Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning
|
|
- Isak Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anknytning - HT 14 Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se Några viktiga begrepp Anknytningsteori; teori om barn och omvårdarsampel. Viktiga gestalter; John Bowlby, Mary Ainsworth, och Mary Main. Anknytningssystem; nedärvt bet.syst. mål = skydd (närhet till AF) vid hot (int./ext.) Anknytningsbeteenden; bet. för att nå systemets mål = Definieras av sin funktion. Varierar beroende på utvecklingsnivå. Fysisk närhet/tillgänglighet viktigare tidigt i utv senare räcker ofta psykisk Anknytningsrelation; dyadens historia av anknytningsbeteenden och respons. Uttrycks i viss organisation av beteende och varierande kvalitet. Trygg/otrygg. Org./Desorg. Anknytningshierarkier och allföräldraskap; barn utvecklar vanligen 1-5 anknytningsrelationer, dessa är hierarkiska så att givet flera möjligheter riktar sig barnet först till den som är högst i hierarkin. Öppen för flera givet evolutionär kontext av föräldraskap i social gemenskap. Kön på AF oviktigt! Anknytningsrepresentation: kognitiva representationer, arbetsmodeller, över själv och andra, reglerar uppm., beteende och affekt visavi nära relationer. Förväntningar. Anknytningsstörning; Reactive attachment disorder (RAD). I Sverige sällan använd diagnos Nyare forskning pekar på två typer och DSM-V kommer sannolikt ändras; (1) Indiscriminate, och (2) inhibited/emotionally withdrawn. Utveckling av anknytning Anknytning handlar inte om att tycka om någon sådär i största allmänhet, eller hur sällskaplig man är anknytning handlar specifikt om hur människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda människor som källa till trygghet och beskydd (Broberg, A., et al., 2010) Speciell typ av nära relation, karaktäriserad av varaktighet, ej utbytbar, känslomässig betydelse, obehag vid ofrivillig separation, och sökande av skydd och tröst hos denna. Utveckligen sker (grovt) i olika faser (I) Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (till ca 8-12 v.) (II) Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par personer ( till ca 6-9 mån.) (III) Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par personer (- 3 åå) (IV) Mål-korrigerat partnerskap Utvecklingen kopplad till annan utveckling Kognitiv utveckling; ökad förmåga att förstå separationer, ta den andres perspektiv och jämka egna viljor med andras långsiktigt. Motorisk utveckling; ökad förmåga att orientera sig och styra situationer Språklig utveckling; ökad förmåga att kommunicera med föräldrarna (t.ex. via telefon) 1
2 Olika slags anknytningsrelationer/representationer Trygg (B; ca 60%): Söker AF vid oro -> lugnas -> återgång till utforskande. Balanserade/flexibla v.g. uppmärksamhet/affekt/beteende Otrygg/undvikande (A; ca 15%): Söker inte AF trots oro - > ytligt utforskande. Minimerande strategi. Otrygg/ambivalent (C; ca 10%): Söker ständigt AF - > begränsat utforskande. Maximerande strategi. Not. Generell kontinuitet och lagbunden diskontinuitet (validitet/reliabilitet) o Anknytning stabil i stabil miljö, förändras vid nya erfarenheter Anknytning och sensitivitet/lyhördhet Huvudsaklig prediktor: Omvårdnadspersonens sensitivitet mot barnet Mary Ainsworth o Uganda; Naturalistiska observationer; 3 mönster. Universellt? o USA; laboratorieobservation; the Strange Situation Procedure (SSP) o Observationer i hemmiljö, N=26, obs= +70 tim, korr sens. anknytning= r=.80 B= lyhörd, A=avvisande, C=inkonsekvent, Metaanalytiskt stöd (De Wolff & van Ijzendoorn, 1997) o 66 studier, N=4176 fp, korrelation sensitivitet anknytning r=.24 o Fenomenet replikerats över hela världen! Transmission gap; varför inte högre korr? o Både anknytning och sensitivitet svårstuderade o För korta