Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 8 December 2015, kl 14:00-17:00 Plats: Bokö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg Budgetuppföljningar Flerårsstrategi Barn-och ungdomsnämnden 4. Tillsyn i Alingsås kommun under Vt 2015-Skolinspektionen 5. Remiss från Kommunsstyrelsen - Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun 6. Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor och fritidshem Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016

2 Kallelse/Underrättelse Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: E-post:

3 Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015

4 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Jonas Nordlander Direktnr: Beteckning: BUN Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015 Ärendebeskrivning Som en del i barn- och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete redovisas nuläget inom barnomsorgskön till barn- och ungdomsnämnden. Under 2015 kommer redovisning att ske varje månad, i och med att förvaltningen under hösten 2014 såg att antal barn i barnomsorgskön hade ökat, utifrån förvaltningens planering. Förvaltningens yttrande I dagsläget visar rapporten visar att det finns full behovstäckning av förskoleplatser och att 4-månaders garantitid upprätthålls tom Vårdnadshavare kan dock erbjudas plats på annan förskola än vad de har önskat. Många vårdnadshavare väljer att avstå platserbjudande och avvaktar istället plats på önskad förskola. Dessa redovisas separat i bilagan. Antal barn i kö till fritidshem redovisas inte längre eftersom dessa alltid får en plats på den skolan de tillhör. Under vårterminen finns ett ökat behov av barnomsorgsplatser. Två ytterligare avdelningar öppnas i befintliga lokaler för att möta upp det behovet. Utifrån hur många som tackar ja till platserbjudanden finns beredskap att öppna ytterligare en avdelning i befintliga lokaler. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Jonas Nordlander Barnomsorgssamordnare

5 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

6 Månadsrapport december 2015 Dnr BUN Antal inskrivna barn i kommunal verksamhet (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Varav från annan kommun Antal preliminärt inskrivna barn i kommunala verksamheter (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Antal inskrivna barn i enskild regi (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Summa Antal inskrivna barn i annan kommun, boende i Alingsås, november (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Antal barn som ska erbjudas plats inom 4 månader tom Antal barn som önskar plats inom 4 månader men avvaktar i väntan på speciell förskola (1-3 år) (4-5 år) (1-3 år) (4-5 år) Centralorten Långared 1 1 Bjärke 5 2 V- B Hemsjö/Ingared/Ödenäs 4 Summa Totalt Lediga förskoleplatser Möjliga platser i befintliga lokaler Centralorten Långared 10 Bjärke 7 7 V-B Hemsjö/Ingared/Ödenäs 6 20 Summa Vårdnadsbidrag i november månad: 52 barn

7 Ärende 2 Budgetuppföljningar 2015

8 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2015 I enlighet med kommunens styrmodell skall nämnderna följa upp sin budget och göra en årsprognos för verksamheten per månad. Förvaltningens yttrande Årsprognos för 2015 för det ekonomiska resultatet är beräknad till ett negativt resultat, minus 1,6 mnkr. I prognosen är statsbidrag, 3,8 mnkr, för regeringens lågstadiesatsning medräknat. Prognosen är oförändrad sedan oktober. Det är fler barn i pedagogisk omsorg, grundskola och fritidshem, medan det är färre barn i förskolan på helårs basis. Under årets elva första månader har barn- och ungdomsnämnden ett positivt resultat på 3 mnkr. Semesterlöneskulden utgör plus 3 mnkr, något som ska byggas upp under årets återstående månad. Kostnaderna ökar under hösten eftersom eleverna är fler under höstterminen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner budgetuppföljning per november år Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

9 Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning Belopp i tkr Budget 2015 Utfall tom månad november Prognos helår Avvikelse helår Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Ekonomisk sammanfattning Årsprognos för 2015 för det ekonomiska resultatet är beräknad till ett negativt resultat, minus 1,6 mnkr. I prognosen är statsbidrag, 3,8 mnkr, för regeringens lågstadiesatsning medräknat. Den stora avvikelsen mellan prognos och budget för både intäkter och köpta tjänster består av att kostenhetens intäkter och kostnader inte är budgeterade för nämnden. I november månadsutfall och i prognosen är kostenhetens intäkter och kostnader med. Avvikande intäkter mot budgeterat är statsbidrag och lönebidrag som inte är budgeterat och som möts av kostnader som köp av tjänst eller personalkostnad. I köp av tjänst ingår även fristående verksamhet. Verkligt antal elever och barn har ökat i fristående verksamhet mot budgeterat antal och därmed ökar denna kostnadspost. Avvikelsen för personalkostnader är inom skolår 4-9 samt förskola. Skolår 4-9 har stora svårigheter att hantera att elev- och omsorgspeng inte har kunnat räknas upp i förhållande till förväntad kostnadsökning. Förskolan har arbete kvar med att anpassa personalstyrkan i förhållande till att barnantalet och omsorgstimmar är högre under vårens månader jämfört med höstens månader. Försko- 1

10 leavdelningar i kommunal verksamhet läggs ner tillfälligt under hösten för att starta upp igen under våren. Ca 5 avdelningar är tillfälligt nerlagda. När elva månader har gått på året har barn- och ungdomsnämnden ett positivt resultat. Semesterlöneskulden utgör plus 3 mnkr, något som ska byggas upp under årets återstående månad. Det vill säga att det semesteruttag som görs under sommarmånaderna finansieras under våren och höstens månader. Kostnaderna ökar under hösten eftersom eleverna är fler under höstterminen. Nedan följer en översiktlig beskrivning av det prognostiserade ekonomiska resultatet per huvudverksamhet. För tabell se sidan 4. Politisk verksamhet 0,2 mnkr Något högre arvoden än beräknat i budget, beroende på ny mandatperiod. Förskola -0,6 mnkr Några förskolor i kommunal verksamhet har planerat fler barn eller barntimmar än vad det verkligen har placerats. Det innebär att intäkten inte blir som förväntat och att personalkostnaderna inte har anpassats. Fritidshem -0,2 mnkr Verksamheten fritidshem skolår 1-3 har som helhet att utöka motsvarande 1,9 tjänst på helårsbasis på grund av ökad pengen utöver förväntad löneökning. Som prognosen ser ut är enheterna i balans för denna verksamhet. Differensen beror på fler platser i fristående verksamhet. Pedagogisk omsorg 0,7 mnkr Fler barn i fristående verksamhet under året än förväntat. Förskoleklass 0,4 mnkr Verksamheten förskoleklass har som helhet att anpassa verksamheten, motsvarande 0,5 tjänst på helårsbasis på grund av att elevpeng inte har anpassats efter förväntad löneökning. Eleverna i verksamhet förskoleklass har ökat i högre takt än budgeterat. På en del skolenheter skapar ökningen av antal elever svårighet med att få ett bra elevunderlag per klass. Grundskola -0,3 mnkr Skolår 1-3 genomför under hösten en satsning på att anställa speciallärare eller motsvarande, 1 tjänst på ca107 elever. Det är en utökning av 12 tjänster som helhet från hösten. Verksamheten grundskola år 4-9 har som helhet att anpassa verksamheten motsvarande 3,7 tjänst på helårsbasis på grund av att elevpeng inte har anpassats efter förväntad löneökning. Därtill kommer ökad kostnad för verksamheten för lärverktyg i skolår 7-9, ett-till-ett. Infasning med hjälp av eget kapital är genomförd till och med år Från år 2015 är ett-till-ett egenfinansierat av nämnden. Denna kostnadsökning är 0,9 mnkr för 2015 och motsvarar ca 2 heltidstjänster på helårsbasis. Det är främst 7-9 som inte har kunnat anpassa sin personalkostnad till hösten. Till detta kommer behörighetskrav, som i nuvarande skede försvårar utformningen av en optimerad organisation i förhållande till ekonomiska förutsättningar. Statsbidrag för lågstadiesatsning 2015/2016 har beviljats av skolverket och detta bidrag har räknats in som intäkt i prognosen. Intäkten för grundskola är hög och det beror på andra statsbidrag. Intäkter för skapande skola, matematikoch läslyft och migrationsverket är inte alltid budgeterade, men möts alltid upp av personalkostnad eller köpta tjänster. Nettokostnaden blir noll. 2

11 Grundsärskola +0,2 mnkr Överskottet är kommunens grundsärskola. Verksamheten har kunnat göra personalanpassningar för att möta antalet elever och på helår har det resulterat i ett plusresultat. Kost +/-0 Ingen förväntad avvikelse. Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun Planeringsunderlaget bygger på kommunens trendprognos. Avvikelse utgör verkligt utfall och prognostiserat utfall. Det är totalt + 34 fler barn och elever i våra verksamheter. För tabell se sidan 5. Antal barn i förskoleåldern överensstämmer med befolkningsprognos. Vad gäller prognosticerade förskolebarn bygger prognosen på samma beläggningsprognos som tidigare år, i år är utfallet lägre. Dvs att andelen barn i förskolan är lägre än tidigare fastän barnen finns i kommunen. Om detta är ett trendbrott eller en tillfällig variation kan förvaltningen inte svara på i dagsläget. Antalet elever i kommunen har ökat på grund av inflyttning och till kommunen. Vad gäller fritidsbarnen så är det både fler barn på grund av inflyttning, men till största del beror ökningen på att barn går kvar på fritidshemmet i högre åldrar. Detta kan vara ett trendbrott i och med att samma ökning sågs redan förra året. Andelen placerade barn i förskolan har minskat, medan antalet elever och fritidsbarn har ökat. Nettoeffekten är väldigt liten av förändringen mot budgeterat antal. Kostnaden för förskolebarn är större än elever och fritidsbarn och antalet förskolebarn som har minskat är färre än det ökade antalet elever och fritidsbarn. Uppföljning team De flesta teamen prognosticerar ett underskott, som varierar mellan +/- 0 tkr till tkr. Det är centrum 7-9 som har det största underskottet. Utöver detta är det framförallt förskolorna i Ängabo, Kullingsberg/Stadsskogen/VB som har mycket stora underskott. Förvaltningen bedömer att det finns arbete kvar att anpassa organisationen, utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar och att områdena har olika förutsättningar utifrån antal barn- och elever i verksamheterna. 3

12 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Kostnader Politisk verksamhet -0,7-0,9-0,2 Förskola -261,9-261,9 0,0 Fritidshem -67,1-67,6-0,5 Pedagogisk omsorg -5,6-6,3-0,7 Förskoleklass -23,0-23,3-0,3 Grundskola -390,6-396,4-5,8 Grundsärskola -18,5-18,1 0,4 Kost -76,3-76,4 0,0 Summa -843,8-850,8-7,0 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola 29,2 28,7-0,6 Fritidshem 17,7 18,0 0,3 Pedagogisk omsorg 1,0 1,0 0,0 Förskoleklass 0,5 0,4-0,1 Grundskola 21,3 27,3 6,0 Grundsärskola 1,5 1,2-0,2 Kost 76,3 76,4 0,0 Kommunbidrag 696,3 696,3 Summa 843,9 849,3 5,4 Netto 0,0-1,6-1,6 4

13 Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun budget prognos avvikelse Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun Från annan kommun

14 Ärende 3 Flerårsstrategi Barnoch ungdomsnämnden

15 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Interimistisk elev- och omsorgspeng år 2016 Ärendebeskrivning Enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg skall erhålla bidrag på lika villkor. Enligt skolförordningen 14 kapitlet 1 ska bidrag fastställas per kalenderår och bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalendeårets början. I och med att flerårsstrategi arbetet i Alingsås kommun senarelagts och att Kommunfullmäktige beslutar om flerårsstrategi med avsiktsförklaring , kan barn- och ungdomsnämnden inte besluta om en flerårsstrategi i december månad. Förvaltningens yttrande Normalt fastställs elev- och omsorgspengen inom ramen för Barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi (som inkluderar budget) för den kommande treårsperioden. Då ingen beslutad budget kan fastställas före nästa kalenderårs (d v s år 2016) början kan följaktligen inte heller någon elev- och omsorgspeng fastställas. Därför bör Alingsås kommun fastställa en interimistisk elev- och omsorgspeng som motsvarar 2015 års nivå i avvaktan på att flerårsstrategi och därmed även elev- och omsorgspengen, för år 2016 kan fastställas. Eftersom att kommunen har beviljats riktat statsbidrag för lågstadiesatsning ingår inte den tidigare beslutade satsningen för åk 1-3 med kr per elev till fristående verksamhet. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden fastställer för år 2016 en interimistisk elev- och omsorgspeng som motsvarar 2015 års nivå som gäller till dess att flerårsstrategi för kan fastställas.

16 Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

17 Interimistisk elev- omsorgspeng 2016 Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet. kronor Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) (a.i.) Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 per elev / år Skolår 4-6 Skolår 7-9 per elev / år per elev / år Schematid (a.i.) 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år per barn / år Åk 4-6 fritidshem år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg per barn / år Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år

18 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet Bidrag per barn/elev följer reglerna om bidrag på lika villkor enligt Skollagen SFS 2010:800. Bidraget är indelat i grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet för förskoleklass och grundskola/grundsärskola ingår; - undervisning - lärverktyg - elevhälsa - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för förskola och fritidshem ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för pedagogisk omsorg ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 1 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader Bidraget för lokalkostnader är baserat på kommunens genomsnittliga budgeterade kostnad per barn/elev och år inom respektive verksamhet. Medel till barn i behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskola tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Medel till modersmålsundervisning i grundskola - tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Undervisning kan också oftast erbjudas på Östlyckeskolan. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg i enskild regi kan bedrivas exempelvis som flerfamiljsystem eller motsvarande tidigare familjedaghem. Bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi fördelas efter samma princip som till kommunal pedagogisk omsorg.

19 Omsorgs- och undervisningspeng i fristående verksamhet, kronor (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg, pedagogisk verksamhet, lärverktyg, utrustning/pedagogiskt material, måltider, lokaler för skola och förskoleklass samt elevhälsa för skola). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, r 2015 (a.i.) Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 per elev / år Skolår 4-6 per elev / år Skolår 7-9 per elev / år (a.i.) Grundbelopp, r Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år Åk 4-6 fritidshem per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg per barn / år per barn / år

20 Ärende 4 Tillsyn i Alingsås kommun under Vt 2015-Skolinspektionen

21 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Tillsyn i Alingsås kommun under Vt 2015-Skolinspektionen Ärendebeskrivning Skolinspektionen önskar kompletterande svar i prioriterad tillsyn beslut för förskoleklass och grundskola Stora Mellbyskola. Skolinspektionen vill ha komplettering avseende tydligare beskrivning av tidplan, när effekt av åtgärderna förväntas, samt vilka som är ansvariga för de olika åtgärderna. Förvaltningens yttrande Förvaltningen har tillsammans med rektor arbetat fram ett förtydligande svar, utifrån de åtgärder som har vidtagits. Bland annat kan nämnas följande konkreta åtgärder som har vidtagits: - Antalet digitala lärverktyg har fördubblats. Tydliga scheman hur de fördelas och lektioner, de används varje dag av alla klasser. - Alla planeringskonferenser och APT inleds med frågan om elevers inflytande. Vid uppstart av teman: eleverna är alltid med och planerar. - Elevrådet arbetar på annat sätt, en lärare är ordförande, tidigare var det rektor. Elevrådet arbetar nu även med innehållet av lärprocesser. - En tydlig plan har tagits fram för hur stöd ges till elever, har tagits fram av elevhälsan. Den bygger på hela förvaltningens riktlinjer. - Rektor har skapat möjligheter för elevhälsan att arbeta förebyggande genom att ge dem tid att vara på skolan. EHT hålls varannan vecka och arbetar med planer arbeta förebyggande. De påtalade bristerna är avhjälpta och effekter kan redan idag ses i verksamheten. Vidtagna åtgärder redovisas i svar till Skolinspektionen i en separat skrivelse, se bilagor i ärendet. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens kompletterande svar till Skolinspektionen och översänder svar till Skolinspektionen.

22 Exp: Skolinspektionen Göteborg Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

23 Arbetsplan för barn- och elevhälsa Till stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Alingsås kommun Alingsås kommun Barn och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten

24 Arbetsplan för barn-/elevhälsa Barn- och ungdomsnämndens vision Lust att lära Syfte med denna plan är: att vara ett stöd för förskolechefer/rektorer och personal i det dagliga barn-/elevhälsoarbetet att vara till stöd för förskolors och skolors utveckling av det barn-/elevstödjande arbetet Barn- /elevhälsans uppdrag och inriktning Barn-/elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skapa förutsättningar för barn och elevers lärande. Barn-/elevhälsan ska bidra till skapande av miljöer som främjar barns och elevers lärande, utveckling och hälsa samt stödja dem i utveckling mot utbildningens mål. Barn-/elevhälsan ska ha ett främjande perspektiv vilket innebär frisktänkande i stället för risktänkande. Ett förebyggande fokus ligger på stödjande miljöer och relationer mer än fokus på problem, brister och sjukdom. Det innebär också att se styrkor, förmågor och möjligheter. Barnets/elevens behov av stöd ska relateras i första hand till förskolans/skolans organisatoriska nivå, den generella. Därefter på gruppnivå vilket innebär klass/grupp eller årskurs. Stödet kan även ges på individnivå. De olika professionerna skolkurator, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagog är samlade under en gemensam ledning. Syften med denna organisation är att få ökade möjligheter till en likvärdig skola och en kvalitetssäkring samt att sprida kompetens och ta vara på olika spetskompetenser. För varje profession finns en uppdragsbeskrivning, se bilaga 1. Inom förvaltningen arbetar övergripande stödresurser, se bilaga 2. Samarbetspartners för förvaltningens barn- elevhälsa är bl.a Socialförvaltning, Barn och ungdomspsykiatri BUP, Habilitering, Ungdomsmottagning m.fl. Barn-/elevhälsans inriktning är att bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, trivsel, utveckling och hälsa förebygga och uppmärksamma förskole-/skolrelaterade problem skapa delaktighet genom att öka tillgänglighet pedagogiskt, socialt och fysiskt ha blick för utsatthet och tidig upptäckt undanröja hinder för barns/elevers lärande och utveckling upprätta och bibehålla kontakter med barn/elevens nätverk och andra berörda aktörer samt att utreda, följa upp och utvärdera insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd

25 Metodiskt arbete Ett strukturerat arbete inom varje förskole-/skolenhet är en förutsättning för att samtliga barn/elever ska få det stöd de är berättigade till. Ett kvalitativt gott arbete förutsätter metoden; Att utvärdera Att uppmärksamma Att kartlägga/ utreda Att åtgärda och följa upp Att dokumentera Barnhälsa 8 Kap 9 Skollagen Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges ett sådant stöd som deras speciella behov kräver. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att barn som har behov av särskilt stöd också får det. Bedömningen av hur stödet ska utformas ska göras tillsammans med personalen och barnets vårdnadshavare. Förutom den pedagogiska verksamhet som ordinarie pedagoger erbjuder barn i behov av särskilt stöd, finns för varje förskolechefs/rektorsteam ett barnhälsoteam som består av specialpedagog och förskolechef och leds av förskolechef. Specialpedagog bidrar med sin kompetens i form av verksamhetsbesök, handledning och kompetensutveckling. Stöd kan också efter utredning och bedömning ges i form av övergripande stödfunktioner, se bilaga 2, viss ekonomisk ersättning sk extra ordinärt stöd, och ges då som ett individuellt riktat stöd kopplat till barnets behov. Utredningsrutin se bilaga 3 I förskolan kan en handlingsplan upprättas för gruppens/individens utveckling. Handlingsplanen ska användas av förskolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten. Barnhälsoteamet sammanträder kontinuerligt så att man har beredskap för eventuella förändringar i verksamheten. Elevhälsa Enligt Skollag 8 Kap 25 ska elevhälsan omfatta medicinska - psykologiska - psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. På skolnivå ska elevhälsan ska ha ett strukturerat och kontinuerlig samverkan med den pedagogiska personalen. I möte med arbetslagen lyfts elevfrågor på individ-, grupp- och organisationsnivå. Hur kan elevhälsans olika professioner bidra till att stärka lärandesituationen, stötta pedagogerna i sitt arbete och få eleverna mer lärande? Varje år gör elevhälsan, på uppdrag av rektor, en analys av skolans nuläge och är delaktig i att upprätta skolans Nulägesanalys. Till grund ligger t.ex. resultat på nationella prov, betygsstatistik, trivselenkät, hälsosamtal, skolans egna enkäter, analys av åtgärdsprogram och särskilt stöd, frånvarostatistik m.m.

26 Om eleven riskerar att inte nå målen Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Extra anpassning är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjligt att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar som görs för eleven ska dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan. Den individuella utvecklingsplanen ska även innehålla en sammanfattning av åtgärdsprogrammet om en elev har ett sådant. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjligt att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. (Skolverkets Allmänna råd Arbete mot extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram). Utredning När rektor har fått information om att en elever kan vara i behov av särskilt stöd ansvarar hon/han för att en utredning påbörjas skyndsamt. Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Programmet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogram ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svagheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. En sammanfattning av åtgärdsprogrammet ska även finnas i elevens individuella utvecklingsplan. Upprättande av åtgärdsprogram beslutas av rektor (uppgiften kan delegeras) och upprättas av den rektor ger uppdraget till. Ärendegång, se förvaltningens dokument bilaga 3.

27 Anmälan från skolpersonal Anmälningsskyldighet Anmälan från elev Anmälan från vårdnadshavare el. annan t.ex soc. Rektor Beslut att ej upprätta åtgärdsprogram Utredning Beslut om utredning om behov av särskilt stöd. Beslut att upprätta åtgärdsprogram samt dess innehåll Överklagningsbart Överklagningsbart Elevhälsoteammöte Rektor samråder med elevhälsan Hälsofrämjande och förebyggande arbete Hälsofrämjande barn-/elevhälsoarbete innebär bland annat insatser i syfte att skapa en förskola/skola som ger organisatoriska förutsättningar för såväl barns, elevers som personals möjligheter till lärande, utveckling och välmående. För detta krävs en regelbunden kartläggning och analys av mönster och samband i det åtgärdande barn-/elevhälsoarbetet. Barn-/elevhälsans perspektiv/inriktning Patogent (vård) Salutogent (hälsa) Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Förebyggande insatser reaktivt arbete inriktat mot riskgrupper Hälsofrämjande insatser proaktivt arbete för alla barn/elever Särskilda insatser på individnivå Utredning/kartläggning av barnet/eleven, remisser, diagnoser Åtgärdsprogram/handlingsplan med fokus på vilket pedagogiskt stöd barnet/eleven är i behov av. Stöd till lärare/konsultation/handledning Matrisen visar fyra olika perspektiv på barn-/elevhälsa. Den synliggör också hur barn-/elevhälsans resurser används, samt spänningsfältet som råder mellan olika insatser.

28 Barn-/elevhälsans inriktning Förebyggande insatser Hälsofrämjande insatser Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Särskilda insatser på individnivå Tidig identifiering och upptäckt samt insatser då barn/elever exempelvis uppvisar - tidiga normbrytande beteenden - sen ankomst - läs- och skrivsvårigheter - kamratproblem - svårigheter att hantera misslyckanden - bristande motivation/fokusering Utredningar utifrån frågeställningen om barnet/eleven är i behov av särskilt stödinsatser, som exempelvis - särskola - åtgärdsprogram/handlingsplan - anmälan till socialtjänsten vid t.ex ogiltig frånvaro eller misstanke om att ett barn far illa - Förskolan/skolan som lärrespektive omvårdnadsmiljö - Organisationsklimat - Ledningsstöd - Värdegrundsfrågor Utarbetande av åtgärdsprogram /handlingsplan i samarbete med lärare/arbetslag i syfte att undanröja det som hindrar barnet i dess lärande och utveckling Stöd till lärare/arbetslag som handledning/konsultation Figur2. Matrisen är hämtad från skriften Elevhälsa Nummer 1 och är exempel på vilka elevhälsouppgifter som anses ha relevans för skolans verksamhet inom respektive fält. En hälsofrämjande och förebyggande barn-/elevhälsa i samverkan med förskolechef/rektor är bl.a. att initiera utvecklingsarbete på organisationsnivå ha ett nära samarbete med arbetslagen och därmed kännedom om barns/elevers situation i verksamheten bidra med kompetensutveckling Åtgärdande barn-/elevhälsa i samverkan med förskolechef/rektor är bl.a. att ge handledning och konsultation till personal efter beslut av förskolechef/rektor, göra kartläggningar/utredningar ge stödjande samtal med barn/elev/elevgrupper och föräldrar

29 Organisation av barn/elevhälsoarbetet Ansvarig för ett fungerande elevhälsoarbetet i kommunen är skolhuvudmannen, Barn- och ungdomsnämnden. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN FÖRSKOLE- CHEF/REKTOR BARN/ELEVHÄLSO TEAMMÖTE ARBETSLAG UTVECKLINGS- ENHETENS BARN/ELEVHÄLSA BARN/ELEV- HÄLSOTEAM Ytterst ansvarig för ett fungerande elevhälsoarbete inom respektive verksamhet är alltid förskolechef/rektor. Arbetet i arbetslaget organiseras på det sätt som beskrivs i den barn/elevhälsoplan, som utarbetas inom respektive verksamhet och inbegriper all personal i verksamheten Till stöd för barn/elevhälsoarbetet finns ett Barn-/elevhälsoteam. Barn-/elevhälsoteamet träffas regelbundet och leds av förskolechef/rektor. Barn-/elevhälsoteam möte: Ett barn-/elevhälsomöte sammankallas när flera av verksamhetens professioner behöver mötas, för att göra en bredare analys i ett ärende. Även vårdnadshavare och elev kan närvara. Hur arbetet med barn-/elevhälsomöte organiseras beskrivs i närmare perspektiv i förskolas/skolas barn-/elevhälsoplan. Den förvaltningsgemensamma enheten Utvecklingsenheten/elevhälsan samordnar de särskilda elevhälsokompetenserna skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger. Enheten har också ett strategiskt uppdrag.

30 Handlingsplan för det lokala barn-/elevhälsoteamet Varje förskola/skola ska ha en egen handlingsplan för barn-/elevhälsan. Den ska uttrycka en avsikt, en vilja och ett synsätt samt utgöra utgångspunkt för att ha fokus och samla resurser på ett framgångsrikt sätt. De mål och ambitioner som planen uttrycker, ska vara möjliga att följa upp och utvärdera. Handlingsplanen blir ett hjälpmedel att leda och styra barn/elevhälsans professionella utvecklingsarbete. I handlingsplanen förenas visioner för förskolans/skolans, enhetens utveckling och barn-/elevhälsoteamets professionella perspektiv. Denna plan är inkluderad i förskolan/skolans Lokala arbetsplan och redovisas i enhetens Nulägesanalys. Barn-/elevhälsans handlingsplan ska utformas enligt följande steg: Bakgrundsanalys, föregående års utvärdering med styrkor och förbättringsområden. Aktuella förutsättningar, (barn, elever, pedagoger, grupper, klasser, organisation, lokaler, föräldrar, skolledning m.m.) Professionell bedömning (barn, elever, grupper, klasser, arbetslag, skolledarstöd, utveckling av organisation, samverkan, utvecklingsprojekt, kompetensutveckling). Klargöra insatser, prioriteringar samt roller för medlemmarna i teamet. Beskrivning av arbetssätt, åtaganden samt hur uppföljning ska ske. Bilagor 1.Uppdragsbeskrivningar 2. Övergripande stödfunktioner 3. Ärendegång Planen revideras årligen med nästa tillfälle maj/juni Nationella och lokala styrdokument, handlingsplaner och riktlinjer i anslutning till elevhälsans verksamhetsområden Skollagen Hälso- och sjukvårdslagen Vägledning för elevhälsan (Skolverket och Socialstyrelsen 2014) Allmänna råd, Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket 2014) Verksamhetsplan för skolhälsovården, Barn- och ungdomsförvaltningen. Flerårsstrategin , Barn- och ungdomsnämnden. Alingsås Iréne Lidén Utvecklingschef

31

32

33

34

35

36

37 Protokoll APT Stora Mellby Dagens agenda Mål för verksamheten Vi tittade igenom de mål som lärarna satte upp i början av läsåret. Vi diskuterade att det räcker med ett mål per år samt ett mål för planen mot kränkande behandling. Arbetslaget arbetar vidare med målen och konkretiserar vad skolan vill utvärdera. Arbetsmiljöfrågor: Elevperspektivet: Man kan använda Morgan Alling filmer Morgans mission i arbetet mot mobbning i klasserna. Lärarna kan titta på filmavsnitten och diskutera vad som är användbart. Personalperspektivet Hur den framtida organisationen blir är oklart. Förvaltningen kommer att annonsera ut en tillvidare tjänst som rektor i Sollebrunn. Om Lasse kommer tillbaka eller inte vet vi inte. Vi diskuterad också sjukskrivningar mm. Övriga frågor Vi tittade på nationalencyklopedins sida som är fritt att använda i skolan. I skolan kommer man in utan lösenord. Om man vill ha lösenord kan man ansöka om ett på första sidan under fliken Alingsås Kommun. Nationella muntliga prov. Vi diskuterade organisationen för att genomföra de muntliga nationella proven. Lärarna har tankar på hur de ska kunna genomföras. Kunskapsuppföljning. Sollebrunn hade mycket goda resultat i våras! Nyhetsbrev och föräldraföreläsning. Vi tittade på ett nyhetsbrev och en inbjudan till en föräldraföreläsning. Under dagen ges den till elever och personal enligt tider nedan. kl åk 4-6 kl åk 7-9 kl pedagoger kl föräldrar Elevrådet. Vi diskuterade elevrådet och bestämde att någon personal ansvarar för att kalla elevrådet och ansvarar för deras arbete. Detta för att säkerställa elevernas delaktighet och ansvar. Rektor deltar. Personalaktivitet. Denna fråga glömde vi! Detta hann vi inte med. Normkritiskt förhållningssätt Här finns ett par länkar och lärarhandledningar i fall ni vill arbeta med denna fråga

38

39

40

41

42

43 Ärende 5 Remiss från Kommunsstyrelsen - Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun

44 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Remiss från Kommunsstyrelsen - Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har åtagit sig att ta fram en kvalitetsstrategi för Alingsås kommun flerårsstrategi Ett förslag på kvalitetsstrategi är nu ute på remiss i kommunens nämnder och bolag för synpunkter, och remissvar ska lämnas senast 15 december. Remissomgången ska främst svara på om framtaget förslag till kvalitetsstrategi är förenligt med det kvalitetsarbete som bedrivs på nämndnivå och i bolagen. Utöver detta har nämnder och styrelser möjlighet att lämna övriga synpunkter på framtaget förslag. Förvaltningens yttrande Inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet är det systematiska kvalitetsarbetet en förutsättning för att bedriva verksamheten i enlighet med Skollagen 4 kapitlet Kvalitet och inflytande. I detta kapitel finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete och inflytande och samråd, både på huvudmannanivå och enhetsnivå. Den framtagna kvalitetsstrategins sju områden och begreppet kvalitet, är förenlig med förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, i och med att den med andra ord och begrepp synliggör kvalitet och inflytande som föreskrivs i skollagen. Utgångspunkten för en övergripande kvalitetsstrategi måste vara att den inte begränsar eller medför utökad administration, för de nämnder som redan idag har en tydlig en statlig kvalitetsstyrning. Av det som framkommer i strategin ses ingen begränsning, huruvida den kommer att medföra en utökad administration går inte att utläsa i förslaget. Detta behöver klargöras. Kopplingen mellan de sju områdena och begreppet god kvalitet är tydliggjort i kvalitetsstrategin, men behöver sätts i ett sammanhang med hela kommunens styrmodell och ekonomistyrning. En inledande text om strategins syfte och mål kan förtydliga detta. I och med att barn- och ungdomsnämnden redan idag har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete som överensstämmer med de sju områdena, kan ett sätt att utveckla kvalitetsarbetet vara att de rapporter som tas fram under läsåret, vid

45 läsårets slut skickas över i en samlad rapport till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. På detta sätt kan hela barn- och ungdomsnämndens kvalitetsarbete följas upp, utan nämnvärd ökad administration, samt att kvalitetsstrategins intentioner följs upp. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens remissyttrande och översänder remissyttrandet till kommunstyrelsen. Exp: Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

46 Kvalitetsstrategi Remissversion

47 Inledning God kvalitet är att tillgodose målgruppernas behov och förväntningar utifrån gällande lagar och styrdokument samt att utveckling sker i riktning så att de av kommunfullmäktige prioriterade målen kan nås på ett så resurseffektiv sätt som möjligt. För att god kvalitet ska uppnås grundar sig kommunens kvalitetsarbete på följande sju delar: Fokus på dem vi är till för Kvalitetsarbetet tar avstamp i dem vi finns till för; våra kommuninvånare och de olika målgrupper vi möter i våra verksamheter, såväl interna som externa. Vi låter alltid målgruppens behov och önskemål vara vägledande för utvecklingen av kommunen och kommunens processer. Vi tar systematiskt tillvara på målgruppens förslag och synpunkter och använder resultaten i vårt ständiga arbete med förbättringar. Ledningens engagemang Ledare i Alingsås kommun har en nyckelroll i utvecklingen av våra verksamheter och i detta arbete är engagemang och tydlighet avgörande. Grunden för allt ledarskap är att som ledare vara ett föredöme och att göra alla medarbetarbetare delaktiga i kvalitetsarbetet. Engagerade och delaktiga medarbetare Kommunens grundsyn är att alla medarbetare tar ett personligt ansvar för sin egen och verksamhetens utveckling. Vi är övertygade om att engagerade medarbetare skapar en bättre trivsel på arbetsplatsen och ett bättre resultat för dem vi finns till för. Dialog och samarbete Vi har en öppen och tillgänglig organisation, som kännetecknas av bra bemötande, information och service. Vi väljer medvetet arbetssätt som stödjer dialog och samarbete i olika former för våra målgrupper vid planering och utveckling av kommunens processer och samhället Alingsås. Processorienterat arbetssätt Vi ser den kommunala verksamheten som flöden av aktiviteter som skapar värde för våra målgrupper, där flödet av aktiviteter ofta löper genom flera verksamheter och ibland även flera huvudmän. Genom att mäta, analysera och förbättra processer kan verksamheten uppnå högre kvalitet och skapa högre kundvärde. Basera beslut på fakta Kunskap och fakta om målgruppens behov är helt centralt för att verkligen veta vad som förväntas av den egna verksamheten/organisationen och hur tjänster/processer bör utvecklas. Därför ska alla beslut som rör kvalitet baseras på väl underbyggda fakta och noggrann analys. Resultatinriktat förbättringsarbete Vi mäter, analyserar och kommunicerar verksamhetens resultat och effektivitet. Vi jämför våra resultat över tid och med föredömen. Vi kopplar åtgärder till uppnådda resultat. Vi reflekterar över våra resultat, framgångar såväl som misslyckanden, och låter oss inspireras av goda exempel i den egna verksamheten och i omvärlden. 1

48 Ansvar Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande kvalitetsstrategi. Kommunstyrelsen (KS) ansvarar för att kommunens kvalitetsarbete följs upp årligen. Nämnder och förvaltningar ansvarar för utvecklingen av kvalitetsarbetet inom sin verksamhet utifrån kommunens kvalitetsstrategi, men även utifrån nationella styrdokument i förekommande fall. Varje ledare/chef ansvarar för att utvecklingen av kvalitetsarbetet inom sin verksamhet genom att göra alla medarbetare delaktiga. Kvalitetsarbetet ska prägla hela verksamheten. Varje medarbetare är delaktig, tar ansvar och bidrar till verksamhetens utveckling. Kvalitetshandbok Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram en kvalitetshandbok som tar sin utgångspunkt i kvalitetsstrategin. Kvalitetshandboken ska bestå av verktyg och arbetssätt för kommunens kvalitetsarbete. 2

49 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 188 Dnr KS 005 Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har åtagit sig att ta fram en kvalitetsstrategi för Alingsås kommun i styrelsens flerårsstrategi Ett förslag på kvalitetsstrategi har arbetats fram. Förslaget ska remitteras till kommunens nämnder och bolag för synpunkter. Remissperioden är den 2 november 2015 till och med den 15 december Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 16 oktober 2015 lämnat följande yttrande: Kvalitetsstrategin ska bidra till en god kvalitet i kommunens verksamheter och inom Alingsås kommun ryms verksamheter av skiftande karaktär. För att inte begränsa verksamheternas möjligheter att själva utveckla kvalitetssystem som är anpassade efter den specifika verksamhetens förutsättningar utgår kvalitetsstrategin från sju grundläggande områden, nämligen: fokus på dem vi är till för, ledningens engagemang, engagerade och delaktiga medarbetare, dialog och samarbete, processorienterat arbetssätt, basera beslut på fakta samt resultatinriktat förbättringsarbete. De sju områdena återfinns i flera av de modeller och system som finns för kvalitetsarbete, till exempel ISO 9001 och SIQs modell för kundorienterad kvalitetsutveckling. En handbok ska tas fram där arbetssätt och verktyg återfinns och som är synkade med kommunens styrmodell. Remissomgången ska främst svara på om framtaget förslag till kvalitetsstrategi är förenlig med det kvalitetsarbete som bedrivs på nämndnivå och i bolagen. Utöver detta har nämnder och styrelser möjlighet att lämna övriga synpunkter på framtaget förslag. Arbetsutskottets beslut: 1. Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun remitteras till samtliga nämnder och bolag i kommunen. 2. Remissperioden är den 2 november 2015 till och med den 15 december Exp: Samtliga nämnder och bolag Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

50 Drn KS Remiss Sida 1 (1) Instans KLK Handläggare Sara Brodin Telefon e-postadress sara.brodin@alingsas.se Begäran om svar/yttrande på remiss Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun Remissinstanser Nämnder Samtliga nämnder (ej VN) och bolag Svar ska ha inkommit senast: 15 december 2015 Yttrandet skickas till förvaltning för diarieföring. Med vänlig hälsning Bilaga: Kvalitetsstrategi för Alingsås kommun - remissversion Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

51 Ärende 6 Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor och fritidshem 2015

52 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Heidi Törmälä Direktnr: Beteckning: BUN Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor och fritidshem 2015 Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen mäter personaltäthet i kommunal och fristående förskole- och fritidshemsverksamhet fyra gånger per år. Mättillfällena är februari, april, september och november. Denna rapport innehåller mättillfällena november 2014 till november Rapporten som delges nämnden innehåller olika mått för personaltätheten i förskola och fritids på kommunnivå, för både kommunal- och fristående verksamhet. Förvaltningens yttrande Personaltätheten mäts framförallt genom grundbemanning och totalbemanning. Grundbemanningen speglas av årsarbetare i barngruppen, medan totalbemanningen även inkluderar resurspersoner som arbetar med barn med särskilda behov. Kommunal verksamhet För den kommunala förskoleverksamheten i Alingsås är personaltätheten vad gäller totalbemanning något lägre, med 5,5 barn per årsarbetare (jmf 5,4 barn i september 2015). Grundbemanningen har också sjunkit en aning sedan den senaste mätningen i februari och ligger nu på 5,8 barn per årsarbetare. För den kommunala fritidsverksamheten har totalbemanningen minskat något, 24,4 barn per årsarbetare (jmf 23,8 i september). Sett till grundbemanningen har antalet barn per årsarbetare ökat till 27,3 barn per årsarbetare från 26,8. Vid en jämförelse över tid mellan november 2014 och november 2015 är personaltätheten för den kommunala förskoleverksamheten högre. Grundbemanningen har gått från 5,9 barn per årsarbetare till 5,8 barn per årsarbetare och totalbemanningen har gått från 5,7 till 5,5 barn per årsarbetare. För de kommunala fritidsverksamheterna är personaltätheten lägre än i november Grundbemanningen har minskat från 24,7 barn per årsarbetare till 27,3 barn per årsarbetare i november 2015 och totalbemanningen har minskat från 22,5 till 24,4 barn per årsarbetare i november 2015.

53 Fristående verksamhet För de fristående verksamheterna är personaltätheten i förskoleverksamheten sett till grundbemanningen 5,6 barn per årsarbetare (jmf med 5,4 barn i september) och totalbemanningen har minskat från 5,4 till 5,5 barn per årsarbetare i november För den fristående fritidsverksamheten har grundbemanningen ökat något, från 25,2 barn per årsarbetare till 22,4 barn. Totalbemanningen följer samma mönster då personalstyrkan är identiskt för både grund- och totalbemanning. Vid en jämförelse över tid mellan november 2014 och november 2015 är personaltätheten för den fristående förskoleverksamheten något högre. Grundbemanningen har gått från 5,8 barn per årsarbetare till 5,6 barn per årsarbetare och totalbemanningen har gått från 5,7 till 5,5 barn per årsarbetare. För fritidsverksamheten har bemanningen ökat, 22,4 barn per årsarbetare i november 2015 (jmf 24,5 november 2014). Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Heidi Törmälä Planeringsstrateg Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

54 PERSONALTÄTHET KOMMUNALA FÖRSKOLOR Grund- Total- Antal Andel Total Barn/års- Barn/årsarb. Volymtim/ Volymtim/ Schematid =< 15 tim/v bemanning bemanning barn Barn 1-3 år schematid/v arbetare totalbem. årsarb. barn Antal % Nov ,7 310, % ,9 5, , % Feb ,5 320, % ,9 5, , % April ,3 325, % ,0 5, , % Sep ,6 306, % ,7 5, , % Nov ,6 308, % ,8 5, , % PERSONALTÄTHET FRISTÅENDE FÖRSKOLOR Grund- Total- Antal Andel Total Barn/års- Barn/årsarb. Volymtim/ Volymtim/ Schematid=< 15 tim/v bemanning bemanning barn Barn 1-3 år schematid/v arbetare totalbem. årsarb. barn Antal % Nov ,21 58, % ,8 5, , % Feb ,95 61, % ,7 5, , % April ,88 61, % ,8 5, , % Sep ,55 63, % ,4 5, , % Nov ,28 64, % ,6 5, , % PERSONALTÄTHET KOMMUNALA FRITIDSHEM Grund- Total- Antal Total schema- Barn/års- Barn/års- Volymtim/ Volymtim/ Andel bemanning bemanning barn tid/vecka arbetare arbetare årsarbetare barn år (HT) totalbem år (VT) Nov ,5 80, ,7 22,5 520,9 21,2 17% Feb ,1 78, ,6 22,5 552,8 20,8 15% April ,2 77, ,0 22,2 541,1 20,8 14% Sep ,2 81, ,8 23,8 569,2 21,2 20% Nov ,8 75, ,3 24,4 569,2 20,8 17% PERSONALTÄTHET FRISTÅENDE FRITIDSHEM Grund- Total- Antal Total schema- Barn/års- Barn/års- Volymtim/ Volymtim/ Andel bemanning bemanning barn tid/vecka arbetare arbetare årsarbetare barn år totalbem. Nov ,45 10, ,5 24,5 396,3 16,1 23% Feb ,30 10, ,4 24,4 397,4 15,7 16% April ,45 10, ,2 24,2 425,4 17,2 21% Sept ,63 10, ,2 25,2 431,5 17,1 17% Nov ,95 11, ,4 22,4 385,4 17,0 10%