Återkommande drömmar. Sofia Fransson

Transkript

1 Återkommande drömmar Sofia Fransson

2 Sammanfattning Att jag drömt drömmar på samma tema har fått mig att fundera över fenomenet återkommande drömmar, hur vanligt det är och om det finns någon förklaring på varför det inträffar. Drömmar är subjektiva upplevelser under sömnen vilket i sig själv medför svårigheter med drömforskning. Vi tenderar t.ex. att glömma drömmarna om vi inte direkt efter uppvaknandet fokuserar på dem. Att vi inte vet vad våra förfäder drömde och inte kan få information från djur om vad (om) de drömmer medför också svårigheter för forskningen. Kanske är det på grund av dessa inbyggda svårigheter som det finns så många olika teorier kring varför vi drömmer och ingen är helt accepterad av alla som forskar på området? Återkommande drömmar rapporteras vara mycket ovanligt och skulle enligt en teori kunna vara en fallerande hotsimulator. Enligt en annan teori återspeglar återkommande drömmar drömmarens problem i vaket tillstånd. Det är oklart om återkommande drömmar och vanliga drömmar egentligen skiljer sig åt rent innehållsmässigt, eller om man genom olika rapporteringsmetoder fått olika utfall. Något fullständigt svar på frågorna kan tyvärr inte ges. Framtida forskning skulle möjligen kunna gynnas av jämförelser mellan dagböcker och drömdagböcker eller observationer av djur i kontrollerade miljöer. 2 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

3 Inledning Jag har noterat att jag sedan många år tillbaka drömt drömmar på samma teman, vilket fått mig att fundera över varför detta händer. Det ena temat är att jag är ute och reser och tappar bort mitt bagage. Det andra handlar om att jag är i behov av en toalett eller annat privat utrymme men jag har stora svårigheter att uppnå det jag företar mig. Jag undrar hur vanligt det är med återkommande drömmar? Finns det något i litteraturen som förklarar varför fenomenet uppkommer? För att få en förståelse för drömmar generellt går jag igenom vad vi vet om drömmar och dess innehåll, de olika teorier som finns kring varför vi drömmer samt undersöker om det finns några skillnader mellan vanliga och återkommande drömmar som bör belysas. Drömmar Drömmar vad är det? Dang-Vu et al. (2009) beskriver drömmar som multisensoriska mentala representationer som inträffar spontant under sömn. De rapporteras förekomma främst under REM-sömn, men även under icke-rem sömn. De karaktäriseras enligt Dang-Vu et al. (2009) av deras multimodala perceptuella innehåll och domineras av visuella bilder. Ljud är också ofta närvarande i drömmar medan känselförnimmelser är lite mindre vanligt. Lukt och smakupplevelser förekommer, men mer sällan. Smärtupplevelser är också möjliga (Valli & Revonsuo 2009). Drömmar är i mycket hög utsträckning fyllda av känslor (Dang-Vu et al. 2009). Negativa känslor, som rädsla och ångest, anses oftast vanligare än positiva känslor (Dang-Vu et al. 2009) och enligt Valli och Revonsuo (2009) innehåller de också oftare negativa element. Vanliga drömteman är att bli jagad eller förföljd, sexuella upplevelser och att falla (föreläsning: Dreaming, part III). Av de 12 vanligaste negativa drömteman som registrerats i världen hamnar att vara jagad eller bli attackerad på första plats, att falla eller drunkna på andra plats, att vara vilse eller fångad på tredje plats och att vara naken eller olämpligt klädd publikt på fjärde plats (föreläsning: Dreaming, part III). Kolb och Whishaw (2006) anser att de flesta drömmarna är relaterade till något som har hänt nyligen och relaterar till pågående problem. De menar också att känslor, färger och symboler som förekommer i drömmen ofta är relaterat till något som nyligen hänt. 3 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

4 Det verkar föreligga små skillnader i dröminnehåll trots kultur- och könsskillnader (Valli & Revonsuo 2009). Dröminnehållet påverkas enligt Valli och Revonsuo (2009) starkt av mycket stressiga händelser i vakna livet samtidigt som traumatiska händelser medför att vi minns drömmarna mer. Enligt flera studier innehåller cirka två tredjedelar av rapporterade drömmar någon form av hot (Valli & Revonsuo 2006). Enligt Desjardins och Zadra (2006) var över 80 % av de rapporterade hoten i återkommande drömmar inte realistiska medan Valli och Revonsuo (2006) rapporterar att över 60 % av hoten i vanliga drömmar är troliga att inträffa i vakna livet. Medan vi drömmer är vi oftast inte medvetna om att vi drömmer och vi tenderar att reagera som om det vi drömmer är sant (föreläsning: Dreaming, part II). Vi kan t.ex. skydda vårt barn mot fara i drömmen, men vi inser inte att vi inte har något barn i verkliga livet (Valli & Revonsuo 2009). Varför drömmer vi? - En sammanfattning av drömteorier Det finns många teorier om varför vi drömmer. Tidigare förklaringar har innefattat allt från meddelanden från gud till problem med matsmältningen (Kolb & Whishaw 2006). Kolb och Whishaw (2006) beskriver att den första moderna teorin presenterades av Sigmund Freud, psykoanalysens fader, år 1900 och denna innebar att drömmarna representerar drömmarens omedvetna önskningar, som enligt Freud ofta är sexuella. Drömmarna var ett verktyg som gav psykoanalytikern en möjlighet att se närmare på patientens problem. Kolb och Whishaw (2006) beskriver även en annan psykoanalytiker vid namn Carl Jung, som menade att drömmar var en möjlighet för en individ att se den mänskliga rasens historia, vårt kollektiva omedvetna. Nutida hypoteser kan delas upp i två grupper: de som menar att drömmar inte har någon innebörd och de som menar att de har det (Kolb & Whishaw 2006). J. Allan Hobson la 2004 fram en teori kallad activation-synthesis om att drömmar kommer av att hjärnbarken bombarderas av signaler från hjärnstammen och dessa signaler producerar ett EEG, som vid ett vaket (aktivt) tillstånd (Kolb & Whishaw 2006). Hjärnbarken svarar på dessa signaler genom att producera bilder, händelser och känslor från minnet. Drömmarna skulle alltså inte ha någon egentlig innebörd, förutom eventuellt vid en tolkning av drömmen gjord av drömmaren i vaket tillstånd. Valli och Revonsuo (2009) och Revonsuo (2010) beskriver RAT (Random Activation Theories) som säger att drömmarna är en biprodukt till en slumpmässig 4 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

5 aktivering av neural aktivitet och minnen. De beskriver också kontinuitetshypotesen (CH) som menar att drömmarna representerar våra upplevelser i vakna livet och är en fortsättning på detsamma. Ytterligare hypotes som beskrivs av Valli och Revonsuo (2009) är att drömmar skulle vara psykologiskt läkande genom att integrera negativa känslor i annat material och på så sätt neutralisera känslorna. Revonsuo (2010) beskriver denna teori som mental health theory. De senaste teorierna har ett evolutionärt perspektiv på drömmar och en teori, TST (Threat simulation theory), som lagts fram av Anttio Revonsuo handlar om att drömmar som hot-simulator har gett våra förfäder en möjlighet att öva på vardagliga hot, men i en säker miljö, vilket skulle ha gett dem en fördel gentemot de som inte hade möjligheten att öva (Valli & Revonsuo 2009). Valli och Revonsuo (2009) beskriver även drömmar som simulator för sociala interaktioner eller lek. REM-sömn skulle enligt teorin sentinel function skydda däggdjur (och fåglar) medan de sov genom att snabbt kunna vakna och vara beredd på eventuell fara. Enligt Frederick Snyder, som la fram denna teori, drömmer även andra däggdjur förutom människan (Valli & Revonsuo 2009). Ingen av teorierna som beskrivs är idag helt accepterad av alla som forskar på området (Valli & Revonsuo 2009). Återkommande drömmar Enligt Valli och Revonsuo (2009) är återkommande drömmar drömmar med samma tema, men där detaljerna förändras jämfört med repetitiva drömmar där innehållet är identiskt. I en studie av Zadra et al (2006) ska drömmen ha inträffat över en period på minst sex månader och innehållet ska alltid eller nästan alltid vara identiskt för att räknas som en återkommande dröm (recurrent dream). Forskning har visat att de flesta återkommande och repetitiva drömmar har ett obehagligt innehåll (Valli & Revonsuo, 2009). Vissa repetitiva och återkommande drömmar kan härledas till psykologisk stress, t.ex. hög feber eller behov av att urinera (Valli & Revonsuo 2009). Det vanligaste återkommande rapporterade drömtemat är enligt Valli och Revonsuo (2009) att drömmaren blir jagad eller attackerad. Enligt Desjardins och Zadra (2006) rapporteras återkommande drömmar mycket sällan. Endast en återkommande dröm har rapporterats i en labstudie och färre än 2 % av drömrapporter från hemmet är återkommande drömmar (Desjardins & Zadra, 2006). Enligt Valli och Revonsuo (2006) verkar de flesta, men inte alla, återkommande drömmar vara manifestationer av hotsimuleringar. Hotsimuleringsteorin har testats av Zadra et al. (2006) och i deras 5 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

6 undersökning innehöll endast 20 % av de återkommande drömmarna ett realistiskt hot. Enligt Zadra et al. (2006) slutar en minoritet av återkommande drömmar med ett hot i ett lyckligt slut. De flesta hotfulla återkommande drömmar slutar istället med att hotet blir uppnått eller att drömmaren vaknar, förutom i de få fall där drömmen abrupt ändrar innehåll. Vanliga drömmar jämfört med återkommande drömmar Enligt Zadra et al. (2006) förekommer hot lika ofta i återkommande drömmar jämfört med i vanliga drömmar. Rapporterat innehåll skiljer sig dock enligt samma studie där det var vanligare att drömmaren blev förföljd/jagad i de återkommande drömmarna medan det var mer än dubbelt så vanligt med aggression och våld i vanliga drömmar. Vanliga drömmar hade oftare realistiska hot än återkommande drömmar. Zadra et al. (2006) menar att deras studie stödjer teorin att återkommande drömmar speglar drömmarens aktuella problem genom metaforiska bilder snarare än att vara hotsimulatorer. De diskuterar dock om återkommande drömmar skulle kunna vara en hotsimulator som har fallerat. Slutsats Enligt Desjardins och Zadra (2006) är det mycket ovanligt med återkommande drömmar. Deras definition stämmer dock bättre överens med det som i andra studier räknas som repetitiva drömmar vilket medför en osäkerhet i jämförelser. Enligt Valli och Revonsuo (2006) skulle återkommande drömmar kunna vara manifestationer av hotsimuleringar medan Zadra et al. (2006) anser att det inte är sannolikt utan snarare speglar drömmarens aktuella problem. Det förefaller vara olika innehåll i återkommande drömmar jämfört med vanliga drömmar. Kan det vara så att olika typer av drömmar har olika uppgifter, eller har skillnaderna med olika insamlingsmetoder att göra? Det finns en inbyggd svårighet i drömforskning genom att vi måste förlita oss på subjektiva upplevelser och minnen av händelserna (Dang Vu et al. 2009). Att dagligen föra drömdagbok över en lång tid jämfört med att vid ett tillfälle gå tillbaka i minnet för att hitta gemensamma drömteman kan alltså ge olika resultat eftersom vi så lätt glömmer våra drömmar. 6 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

7 Kan man besvara frågan varför man drömmer återkommande drömmar utan att besvara frågan varför man drömmer? Det finns många olika teorier om varför vi drömmer men ingen är alltså accepterad av alla som forskar på drömmar (Valli & Revonsuo 2009). Revonsuo (2010) menar att RAT inte är en trolig teori på grund av att drömmar inte innehåller slumpmässiga bilder, utan snarare är mer som organiserade berättelser. Han menar också att även om drömmar skulle kunna vara tröstande och få oss att bearbeta obehagliga händelser och därmed vara psykologiskt läkande verkar det inte vara fallet eftersom de ofta innehåller obehagliga och negativa upplevelser som ibland leder till mardrömmar. Revonsuo (2010) menar att den mest troliga teorin är att drömmar är hotsimulatorer, som tränar oss inför framtida hot. Om detta var fallet, borde då inte fler av drömmarna resultera i positiva utfall så att vi inte hamnar i inlärd hjälplöshet? Detta frågar sig Zadra et al. (2006) som menar att det finns större stöd för att drömmar är metaforiska representationer av drömmarens dagliga liv enligt kontinuitetshypotesen. Valli och Revonsuo (2006) anser att det eventuella utfallet eller konsekvenserna av drömmen inte har betydelse för själva repetitionen av hotet. De skriver: The eventual outcome or the consequences of the threat, whether good or bad for the dreamer in the context of the dream, make little difference for the actual functional value of the simulation: the rehearsal of fast threat perception and efficient responses to threats (s.468). Jag ser ingen förklaring till hur man genom att uppleva återkommande hot, som i många fall är orealistiska, kan lära sig hur man bäst agerar i vakna livet. Drömmarna verkar ju i de flesta fall sluta med att vi misslyckas och i många fall minns vi inte vad vi drömt. Vilken nytta har drömmar där tänderna faller ur, eller att badrummets väggar försvinner när man går på toaletten? (Desjardins & Zadra, 2006). Zadra et al. (2006) menar att det kan vara mer meningsfullt att reflektera över hoten i drömmarna i vaket tillstånd än att vi drömmer en lösning på problemet. Kan man då säga att det är drömmens funktion att vara hotsimulator, eller är det vi som använder oss av drömmen som verktyg för att lära oss något om eventuella hot? Ett annat problem med drömforskning är att vi inte vet vad man drömde förr och därför inte kan jämföra dem med dåtida hot och upplevelser. Idag finns det få skillnader i dröminnehåll kopplat till kulturer och de skillnader som finns tyder på att naturfolk drömmer mer om natur och djur än andra, vilket stöder att vi drömmer mer om det vi dagligen upplever. Det ger dock ingen närmare förklaring på varför vi drömmer. Om vi utgår ifrån att REM-sömn och förekomsten av drömmar är kopplade, skulle vi då kunna lära oss något om drömmar genom att observera djur? Jag har flera gånger sett min katt 7 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

8 vakna från, vad som ser ut att vara, en dröm (han sprattlar med tassar och ansiktet rycker) med ett högt fräsande. I vaket tillstånd är det extremt ovanligt att han fräser och jag har svårt att inte tolka händelserna som att katten drömt mardrömmar (obehaglig upplevelse (i och med att han fräser) i sömnen som får honom att vakna). Problem uppstår dock eftersom jag inte kan få honom att rapportera vad eller om han upplevde något otäckt. Det är dock lättare (och billigare) att skapa en kontrollerad miljö för djur än för människor och en undersökning av frekvensen abrupta uppvaknanden i förhållande till hotfulla yttre stimuli skulle kanske kunna ge oss fler ledtrådar till vad drömmar egentligen handlar om. Fler undersökningar av innehållet i drömmar genom daglig rapportering i drömdagbok kopplat till dagbok skulle också kunna ge mer information. Referenser Dang-Vu, T. T., Schabus, M., Cologan, V., & Maquet, P. (2009). Sleep: Implications for theories on dreaming and consciousness. In W. P. Banks. (Ed.), The Encyclopedia of Consciousness, Vol 2, (pp ). Desjardins, S. & Zadra, A.(2006) Is the threat simulation theory threatened by recurrent dreams? Consciousness and Cognition 15, Kolb, B. & Whishaw, I.Q. (2006) An introduction to brain and behavior (2:nd ed) New York: Worth Publishers Revonsuo, A. (2010). The science of subjectivity. New York: Psychology Press. Part IV, Chapter 13, (pp ). Valli, K. & Revonsuo, A. (2009). Sleep: Dreaming data and Theories. In W. P. Banks. (Ed.), The Encyclopedia of Consciousness, Vol 2, (pp ). Valli, K. & Revonsuo, A. (2006) Recurrent dreams: Recurring threat simulations? Consciousness and Cognition 15, Zadra, A., Desjardins, S. & Marcotte, É. (2006) Evolutionary function of dreams: A test of the threat simulation theory in recurrent dreams Consciousness and Cognition 15, föreläsning: Dreaming, part II 8 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se

9 föreläsning: Dreaming, part III 9 - Sofia Fransson - a09soffr@student.his.se