observationer? Mätproblematik? o Andra föräldraegenskaper viktiga? o Mentalisering/Reflective Functioning? Mind-mindedness? o Individegenskaper hos barnen? Anknytningsrepresentationer A move to the level of representation (Main, Kaplan, Cassidy, 1985) o Anknytningsrelationerna organiserade i kognitiva scheman/iwm. o Styr uppmärksamhet, bet. och affekt & minne (se t.ex. Hesse & Main, 2000) o Således även verbalt beteende möjligt studera o Möjliggör genom verbala metoder och studier på äldre barn samt vuxna Stöd för förekomsten av IWM (Johnson et al., 2007/2010) o Olika mönster i tittande för de olika organiserade kategorierna o Trygga förvånade av insensitiv mamma, tittar då längre Intergenerationell överföring av anknytning Föräldrars anknytning predicerar barns anknytning genom sensitivitet! 2
3 Desorganiserad anknytning Mary Main; Desorganiserad anknytning (D; ca 15%, låg SES ca %) o vissa barn uppvisar underliga beteenden i SSP (A-C/Cannot Classify (CC)); Samtidiga eller sekventiellt motsägelsefulla beteenden, direkt rädsla för föräldern, freezing/stilling, desorienterade beteenden. Desorganisation= (tillfälligt) Sammanbrott i organisationen av beteende. En olöslig paradox att vilja närma sig OCH vara rädd för föräldern Fright without resolution Relationella prediktorer; Vanvård, övergrepp. Skrämmande/skrämda/ dissociativa föräldrabeteenden (Frightening/frightened (FR/FR); se Main & Hesse ) Forskningsstöd relationell prediktion; o Hög frek. D hos vanvårdade (t.ex. 82% i Carlson et al., 1989; 48-77% i Meta-analys) o Meta-analyser; stor eff. av vanvård på D. (Cyr et al., 2010; van Ijzendoorn et al., 1999). o Olösta trauman hos förälder - > FR/FR -> Barn D (Schuengel et al., 1999) Individrelaterade/Neurologiska prediktorer; temperament (Spangler et al, 2009). Anknytning och temperament/genetik Anknytning förklaras INTE av temperament? (se Sroufe 1985, Raby et al., 2012) o Anknytning förändras vid nya erfarenheter (om temperament så stabilt!) o Olika anknytning till olika föräldrar (om temperament borde det vara lika) o men temperament predicerar (till viss del) underkategorier (A/C, B1 &B2 vs. B3&B4) Anknytning förklaras INTE av genetik (se t.ex. Luijk et al., 2011) i högrisksampel? o Beteendegenetiska studier av tvillingar= miljö! (t.ex. Bokhorst et al., 2003) o Molekylärgenetiska studier = miljö! (men se Gervai, 2005, för ett undantag) o N= ca 1000, (Två sammanslagna sampel, USA och Europa) o SSP på samtliga barn o Test av alla uppmärksammade kandidat-gener o Effekten av genetik I stort sett 0 Varför? o Anknytning relationellt = genetik och temp. oviktigt? o Kandidatgen-designen otillräcklig? o Gen/temperament-miljöinteraktioner? o Gener hos föräldrar påverkar sensitivitet? Anknytningsmetoder hos barn Beteendeobservationer o The Strange Situation Procedure ( the golden standard ) o Labbmiljö (bra kontroll av miljö, Begränsad ekologisk validitet) o månader o Mått; de 4 kategorierna, (även kontinuerlig trygghet möjligt) Attachment Q-Sort AQS o Hemmiljö (dålig kontroll av miljö, Bra ekologisk validitet o Endast kontinuerligt mått på anknytning 6th year reunion (Som SSP fast för 6 åringar) o Återföreningsbeteende i fokus, längre sep (1 timme) Representationstester o The Separation anxiety test (SAT; Kaplan et al., 1985) o Semiprojektivt, semistrukturerat. o 6 bilder; vad känner/gör fiktit barn i separationssituationer? o Trygga barn medger sårbarhet men är konstruktiva och aktiva o Docklekstest o Ungefär Som SAT fast med dockor att agera med 3
4 Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) 4
