Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands arbete Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap är en rättighetsfråga.

2

3 Samordna flyktingmottagandet, ensamkommande barn Regionalt uppdrag Utvecklingsmedel, samarbete med Socialstyrelsen Uppdrag att motverka könsstympning på kvinnor/flickor Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot sin vilja Utbildnings uppdrag, information till unga, myndighetsnätverk Vägledningen Våga göra skillnad, sex pilotkommuner Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats

4 Vilka känslor väcker dessa elever hos dig? Får elever den hjälp de har rätt till och är i behov av, när de är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld? Om inte, varför?

5 Makrokultur Mikrokultur

6 Upparbetade rutiner Individens behov

7 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

8 BARNS RÄTT Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler. VUXNAS ANSVAR Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd Pernilla Leviner

9 Värna om individens rätt till sin Kultur Tradition Religion

10 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

11 Pojkar Dubbla roller Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt Studiematerial: Stjärnlösa nätter, dvd, material för att starta en process (Länsstyrelsen Östergötland, RPS, samarbete med övriga länsstyrelser.

12 Skolans uppgift är Att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet

13 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens, tankar, känslor, kropp, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor/tankar/sexualitet Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

14 0 18

15 Hedersrelaterat våld att synliggöra buren Instrumentellt våld makt, kontroll är det centrala att belysa inte enskilda handlingar Frånvaro av fysiskt våld i makt/kontroll-system tyder på de underordnades underkastelse Konsekvenserna inte främst svåra fysiska skador utan förintande av självet och den traumatiska bindningen till våldsutövaren/våldsutövarna Konsekvenserna påverkar den utsattas möjligheter att bryta upp gisslantagen

16 Hedersrelaterat liv Oskuldsnorm Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet

17 Bra frågor Vad vill du göra som du inte får göra? Vad måste du göra som du inte vill göra? Astrid Schlytter

18 Skolans rättsliga ramar Vad kan skolan göra? Vad ska skolan göra? Vilka begränsningar finns? Bygga på de frågeställningar som framkommer i mötet med aktörer inom skolan.

19 Skolverkets skrift till rektor Erkänner barnens verklighet Vågar beskriva sakers tillstånd Barn och ungas olika strategier Arbetet på de olika nivåerna, nå alla inklusive föräldrar, upptäcka utsatthet, ge stöd och skydd i akuta Utbildningssatsning Helhet Börja med de som är ansvariga, rektor Idag rektor samt personal

20 Till rektor.. Förmåga att göra riskbedömning och en kompetens att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller pojken. Det är viktigt att förstå styrkan i de kollektiva påtryckningar för att skolans personal ska kunna stödja de flickor eller pojkar som är utsatta Att inte lyssna, kan innebära nya kränkningar Osäkerhet om berättelsen är sann.. flickan och pojken är den som vet situationen kan bli farlig om skolan missbedömer.. Skolan måste lyssna och tro på eleven Flyttar, tillbaka, flyttar igen Bjud in en förening som aktivt arbetat mot hedersförtryck Och så mycket mera..

21 Konsultation Frivilligsektorn Satsningar på skolan Skolverket Tydligt engagemang maktlöshet Orosanmälan för elever far illa Elever som förs ut ur landet

22 Syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom att informera om barns och ungdomars rättigheter utifrån Barnkonventionen. att synliggöra samverkanspartnernas olika ansvarsområden. När det kommer till de olika samverkansparterna i projektet kan vi konstatera att både förtroendet och kunskapen efter projektveckans genomförande ökat för alla instanser. Projektledaren i Karlstad

23

24 Smärtan av gift finns i alla mina celler. Smärtan är ihärdig och omänsklig, Botmedlet finns inte hos mina närmaste. Botmedlet finns inte inom sjukvården. Forskaren begriper sig inte på min smärta. Aldrig ska jag sluta tro. Hoppet och ljuset håller jag levande. Jag är min egen medicin. Jag är forskaren över mitt liv. Jag förändrar dock inte historien, men framtiden.

25 Könsstympning Beröringsskräck Tydlig lagstiftning, inga fall Vi vill inte veta.., rädsla för fakta Rädda för att anklaga någon oskyldig Rädda för att bli anklagade. Detta förhållningssätt leder till att barn fortsätter att utsättas för könsstympning

26 De ungas utsatthet Heder - en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är ett kitt för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet Män har heder, kvinnor har skam Mäns heder är beroende av de närstående kvinnornas sexuella beteende Våldet kan ses som latent könsuppdelade sammanhang, oskuldskrav, moraluppfostran, könsstympning, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, övervakning av flickor, inte rätt till skilsmässa

27 Barn och ungas omöjliga situation försöka lita på någon som är opålitlig försöka känna trygghet i en otrygg situation bevara en känsla av kontroll i en situation som är oförutsägbar bevara en känsla av makt i en hjälplös situation

28 Utförarnas omöjliga situation.? försöka lita på något som känns opålitligt försöka känna trygghet i en otrygg situation bevara en känsla av kontroll i en situation som är oförutsägbar bevara en känsla av makt i en hjälplös situation

29 De ungas utsatta situation bli ett subjekt i ett system där den minsta beståndsdelen är familjen, där flickan/kvinnan ses som ett objekt och där makt, kontroll och våld syftar till att förgöra självet hantera känslor i ett system som ser känslor som farliga bli vän med sin kropp när kroppen är hennes fiende få inre gränser när systemet bara erbjuder hårda yttre gränser hitta allierade i ett system där alla är rädda tycka om sig själv när hon fått höra att hon är värdelös, äcklig, dum och dålig bli självständig när systemet kräver lydnad och anpassning ha mål och drömmar i ett system där hennes kontroll och makt är begränsad.

30 Upparbetade rutiner Individens behov

31 Tydlig, organiserad, samarbetsvillig, familjekropp Otydliga, spretiga, rädda, stuprörstänkande, prestigefyllda myndighetskroppar Rädd, ambivalent, traumatiserad Icke trovärdig ungdom

32 Tydlig, organiserad, samarbetsvillig,familjekropp Vägledningen Våga göra skillnad Utgångspunkt i den unges levda historia Uppbrottsprocessens konsekvenser Skapa fysisk, psykisk, social trygghet hos den unge genom samverkan Detta kräver moralisk trygghet hos ansvariga aktörer Detta är vårt ansvarsområde Vi litar på varandra Gemensam utgångspunkt

33 Målet med samverkan Familjen har sina strategier, men Det finns myndigheter som förstår och klarar av att skydda den unge Fysiskt Psykiskt Socialt Tillsammans skapar de känslan av en skyddsmur gentemot förövarna

34 Officiell nivå (politiker/chefer) NGO 1 2 Lojalitet? 3 4 Retorik LAG Utförarens Praktik Bygger på individ Pragmatisk nivå Anpassning Styrkan i kollektivism Utsattas verklighet

35 NGO 1 2 Officiell nivå (politiker/chefer) Förankring? Lojalitet? 3 4 Retorik LAG Utförarens agerande i praktiken Bygger på individ Pragmatisk nivå Anpassning Styrkan i kollektivism Utsattas verklighet

36 NGO Officiell nivå (politiker/chefer) Förankring! Retorik LAG Utförarens Praktik Kunskap/förståelse Bygger på individ Pragmatisk nivå Styrkan i kollektivism Utsattas verklighet

37 Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Samverkansplan Samarbeta operativt Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta Erkänna och synliggöra problematiken Kunskap om hedersrelaterat våld kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag.

38 Utbildningar i att motverka hedersrelaterat förtryck och våld, men borde kanske vara.. Skolan Vad krävs för att för att elever ska få tillgång till i ansvarig frihet när eleven lever i en hederskontext? Hur kan vi stärka pojkar och unga mäns rätt till egna val, när de lever i en hederskontext? Socialtjänst Hur kan vi se till att våldsutsatta barn och unga får rätt till stöd och skydd, när de lever i en hederskontext? Hur kan vi försäkra oss om att det sker ett förändringsarbete hos föräldrar när vi arbetar med familjer som lever i en hederskontext? Hur kan vi använda lagstiftningen som ett verktyg för att göra insatser när vi möter barn och unga som lever i en hederskontext? Polisen Vilka initiala åtgärder krävs när du som polis är först på plats och det finns misstankar om att det kan röra sig om ett brott i en hederskontext? Hur ska skyddet vara utformat för en person som har varit utsatt för brott i en hederskontext?

