Föreslår att Lst arbetar för att övervaka läkemedelsrester efter rening av vatten

Transkript

1 Avsnitt/rubrik Remissinstans Framförda synpunkter Övergripande Nybro kommun Positivt att fortsätta långa mätserier Kommentarer från programområdesansvariga Ja, det är genom långa tidsserier som vi kan se effekter av långsiktigt arbete, förståelse för naturliga variationer mm. Övergripande Nybro kommun Positvt med aktualisering av övervakning av grundoch dricksvatten, exploatering i strandnära områden, terrester övervakning och screening av miljögifter Ja, detta är områden där Lst har ett regionalt ansvar för att följa utvecklingen, och arbetet med grund- och dricksvatten har bl a fått ett störrre fokus i och med arbetet med ramdirektivet för vatten. Arbetet med grund- och dricksvatten sker i nära samarbete med kommunerna. - Kust och Hav - gemensam strategi för recipientkontrollen Samordning Nybro kommun Nybro kommun Föreslår att Lst arbetar för att övervaka läkemedelsrester efter rening av vatten Nybro Kommuns myndighetsnämnd har tidigare fattat beslut om att ställa sig bakom Lst och Miljösamverkan sydosts projekt angående utökad recipientkontroll i Ljungbyån. Betonar vikten av samordning av miljötillståndet och miljömålsarbetet i länet, samt att arbetet även Emmaboda kommunsamordnas med angränsande län och länder. Lst framför synpunkten till Kalmar läns Kustvattenkommittée, en uppgift bl a för reningsverken att ansvara för. Bra - det är ett projekt som kommer att fortsätta, och där flera parter behöver hjälpas åt för att komma framåt. Naturvårdsverket har också ställt sig positiv till arbetet. Lst har för avsikt att under 2015 utöka samverkan kring miljöövervakning, bl a genom flera möten med berörda, information om resultat, diskussioner kring åtgärder mm

2 - gemensam strategi för recipientkontrollen Lyfter arbetet med vattendirektivet och det åtgärdsarbete som behövs för att nå god status, och betonar vikten av hushållning och samverkan kring Emmaboda kommundricksvatten Lyckebyåns vattenförbund kan genom övervakning konstatera att trenden med ökad brunifiering är Emmaboda kommuntydlig. Förslaget med gemensam strategi för utökad recipientkontroll är i grunden bra - det kommer Emmaboda kommuntroligen att behövas en tydlig modell. Lst instämmer - arbetet med vattendirektivet och åtgärder för bättre status är mycket viktigt, och under 2015 kommer samverkan kring dessa frågor att prioriteras, bl a genom samråd kring Vattenförvaltningens statusklassning, åtgärdsprogram mm. Övervakning av befintliga miljögifter behöver öka, Miljögifter Emmaboda kommunsamt kopplas till hälsoproblem Luft Emmaboda kommunforsatta mätningar i luft nödvändiga Ja, det är prioriterat Tack vare denna övervakning har problemet uppmärksammats, och fortsatt övervakning är viktig. Arbetet kommer att fortsätta - i första hand i samarbete med LRF och kommunerna. Naturvårdsverket har också ställt Ja, lst sig instämmer. positiv till Det arbetet. är en brist i dagens övervakning. Under 2014 har Lst dock gjort insatser för att kartlägga bl a PFOS bekämpningsmedel i grund- och dricksvatten, se vår hemsida ( iljo-och-klimat/tillstandet-i- Övergripande Våtmarker Ställer sig bakom Lst förslag till Emmaboda kommunmiljöövervakningsprogram för perioden Ölands vattenråd Framför synpunkten att övervakning av nyanlagda våtmarker bör inledas Ok Instämmer i att uppföljning av våtmarkers effektivitet är bristfällig. Bör göras inom ramen för t ex LOVA, eller annan finansiering.

3 Ölands vattenråd Ölands vattenråd Ölands vattenråd På Öland finns väldigt få vattendrag, och de som finns torkar ut. Generellt är dessa vattendrag dåligt kartlagda, övervakning av dessa är önskvärd Frekvensen av provtagning av bottenfauna behöver utökas, vart 3:e år är inte tillräckligt Kiselalger är troligen ett bra sätt att övervaka sötvatten, borde även omfatta provtagning på Öland. Inom den regionala övervakningen försöker vi i så stor mån som möjligt täcka upp med övervakning i områden som är dåligt kartlagda men tyvärr är medlen begränsade. Förhoppningen är att samordnad recipientkontroll kommer bildas på Öland så att en tätare övervakning kan möjliggöras. Generellt har frekvensen dragits ned där resultaten av bottenfaunabedömningarna inte ändrats märkvärt mellan åren och Vi har utökat kiselalgsprovtagningen på Öland under detta år men pga av uttorkning flyttas provtagningen till nästa år. Förhoppningen är att kiselalgsprovtagningen kan utökas om Samordnad recipientkontroll bildas på Öland Kust och Hav Ölands vattenråd Övervakning av östra Ölands kustvatten anses vara bristfällig, vilket enligt Vattenrådet innebär att statusbedömningen av kustvattnet inte kan säkerställas. Lst kan instämma i att övervakningen är bristfällig på östra sidan av Öland. Lst välkomnar förslag på utökning och samfinansiering. Det har bl a varit en kostnadsfråga, samt brist på verksamhetsutövare som ansetts ansvariga för övervaking på östra sidan Öland testas mätutrustning för kontinuerliga provtagningar av vattenmassans kemi, bl a utanför Kårehamn - i syfte att testa nya metoder för övervakning.

4 Luft -Kust och Hav - recipientkontrollen Fler kan engageras som medlemmar i luftvårdsförbundet genom kontakt med tillsynsmyndigheterna. Kustvattenkommitténs program behöver ses över och samordnas så att inte enbart nuvarande verksamhetsutövarna finansierar arbetet. Fler verksamhetsutövare och andra förorenare behöver delta i miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen behöver byggas ut. Lst instämmer att fler bör engageras som medlemmar och Luftvårdsförbundets styrelse har under ett antal år försökt att rekrytera fler medlemmar, men det är svårt eftersom det är frivilligt att bidra till förbundets verksamhet. Lst arbetar tillsammans med kommuner, LRF m fl för att hitta lösningar och modeller för detta. Samordning Samordning Länsstyrelsen ska samla till möten där resultaten från de olika delprogrammen redovisas årligen (eller med det intervall som är rimligt). Detta öppnar även upp för dialog mellan olika berörda parter som är Bra förslag - Lst planerar för det under utvecklande för arbetet med övervakning av miljön. kommande period. Tillsynsmyndigheten är en viktig part som ska bjudas Bra förslag - Lst planerar för det under in i arbetet mer och oftare. kommande period. Recipientkontroll Havs- och vattenmyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att analysera hur verksamhetsutövarnas recipientkontroll bättre kan samordnas med miljöövervakningen (M2014/1605/Nm) med rapportering den 31 mars Det finns anledning att väga in de kommande slutsatserna från den uppdraget i det regionala programmet. Bra synpunkt - Lst bevakar detta.

5 Hälsorelaterad miljöövervakning Hälsorelaterad miljöövervakning behöver stärkas väsentligt Lst kan instämma i att den hälsorelaterade övervakningen är bristfällig. Under 2014 initierade lst bl a en undersökning av dricksvattnet - vilket bl a kommer att ligga till grund för fortsatt övervakning - vilket blir en koppling till hälsorelaterad övervakning. I övrigt finns det få gemensamma delprogram, dvs nationell övervakning, som Lst kan ansluta till. Så, det är en synpunkt som Lst även förmedlar till Naturvårdsverket. - strategi för samordnad recipientkontroll Enbart det kommunala bolaget Västerviks Miljö- och Energi finansierar recipientkontrollen i Västerviks kommun men det är inte detsamma som att det enbart är de som belastar. Rimligen berörs minst jord- och skogsbruk också. Det är en fråga som behöver lyftas ytterligare - bl a mellan kommunen och Västerviks Miljö och Energi. Lst arbetar tillsammans med kommunerna och KRF för att lyfta ansvaret för recipientkontrollen. Görs någon sedimentprovtagning och bottenfauna i recipientkontrollen? Det kan finnas behov av detta även i den kommunala mätningen. Ja det görs i olika utsträckning inom alla samordnade recipientkontrollprogram. Dessa mätningar vore värdefulla även i kommunala mätningar utifrån påverkanstryck. Vi deltar gärna i en diskussion i behovet av att utöka recipientkontrollen i den kommunala övervakningen.

6 Miljögifter i fisk, enbart Hg och PCB, och bara i Emån. Varför inte fler platser och fler parametrar? T ex fler metaller, dioxiner, PAH, m m. Här finns även möjlighet till samordningsvinster med andra delprogram. Hur kan man klara kvalitétskraven med frivilliga fiskare? Risk för Ju fler kockar desto sämre soppa. Den samordnade recipientkontrollen behöver utvärderas med en helhetssyn för hela länet. Lst instämmer i att arbetet med miljögifter är bristfälligt, och har ökat fokus på detta. Bl a genom provtagning av PFOS och bekämpningsmedel. Ytterligare ämnen behöver inkluderas. Lst anser att kommentarerna är lite svåra att tolka: hur och på vilket sätt. Samarbetsprojektet via Miljösamverkan sydost i Ljungbyån bör användas ytterligare för att snabbare sprida förändringar till andra delar av länet. Bra synpunkt - det är även av nationellt intresse - Naturvårdsverket har uppmärksammat länets arbete Kust och Hav Nämnden håller inte med om att programmet för kustvattenkommittén är ambitiöst. I texten konstateras att det finns 60 vattenförekomster men det är bara 20 av dessa som har data för en klassning. Se även påpekandet ovan angående recipienten för Gamleby avloppsreningsverk. Jämfört med övriga län, och andra programområden, anser Lst att programmet är ambitiöst. Och på så sätt att programmet följer nationellt upplägg och mätmetoder. Det är också mycket liten finansiering via det statliga anslaget för miljöövervakning som under åren använts till den marina övervakningen, dvs finansierat via recipientkontrollen.

7 Kust och Hav Vi föreslår att länsstyrelsens övervakning på ett bättre sätt samordnas med den nationella övervakningen och andra aktörer för att få bättre utväxling på satsade medel. Stor del av övervakningen är idag samordnad med nationell övervakning, det är ett av Naturvårdsverket kriterier/riktlinjer. För vissa delar finns fortfarande samordningsmöjligheter, t ex skulle fiskövervakningen i länets kust kunna användas i nationella utvärderingar, d v s länsstyrelsen ser också att den regionala data i större utsträckning skulle kunna användas i nationella utvärderingar. Kust och Hav Det är svårt att motivera att verksamhetsutövarna ska bekosta all övervakning och därmed riskerar man att viktig information förloras för att kunna göra bedömning av tillståndet. Den som utövar miljöfarlig verksamhet, är enligt MB 26 kap 9, 21 och 22, skyldig att kontrollera verksamhetens inverkan på miljön, samt skaffa sig kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön. Recipientkontrollen ska vara anpassad till att bedöma effekternai recipienten, av enskilda eller flera verksamheter. Utöver det är natruligtvis önskvärt att finna finansiering för övervakning av ytterligare parametrar eller ämnen spridda via diffusa vägar.

8 Kust och Hav Reflektion på avsnittet om exploatering vid sjöar och stränder: Om man har konstaterat att det är ett problem brukar det vara svårt att åtgärda. T ex fritidsboende i känsliga miljöer. Lst instämmer - ett proaktivt och förebyggande arbete är naturligtvis viktigt. Här gäller det t ex frågor som rör kommunernas planering av mark och vatten, samt strandskyddsfrågor. Övervakningen syftar till att belysa ett eventuellt problem och ändra riktningen på en oönskad utveckling. Kust och Hav Kust och Hav Fundera över behovet av mätstationer för att få ett bra underlag för uppföljning/övervakning i första hand. Sedan kan man komplettera eller ersätta med de stationer som kan motiveras av krav på verksamhetsutövarnas recipientkontroll. Mest metaller mäts vid övervakning av miljögifter. Detta behöver kompletteras med organiska miljögifter: PCB, dioxin, TBT, PAH, PBDE, PFOS m.m. Här kan ett deltagande i och samordning med miljögiftssamordningens screening bidra med kunskaper. Den som utövar miljöfarlig verksamhet, är enligt MB 26 kap 9, 21 och 22, skyldig att kontrollera verksamhetens inverkan på miljön, samt skaffa sig kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön. Recipientkontrollen ska vara anpassad till att bedöma effekterna i recipienten, av enskilda eller flera verksamheter. Utöver det är naturligtvis önskvärt att finna finansiering för övervakning av ytterligare parametrar eller ämnen spridda via diffusa vägar. Lst instämmer i att arbetet med miljögifter är bristfälligt, och har ökat fokus på detta. Bl a genom provtagning av PFOS och bekämpningsmedel. Ytterligare ämnen behöver inkluderas.

9 Kust och Hav Kust och Hav Varför mäts inte miljögifter i fisk? Detta är även viktigt för hälsoövervakningen. I finns en hel del vattenförekomster som inte ingår i programmet. Här är samordning med nationell övervakning nödvändig. Lst instämmer. Kvicksilver har under flera år analyserats i fisk, bl a finansierat via Luftvårdsförbundet och Emåns vattenvårdsförbund, likaså har PCB analyserats för att se spridningen av detta ämne. Under 2014 analyseras PFOs i fisk. Kust och Hav Miljögiftssamordning Skattekollektivet bör vara med och betala en del av kustvattenkontrollen Nämnden föreslår att rapportering och redovisning görs på ett bättre sätt. Bra synpunkt. Hur kan detta göras? Genom t ex VA-avgift - för t ex dagvatten? Kan kommunen själv lyfta frågan? Lite oklart hur - på vilket sätt? Miljögiftssamordning Miljögiftssamordning Samordna med andra aktörer för att få mer medel. Ett bra exempel är undersökning av slam från avloppsreningsverk som samlar samhällets hela belastning. Här har en hel del gjorts på nationell nivå och i andra län så det finns ett bra jämförelsematerial för bedömning av tillståndet. En samordning med hälsorelaterad miljöövervakning är nödvändig. Landstinget och nationell myndighet är viktiga samarbetspartners. Bra synpunkt. Ja, här finns förbättringar att göra. Lst uppmärksammar även detta till Naturvårdsverket. Hälsorelaterad miljöövervakning Nämnden bedömer att ambitionsnivå är mycket för låg. Samordning med landstinget och nationella myndigheter är nödvändig. Miljöhälsorapporten är ett bra material men komplement behövs. Ja, här finns förbättringar att göra. Lst uppmärksammar även detta till Naturvårdsverket.

10 Hälsorelaterad miljöövervakning Grundvattnets kvalité och kvantitet är en viktig parameter för hälsan. 15% av befolkningen och många fler sommartid har enskilt dricksvatten. Här behövs miljöövervakning. På 90-talet fanns subventionerad vattenprovtagning och det kan vara en modell att återuppta. Ja, Lst instämmer. Inför kommande period, , har LSt avsatt medel samt tagit fram ett provtagningsprogram för grundoch dricksvatten. Hälsorelaterad miljöövervakning Samordning mellan övervakningen av grundvatten och hälsorelaterad miljöövervakning är lämpligt. T ex övervakning av bekämpningsmedel Ja, Lst instämmer. Inför kommande period, , har LSt avsatt medel samt tagit fram ett provtagningsprogram för grundoch dricksvatten, och under 2014 genomförs en provtagningskampanj för att undersöka eventuella bekämpningsmedel i dricks- och grundvatten. Hälsorelaterad miljöövervakning Buller, det finns många mätningar som skulle kunna sammanställas och utvärderas. Lst instämmer att det finns en vinst att sammanställa mätdata för att kartlägga de mest utsatta områdena i länet. Inom den nationella miljöövervakningen finns ett delprogram där kartläggning av buller görs med jämna mellanrum i större tätorter och vid större vägar, järnvägar och flygplatser. Frågan är om det är mätdata från Trafikverket eller är det bullermätningar som enskilda industrier genomför i egenkontrollen som efterfrågas?

11 Hälsorelaterad miljöövervakning Övergripande Miljöhälsorapporten ger en bild av den upplevda hälsan men säger inget om de verkliga förhållanden och hur stora är allmänhetens kunskaper egentligen? Datahantering och tillgängligheten av data bör förbättras. Artdataportalen föreslås vara samlingspunkt för all artrelaterad miljöövervakning Lst instämmer att det finns behov av faktiska undersökningar som beskriver verkliga förhållanden. Detta är en fråga som Lst vidare kommer att ta upp med Landstinget och AMM i Linköping. Datahantering styrs till stor del av det nationella systemet med datavärdskap. Flera universitet, myndigheter osv har fått ansvar för att ta emot. Lagra och tillgängliggöra data (t ex SLU, Artdatabanken, SMHI, SGU osv). Det är Lst strävan att all data ska levereras dit. När det saknas nationellt ansvar måste andra lösningar skapas. Terrester Miljöövervakningsprogrammet har vad det gäller landbaserad artövervakning ett klart fokus på hävdade marker och marker med ädellövträd, företrädesvis på Öland. Det finns även andra naturtyper som är i behov av övervakning. I den norra länsändan finns relativt gott om ur- och naturskogsartade hällmarksmiljöer med mycket lång kontinuitet.markområden med dessa kvaliteter minskar stadigt över landet och således är det också viktigt att övervaka dem som finns kvar Länsstyrelsen delar uppfattningen. Vi behöver ett system för att följa olika miljöer och områden som är viktiga för biologisk mångfald. Idagsläget saknar vi resurser för att göra detta och i vissa fall kan det även röra sig om metodologiska frågor. I de fall områdena är klassade som nyckelbiotoper görs förändringsanalyser årligen via satellitbilder av Skogsstyrelsen. Tyvärr har jag inte sett något publicerat från dessa undersökningar.

12 Terrester Insatserna på Öland och fastlandet utgörs av exakt lika stora stickprov. Eftersom områdena är så olika behandlas de separat. Sedan remissutgåvan getts ut har andelen stickprov minskat till utrymme för gräsmarks och småbiotopsövervakning. Fördelningen mellan fastlandet och Öland är fortfarande densamma. Studien omfattar fjärilar på och i anslutning till ängs- och betesmarker inom systematiskt När det gäller dagfjärilsövervakningen finns också utlagda provytor. Systematiskt utlagda ett stort fokus på Öland, även det här är ett område rutor används t.ex. inom där den norra länsändan har en synnerligen rik fauna häckfågeltaxerigen. Den fjärilsövervakning och borde få ett ökat fokus. Kanske kan som bedrivs via Lund där inventeraren länsstyrelsen använda ett liknande upplägg för själv väljer inventeringsområde har brister dagfjärilsövervakningen som man redan gör i de i sitt upplägg och har vi därför inte valt att olika fågeltaxeringarna? stötta. Terrester Hur kan Länsstyrelsen väga in data som skapas av andra aktörer? Artportalen ges som exempel, där data från andra läggs in. Bör formuleras som en strategi och läggas till programmet. Bra synpunkt. Viktigt att ta del av data från andra aktörer. Artportalen bör användas även om det finns många svårigheter/problem som kan begränsa användandet av uppgifter från artportalen.

13 Terrester Framför synpunkten att programmet saknar framtidsspaning. Ger bl a exempel fladdermöss och vindkraft, här borde bättre uppföljning genomföras. Ljungbyåns Uppskattar att sötvattenövervakningen är den mest vattenråd, omfattande delen. Vatten är livsviktigt och det är Hagbyåns- nödvändigt att veta vad som händer med vårt Halltorpsåns dricksvatten. Övervakningen är en viktig del av Vattenråd, Norra vattenförvaltningen Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Vattenråden deltar gärna i samarbete med Länsstyrelsen, på så sätt kan vattenrådens lokalkännedom och kunskap tas tillvara. Ställer sig positiva till satsningen på grund- och dricksvatten. Hoppas att detta blir början till ett permanent övervakningssystem Länsstyrelsen kan till viss del hålla med. Det finns uppgifter från Länsstyrelsens tidigare fladdermusinventeringar och färdig metodik att användas. Sett till den hårda konkurrensen av resurser har dock fladdermössen inte kommit med i prioriteringen. Sett just till vindkraftparkerna så bör kontrollprogram upprättas i betydligt större omfattning. Det är dock ett av många önskemål att studera populationstrender hos olika arter fladdermöss. Vissa arter har vi Länsstyrelsen beaktar viktiga fladdermusområden i samband med vindkraftprövningar. Instämmer - stort fokus på dessa frågor även Lst uppskattar vattenrådens delaktighet och kunskap, och hoppas på fortsatt samarbete, bl a i samband med samråd under Ja, detta är början på ett långsiktigt program för övervakning av grund- och dricksvatten i länet.

14 Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Vattenråd, Norra Möre Vattenråd Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Vattenråd, Norra Möre Vattenråd Utökad övervakning av biologiska parametrar, bl a påväxtalger. Ser gärna att flera vattendrag inkluderas, och att bottenfauna inventeras. Övervakning av miljögifter och brunifiering görs bara som en del av Ljungbyåns recipientkontroll, ser gärna att flera vattendrag inkluderas i övervakningen. Önskvärt att införa övervakning av hydromorfologi, så snart det finns sådant. Vore önskvärt om Länsstyrelsen beskriver hur de avser att samarbeta med forskning, för att uöka kunskapen om bla brunifiering och miljögifter. Efterlyser bättre tillgång till data och återkoppling av mätvärdena Saknas övervakning för vattendrag, utom Ljungbyån. Utökad övervakning önskvärd, samt ytterligare anpassning till vattendirektivets krav och mål. Förhoppningen är att utökad delaktighet i recipientkontrollen framöver kan bidra till utökad provtagning där det är motiverat Ja, det är ett långsiktigt mål även för Lst Ja, det är ett önskemål även för Lst, ett behov som Lst även lyfter nationellt. När det gäller miljögifter deltar Lst i nationella forum för att driva arbetet med bla bedömningsgrunder framåt. Mycket data finns hos datavärd (SLU, IVL), och i VISS finns information om alla provtagningsstationer och statusklassning. Under 2014 har kommunerna tillfälle att delta i samverkan kring status och åtgärder, då kan data och resultat diskuteras. Lst instämmer - arbetet med vattendirektivet ochövervakning för statusklassificering är mycket viktigt, och under 2015 kommer samverkan kring dessa frågor att prioriteras, bl a genom samråd kring Vattenförvaltningens statusklassning, åtgärdsprogram mm.

15 Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns- Halltorpsåns Vattenråd, Norra Möre Vattenråd Saknar nytänkande kring framtida övervakning, där helhetssyn, samarbete och delat ansvar står i fokus. Vattenråden står gärna till förfogande som samarbets- och samtalspartner i processen Alsteråns Vattenråd har tagit del av programmet och Alsteråns Vattenråd har inget att erinra Ok Lst driver bl a projekt om utökad recipientkontroll och ökad ansvarsbörda för övervakning, där samarbete med vattenråden är mycket viktiga. Lst välkomnar fortsatt diskussion kring dessa frågor.

16

17

18