5 Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning och stress Anknytning associerat med stressystem och dess respons Otrygga reagerar med högre kortisolutsöndring i SSP (t.ex. Nachmias et al., 1996) o Ibland Skilln. trygga/otrygga, ibland för spec. kat. Desorganiserade uppvisar förändrat dygnsmönster av kortisolutsöndring (Luijk et al., 2010) Reaktivitet Dygnsrytm Trygga barn lägre kortisolreaktivitet vid förskolestart (Ahnert et al., 2006) o N=70, Ålder= 15 mån -> 3 mån efter dagisstart. (ingen skillnad efter 3 mån) Not. En av anknytningspersonens uppgifter är att reglera barns arousal 5
6 Anknytning och kognitiv utveckling: EF och ADHD Anknytning relaterar till kognitivt fungerande o Trygga barn mer uthålliga i problemlösning (Matas, Arend, & Sroufe, 1978) Anknytning och sensitivitet har relaterats till Exekutiva Funktioner (EF) o Sensitivitet predicerar positiv utv. av EF (Bernier et al., 2010) o Trygghet positivt relaterad till senare EF (Bernier et al., 2012) Preliminärt stöd för EF som mediator mellan anknytning och skolfungerande o Tryggt anknutna -> bättre uppmärksamhet > bättre i skolan (Drake et al., 2013) Anknytning relaterat till ADHD (symptom) o D överrepresenterat hos barn med ADHD (Clarke et al., 2002) o D predicerar ADHD symptom, men inte diagnos (Pinto et al., 2006; Thorell, Bohlin, & Rydell, 2012) OBS; sällan kontroll för tidig EF Kanske barns egna EF-problem gör att de felkodas som Desorganiserade? Anknytning i kontext och mekanismer Anknytning formas i en större kontext Indirekta effekter av faktorer som påverkar sens Riskfaktorer; låg SES, psykisk ohälsa, socialt stöd Bowbly; if a society truly values its cildren it should cherish the parents. Hur påverkar anknytning utveckling/anpassning? Många mekanismer föreslagna Emotionsreglering Socialkognitiva processer (IWM/arbetsmodeller) Otrygghet (spec. D) = negativa förv. & kan ge fientlighet (Dodge) Socialt motiverande, Kochanska; anknytning påverkar internalisering av normer Exekutiva funktioner Effekter ofta indirekta; interaktion med andra faktorer (se ovan)? Effekter olika beroende av typ av sampel, hög/låg risk? Varför? Anknytning i kontext 2 Anknytning en av flera faktorer i risk modeller Påverkan även från t.ex. (1) konstitutionella faktorer hos barnet, (2) familjemiljö, (3) andra föräldrabeteenden (t.ex. DeKlyen & Greenberg, 2008 Ökad risk för maladaptiv utveckling ju fler risker som föreligger Anknytning 1 B konstitution Familjemiljö Andra föräldrabeteenden Otrygg anknytning= riskfaktor, trygg anknytning skyddsfaktorer 6
7 Viktiga framtida forskningsfrågor Riktningsproblemet! o Temperament, genetik, etc. Oberoende effekter utöver andra faktorer viktiga för självreglering? Saknas forskning med kontroll för andra faktorer hos barnet! Effekter Specifika för vissa aspekter av utvecklingen? Ofta överlapp mellan olika slags problem, oklart om anknytning spec för vissa ADHD överlappar t.ex. ofta med conduct problems Är anknytning specifikt relaterat till någon, eller till överlappet? Mellanliggande mekanismer? Om effekter av anknytning är indirekt, genom vilka mekanismer går den? Exekutiva funktioner? Socialkognition? Emotionsreglering? En modell i utveckling! o Från enkel och hierarkisk till kontextuell och mer komplicerad! Vår studie 1; Anknytning EF, emotionsreglering, ADHD symptom och conduct problems kring skolstart. Frågor; (1) Oberoende bidrag av anknytning? Utöver EF och emotionsreglering? (2) Specificitet i bidrag av anknytning? Till ADHD eller conduct problems? Deltagare & Metod o N=184 (50% pojkar) o Anknytning; SAT o EF; individuella uppgifter för inhibition och arbetsminne o Emotionsreglering; föräldraskattningar (liksom av emotionalitet) o ADHD symptom och beteendeproblem; Föräldraskattningar Resultat o EF = specifikt till ADHD o ER= generell ER specifikt rel till conduct problems o D = ej oberoende eller specifikt bidrag till ADHD eller conduct problems. Diskussion o D indirekta effekter? Riktningsproblem? Vår studie 2; Anknytning, EF