Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2014

Transkript

1 Grupperbjudande: kr rabatt vid minst 3 anmälda! Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2014 Pedagogiska lokaler planera och bygg för framtidens behov Processmodell för bygget ger pedagogisk utveckling Så kan vi bygga för framtidens pedagogik Den större skola som passivhus så löser vi utmaningarna Flexibla lokaler till en rimlig kostnad Rätt ljud och ljus ökar måluppfyllelsen Kreativa miljöer både inne och ute Skolan som en samhällsresurs bygg in andra verksamheter I samarbete med: Moderator: Fredrik Svensson RAU Talare: RAU Ante Runnquist Niras Sara Hernäng LN Akustikmiljö Lennart Nilsson WSP Ljusdesign Johan Röklander Malmö Stad Klara Wallby Arkitekturanalys Suzanne de Laval Uppsala kommun Kristian Stjerndorff Jens Skolglund Hippocampus Skolutveckling AB Claes Andersson Kjellgren Kaminsky Architecture Joakim Kaminsky Vittra Petra Lökkeberg Sannerudsskolan Jan-Erik Andrén u Konferens 6-7 mars 2014, Stockholm

2 Konferensprogram Torsdag 6 mars Registrering med kaffe och smörgås 9.30 Moderator Fredrik Svensson inleder konferensen redrik Svensson, RAu Fredrik har en bakgrund inom försvaret och IT-branschen innan han blev rektor. Han har grundat flera framgångsrika verksamheter med inriktning mot skolutveckling, bl.a. Rektorsakademien, Tänk Om och nu Vd på RAU, Rektorsakademien Utveckling. RAU driver bland annat projekt inom Lärmiljöer, Podcasten Skolsnack, Lärarutbildningen Rebel Learners samt ledarutbildningar och föredrag Vad är flexibla skolmiljöer egentligen? Tänk att kunna använda dagens förskolelokaler till morgondagens grundskola och tvärt om. Kan det vara lösningen till skiftande storlekar på barnkullar och varierande elevunderlag? Öka nyttjande möjligheten med flexibla skolmiljöer Vilken flexibilitet behöver just dina lokaler hur gör vi bedömningen? Specialsalar eller generella salar? Flexibilitet med tajta resurser hur skapar vi rätt lokaler utan att kostnaderna drar iväg? Kan vi skapa lokaler som går att använda till många olika saker? Enkla sätt att utöka flexibiliteten SARA HERNÄNG, Niras Sara har lång erfarenhet från effektiv lokalresursplanering och är medförfattare till skriften Flexibla skollokaler som är framtagen i samarbete med SKL Ljudmiljö hur kan vi bygga för att skapa goda akustiska förutsättningar? Vad är en god ljudmiljö just i skolmiljöer? Hur påverkar akustiken inlärning, koncentrationsförmåga, förståelse, etc? Kan vi redan i planeringen skapa akustiska förutsättningar för ro i klassrummet? Så sparar vi på lärarnas röster! Hur påverkar olika materialval ljudmiljön? Hur skapa en god ljudmiljö både i klassrummet och i allmänytor? LENNART NILSSON, akustiker, LN Akustikmiljö AB Lennart är en av Sveriges främsta akustiker. Idag arbetar han bland annat med Sisab:s över 1000 skolfastigheter, Akademiska Hus högskolor och specialskolor och mycket mer. Han och hans kollegor är föregångare på akustik för elever med hörselnedsättning och har nyligen projekterat Nya Manillaskolan Lunch Vi bygger skolan utan begränsningar! Vid bygget av Sannerudsskolan i Kil har man en hög ambition man ska bygga Sveriges bästa skola! Skolan ska inte bara ha pedagogiska lokaler med många möjligheter, den ska även vara en samhällsresurs och innehålla många olika verksamheter. Skolan som en blomma att skissa grunden till skolan Teknik, pedagogik och läroplan styr lokalutformningen Ämnesövergripande undervisning vilka lokaler krävs? Specialsalar eller ej? Så resonerar vi! Elevtrygga lokaler lösningar som ökar vuxennärvaron Partnering som upphandlingsmetod vad har det inneburit för oss? Så ska skolfastigheten bli en samhällsresurs JAN-ERIK ANDRÉN, rektor, Sannerudsskolan Kan även en stor skola byggas som passivhus? Det blir allt vanligare att bygga skolor som passivhus, men hittills är det främst mindre skolor som byggts på detta energieffektiva sätt. Vid Kollaskolan i Kungsbacka har man vågat ta steget och bygger nu en av Sveriges största passivhusskolor. Fördelar med passivhus även vid en stor skola Utmaningar med storleken hur kommer vi runt dem? Hur får vi energi, ekonomi och pedagogik att gå hand i hand? Skola i ett stadskvarter hur kan vi få den att passa in? JOAKIM KAMINSKY, arkitekt och certifierad passivhusbyggare, Kjellgren Kaminsky Architecture Joakim har tidigare arbetat på ett av Europas ledande arkitektkontor och efter vinsten vid en internationell arkitekttävling tillsammans med Fredrik Kjellgren driver de nu Kjellgren Kaminsky Architecture. De har fokus på en hög arkitektonisk profil och hållbarhet och har bland annat vunnit priset för årets bästa visionsprojekt på World Architecture Festival Eftermiddagsfika Samordnad planering för effektivt resursnyttjande Beskrivning av arbetsmodell för strategisk planering av pedagogiska lokaler Vad, när och vilken storlek ska vi bygga? Vilka parametrar är viktiga för att fatta rätt beslut?

3 Konferensprogram Fredag 7 mars 2014 Hur planerar vi för att möta kommande behov av ökat/minskat behov av pedagogiska lokaler Strategisk planering som verktyg för att göra rätt investeringarg JENS SKOGLUND, processledare strategisk lokalförsörjning, Uppsala kommun KRISTIAN STJERNDORFF, lokalresursplanerare, Uppsala kommun Rätt ljus ger ljushuvuden effektiv ljussättning i skollokaler Effektiv belysningsplanering i skolmiljöer Hur ska vi få in belysningstänket redan i planeringsfasen? Ett bra belyst klassrum höjer betygen? Olika ljuskällors inverkan på elever och lärare Kan vi få bra ljussättning samtidigt som vi sparar energi? JOHAN RÖKLANDER, ljusdesigner, WSP Ljusdesign Johan är utbildad ljusdesigner vid JTH där han även undervisat varit involverad i forskningsprojekt vid avdelningen för belysningsvetenskap under flera år. Med erfarenheter från oräkneligt antal belysningsplaneringsuppdrag och som ljusdesigner i Jönköpings kommun är han nu en flitigt anlitad och mycket uppskattad föreläsare och utbildare Dagen avslutas 8.30 Pedagogiska trender hur kan skolan se ut 2030? Olika arbetsätt och pedagogiker ställer olika krav på lokalernas utformning. Skolor och förskolor vi bygger idag måste även fungera för verksamheten i morgon så hur ser pedagogiken ut framöver? Omvärdsfaktorer som påverkat skolutvecklingen Förändrad styrning av skolan hur har det påverkat undervisningen? Hur kan förändrad pedagogik, ökad inkludering och förändrat användande av IKT påverka kraven på lokalerna? Internationella trender exempel från Australien, Nya Zealand, Italien, England och Danmark Vilka konsekvenser kan den pedagogiska utvecklingen få för lokalfrågan? CLAES ANDERSSON, skolutvecklare, Hippocampus Skolutveckling AB Claes har lång erfarenhet från systematisk skolutveckling. Med en bakgrund som rektor och undervisningsråd på Myndigheten för skolutveckling är han idag fristående konsult med uppdrag i kommuner och friskolor runt om i landet. Han medverkar i Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik och var även delaktig i framtagandet av de nya läroplanerna, Lgr 11 och Gy Förmiddagsfika Barnens arbetsmiljö så får vi med deras perspektiv i planeringen Barn är experter på sin egen omgivning och de ser på den fysiska miljön med andra ögon än vi vuxna. Det blir allt vanligare att aktivt få med barnens perspektiv i planeringsarbetet och det finns många olika sätt att göra detta. Varför är det viktigt att få med barnens perspektiv redan i planeringen? Vad ser barnen som inte vi ser? Olika åldrar på barnen hur jobbar vi då? Gåtur, fotosafari, modellbygge exempel på metoder som fångar barnens perspektiv SUZANNE DE LAVAL, arkitekt, Arkitekturanalys Suzanne är ordförande i arbetsgruppen ARKiS Arkitektur i skolan inom Sveriges Arkitekter. Hon medverkar ofta som expert i planeringsprocesser som stöd för en god dialog med medborgare och brukare framförallt med inriktning mot barnens delaktighet.

