Resursfördelning i utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Planera långsiktigt! Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Fördela resurserna rättvist framgångsrika praktikfall och konkreta verktyg Nyckeltal i verksamhetsstyrningen Systematisk och strategisk lokalresursplanering i praktiken Hur fungerar utjämningssystemet i utbildnings- förvaltningen? Volymbaserad ersättning vid förändrat elevantal en styrningsmässig utmaning Handlingsplan för ekonomisk tilldelning av tilläggs- belopp enligt skollagen Talare: Uppsala kommun Boel Vallgårda Sweco Strategy AB Silke Tindrebäck Sweco Strategy AB David Rydberg Sveriges kommuner och landsting Derk de Beer Ernst & Young Lars Eriksson Ernst & Young Ann-Mari Ek Ernst & Young Alexander Carlsson Sundbybergs stad Kjell Åström Sundbybergs stad Monica Vesterlund Olsson Haninge kommun Anders Höglund Piteå kommun Ingemar Jernlöf Stockholms Universitet Olle Högberg Munkby Consulting AB Ulrika Sahlin Munkby u Konferens maj 2014, Stockholm

2 Konferensprogram Tisdag 13 maj Registrering med kaffe och smörgås 9.30 Konferensen inleds Varför, hur och hur mycket? strukturersättning med betoning på grundskola Swecos modell för fördelning av strukturersättning baseras på vetenskapliga grunder och har hög träffsäkerhet. Tankarna och fakta bakom den modell som idag används i Stockholms skolor beskrivs och diskuteras. Varför behövs en strukturersättning? Exempel från olika typer av kommuner från storstad till mindre orter Hur har modellen skapats? Vilka resultat ger den? Hur stor omfördelning krävs för effekt? Att följa upp fördelningen fallgropar och möjligheter Silke Tindrebäck, seniorkonsult, Sweco Strategy AB Silke arbetar sedan 10 år med statistik, analyser och utredningar inom för- grund och gymnasieskola på uppdrag framför allt åt kommuner runt om i Sverige. David Rydberg, konsult, Sweco Strategy AB David arbetar med utredning och uppföljning inom utbildningsområdet. Han har tidigare erfarenhet från skolinspektionen samt som utredare och projektledare inom skolförvaltningar Att tänka på vid socioekonomisk resursfördelning till skolor För att skapa en likvärdig skola behöver kommunerna fördela resurser med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Skolverkets senaste undersökning pekar mot att många kommuner behöver utveckla sina fördelningsmetoder. Ta del av Uppsala kommuns praktiska erfarenheter. Så har vi gjort fördelningen träffsäker Hur mycket pengar ska omfördelas? Hur skapas acceptens för att skolorna får olika mycket pengar per elev? Hur gynnas en effektiv resursanvändning? Vilka typer av uppföljningar har vi haft nytta av? Boel Vallgårda, uppdragsstrateg, Uppsala kommun Boel har över 20 års erfarenhet av fördelningsmodeller inom förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Hon är förtillfället tjänstledig för att skriva om socioekonomisk resursfördelning för SKL Ett nytt utjämningssystem Från 2014 är ett nytt reviderat utjämningssystem på plats. Vilka effekter får detta för utbildningsförvaltningen och hur kan utjämningssystemet användas som input till kommunens resursfördelningssystem? Hur fungerar utjämningssystemet i stort och för utbildningsområdet i synnerhet? Den demografiska utvecklingen är avgörande för utjämning. Så kan dessa tankar appliceras i resursfördelningssystem Socioekonomi lokalt men inte i utjämningen? Derk de Beer, ekonom, Sveriges Kommuner och Landsting Derk arbetar framför allt med frågor som har koppling till det kommunalekonomiska utjämningssystemet och benchmarking Så fördelar kommunerna sina resurser kartläggning av de 50 största kommunernas resursfördelning Ernst & Young genomförde våren 2013 en kartläggning av större kommuners resursfördelningssystem till grundskolan. Kartläggningen visade att de flesta kommuner gör en fördelning på socioekonomiska grunder, men förhållandet mellan resursfördelning och ökad måluppfyllelse är komplext. Utifrån vilka parameterar fördelas resurserna? Volymbaserad ersättning vid förändrat elevantal en styrningsmässig utmaning Statistisk sannolikhet för att elever är i behov av stöd och verkliga behov är det samma sak? Likabehandling mellan kommunala skolor och friskolor främjar det likvärdigheten? Kan resursfördelningen kopplas tydligare till lärarnas kompetensutveckling? Lars Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor, Ernst & Young Ann-Mari Ek, verksamhetsrevisor, Ernst & Young Lars och Ann-Mari är verksamma som verksamhetsrevisorer och konsulter i EY:s offentliga grupp. Varje år genomför de en stor mängd verksamhetsrevisionella granskningar och konsultutredningar till kommuner runt om i landet, varav flertalet rör skolfrågor Fika Årets kommunalekonom Lunch

