Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015

Transkript

1 Metoder och verktyg som gör skillnad Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015 Att skapa framtidens pedagogiska miljöer med barnen i fokus Bygga nytt eller bygga om? Talare Sambandet mellan god förskolemiljö, arkitektur och pedagogik Strategier för att utveckla flexibla lokaler SWECO Jonas Kjellander LINKÖPINGS UNIVERSITET Bahram Moshfegh EMMAJORD Emma Crawley MALMÖ STAD Klara Wallby HÄRRYDA KOMMUN Lena Magnusson ÅF Charlotte Nilsson Pedagogiska förskolegårdar vid begränsad markyta Så skapas giftfria byggnader och utemiljöer för barn Ta vara på barns och pedagogers åsikter Ta del av framtidens förskolemiljöer CEFUR RONNEBY KOMMUN Martina Lindgren RONNEBY KOMMUN William Lavesson FERRUM ARKITEKTER AB Helena Westholm HUDDINGE KOMMUN Mia Bergström TÖRNQUIST & TÖRNQUIST AB Anna Törnquist REGGIO EMILIA INSTITUTET Harold Göthson ÅF Matti Saarne GÖTEBORGS STAD Mie Svennberg FRILANSANDE ARKITEKTURPEDAGOG Karl-Johan Sellberg Moderator MIKAEL BROZÉN Huddinge kommun LINKÖPING KOMMUN Christer Gunnarsson HÄRRYDA KOMMUN Susanne Jacobsson u Konferens 6-7 oktober 2015, Stockholm

2 Konferensprogram Tisdag 6 oktober REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 MODERATOR MIKAEL BROZÉN INLEDER KONFERENSEN MIKAEL BROZÉN, rektor, Kästa förskola och skola Mikael är rektor på Kästa förskola och skola. Han har lång erfarenhet av arbete som ledare inom förskola och skola, han har drivit många olika fortbildningsprojekt, digitalisering av förskola och skola, och har dessutom startat upp och startat om flera olika skolor och förskolor. Från hösten 2015 arbetar Mikael som rektor och förskolechef på Norra Europas största passivhus skola och förskola, Kästa Förskola och Skola i Huddinge Kommun Morgondagens pedagogiska miljöer med barnen i fokus VARFÖR? Anna ger en bakgrund till varför det invanda sättet att bygga skola och förskola måste förändras VAD? Harold pratar om vad det är vi vill uppnå med förändringen och om förskolan som demokratisk mötesplats. Barn har stora kapaciteter om...! Och OM:et är VI! HUR? Anna visar exempel på hur man i olika kommuner söker nya sätt att skapa lärmiljöer med framtiden som uppdragsgivare HAROLD GÖTHSON, internationell samordnare, Reggio Emilia Institutet Är en av grundarna och idag senior rådgivare vid Reggio Emilia Institutet samt styrelseledamot för Loris Malaguzzicentret i Reggio Emilia, Italien. Institutet arbetar bland annat med fördjupande projekt för att bidra till förskolans praktikutveckling. ANNA TÖRNQUIST, arkitekt, Törnquist & Törnquist AB Anna är arkitekt med lång erfarenhet av skolhusplanering och arbetar idag som föreläsare, samtalspartner, konceptarkitekt i tidiga planeringsskeden och med pedagogiska utvecklingsprocesser Bygga nytt eller bygga om? Genom att bygga nytt, bygga till eller göra ombyggnader av skolor och förskolor kan man anpassa lokaler för framtida lärandemiljöer, arbetssätt, produktivitet, fysisk miljö och inte minst image. Men hur vet man när det lönar sig ekonomiskt, tekniskt, verksamhetsmässigt och miljömässigt att växla spår från renovering till nybyggnad? Lappa och laga eller riva och bygga nytt på uppdrag av Offentliga Fastigheter (UFOS) Analysmetoder för fastighetsägare inför ett investeringsbeslut om valet mellan renovering och nybyggnation Fallstudie av Ulriksbergsskolan i Växjö BAHRAM MOSHFEGH, professor, Linköpings universitet Bahram är huvudförfattaren till analysverktyget Lappa och laga eller riva och bygga nytt. Han är även professor i energisystem och hans forskning handlar om LCC analys för energieffektivisering LUNCH Så här jobbar Huddinge med att ta fram kostnadseffektiva förskolor Huddinge kommun har länge arbetat med frågan om hur vi kan ta fram fler förskoleplatser i en snabbt växande kommun. Vårt huvudfokus är att i möjligaste mån undvika paviljonger och på bästa sätt använda befintlig mark för att möta efterfrågan av förskoleplatser. Hur vi bygger ut och om på befintlig mark för att skapa fler förskoleplatser Så identifierar vi hur vi kan bygga enklare och billigare lokaler Vilka parametrar kan vi sänka utan att konsekvenserna uppfattas som oacceptabla? MIA BERGSTRÖM, lokalplaneringschef Barn- och Utbildningsförvaltningen, Huddinge kommun Giftfria byggnader och utemiljöer för barn Ronneby kommun arbetar med medvetna materialval och genomtänkta planeringar av förskolor. De inspireras av konceptet Cradle to Cradle, vilket innebär att skolorna är byggda med ett helhetsgrepp på inne- och utemiljön, tar hänsyn till mångfald, är designade för återvinningsbarhet och är giftfria. Varför är det viktigt med en giftfri förskola? Att planera och bygga giftfria byggnader och utemiljöer Vad ska man titta på vid om- och tillbyggnad? MARTINA LINDGREN, projektledare, Cefur, Ronneby kommun Cefur, center för forskning och utveckling i Ronneby, är en strategisk och unik hållbarhetssatsning för Ronneby kommun. WILLIAM LAVESSON, byggprojektledare, Tekniska förvaltningen, Ronneby kommun William är byggprojektledare med erfarenhet att bygga med inspiration av konceptet Cradle to Cradle NÄTVERKSPAUS MED EFTERMIDDAGSFIKA

3 Konferensprogram Onsdag 7 oktober Kvalitetssäkra utemiljön trots mindre och begränsade ytor Hur kan man skapa inspirerande utemiljöer med bra kvalitet som främjar barnens utveckling och stimulerar pedagogiken? Principer för utformning några viktiga hållpunkter från Boverkets nya vägledning Markanvändning för utomhuspedagogik vid begränsade ytor The Apple Core - en vision för kreativa och hälsofrämjande skolgårdar i en tät stad Prisbelönta exempel från små kreativa förskolegårdar i andra länder EMMA CRAWLEY, skolgårdsinspiratör, EmmaJord och Odla Lärandet Emma Crawley är skolgårdsinspiratör med egen erfarenhet från både stora och små ny- och ombyggnadsprojekt vid förskolor. Emma har deltagit i arbetet med Boverkets vägledning för skolgårdar Med lekvärdesfaktorn höjer vi kvalitén på stadens förskolegårdar När staden förtätas tenderar förskolegårdarna att bli allt mindre. Då är det extra viktigt att kvalitén på gården blir så hög som möjligt. Malmö Stad använder sig av lekvärdesfaktorn som verktyg för detta. Vad innebär lekvärdesfaktorn, vilka delar innehåller den? Varför behövs lekvärdesfaktorn? Hur använder vi oss av lekvärdesfaktorn? KLARA WALLBY, landskapsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad Klara arbetade med framtagandet av lekvärdesfaktorn och använder den nu i sitt dagliga arbete på stadsbyggnadskontoret DAGEN AVSLUTAS UTSTÄLLARE OCH SPONSORER Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Sara Hanisch på telefon eller via e-post sah@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket MODERATOR MIKAEL BROZÉN INLEDER DAGEN 9.10 Sambandet mellan god förskolemiljö, arkitektur och pedagogik Med en bättre kunskap om vad som fungerar bra för verksamheten och vad som inte gör det kan vi ständigt förbättra det som byggs. Studien FÖRSKOLA FORM PEDAGOGIK undersöker några utformningsaspekter och vad de kan betyda för den dagliga verksamheten i åtta nya förskolor. Hur fungerar de kompakta, energisnåla byggnaderna för pedagogiken i förskolorna? Intervjuer med förskolechefer och arkitekter Användbara lärdomar inför framtida byggnationer HELENA WESTHOLM, arkitekt A/MSA, Ferrum arkitekter ab Helena har bland annat utfört studien Förskola, form, pedagogik. Hon har även specialiserat sig på energieffektivt byggande och har utvecklat och spridit kunskap genom att skriva artiklar och rapporter för Arkus NÄTVERKSPAUS MED FÖRMIDDAGSFIKA Lokalresursförsörjning en del av styrning, ledning och långtidsplanering Härryda kommun delar med sig av arbetet med en väl fungerade process för lokalförsörjningen i kommunen. I kommuner med stark tillväxt av barn i ålder 0-15 år är det viktigt att kunna möta efterfrågan med rätt tillgång. En bra struktur, kommunikation och gott samarbete är av stor vikt. Från behov till färdig förskola en process för att skapa fler förskoleplatser Lokalresursplanen, LRP en del i besluts- och styrningsprocessen Härryda kommuns senaste förskola ett energieffektivt hus, strategiskt placerat med verksamhetsperspektivet i fokus SUSANNE JACOBSSON, planeringsledare, Härryda kommun Susanne är ansvarig för barnunderlaget och det framtida behovet av förskoleplatser i kommunen. LENA MAGNUSSON, kanslichef, Härryda kommun Lena är ansvarig för systematiken i kommunens långtidsplanering samt operativt ansvarig för lokalresursplaneringen i förvaltningen.

4 11.30 Hur bygger du en förskola med kreativa lärmiljöer som är anpassade efter barnens ålder? De minsta barnen har andra förutsättningar och behov än äldre barn vilket ställer krav på byggnaden och dess utemiljö. Samtidigt som miljöerna ska vara åldersanpassade måste de även vara flexibla för att kunna anpassas efter framtidens skiftande behov. Så skapas lärmiljöer med barnens behov som utgångspunkt Vilka krav eller rekommendationer finns från myndigheter på förskolans innemiljö? Åldersanpassning i relation till flexibilitet Praktikfall - Hedlunda förskola JONAS KJELLANDER, arkitekt, Sweco Architects Jonas arbetar med barnperspektivet i fysisk planering, med skolmiljöer, med lokaler för ungdomar och med förskolor i synnerhet LUNCH Hur du planerar och bygger tillsammans med barn och pedagoger Göteborgs stads Lokalförvaltning och Kulturförvaltning har tillsammans med stadens stadsdelar arbetat fram en modell för att öka barns inflytande i förändringar av den fysiska förskolemiljön. Denna arbetsmodell heter REBUS och implementeras nu som ett arbetssätt där ett flertal projekt genomförts som visar på hur arkitekturpedagogik kan användas under planeringsprocessen för att på sikt ta fram lärmiljöer för barn av barn. Att identifiera barns och pedagogers behov och önskemål av deras framtida miljö Hur hittar vi rätt väg med designdialoger? Krävs olika metoder beroende på barnens ålder? Vad har man att vinna på med att arbeta nära barnen? Vilka problem kan komma med denna typ av interaktion? MIE SVENNBERG, enhetschef Ung kultur, Göteborgs stad KARL-JOHAN SELLBERG, arkitekt och arkitekturpedagog, Frilansande arkitekturpedagog Framtidsprognoser vid lokalplanering och flexibla lärmiljöer Linköping kommun arbetar med prognoser som ett verktyg vid lokalplaneringen för att klara kommande behov. Deras pedagogiska lokaler byggs numera även på ett flexibelt sätt så att förskola enkelt kan ändras och bli en skola - och tvärtom. Kan man göra säkra prognoser idag? Vilken typ av prognoser är viktiga? Att följa upp och stämma av Modeller och strategier för att utveckla flexibiliteten CHRISTER GUNNARSSON, sakkunnig, Linköping kommun Christer arbetar med lokalförsörjning inom förskola, grundskola och gymnasium, med framtida lärmiljöer och framtidens behov av lokaler i förskola och skola. I arbetet med framtidens behov ingår också frågor som rör demografi och prognoser för förskola och skola NÄTVERKSPAUS MED EFTERMIDDAGSFIKA Ljudmiljö - att skapa goda akustiska förutsättningar Goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus är av extra stor vikt i förskolor. I denna presentation kommer vi att få höra hur detta implementeras redan i projekteringsstadiet samt en genomgång av praktikfall avseende ljudisolering, ljudnivåer och rumsakustik i förskolor. Vad är en god ljudmiljö i en förskola? Hur planerar och bygger du för att skapa en god ljudmiljö? Genomgång av praktikfall CHARLOTTE NILSSON, acoustic consultant specialist, ÅF-Ljud och vibrationer Charlotte är civilingenjör och har arbetat med akustik i 6 år. Sedan 2014 är hon placerad på Trafikkontoret i Stockholm och arbetar bl.a. med bullerskydd av utemiljöer vid förskolor. MATTI SAARNE, teamledare byggnadsakustik, ÅF Ljud och Vibrationer Matti har arbetat med akustik i 10 år. Han är civilingenjör och van uppdragsledare inom ljud och vibrationer med erfarenhet inom ljudmiljö i skolor och förskolor MODERATOR MIKAEL BROZÉN SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSEN

5 Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015 Att skapa framtidens pedagogiska miljöer med barnen i fokus Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu.* Samtidigt sker det en förtätning av Sveriges städer vilket leder till att allt fler förskoleplatser kommer att behövas inom en snar framtid. Dagens och morgondagens förskolemiljöer ska även vara flexibla, kostnadseffektiva, byggda med medvetna materialval, ha god ljudmiljö, skapa goda pedagogiska förutsättningar och främja barnens utveckling. Tyvärr uppfyller inte alla förskolor ovanstående behov och det blir inte lättare då det ställs ytterligare hårda krav på att snabbt skapa fler förskoleplatser. På Konferensen Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer kommer du bland annat få ta del av verktyg för hur du avgör kring frågan bygga nytt eller bygga om, hur du kvalitetssäkra utemiljön trots mindre och begränsade ytor, hur du kan skapa giftfria lärmiljöer, hur du kan arbeta med designdialoger och sambandet mellan god förskolemiljö, arkitektur och pedagogik. Allt för att ge dig verktyg och praktiska kunskaper som kan vara användbara för att uppfylla rådande krav och nå den önskade kvaliteten. Du får även chansen att lyssna till inspirerande praktikfall och experter som kan vara till hjälp vid planering och byggnation av framtidens förskolemiljöer. Lär dig mer om Samspelet mellan arkitektur och förskoleverksamheten Lyckad lokalresursförsörjning i kommuner God ljudmiljö redan i projekteringsstadiet Förtätning av städer i relation till utomhusmiljö Renovera eller göra nybyggnation? Varmt välkommen! Sara Hanisch Projektledare Teknologisk Institut * Källa Skolverket pressmeddelande

6 Porto betalt Sverige Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015 Att skapa framtidens pedagogiska miljöer med barnen i fokus Varför ska du gå på Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015? Lär dig hantera investeringsbeslutet - renovering eller nybyggnation Så kan du möta efterfrågan med rätt tillgång Användning av begränsad markyta utemiljöer Så bygger du enklare och billigare förskolelokaler Ta chansen att nätverka och träffa kollegor i branschen TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel DATUM OCH PLATS Stockholm 6-7 oktober 2015 (3970-1) Hotell Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61 A PRIS Konferens 6.980kr kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sara Hanisch på SAH@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Strategisk lokalresursplanering i praktiken Riskminimerad upphandling inom bygg och anläggning Ny- och ombyggnation av psykiatrilokaler Se för datum och mer information RETURADRESS TEKNOLOGISK INSTITUT, RÅDMANSGATAN 38, STOCKHOLM