39 Utbildning/metodutveckling Skolpersonalen behöver få verktyg så: Att de kan samla sig inför uppgiften Att kan när det verkligen gäller Att ta de kan ta saken i egna händer För att eleven sedan ska få tillgång till dessa färdigheter krävs det att skolan arbetar med: Förebilder som har förändrat, goda exempel Fånga frågan i flykten Riktade insatser Integrera detta i ordinarie utbildning, idrott, läsa skönlitteratur om barn och unga som har gjort förändringar, skapat villkor för ett annat liv, livskunskap med kroppsmedvetanade, kroppen är en del av mitt jag, fokus på den positiva kroppsupplevelsen I motstånd skapas subjektet

40 Makt och kontrollbaserat våld gör stor skada Bild som symboliserar hur livsutrymmet krympt för individen kontroll isolering, kränkning, tvång, hot, våld rädsla uppgivenhet förlamning självdestruktivitet traumatisering

41 Familj Skola/fritidsgård Socialtjänst Heders relaterade värderingar Insats? Beteende Dubbelliv oskyddade Missbruk/kriminalitet Kriminalvård Andra chans Orsak

42 Tonårsrevolt Jag hade sårat far och mina släktingar genom att öppna käften. Jag hade uttryckt mig respektlöst mot far inför andra. Jag var en skam. Han hade byggt upp en stor respekt för sin person och så kom jag och svor åt honom i hans hus framför hans släktingar. Sådant existerar inte i vår kultur. Men att trotsa sina föräldrar i Sverige var en del av att vara tonåring och denna kulturkrock krossade far. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

43 Emotionellt beroende Alla kom fram och pussade mina kinder och händer och gratulerade mig. Vad de gratulerad mig för var oväsentligt. Jag brydde mig bara om att folk ville prata med mig igen, att jag kunde få mat, ytlig kärlek eller inte, jag var beroende av mina släktingar. Jag blundade i glädjens stund, jag ville fortsätta så här, njuta och inte såra någon. Och framför allt tänkte jag på hur glad far skulle bli. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

44 Samtal mellan far & son [ ] När du kommer hem så är middagen klar och vill du ha massage kan hon ge dig det. Tänk dig, Amar, hon är din kusin, det är det bästa. Hon är oskuld också, inte som i Sverige, där alla tjejer redan har haft hundra killar. Nu behöver du inte leta efter din drömkvinna, för hon finns här och det är din kusin. Om du gifter dig med en tjej från Sverige kommer hon att förstöra ditt liv, som din mamma förstörde mitt. Amar, det finns inga bra tjejer för de är som din mamma, opålitliga. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

45 fortsättning samtal mellan far och son Fadern: Men om du gifter dig med Amina, och om hon ens försöker att göra något dåligt med dig, då kommer jag själv och läxar upp henne eftersom hon är min systers dotter. Jag har rätt att säga till henne eftersom jag är hennes morbror. Amar: det är det som är problemet. Jag vill inte att du ska lösa allt åt mig. Jag vill vara en vuxen människa, som gör mina egna fel, så jag åtminstone lär mig något. [...]Fars ansikte vek sig & han knöt sina händer. Han ställde sig upp och gav mig tre örfilar och spottade mig i ansiktet. Gå & gift dig med en hora i Sverige, som din mamma! Skrek han och smällde igen dörren när han gick ut. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

46 Leva andras liv Amina: Jag gör det morbror Gasim vill, hans önskan är min lag och jag vet att inget på denna jord skulle göra honom mer lycklig än att se dig vara gift med mig. Det jag önskar är vad min morbror önskar, sa hon tyst. Amar: Jag vill inte ha dig och jag gör det här bara för min fars skull, det ska du veta, sade jag och smällde igen dörren efter mig. [] Mina släktingars övertalningskampanj hade lyckats. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

47 Dubbelliv & valsituation Vara gift för familjens skull Vara kär för egen skull Flickvän: kvinnan du är gift med borde känna till mig. Hon borde veta att du älskar mig. Du borde stå för vår kärlek. Men jag kunde inte säga till Amina. Någon sympati hade jag kvar i kroppen för henne, hennes som jag redan hade stuckit i ryggen. Skulle jag nu vrida om kniven också? Hon hade lidit tillräckligt. Stjärnlösa nätter, Arkan Asaad