4 10.45 Kreativa lärmiljöer en skola byggd för barnen Vid byggprojekt för skolor och förskolor talas det alltid om kreativa lärmiljöer. Vid uppbyggnaden av Vittra Brotorp har man verkligen lagt stort fokus på detta och skapat en miljö som är helt byggd för barnen med massor av spännande lösningar. Så har vi resonerat kring planeringen av lokalerna och lärmiljön En skola byggd för barnen vad innebär det? Grottor, lägereldar och vattenhål exempel på kreativa lärmiljöer Vilka har varit delaktiga i planeringen och hur? Så har miljön mottagits av barnen PETRA LÖKKEBERG, rektor, Vittra Petra var rektor vid Vittra Brotorp under hela planeringen och byggnationen av den nya skolan. Som en av nyckelpersonerna under planeringen har hon flera gånger delat med sig av erfarenheterna kring lokalerna. Hon är nu rektor på Vittra Luma Park Kvalitetssäkra utemiljön med hjälp av lekvärdesfaktor Med en allt tätare stad blir förskolegårdar och skolgårdar mindre och mindre. Malmö stad har därför utvecklat ett verktyg för att bedöma kvaliteten på förskolegårdar. Minskade kvadratmeter kan vägas upp av ett innehåll med hög kvalitet. Vilka parametrar bedöms? Vad är en godkänd utemiljö? Vem gör bedömningen och när? Så ska vi föra över verktyget till skolgårdarna KLARA WALLBY, landskapsarkitekt, Malmö Stad Lunch Eftermiddagen bjuder på ett interaktivt pass med workshop inslag. Här får du lära dig en processmodell som tar vara på alla intressenters perspektiv och genom övningar får du tillämpa dina nyvunna kunskaper under ledning av Ante Runnquist Bygg för den nya skolan processmodellen som skapar utrymme för skolutveckling Att bygga om eller nytt är ett stort beslut och en process som tar tid och som i sin inledande fas nästan helt avgör slutresultatet ur ett pedagogiskt lärandeperspektiv. Ofta byggs skolorna upp gjutna i samma former som tidigare, vilket innebär att skolan i sig förändras mycket lite. Istället borde vi ta tillfället i akt till utveckling och skapa förutsättningar för en helt ny skola. För detta behövs en välfungerande modell för själva processen här får du lära dig hur! Fokus på framtiden hur vill vi arbeta om 5 år Inkludering, delaktighet och förankring Vilka ska inkluderas i processen? Skapa förståelse för prioriteringar varför väljer vi som vi gör? Gör en bra funktionsanalys redan i planeringen Kan fastigheten och lokalerna bidra till ökad måluppfyllelse för lärandet? Vi bryter för fika Läroplaner och styrdokument i förhållande till lokaler och lärmetoder Väl genomtänkt pedagogisk miljö kan spara kvadratmeter och energi Flexibilitet kontra kostnader i skolprojekt, det finns ett viktigt samband ANTE RUNNQUIST, chef forskning och utveckling, RAU (Rektorsakademien Utveckling) Ante har en lång erfarenhet av skolutveckling och har ett stort intresse kring lärmiljöer. Han har tidigare arbetat med utvecklingsfrågor inom Vittraskolorna och är en skarp processledare. Han är involverad i flera byggprocesser både i Sverige och internationellt Dagen avslutas UTSTÄLLARE OCH SPONSORER Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifikkundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Lena Hjorth på telefon eller via e-post LEHJ@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.

5 Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2014 Pedagogiska lokaler planera och bygg för framtidens behov Runt om i landet pågår och planeras mängder av ny- och ombyggnationsprojekt av skolor och förskolor. Lokalerna är arbetsmiljö för både barn och vuxna och med varierande elevunderlag samt en ständigt pågående pedagogisk utveckling är det många perspektiv att ta hänsyn till i planeringen av en ny skola eller förskola. I dessa projekt är det många som behöver vara involverade och det behövs mycket kunskap. Det krävs mycket av lokalerna som ska vara pedagogiska, kreativa, kostnadseffektiva, flexibla, etc. Lika mycket kräver det av dig som är involverad i ny- och ombyggnationsprojekten. Konferensen gör dig redo att planera och bygga för framtidens behov. Här samlas experter inom olika områden och erfarenheter från pågående och nyligen avslutade byggprojekt. Efter föreläsningar som rör viktiga sakfrågor får du avslutningsvis lära dig en processmodell som stödjer planeringen av bygget för att verkligen ta vara på möjligheten till pedagogisk utveckling i samband med förändringen av lokalerna. Varmt välkommen! Lena Hjorth Projektledare Lär dig mer om Hur fånga barnperspektivet i planeringen Pedagogiska trender vad behövs av lokalerna? Hur skollokalerna kan bli en samhällsresurs Passivhus för stora skolor hur fungerar det? Effektiv belysningsplanering i skolmiljöer

6 Porto betalt Sverige Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2014 Pedagogiska lokaler planera och bygg för framtidens behov Varför ska du gå på konferensen? n Förstå lokalbehoven utifrån framtidens pedagogik n Lär dig processmodellen som fångar alla intressenters behov n Se hur skolokalerna kan öppnas för andra verksamheter n Få verktyg för bedömning av utemiljöns kvalitet n Ta del av tankarna bakom en gedigen lokalplan TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel datum och plats Konferens 6-7 mars 2014 (3849-3) Stockholm Hotell Birger Jarl, konferensentré Birger Jarlsgatan 61 A Pris Ordinarie pris Grupperbjudande: Gå minst 3 personer Konferens kr/person kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi n Partnering i praktiken n Boende för äldre 2014 n Lokalresursplanering Se för datum och mer information ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Lena hjort lehj@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Returadress Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm