ta ställning till budgetramarna för Lunds kommun växer med över 1000 personer om året vilket kräver investeringar inom bland annat skola och äldreomsorg till en kostnad av en halv miljard per år. Kommunstyrelsen kommer att ta ställning till vad som ska hända med Folkparken framöver. Frågan om spårvagn mellan Lunds centrum och Brunnshög år 2015 kommer att utredas vidare. Ytterligare

6 6 en fråga som kommer att diskuteras är den om det ska heta Lunds kommun eller Lunds stad. Kultur- och fritidsnämnden Sven Ingmar Andersson informerar om Högevallsbadet som blivit 50 miljoner dyrare än beräknat. Inrättningar som Kulturen och Kulturmejeriet har sökt pengar för underhåll av byggnader. Nämnden har beslutat om medel till integrations- och mångfaldsrundan framöver som kommunstyrelsen betalar till kultur- och fritid på begäran. I samband med denna information påtalar en LIFS-representant att LIFS vill ha pengar till integrationstinget. Man önskar information om integrationsanslaget och antar att det finns lite pengar över. Utbildningsnämnden Helen Pender informerar från utbildningsnämnden som har antagit riktlinjer för arbetet med nyanlända ungdomar. I uppdraget ligger att kartlägga skolkunskaperna och hälsan hos nyanlända barn samt att följa upp hur riktlinjerna följs. Det är alltså utbildningsnämnden som har ansvaret för det större barnen och arbetet kallas Lundavälkomsten Ungdom. 19 Information från LIFS Girma Awoke, ny ordförande i LIFS, informerar om verksamheten. Koncentrationen är och ska förbli mediacentralen med TV, radio och tidning. Det finns mycket research i arkivet. LIFS har för avsikt att arbeta mer praktiskt under året och bland annat kontakta olika resurser. Under integrations- och mångfaldsveckan deltog föreningen i många arrangemang och filmade. Detta kommer att visas i olika former. Integrationsting Béla Fodor informerade om integrationstinget som var LIFS största arrangemang under veckan. Tacksamhet uttrycks till alla som var med. Ett stort arbete krävs om det ska etableras på rätt sätt framöver. Integrationstinget beskrivs som en integrationshelhet och möjlighet för alla att lyfta positiva områden, men även bristområden. Alla som vill vara med är välkomna och man hoppas på rådets samarbete även framöver. En kommentar rörde att det kan bli större deltagande om tinget förläggs till annan tid än fredag kväll. Arrangörerna är nöjda med deltagandet, men ser förbättringsmöjligheter för tinget. Protokoll fört vid integrationstinget delas ut. Konferensen Afrikas Horn Abdillahi Jama från Somaliska föreningen SIRC informerar om konferensen Afrikas Horn som äger rum den september i samarbete med ett stort antal aktörer. Konferensen handlar om fred, demokrati och utveckling i Afrika. Årets konferens är den tionde som ordnas. Lunds universitet tar varje år fram en rapport om konferensen. Nationaldagen Ljubomir Mladenovic uppmanar alla, speciellt LIFS föreningar, att komma med flaggor till flaggrundan den 6 juni. LIFS har fått tillstånd att ha ett mattält på

7 7 Mårtenstorget den 6 juni. LIFS kommer även att ta del av Lundakalaset den 21 maj och Kulturnatten den 17 september. 20 Övrigt Program och resedetaljer för studieresan till Helsingborg den 20 maj delades ut. Integrations- och mångfaldsrundan 2011 beskrevs som en av de bästa hittills. Den var trevlig med mycket aktiviteter, besökare, intressanta diskussioner och god stämning. Det konstaterades att det alltid är svårt att hitta bra datum för rundan mellan allt som händer på våren. Programbladet var bra. H43 Wheelers blev integrationspristagare Diskussion fördes kring skolornas del i integrationen. Någon menade att varje skola måste ha ett integrationsprogram, men de har redan likabehandlingsplaner. Ett förslag som kom upp var att skolorna skulle få pengar för bra integrationsarbete, för det fanns en bild av att vissa föräldrar flyttar sina barn från skolor med många barn från andra länder vilket befarades leda till sämre ekonomi för dessa skolor. Detta föranledde en förklaring av kommunens elevpengssystem för grundskolan. Elevpengen baseras på elevens ålder. 90% är en basresurs som är lika för alla barn. 10% är en tilläggsresurs som till 4,6% grundas på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Resten utgår vid utländsk bakgrund. Det fördelas alltså mer ersättning till de skolor som har många barn med utländsk bakgrund. I gymnasiet utgår man ifrån vad respektive program kostar. 21 Nästa sammanträde Integrationsrådets nästa sammanträde bestämdes till den 13 september 2011 kockan , inte den 8 september som tidigare planerats. Sammanträdet den 16 november kvarstår. Plats meddelas senare. Ordföranden tackade rådet och avslutade därefter sammanträdet. Helena Jacobson Sekreterare Justeras Torsten Czernyson Girma Awoke