48 Sommerfuglkvinnen van der Weele Om reaktioner efter våldsutsatthet, är jag galen, dum eller en dålig kvinna Hur arbetar jag med de dåliga saker jag säger till mig själv Om gränser, jag vill och jag vill inte Hur kan jag slappna av Rädsla tips för ett tryggare liv Om sömn Om mardrömmar Att göra väggen starkare Jag litar inte på människor Betydelse av att hämta krafter Hur kan jag bli närvarande i nuet Hur blir jag vän med kroppen Övningar för kropp och själ

49 Efter uppbrottet Utmattning - Att hantera situationen innan uppbrottet har slukat all energi Känsla av att hotet trappas upp, man vet inte vad som väntar Ovisshet om man kommer att få hjälp Ångest och skam över att svika familjen/delar av familjen Besvikelse över att mamma och syskon inte ställer upp Rädsla för att familjemedlemmar ska straffas Övergivenhet och ensamhet Saknar hopp och framtidstro

50 Makt och kontroll upphör inte efter uppbrottet Många pressas av familjemedlemmar att ta tillbaka sina uppgifter efter uppbrottet vilket mellan procent också gör (Brå 2012; Schlytter & Linell 2008)

51 Vikten av en hållandestruktur - insatserna behöver anpassas efter den unges behov av att bygga upp ett själv Objekt; lydnad, anpassning, förnekande av känslor och kropp, bristande tillit, kontroll och livsmål, destruktivitet, våldsutsatthet Akutfas Mellanfas Långsiktig fas Subjekt; trygghet, självständighet, känslor, kropp, tillit, kontroll, Konstruktivitet, livsmål Bild som symboliserar hur den unges subjektsskap förnekats/förintats Bild som symboliserar hur subjektsskapet kan byggas upp

52 Skam att kvinnan inte lämnat Skam att kvinnan lämnar

53 Vad kan vi göra? Äger inget trollspö Kommer långt med envishet och lika stort engagemang

54 Vägledningens syften utifrån regeringsuppdraget Öka utsattas möjligheter till att få det stöd de behöver och den rehabilitering de är i behov av oavsett var de placeras Öka kommunens möjligheter att ge adekvat hjälp till utsatta Öka kommunens medvetenhet om ansvar för målgruppen Öka medvetenheten bland berörda yrkesgrupper om behovet av att utveckla professionell rehabilitering och långsiktigt stödjande insatser

55 Vi äger dina tankar, dina känslor, din kropp och är portvakter till din sexualitet Uppväxt Kroppen, könet är min största fiende Vikten av att få återövra sina känslor, tankar, kropp och sexualitet som kollektivet genom sin kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan Detta visar tydligt behovet och vikten av långsiktigt stöd för att ges möjlighet att få de verktyg som krävs för att återigen få ihop kroppens alla delar

56 Teman i vägledningen - Individperspektiv, ungdomsperspektiv Att kunna se hur erfarenheterna kan begränsa den utsattas möjligheter i nuet utan att frånta aktörsskap Att jobba för självständighet och för en normaliserad tillvaro utan att ställa för höga krav direkt. Hjälparen som expert eller vägledare? Annan situation under 18 år

57 Den lokala nivån Bakgrund Mycket av ansvaret för målgruppen har lagts direkt på ideella organisationer och skyddade boenden, de har fått stå för de ungas alla behov Det saknas definition av vad ett skyddat boende är Brister vad gäller; samverkan, långsiktigt stöd, bedömningar av hot- och risk, Få specifika metoder för de unga finns beskrivna och utvärderade Lite fokus på insatser till familj/förövare Lite motivation för den lokala nivån att bygga upp egna verksamheter p g a att de unga behöver flytta från kommunen

58 Frihet har inget värde så länge man är ensam. Behovet av stöd finns till den dag individen har hittat sitt eget nätverk som kan ge det en individ behöver för att leva. Någon att dela både glädje och sorg med, någon som saknar en om man försvinner.

59 Med tanke på att det är svårt att hantera ensamhet riskerar de här ungdomarna att fatta fel beslut på grund av att de söker bekräftelse, närhet och trygghet. Detta kan leda till att de handlar irrationellt och att man har svårt att förstå deras val och beslut. Det som är viktigt är att man får många stödsamtal så att man får hjälp att agera utifrån sina förutsättningar och att man får stöd att hantera sin vardag.

60 Vilsenhet Det känns som om jag är nersläppt på ett öppet hav, i en liten båt utan åror. Jag vet att hjälpen finns, men förstår inte hur jag ska komma dit! Vägledning Närhet Stöd Tillhörighet Familj

61 Sorgen är en process som jag måste gå igenom, ibland blir jag rädd att visa den för då vill de ta mig till psykiatrin. Jag vill bara att någon ska hålla om mig och visa att vi tillsammans kan ta oss igenom sorgen. Att det är naturligt att verkligen visa det utan att bli bedömd som att jag är psykiskt sjuk utan istället se det som normalt. Det är som om de blir rädda när vi gråter för mycket, när tårarna väl börjar finns det inget slut på dem. Våga bara vara där.

62 Helt plötsligt skulle jag fatta en massa beslut om saker jag inte hade en aning om och dessutom hade jag aldrig tidigare fått vara delaktig i något som rörde min person

63 Vi tänker på kroppen som ett hus. In hit föddes jag och detta hus är det sista jag lämnar när jag dör. Om vårt hus raseras, så förlorar vi kontakten med det, vi förlorar intresse för det och vi glömmer huset. När du drabbas av det omöjliga, är det normalt att försvara sig genom att inte se, höra, lukta och ha känslor. Men samtidigt stänger du ute också det goda som du såg, hörde, luktade och kände. Som en reaktion på en sjuk situation, stänger vi ute livet och blir ensamma i mörkret. Vi blir lessna, vi stelnar, vi slutar nästan att andas. Att göra sig så osynlig som möjlig kan vara nödvändigt om det är fråga om att överleva. Men när vi ska ut i livet igen, då måste vi väcka kropp och hjärta. Och vägen tillbaka till dig själv går genom kroppen. van der Weele har skrivit en handbok om stabiliseringsarbete för unga kvinnor med minoritetsbakgrund, som upplevt våld i en nära relation, Sommerfuglkvinnen (2007).

64 När jag var yngre var jag med om en tragisk händelse. En kille på skolan som dessutom var vän till familjen utsatte mig för ett våldtäktsförsök. När det kom fram till min familj blev min mamma galen, hon ansåg att det var mitt fel. Hemma blev jag misshandlad av min bror. Killens familj kom också hem till oss och jag fick be honom och hans familj om ursäkt för att jag hade betett mig som en hora. Hela släkten var portvakter till min sexualitet.

65 Brytning Bild som symboliserar hur livsutrymmet krympt för individen genom kontroll, hot och våld Uppväxt Akutfas Mellanfas Tiden efter Vikten av en hållandestruktur med insatser baserade på individens behov för att klara av det nya friare livet

66 Att individer har kontakt med sin familj innebär inte att de kan erbjuda det behov som individen har. Under denna period behöver man insatser för att orka stå emot familjens krav. Att ha kontakt med familjen innebär inte heller att man vill flytta hem igen. Man försöker hitta en balans mellan att ha kontakt med familjen och få rätten att leva ett självständigt liv.

67 Den lokala nivån Vad behövs? Tydligare ansvar för de unga i målgruppen på lokal nivå Socialsekreteraren som koordinator, tydliga avtal mellan utredare och utförare Strukturerad riskanalys - adekvata skyddsåtgärder, förutsätter avtal mellan polis och socialtjänst Förhållningssätt till att de unga utsatts för brott oavsett om detta polisanmäls Skydds- och vårdplaner för de unga med rutiner för uppföljning Definition och samsyn kring vad ett skyddat boende är Ökad samverkan för att erbjuda unga skydd, stöd och rehabilitering, akut och långsiktigt Utforma insatser i samverkan, utökad satsning liknande Kompotten

68 Vad vet vi om de unga? De ungas uppbrott Kunskapen bygger främst på flickor/unga kvinnors situation Motiv till uppbrottet; att få slut på våld och förtryck och/eller utsatthet för press, tvång och hot i förhållande till partnerval Upprepad utsatthet också efter uppbrottet de yngre än mer utsatta för press, hot och våld Hög fysisk och psykisk ohälsa 71 % PTSD (Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2009) Uppbrottet i sig ett trauma för många av de unga

69 Vad vet vi om de unga? De ungas uppbrottsprocess För många innebär uppbrottet att de mister sin grundtrygghet och sitt primära nätverk Olika erfarenhet av att vara subjekt beroende av grad av anpassning/motstånd innan uppbrottet För de unga leder ofta uppbrottet till känslor av skuld, skam, rädsla, ambivalens, ensamhet, utanförskap, sorg och bristande kontroll Stärkande faktorer för unga kan vara att de fått en realistisk bild av hotet, funnit en betydelsefull privat relation, en meningsfull sysselsättning, positiv bekräftelse, erfarit att de klarar sig själva

70 Hur kan vi göra? Behov av att se den unga/unges levda erfarenhet kollektivorientering, normer kring kön, sexualitet, äktenskap, skam och heder, hur dessa normsystem upprätthållits, lojalitet, kontroll, press, tvång, hot, våld Den unga/unges motstånd eller anpassning Hur den levda erfarenheten påverkat den unga/unges identitet, livssituation, fysiska och psykiska hälsa

71 Hur kan vi göra? Att tänka på vid placeringar ålder och kön ensamstående, par, med eller utan egna barn, sexualitet och funktionalitet hot- och risksituation, akut och över tid ett akut oplanerat uppbrott eller ett planlagt uppbrott positiv/negativ inställning till skydd och stöd från polis, socialtjänst och hälso-sjukvården. Egna erfarenheter av att ha utövat våld, annan kriminalitet, diskriminering, utanförskap, missbruk, destruktiva relationer, sexuella övergrepp, prostitution Faktorer i familjen

72 Hur kan vi göra? Bärande teman Relationer Trygghet/kontinuitet och en hållande struktur Kroppsmedvetenhet och subjektsstärkande arbete Motivation, framtidstro, hopp och förebilder Realistiska bedömningar kring säkerhet och skydd

73 Hur kan vi göra? Akut fas - Intensiva insatser Stöd förmedlat på ett empatiskt sätt- tänk på risken för retraumatisering Bekräftelse på det man utsatts för Våldet ska upphöra De basala behoven tillgodosedda, fysisk aktivitet och daglig sysselsättning Stöd ska vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om reaktioner på det man utsatts för Screening PTSD Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Behöver ett hållande i insatserna

74 Hur kan vi göra? Mellanfas - Intensiva insatser Viktigt att förekomma behov, det kan finnas behov som inte prioriterades akut men som nu blir stora Först här ser man hur individen anpassar sig till situationen. Fokus på att utreda de individuella behoven Hållande och kontinuitet fortfarande viktigt Jobba mot en normalisering av situationen Stödja positiv bemästring-motverka offerroll Jobba för att ge den unge ett sammanhang och en tillhörighet Förmedla hopp - ge goda förebilder Personkontinuitet är viktigt Remittera till traumafokuserad behandling Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Uppföljning

75 Hur kan vi göra? Långtidsfasen - insatser utifrån behov Eget fungerande sammanhang Hållandet inte lika starkt men kontinuitet fortfarande viktigt Mer vägledare än expert Bearbetning av trauma Behov av att dela sin erfarenhet med andra Självhjälpsgrupper och stödgrupper är viktiga Bearbeta sorg Acceptera och förlika sig med sin situation Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Uppföljning

76 Frågor för gruppdiskussioner - Vad är era erfarenheter av de olika faserna? - Hur kan vi bli bättre på att möta de ungas behov i de olika faserna - Har vi metoder adekvata för målgruppen i alla faser

77 Teman i vägledningen - långsiktigt perspektiv i förhållande till insatserna Insatserna ska syfta till att ge individen skydd och förhindra våld, hot och kontroll. Insatserna ska syfta till att stärka individen och stödja henne/honom till att få det liv han/hon vill ha Intensiva samordnade insatser från början, Samverkan på lokal nivå, en långsiktighet från början, den förlängda ungdomstiden, saknar nätverk, tid en avgörande faktor för att skapa/få tillbaka sin identitet.

78 Teman i vägledningen - Skydd Vad är skyddat boende Yttre skydd, polisanmälan, riskbedömning, nätverkskarta, boendets läge, skyddade personuppgifter, larmpaket, besöksförbud m m Inre skydd, riskbedömning/sårbarhetsbedömning, fysisk och psykisk hälsa, medvetandegöra om konsekvenser av det man varit med om och uppbrottet i sig, krisens olika faser, förhållningssätt till familjen m m. Säkerhetsplanering initialt Samverkan

79 Teman i vägledningen - Uppbrottet som en process Jobba i alla faser initialt och långsiktigt med reaktioner på uppbrott att bryta upp, att bli fri, att förstå. det traumatiska bandet Emotionella band; kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld, hopp Sammansatta band; viljan att förstå, beroende Band särskilda för HRV? Skam att gå?internalisering av hedersnormerna, tillhörigheten till kollektivet

80 Teman i vägledningen - Plötsligt uppbrott vid placering Att ha en plan för detta innan, alla ska veta vad de ska göra säkerhetsplanering Annat förhållningssätt under 18 år. Polishämtning mm?

81 Teman i vägledningen - Insatser till familjen Ha en plan för familjen redan initialt Riskbedömning, polisens medverkan Involvera den utsatta i den grad som hon/han vill Eventuella syskons situation utreds

82 Avtal, åtgärdskort, checklistor Samverkansavtal Avtal med boenden Individuella avtal Avtal kring utlandsresa, hemgång etc Åtgärdskort för den utsatta, yrkesgrupper Checklistor för att bedöma risk, sårbarhet självskattningsformulär självhjälpsbok

83 Hemmet kollektivet kollektivets intressen lydnad kontroll av individens sexualitet (flickors) Rädsla Ökat behov av kontroll Fakta Känsla Skola/Samhället individen individens rättigheter kritiskt tänkande rätten till sin egen kropp och sina känslor Få utrymme att reflektera över sitt föräldraskap tillsammans med någon annan/andra Vilken roll kan frivilligorganisationer spela? Möjligheter/hinder Otrygg Konsekvenser Tryggare

84 Familjens krav/förebyggande insatser Skillnaden mellan att sätta gränser och begränsa ett barns liv Med stigande ålder har barn rätt till mer medbestämmande. Se föräldrabalken och socialtjänstlagen. Vad innebär det? Barns rättigheter Könsintegration Barns rätt till sina kroppar och känslor Föräldrars rättigheter/skyldigheter Skolan, fritid, hemmet Jämställdhet Hur fungerar våra myndigheter? Vilka frivilligorganisationer kan du få stöd av?

85 Mammorna Det ena kvinnolivet länkas till det andra Vilka drömmar hade du som barn? Vilka drömmar tror du din dotter har? Vilka begränsningar har du haft? Vad har begränsningarna fått för konsekvens? Vad innebär det att få välja själv? Vad händer när du inte kan välja? Vad tror du skulle få din dotter att bli lycklig?

86 Dubbelliv Du är viktig och du har rätt till din kropp, dina känslor, dina tankar och dina drömmar Livsutrymme, vilka möjligheter har du att forma och påverka ditt liv? Tydligt visa på rätten till din sexualitet och val av partner Samhällets ansvar att bekämpa alla former av förtryck Vilka är dina rättigheter, MR, kvinnokonventionen, barnkonventionen, lagar Vad betyder dessa rättigheter för dig i praktiken? Vilka kan du vända dig till när dina rättigheter kränks?

87 Riskfaktorer för den unge finns inom Vården Kollektivet Andra utnyttjande strukturer Den unge

88 SUBJEKT? Beroendet BEMÖTANDE Trygga relationer Mentalt hållande Förutsägbarhet/Stabilitet Inte lämna ensam INSATSER Yttre skydd Inre skydd Traumasamtal

89 FÖLJDER Traumareaktioner Självskadebeteende Ensamhet/Sorg VAD? Hot/våld VEM? VARFÖR? Sammanhanget