och utv. (beteendeproblem). o Syfte 1; preciderar anknytning utv. av EF? o Syfte 2; oberoende/interaktiva bidrag till socioemotionell och kognitiv utveckling? o Longitudinell studie, 10 mån-> 6 åå. (åtminstone) o N=120 o Sampel= huvudsakligen låg-risk (än så länge) o Flera datapunkter för både EF och anknytning o Kontroll för tidig EF o undersöka prediktioner & processer åt båda håll o Anknytning -> EF? EF -> Anknytning? o Anknytning med SSP o Någon kategori differentiellt prediktiv (D)? Senare beteendeproblem o Interaktioner? Buffrande effekter? Trygga ADHD barn mindre bet.prob? 7
8 Anknytning och förskolan Arbetet i förskolan ska präglas av Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande (Lpfö, 98/2010, s.5.) = dubbelt uppdrag (se circle of security!) Pedagogen har en viktig roll! Trygghet främjar lärande! (Anknytningsfokus spec. viktigt för yngre barn!) Skillnad i stress och beteende vid inskolning beroende på barns anknytning Pedagoger kan bli AF, (gör inte primära AF oviktiga) Barn har med sig förväntningar in i förskolemiljön (påverkar relaterande) Hur observera anknytning i förskolemiljön? Delvis i enlighet med beteenden mot primär AF i hemmiljö och i SSP Förskola bra eller dåligt visavi anknytning? Bra, om pedagoger sensitiva och förskolemiljön strukturerad på ett bra sätt Anknytning till pedagoger kan stödja utv. för barn som är otrygga med primära AF Anknytning och förskolan Diskussionsfrågor (mer fokus på dessa teman vid kommande föreläsning) o Hur ska man vara som pedagog för att stötta barns trygghet i förskolan? o Är pedagogens beteende speciellt viktigt i vissa situationer? o Hur bör förskolans strukturer och dagliga verksamhet var strukturerad för att stötta barns trygghet? o Hur ser du/ni på din/era roller som förskole-pedagoger visavi anknytning? Viktigt? Eller mer fokus på lärande och sådan pedagogik? Lästips; artiklar Anknytningsteori och kunskapsöversikter Mary Main och Erik Hesse o De stora teoretikerna ; skriver tilltalande och enkelt, bra översikter Kunskapsöversikter Van Ijzendoorn; främst meta-analyser med bra kunskapsöversikter o Sensitivitet & anknytning o Desorganisation, prediktorer; korrelat och prediktioner o Vanvård och Desorganisation Anknytning i kliniska populationer o Schuengel; mkt forskning på grupper med utvecklingsstörning o Zeanah; forskning kring indiscriminate behaviors, institutionaliserade etc o Dozier; Forskning på interventioner och utsatta barn Interventioner o Cooper et al.; Circle of security (COS) Anknytning och genetik och temperament o Pasco Fearon ; Glenn Roisman, Alan Sroufe 8
9 Lästips; böcker Anknytningsteori o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Går igenom anknytningsteori och sammanfattar forskning och teori för ett lättläst och heltäckande sätt Anknytning i praktiken o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Fortsättning på föregående bok; tar upp psykopatologi, terapi m.m. Anknytning i Förskolan; vikten av trygghet för lek och lärande o Broberg (Malin), Hagström, Broberg Lättläst bok om applicerarhet av anknytningsteori baserad på och refererad till nyare forskning på området. Tack för idag! Tommie.forslund@psyk.uu.se 9
UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merRelaterat till barns socioemotionella utveckling och psykopatologi
1. Normativa aspekter av anknytning Vad är anknytningsteorin? Evolutionsteoretiska och psykobiologiska grunder Anknytningsformering Inre arbetsmodeller II. Individuella skillnader i anknytning Förklaringar
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merSvenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Läs merAtt uppmärksamma det späda barnets behov
Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merExekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?
Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser
Läs merSeparationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen
Läs merAnknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merDagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merBarns introduktion i förskolan
Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merUpplägg. Anknytning och psykopatologi. Otrygga men organiserade anknytningsmönster i SSP. A. Organiserad anknytning; en snabbrepetition
Upplägg Anknytning och psykopatologi Anders Broberg Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se A. Organiserad anknytning, snabbrepetition. B. Desorganiserad anknytning vad
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merAnknytningsbedömningar - inte utom rimligt tvivel. Tommie Forslund
Anknytningsbedömningar - inte utom rimligt tvivel Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se Bowlbys Tre Övertygelser Föräldrabeteende Anknytning Personlighet Lyhördhetshypotesen - Föräldrabeteende påverkar
Läs merADHD OCH EMOTIONSREGLERING
ADHD OCH EMOTIONSREGLERING LISA B THORELL INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP KAROLINSKA INSTITUTET INNEHÅLL 1. Hur ser kopplingen ut mellan ADHD och emotionsreglering? a. Hur mäter man bäst emotionsreglering
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet
Läs merMödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist
Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist Tre generationer av forskning i den internationella litt om föräldrar m utvstörn och deras barn 1a generationen fokuserar
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merBarnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9
Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merDesorganiserad anknytning
Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda
Läs mer1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merMammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD
Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Fleming Lab Department of Psychology University of Toronto (UTM), Kanada & Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa,
Läs merAnknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation
Anknytning och sex Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2010-10-04 Anknytning John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation När aktiveras anknytningsmönstret?
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Desorganiserad anknytning PDF ladda ner
Desorganiserad anknytning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: David Shemmings. Desorganiserad anknytning, den mest extrema formen av otrygg anknytning, kan utvecklas hos ett barn om den
Läs merAnknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merAndelen trygga relationer i förskolan
Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,
Läs merTrygga anknytningsrelationer och förskollärare
Trygga anknytningsrelationer och förskollärare Förskollärares uppfattning om och arbetsmetoder för trygga anknytningsrelationer i förskolan Evelyn Joseph Självständigt arbete Pedagogik GR (C) Huvudområde:
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merSmå barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Läs merAnknytning i förskolan;
Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs merLena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation
Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse
Läs merSmå fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet
LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING
Läs merAVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Läs merOm arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska
Läs merPsykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merVäxelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr
Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merAnknytning I. De första åren
Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen
Läs merSyfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28
Innehållsförteckning sid Anknytningsteorins grunder..... 5 Trygghet och utforskande.......5 Anknytningens utveckling........6 Inre arbetsmodeller........7 Hierarki av arbetsmodeller........ 8 Arbetsmodellernas
Läs merRIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för
Läs merANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete
ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merBARNFETMABEHANDLING OCH
BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med
Läs merTeorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar
Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin
Läs merDubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:
Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression
Läs merAdult Attachment Interview. En metod att använda i klinisk verksamhet?
Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet Adult Attachment Interview En metod att använda i klinisk verksamhet? En studie av anknytningsstil hos personer som diagnosticerats med borderline personlighetstörning
Läs merFINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS
FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS TRYGGA BAS Grundnivå Pedagogiskt arbete Linda Ahlgren Malin Måneskiöld 2018-FÖRSK-G10 Program: Förskollärarutbildningen Svensk titel: Finns du där för
Läs mer25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA
25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren DAGENS RUBRIKER INTRO
Läs merPsykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till
Läs merCPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson
CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former
Läs merExekutiva Funktioner:
Exekutiva Funktioner: Relationen till språk-, läs- och skrivutveckling hos barn Cecilia Wåhlstedt Fil.dr psykologi Institutionen för psykologi Uppsala University cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merKatrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö
Katrin Bernstad Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö Viktoriagården då. Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö Startade som en behandlingsförskola
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVad gör vi nu? Pia Risholm Mothander. Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet.
Vad gör vi nu? Pia Risholm Mothander Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet prm@psychology.su.se Hur ska vi omsätta den kunskap vi fått de här dagarna? Utvecklingspsykologi Risker och möjligheter
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merLeif Andersson. Anknytning
Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han
Läs mer10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN HUR SKAPAR PEDAGOGER TRYGGHET I BARNGRUPPEN? Grundnivå Pedagogiskt arbete Magdalena Rosenqvist 2018-FÖRSK-G63 Program: Förskollärarprogrammet Svensk titel: Anknytning i förskolan
Läs merBVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Läs mer