Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen
|
|
- Erika Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1
2 2
3 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än en annan? Svaret är att behoven får styra. Det är invånarnas olika behov av stöd och service som gör att fördelningen av pengar kan variera mellan kommundelarna. 3
4 Invånarnas behov styr. 4
5 Grundskola, barnomsorg och äldreomsorg är stora och kostnadskrävande verksamheter för en kommun. I Borås har tio kommundelar hand om dessa. Det är därför viktigt att fördela pengarna för dessa verksamheter rättvist. Invånarnas behov av stöd och service ska avgöra hur mycket pengar varje kommundel får, inte vad verksamheten har kostat tidigare år. Antalet barn i skolålder i en kommundel är den viktigaste grunden för hur stor del av skolpengarna en kommundel får. Ju fler barn, desto mer pengar. Men det finns också saker som gör att olika kommundelar kan behöva olika mycket pengar per barn. Det kan ha med invånarna att göra, t ex andelen invandrarbarn. Det kan också bero på geografin, som t ex behovet av skolskjutsar. På samma sätt kan det för barnomsorg och äldreomsorg finnas annat än antalet invånare som styr hur mycket pengar en kommundel förhållandevis behöver. Hur stor del av pengarna som ska fördelas efter sådana faktorer, och hur mycket som ska fördelas efter antalet 5
6 invånare varierar mellan olika verksamheter. I en del verksamheter är behovet av stöd och service detsamma, oavsett vem man är. I andra verksamheter kan vissa grupper behöva mycket mer stöd och service än andra. All denna hänsyn har vägts samman i en resursfördelningsmodell. Den är en mall för att fördela pengar till kommundelarna. Längre fram beskrivs närmare hur pengarna fördelas till olika verksamheter hos kommundelarna i Borås Stad. Resursfördelningsmodellen används inte för att dela ut pengar till individ- och familjeomsorgen eller till verksamheter inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 6
7 7
8 Basresurs och tilläggsresurs. 8
9 Kommunfullmäktige bestämmer i budgeten för varje år hur mycket pengar som kan avsättas för t ex grundskolan i kommunen det året. På samma sätt finns ett belopp för äldreomsorg, ett för barnomsorg etc. Det handlar sedan om att fördela innehållet i dessa pengapåsar till kommundelarna. Hela beloppet till respektive verksamhet delas i två delar, en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter en enkel schablon, t ex antal invånare. Här får varje kommundel lika mycket pengar per person. Tilläggsresursen fördelas efter faktorer som beskriver den sociala situationen i kommundelen. Tilläggsresursen kan vara en större eller mindre andel av hela beloppet det beror på hur mycket de sociala faktorerna påverkar verksamhetens kostnader. Basresursen säkrar alltså en basverksamhet för alla. Tilläggsresursen tar hänsyn till att kommundelar har olika behov av stöd och service. 9
10 Barnomsorg. 10
11 Till barnomsorgen delas 90 procent av pengarna ut som basresurs. Där får kommundelarna pengar efter hur många barn det finns i respektive kommundel. Det mesta av pengarna tre fjärdedelar delas ut per barn i förskole-ålder (1-5 år). Återstående fjärdedel grundar sig på antalet 6-9-åringar, som är den största gruppen i skolbarnsomsorgen. Resten av pengarna fördelas som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med förvärvsarbetande föräldrar, och andelen barn med föräldrar som är invandrare. Kommundelar med högre andel barn i dessa grupper får större del av tilläggsresursen. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 10 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 90 % Basresurs 70 % Barn till förvärvsarbetande föräldrar 11
12 Grundskola. 12
13 Till skolan delas 85 procent av pengarna ut som basresurs. Det betyder att kommundelarna får pengar efter hur många barn i åldern 6-15 år det finns i kommundelen (gymnasieskolan drivs inte av kommundelarna). Ungdomar i åldern år ger mer pengar per person, eftersom deras skolgång kostar mer än de yngre barnens. 15 procent av pengarna delas ut som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med föräldrar som är invandrare, och andelen barn med lågutbildade föräldrar. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 15 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå 85 % Basresurs 70 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 13
14 Skolorna i de mindre tätorterna har i vissa fall högre kostnader per elev än övriga, t ex beroende på att barnen måste åka till en annan skola för att ha ämnen som slöjd eller hemkunskap. Dessa skolor får därför en extrasumma. Dessutom får ytterkommundelarna, som består av både landsbygd och fler tätorter, ett tillägg per barn för att de har högre kostnader för skolskjutsar. 14
15 15
16 Äldre- och handikappomsorg. 16
17 Fördelningen av pengar till äldre- och handikappomsorg sker i flera steg, bland annat genom att pengarna fördelas till olika åldersgrupper. 7 procent av hela beloppet avsätts för de personer som är yngre än 65 år. De pengarna fördelas efter hur många personer med förtids- eller sjukpension det finns i respektive kommundel. Den stora potten pengar, 93 procent, delas upp i tre åldersklasser: år, år samt 85 år och äldre. Delningen görs så att för varje person i den äldsta gruppen läggs 20 gånger mer pengar än för en person i den yngsta gruppen. Det ska avspegla att en 85-åring i snitt kräver så mycket mer omsorg än en 65-åring. För personer i mellangruppen läggs 5 gånger så mycket pengar som i den yngsta gruppen. I varje åldersgrupp delas sedan dessa pengarna upp på en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter antalet invånare i åldersgruppen. 17
18 Kronor per individ och år år år 85- år 2004 fick kommundelarna i snitt ca kronor per år för en person i gruppen år. Fem gånger så mycket pengar delades ut till personer mellan 75 och 84 år och 20 gånger så mycket till de som är 85 år och och äldre. Man räknar med att behovet av omvårdnad ökar med åren. 98 procent av tilläggsresursen delas ut efter andelen ensamboende i åldersgruppen. De återstående 2 procenten fördelas utifrån andra sociala faktorer som påverkar behovet av omvårdnad. För den yngsta åldersgruppen får kommundelarna inga pengar som basresurs det är alltså endast andelen ensamboende och andra sociala faktorer som avgör hur mycket pengar som går till denna grupp. För de båda övriga grupperna får kommundelarna pengar dels som basresurs efter antalet invånare i respektive ålder, 18
19 dels som tilläggsresurs. Ju äldre man blir, desto vanligare är det att man behöver omsorg. Därför delas i den äldre gruppen en större del av pengarna ut som basresurs, efter antal invånare. I mellangruppen har ensamboende ofta större behov av omsorg än sammanboende. Därför är tilläggsresursen större än basresursen för den gruppen. De yttre kommundelarna får dessutom ett tillägg per person över 65 år som bor utanför tätorterna. Det ska täcka extra kostnader för fordon och resor i hemtjänsten. Fördelning av tilläggs- och basresurs år år 85- år 100 % Tilläggsresurs 60 % Tilläggsresurs Tilläggsresurs 40 % Basresurs 40 % 60 % Basresurs 19
20 Fritid, kultur och administration. 20
21 Fritid Alla kommundelar får en basresurs för att kunna driva en fritidsgård, lika mycket pengar till varje kommundel. Ungefär lika mycket pengar till fördelas som tilläggsresurs. Den fördelas med hänsyn till hur många barn med invandrarföräldrar och hur många barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar det finns i respektive kommundel. Kultur Basresursen ska göra det möjligt att ha ett bibliotek i kommundelen, lika mycket pengar till varje kommundel. Tilläggsresursen, som är ungefär en tiondel av hela kulturpengen, fördelas efter antalet invånare i varje kommundel. Administration Alla kommundelar får en basresurs som ska täcka en minsta nödvändig administration, lika mycket pengar till varje kommundel. Därutöver delas en tredjedel av pengarna till administration ut som tilläggsresurs efter antalet invånare i kommundelen. 21
22 Mer information om resursfördelningsmodellen lämnas av Kommunledningskansliet, eller
23 23
24 Borås kommuntryckeri april
Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny
1 Utfall Tabell 1 Ny resursfördelning jämfört med nuvarande resursfördelning Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring
Läs merEffektivitetspotential i Luleå kommun
Effektivitetspotential i Luleå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Malmö kommun
Effektivitetspotential i Malmö kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Uppsala kommun
Effektivitetspotential i Uppsala kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merEffektivitetspotential i Stockholms kommun
Effektivitetspotential i Stockholms kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merEffektivitetspotential i Linköpings kommun
Effektivitetspotential i Linköpings kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs mer1. Principer för resursfördelningsmodell
Resursfördelningsmodell för grundskola F-9 och fritidshem med ersättningsnivåer 2017 1. Principer för resursfördelningsmodell Barn- och ungdomskontorets principer som genomsyrar resursfördelningsmodellen
Läs merEffektivitetspotential i Umeå kommun
Effektivitetspotential i Umeå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och resultat.
Läs merEffektivitetspotential i Sundbybergs kommun
Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merEffektiviteseringspotential i Östersunds kommun
Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
Kommunens Kvalitet i Korthet 215 Tillgänglighet e-post. Svar inom två dagar (%) 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 87 82 84 1 8 6 4 2 TREND % 84 87 72 6 211 213 214 215 Tillgänglighet telefon.
Läs merFörskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och resultat. För att undersöka vilken teoretisk
Läs merEffektivitetspotential i Göteborgs kommun
Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merSocioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017
2016-12-07 2016/2927 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén 0243-74224 Nämnd Datum Socioekonomisk
Läs merPreliminär kostnadsutjämning, beskrivning och räkneexempel
SVENSKA BILAGA 3 1(9) KOMMUNFÖRBUNDET till cirkulär 1999:76 Finanssektionen 1999-05-31 Herman Crespin Henrik Berggren, EJ Preliminär kostnadsutjämning, beskrivning och räkneexempel Beräkning av strukturkostnad
Läs merKOMMUNENS KVALITET i KORTHET
KOMMUNENS KVALITET i KORTHET I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas s kommuns resultat inom några viktiga områden som är intressanta för er invånare. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet
Läs merHur fungerar det egentligen?
Budget 2008 Hur fungerar det egentligen? Kommunens budget delas i två delar; en driftsbudget och en investeringsbudget. Driftsbudget är de pengar som behövs för att den löpande verksamheten och servicen
Läs merResursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen, särskolan, skolbarnsomsorgen och öppen fritidsverksamhet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STABSENHETEN SID 1 (8) 2007-04-03 Handläggare: Maria Stellinger Ernblad Telefon: 08-508 33 891 Till Utbildningsnämnden Resursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen,
Läs mermaj 2012 www.huddinge.se
www.huddinge.se FAKTA maj 2012 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning
Läs merMer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun
Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun Göteborgarna betalar för mycket skatt utan att få mer välfärd för pengarna Innehållsförteckning Förord... 3 Göteborgs kommuns kärnverksamheter... 4 Förskola...
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merResursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011
SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012
1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna
Läs merTilläggsbelopp Lerum 2011
Tilläggsbelopp Lerum 2011 Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för
Läs merKommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa
Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merMAJ 2011 www.huddinge.se
FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens
Läs merSå gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?
Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning
Läs merKartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor
RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och
Läs merUtifrån kommunens vision Kil på rätt spår har kommunfullmäktige
socialnämnden Uppdrag Utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål och riktlinjer ge vård, stöd och service till medborgarna inom områdena individ- och familjeomsorg, integration och arbetsmarknad,
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013
1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent
Läs merEkonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef
Ekonomi Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet Bengt Adolfsson Ekonomichef Hur mycket betalar en genomsnittspensionär i skatt Hur mycket betalar( kostar) tjänster för inv > 6 5 år Q -o
Läs merLindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011
1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två
Läs merKommunens kvalitet i korthet
Kommunens kvalitet i korthet Jesper Tjulin 2011 Kommune Bergs kommun gör med stöd av SKL årliga undersökningar av kommunens kvalitet ur 5 perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet,
Läs merPiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som
Läs merÅldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.
Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska resurser fördelas till enheterna inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utöver dessa verksamheter finns det ett antal anslagsfinansierade
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merMöjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng
Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.
Läs mer1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998
Läs merEkonomi - resultat 2008
Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan
Läs merInternbudget bildningsförvaltningen 2014
HANDLING 25-2013 1 (7) Vår handläggare Johanna Siverskog, ekonom Ert datum Er beteckning Internbudget bildningsförvaltningen 2014 Nämnd Budgeten för nämndverksamheten räknas upp med 14 tkr för arvodeshöjningar.
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merResursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN2018.0892 Innehåll 1 Syfte och principer för resursfördelning... 3 2 Generell resurstilldelning... 3 2.1
Läs merFörslag till modell för fördelning av tilläggsersättning
Utbildningsförvaltningen Bilaga 5 Avdelningen för ekonomi och styrning Sida 1 (6) 2017-02-28 Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning för nyanlända Under 2015 ökade antalet nyanlända elever
Läs merTillgänglighet via telefon och e-post
Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar
Läs merDina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Läs merTillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %
Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 75 8 85 9 95 1 94 86 86 Trend, tillgänglighet E-post % 1 8 6 6 72 84 87 94 4 2 211 213 214 215 216 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar på enkel fråga. (%) 5
Läs merTillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %
Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 79 86 86 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trend, tillgänglighet Epost % 94 84 87 72 79 6 211 213 214 215 216 217 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar
Läs merFörslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012
1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor
Läs merRESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007
RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007 Kontaktuppgifter Kommun: Förvaltning (motsvarande):. Namn:. E-post adress:... Telefon:... Kommunens nämndorganisation
Läs merFörslag till resursfördelningsmodell
PM Tyresö kommun 2013-03-13 1 (7) Sigbrith Martinsson Kommunstyrelsen Förslag till resursfördelningsmodell Bakgrund och syfte Konsult- och servicekontoret har inom ramen för en genomförd översyn av verksamhets-
Läs merKristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011
kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet
Läs merAnsvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:
Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merRiktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län
Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp
Läs merStarta eget inom bar nomsorgen
Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett
Läs merBarn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018
Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs meranser att förslaget inte stödjer ambitionen att minska skillnader i barns förutsättningar och skolresultat i staden
1 Till Kommunstyrelsen i Stockholms stad Stockholm 2004-04-14, FiSS och Barnverket Stockholm överlämnar härmed sina synpunkter på stadsledningskontorets förslag till nytt resursfördelningssystem för förskola,
Läs merUtredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet
Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna
Läs merEN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013
EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt
Läs merResursfördelningsprinciper Barns lärande och Ungdomars och vuxnas lärande 2019 KS2018/605/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2018-11-01 1 (1) Kommunstyrelsen Resursfördelningsprinciper Barns lärande och Ungdomars och vuxnas lärande 2019 KS2018/605/03 Förslag till beslut Bildningsutskottet antar verksamhetschefernas
Läs merBilaga C. Radnummer 275 i RS
Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs mer290 Övrigt inom infrastruktur och skydd Hit räknas personal som arbetar inom följande verksamheter; Fysisk och teknisk planering och
1 (8) Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs merYttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-03-11 Ärende 2.2.1 samt 2.2.2 Yttrande angående ersättningsbelopp 2015 för inom stadsdelssektorns utbildningsområde Skolväsendet i Göteborg har tillförts resurser,
Läs merInternbudget för utbildningsnämnden år 2017
2016-11-24 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/244 1 (5) Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2017 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa tilläggsbelopp och resurs för
Läs merAmbitioner för framtiden
Söderköping Söderköping 2011-05-11 Ambitioner för framtiden Tillägg till beslut om driftsbudget 2012-2014 inklusive gemensamma mål och strategier 2 (8) 3 (8) Yrkanden från S Socialdemokraterna föreslår
Läs merDINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning
DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker
Läs merSammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Läs merSKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008
december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande
Läs merGrundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018
2017-12-18 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén Catherine.sall@borlange.se Delegationsbeslut Grundbelopp
Läs merPedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information
Pedagogisk omsorg i hemmet Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem som finns för barn mellan
Läs merPåverka Mariefreds framtid
Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt
Läs merTillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24.
1 (5) 2007-03-12 Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24. I juli 2002 kom nya regler i socialtjänstlagen
Läs merBILAGA 7 Målbilaga Delår 2018
BILAGA 7 Målbilaga Delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Delår 2018 2(8) 1 Inledning 2 Målredovisning Övergripande mål Danderyd
Läs merResultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel
Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merResursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN2017.0523 Innehåll 2 (5) 1 Inledning och syfte Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska
Läs merSammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde
Läs merResursfördelning i åtta kommuner. En pilotstudie med fokus på barn och unga
Resursfördelning i åtta kommuner En pilotstudie med fokus på barn och unga Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller
Läs merEffektiviseringspotential för Kalmar kommun
Effektiviseringspotential för Kalmar kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merInformation om Barnomsorg i Stenungsunds kommun. Reviderad 2013-11-21
Information om Barnomsorg i Stenungsunds kommun Reviderad 2013-11-21 Barnomsorg i Stenungsunds kommun Vad är barnomsorg? Med barnomsorg avses förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och skolbarnsomsorg
Läs merFull pris- och lönekompensation -1,035-2,070-3,105. Teknisk justering: sänkt internränta 2017 på befintliga investeringar till 1,75%
POLITISK LEDNING 2016 2017 2018 2019 Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2015-11-26-46,224-46,224-46,224-46,224 Full pris- och lönekompensation -1,035-2,070-3,105 Teknisk justering: sänkt internränta
Läs merSvalövs kommuns. kvalitet i korthet
Svalövs kommuns kvalitet i korthet Så här bra är Svalövs kommun jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra med varandra. Den beskriver nas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.
Läs merResursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merInternbudget för utbildningsnämnden år 2018
2017-11-22 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/160 Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2018 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa tilläggsbelopp och resurs för
Läs merUtrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten
Läs merEn sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merResursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2
Läs merResursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2
Läs mer