3 Konferensprogram Onsdag 14 maj Erfarenheter av elevpengsystem och ekonomistyrningseffekter Ernst & Young har under de senaste åren genomfört en rad analyser av elevpengsystemets konsekvenser för ekonomistyrningen inom utbildningsverksamheten. Efter att ha identifierat de svårigheter som föreligger planeringsmässigt kommer Ernst & Young ge er verktyg för hur ni kan bemöta konsekvenserna i er organisation. Vad händer när elevantalet är vikande under en längre period? Långsiktig resursfördelning vid ett sjunkande elevantal Pengasystemets styreffekter Hur bör utmaningar och risker med ett sjunkande elevantal bemötas? Erfarenheter från olika kommuner Alexander Carlsson, auktoriserad & certifierad revisor, Ernst & Young Lars Eriksson, certifierad revisor, Ernst & Young Alexander och Lars är verksamma konsulter i EY:s specialistgrupp för offentlig verksamhet i Malmö. Varje år genomför de en stor mängd konsultutredningar till kommuner runt om i landet, varav flertalet rör skolfrågor Ledning, styrning och strategier för en god resultatutveckling i skolan En framgångsrik skolkommun fattar tidiga strategiska beslut. Föreläsningen beskriver styr- och ledningsmodellen i Piteå kommun och anledning till varför de valde att fokusera sig på ett antal viktiga beslut. Ta del av Piteå kommuns handlingsplan för att avläsa och följa upp beslut i form av förbättrad kvalite och studieresultat. Styrning och ledning Utvecklingskultur Utbildningskedjan Lärarkompetens Skolområdet som motor i den kommunala utvecklingen Ingemar Jernlöf, förvaltningschef, Piteå kommun Ingemar har en bakgrund som mångårig prefekt och universitetsadjunkt vid LTU/ Musikhögskolan i Piteå. De stora förändringarna i skolans värld efter den nya skollagen har varit en stor utmaning för kommunen och organisationen Konferensens första dag avslutas Årets skolkommun Nyckeltal i verksamhetsstyrningen Nyckeltalsarbete ger underlag för åtgärder, mätning av framgång och lärande. För en effektiv ekonomistyrning behöver nyckeltalens roll i styrprocesserna och styrningens syfte att konkretiseras. Syften med nyckeltalsarbete och vilka möjligheter finns? Verktyg vid presentation och kommunikation av nyckeltalen Hur kopplas nyckeltalen till verksamheten och ekonomin? Fallgropar vad måste vi se upp med? Olle Högberg, docent i företagsekonomi, Stockholms universitet Olle har mångårig erfarenhet av nyckeltalsarbete, inte minst i utbildningssammanhang. Styrelseordförande i Nyckeltalsinstitutet AB och författare till ett flertal läroböcker Fika Strategisk och systematisk lokalresursplanering Få en inblick i hur man i Haninge de senaste tio åren har arbetat med att utveckla den strategiska lokalresursplaneringen inom grund- och förskolenämnden och att integrera den med den övergripande ekonomistyrningsprocessen i kommunen. Utgångspunkten har varit den breda politiska förankringen kring föreslagna åtgärder inom lokalresursplaneringsområdet. Systematisk och strategisk lokalresursplanering i praktiken en 10-årig behovsplanering Internhyressystem ett effektivt sätt att synliggöra och hantera lokalöverskott Effektiv lokalresursplanering planera på bästa sätt för framtiden Lokalkostnader integrerad del av kommunens budgetprocess och ekonomistyrning Politisk förankring så kan ett bra samarbete och en bra beslutsprocess nås kring strategisk lokalresursplanering kopplat till ekonomistyrning Anders Höglund, controller/lokalstrateg, Haninge kommun kommunstyrelseförvaltningen Anders har sedan 2002 arbetat med och ansvarat för att utveckla den strategiska lokalresursplaneringen för förskolor och grundskolor i Haninge kommun. Anders har idag även rollen som controller på kommunstyrelseförvaltningen med ansvar för grund- och förskolenämndens budget och övergripande ekonomistyrningsfrågor Lunch

4 13.25 Hur stärker vi rektorer till balanserade resultat? Att skapa balans i skolan med en åtstramad budget är en svår och komplex uppgift för många rektorer. Inte sällan sprids känslan av att det är en konflikt mellan lagen och de ekonomiska förutsättningarna, men i själva verket handlar det om att bli effektiv och god strateg när man förvaltar sin tilldelade budget. Hur kan ekonomiavdelningen stötta rektorerna? Vad behöver ekonomer lära om skolorganisationen? Nycklar för god ekonomi samverkan och kommunikation Resursfördelning av personal och pengar Från funktion till person från pengar till tid med elev Ledningsplaneringsvertyg EkoS arbetssätt för att hålla nollan Ulrika Sahlin Munkby, utbildare, Munkby Consulting AB Ulrika har lång erfarenhet av ledningsarbete i skolan. Under sina år som rektor har fokus legat på organisationsförändring och effektivisering av skolorganisation. Idag arbetar hon som ledarutvecklare för chefer, mentor för rektorer och som konsult för effektivisering av skolor med avseende på ekonomistyrning Fika Ekonomisk tilldelning av tilläggsbelopp enligt skollagen beskrivning av en handlingsplan Bakgrund tilläggsbelopp Målgrupp och kriterier för TB Vad är ett omfattande stöd ur ett ekonomiskt perspektiv? Hanteringsprocess ansökningsförfarande Beskrivning av två rättsfall Analys inkludering exkludering En skola för alla barn utifrån rådande lagstiftning Detta innehåll speglar underlaget i en process i skolorna utifrån den nationella styrningen som bidrag på lika villkor och lagstiftning om tilläggsbelopp Vilka förutsättningar har grundskolan utifrån skollagen? Hur vi uppfattar skolans uppdrag i Sundbyberg kommun Idé om hur skolan kan organiseras Idé om vilka kompetenser som krävs på en skola för alla barn Monica Vesterlund Olsson, Verksamhetschef grundskola, gymnasium, grundsärskola och tillika chef för Kunskapscentrum Sundbybergs Stad Konferensen avslutas Vill du vara utställare på konferensen? Vi erbjuder utställarplatser till företag som vill marknadsföra sig mot en specifik kundgrupp. Passa på att möta potentiella kunder som är mitt i eller på väg in i ett badanläggningsbygge. Kontakta projektledare Negar Zaerzadeh på telefon eller nza@teknologiskinstitut.se för information om paket och priser. Kjell Åström, handläggare verksamhetsstöd, Sundbybergs Stad Kjell har lång erfarenhet som lärare och rektor i grundskolan. De senaste 4 åren arbetar han som handläggare för verksamhetsstöd av tilläggsbelopp och för elever i behov av skolor med specialkompetens.

5 Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Fördela resurserna rättvist framgångsrika praktikfall och konkreta verktyg Kommunernas resursfördelning till skolan är ett medel för att nå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Men med ett sjunkande elevantal, socioekonomiska parametrar, etablering av friskolor och gymnasiereformen ställs det högre krav på er som arbetar med resursfördelning inom utbildningsförvaltningen. Utbildningsförvaltningen är det centrala organet för att styra ekonomiska resurser utifrån politiska beslut. Förutsättningen för det arbete är att hitta rätt modeller som lämpar sig bäst inom förvaltningen för att skapa en långsiktighet i budgeten. Utbildningsförvaltningen har genomgått en del förändringar men står även inför en del kommande som ställer nya krav på dig som arbetar med ekonomi och styrning. Därför är det viktigare än någonsin att arbeta fram framgångsrika processer för att kunna göra resursfördelningen så effektiv och rättvis som möjligt och ha elevernas olika behov och förutsättningar i åtanke. Inspireras till att förbättra era processer och modeller! Lär dig mer om: n Hur bör utmaningar och risker med ett sjunkande elevantal bemötas? n Syftet med nyckeltal och dess möjligheter n Tilläggsbelopp hanteringsprocess och ansökningsförfarande n Likabehandling mellan kommunala skolor och friskolor främjar det likvärdigheten? n Socioekonomisk resursdelning På konferensen Resursfördelning i utbildningsförvaltningen får du verktyg för att skapa en effektiv resursfördelning. Kom och ta del av andra kommuners erfarenheter och lyssna till ledande experter för att utvecklas i din yrkesroll. Välkommen! Negar Zaerzadeh Projektledare Teknologisk Institut

6 Porto betalt Sverige Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Fördela resurserna rättvist framgångsrika praktikfall och konkreta verktyg Varför ska du gå på Resursfördelning i utbildningsförvaltningen? n Lär dig mer om de socioekonomiska parametrarna n Ta del av 2014 nya reviderade utjämningssystem n Inspireras av andra kommuners framgångsrika processer och modeller n Få möjlighet att knyta kontakter och nätverka med kollegor runt om i landet TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel datum och plats maj 2014 (3910-1) Hotel Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61A, Stockholm Pris Konferens kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi n Hemmasittare n Ny- och ombyggnation av skolmiljöer n Lokalresursplanering Se för datum och mer information ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Negar Zaerzadeh på NZA@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Returadress Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm