Barn- och utbildningsnämnden Jan - apr 2015

Transkript

1 Delårsrapport 1 Barn- och utbildningsnämnden Jan - apr 2015

2 Verksamhetens måluppföljning Skolan i Luleå är i många avseenden en nationell förebild, inom många områden ligger elevers resultat över riksgenomsnittet. Förhoppningen är att de goda resultaten kommer att kvarstå länge än. Resultaten ligger kvar på en hög nivå. Stora utmaningar är dock att alla elever ska lyckas i skolan och nå så lång som möjligt i sin kunskapsutveckling. Ett omfattande arbete måste fortsätta för att utjämna skillnader i resultat som tex beror på föräldrars utbildningsbakgrund och om man är utrikes född. Det finns skillnader i resultat mellan skolor och inom skolor, utmaningen är att säkerställa en likvärdig skola.en av de viktigaste resurserna för att barn och elever ska lyckas i skolan är alla de pedagoger som arbetar i Luleå förskolor och skolor. Inom nämndes ansvarsområde arbetas intensivt med strategisk kompetensförsörjning. Samverkan med andra förvaltningar inom ramen för programarbetet sker för att alla barn och unga ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Förvaltningen bidrar och medverkar i arbetet med lokala utvecklingsplaner och arbetet kommer att intenifieras under året. Det pågår aktiviteter för att ge en värdesksapande service med god tillgänglighet. Framförallt inom området som handlar om fysisk tillgänglighet, tillgänglighet via information och kommunikation och tillgänglig verksamhet. Det systematiska kvalitetsarbetet är väl utvecklat inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. I det arbetet ingår att följa resultat, göra analyser och återkoppla till verksamma och medborgare om hur det går för skolan i Luleå. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns behov av att aktivt arbeta med ledarförsörjning och ledarutveckling i både kortare och längre perspektiv, dels för att förbättra chefers förutsättningar för att utöva gott ledarskap men också för att säkra framtida kompetensförsörjning. Chefers förutsättningar har under de senaste åren varit, och fortsätter vara, ett prioriterat område i förvaltningens arbete. Målet är inte uppnått men aktivt arbete pågår för att förbättra chefers förutsättningar. Exempel på pågående aktiviteter är att förvaltningen ser över möjligheter för ett anpassat flextidsavtal för förvaltningens chefer samt ser över möjligheter för att minska antalet underställda medarbetare. Samtliga skolformer bedömer att de klarar att bedriva verksamheten inom ram innevarande år. Däremot redovisas stora variationer inom skolformerna. Grundskolerektorerna beräknar totalt en budget i balans vilket innebär en kraftig resultatförbättring i jämförelse med föregående år. Det positiva trendbrottet är bla ett resultat av effektiva resultatdialoger mellan rektor, stab och verksamhetschef. Den utveckling av resursfördelningsmodellen som gjorts inför året i förskolan innebär ökade förutsättningar för förskolechefer att planera för en balanserad ekonomi. Gymnasieskolan beräknar ett totalt överskott tack vare fortsatta interkommunala nettoöverskott. Däremot har gymnasierektorerna fortsatta underskott pga eftersläpningar av den volymminskning som skett de senaste åren. Förskolechefer och rektorer arbetar vidare med åtgärdsplaner för att komma tillrätta med underskotten. Förvaltningen vidtar flera åtgärder för att nå högre effektivitet i resursfördelning och -användning både på lång sikt och innevarande år. En ny resursfördelningsmodell med månadsvis avstämning är införd och omfattar nu även gymnasie-, och särskolan.det är en stor utmaning för rektorer och förskolechefer att möta barn- och elevfluktuationer och planera långsiktigt. Förvaltningen jobbar vidare med att utveckla en olik fördelning för likvärdighet. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

3 Styrkort SAMHÄLLE KS Målområden Nämndsmål Mål för att: Genomföra programmens intentioner i koncernövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Alla förskolor och skolor ska utveckla samverkan med övriga förvaltningar där barn, elever och föräldrar är delaktiga. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med 2 procentenheter eller mer. Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Mål för att: Bygga för fler Aktivt bidra och medverka i arbetet med lokala utvecklingsplaner för stadsdelar/stadsnära byar/samlande byar i syfte att koncentrera kommunala resurser. SERVICE KS Målområden Nämndsmål Mål för att: Ge en värdeskapande service med god tillgänglighet Professionella arbetssätt och metoder utvecklas och kvalitetssäkras med modern teknik i alla verksamheter. Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Skolans resurser ska användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga och jämställda förutsättningar. MEDARBETARE KS Målområden Nämndsmål Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Varje chef ska genomföra aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som bidrar till att säkra kompetensförsörjning och en effektiv rekryteringsprocess. Aktiviteter ska initieras för att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare. Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Alla verksamheter inom skolan i Luleå ska utarbeta former och arbetssätt för kollegial samverkan. Varje chef ska organisera och utveckla arbetssätt i syfte att förebygga stress. Varje chef ska anordna aktiviteter med fokus på värdegrund i det dagliga arbetet. EKONOMI KS Målområden Nämndsmål Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Verksamhetens resultatet ska vara minst noll. Lokalkostnadernas andel av skolans ram ska inte öka. Köptrohet inom alla verksamheter, samt 100 % köptrohet mot ramavtal. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

4 Analys SAMHÄLLE Nämnd-/Bolagsmål Alla förskolor och skolor ska utveckla samverkan med övriga förvaltningar där barn, elever och föräldrar är delaktiga. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Analys Förskolan och skolan bidrar i arbetet på olika sätt. Det är framför allt i samverkan med socialförvaltningen som arbetet har haft sin bas, t ex genom planering och genomförande av tidiga insatser för barn och familjer och erbjudande av olika föräldrastödinsatser. Arbetet med en gemensam plan för föräldrastöd pågår. De olika erbjudandeverksamheterna; Föräldrasupporten, Växhuset, Föräldrautbildningar osv behöver systematiseras, synkroniseras och verksamheternas målgrupper tydliggöras. Förskolor har tagit initiativ till eller bjudits in till olika samverkansprojekt inom samhällsbyggnadsområdet där barnen har fått göra sina röster hörda och med ord och bilder beskriva hur en plats kan se ut. Förskolan och skolan kan också bidra till arbetet att i samverkan med andra förvaltningar utveckla t ex medborgardialoger kring önskvärd utveckling i närsamhället. Vi-6 intentionen börjar synas i form av nya samarbetsytor och att de gamla ytorna utvecklas. Samarbetsformer med olika förvaltingar behöver utvecklas vidare då det fortfarande är hänger på personliga kontakter som har etablerats. Kultuskolan i samverkan med Fritidsförvaltningen bygger i samverkan med elevråden upp forum och arenor för fortsatt samarbete mellan skolorna. Sett över tid har skolan i Luleå under ett flertal år haft en positiv resultatutveckling. Betygsresultaten har under lå 2013/2014 förbättrats på de flesta av våra skolor och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med 3,7 % - enheter från 89,7 till 93,4. Innevarande läsår kan redan nu förutspås att resultaten inte kommer att förbättras jämfört med föregående år. Viktigt är dock att poängtera utvecklingen över tid som är positiv och ligger över riksgenomsnittet. Inom förskolorna pågår en rad processer som visar på arbete med barns utveckling och lärande som ger goda förutsättningar för fortsatt lärande i förskolan och vidare i grundskolan. Exempel är att barnen får träna sig att göra egna aktiva val. Ibland i små grupper, ibland i större sammanhang. Att olika sorters material görs tillgängligt vilket stimulerar barnen att välja utifrån sina egna intresseområden. Ett stort antal förskolor arbetar i projekt där innehållet i undervisningen utgår ifrån barns tankar och idéer. Undervisningsformen är i hög grad varierad - ofta förekommande är samtalet, dialogen mellan barn och mellan barn och pedagoger. Även inom grundskolan pågår flertalet processer i arbetet med elevers kunskapande och lärande. Ett tydligt fokus i hela verksamheten är höga ambitioner för att systematiskt utveckla analysarbetet ytterligare när det gäller kunskapsresultat. De gemensamma satsningarna inom BUF är viktiga verktyg för att bidra till att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar över tid. Alla satsningarna ger stora möjligheter till att utveckla kollegial samverkan, formativ bedömning och varierad undervisning.matematiklyftet lyfts som en en viktig nyckel till att få ett konkret och stödjande innehåll till att utveckla matematikundervisningen i klassrummet och en ökad kollegial samverkan. Detsamma gäller arbetet med matematikstrategin. Förskoleklassen och fritidshemmets betydelse för att bidra till elevernas kunskapsutveckling lyfts. För att alla elever ska bli behöriga till gymnasieskolan finns arbete kvar att göra. Vid en jämförelse av kunskapsresultaten råder fortfarande stora skillnader mellan skolorna. I resultatsammanställningarna framstår de socioekonomiska faktorerna som betydelsefulla för hur vilka resultat en skola uppnår.vi har idag elever som kommer från andra länder och som varit en mycket kort tid i Sverige, elever som inte vi kunnat ge alla de förutsättningar som de behövt för sitt lärande tex studiehandledning, elever i svår psykisk ohälsa, elever som inte Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

5 Nämnd-/Bolagsmål Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med 2 procentenheter eller mer. Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Aktivt bidra och medverka i arbetet med lokala utvecklingsplaner för stadsdelar/stadsnära byar/samlande byar i syfte att koncentrera kommunala resurser. Analys vistas i skolan och elever med svåra funktionshinder och multihandikapp. Förskolor och skolor behöver intensifiera samarbetet med övriga förvaltningar. Ett gott exempel är samarbetet med socialförvaltningen och arbetet med Vi 6 som ska verka förebyggande och främjande insatser för att alla elver ska ges möjligheter att lyckas. Socialnämndens strategi för barn och unga kommer att vara ett avgörande bidrag för att fler elever ska lyckas i skolan. De förebyggande aktiviteterna fortsätter planenligt. Under hösten kommer drogvaneundersökningen att genomföras varför effekterna i dagsläget inte kan kommenteras. Den positiva trend med andelen elever som inte röker och inte dricker alkohol fortsätter att öka. Andelen elever som prövat narkotika ligger på ungefär samma nivå. LUPP-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) visar på minskat nyttjande av alkohol och tobak medan narkotikaanändningen ligger stabilt. Mätningen, som genomfördes 2014, omfattar åk 8 och år 2 på gymnasiet. Enheternas arbete med värdegrund och likabehandling bidrar till att eleverna stärks att stå för sin egen åsikt och sina egna värderingar. Eleverna lära sig att respektera och acceptera varandras olikheter vilket är en fördel när eleverna ska göra egna val i situationer där de kan uppleva grupptryck.i enheternas arbete finns även andra insatser t ex TobaksfriDuo som bidrar till att förebygga/minska.trots goda resultat finns anledning att fortsätta arbeta aktivt med området på alla nivåer! Luleå Gymnasieskola saknar statistik för genomströmning, men vissa undersökningar tyder på att den inte är tillfredsställande. Så ser det också ut för uppföljning av andel elever som nådde gymnasieexamen I Luleå gymnasieskola var siffran 86,4 %, att jämföra med rikssiffran på 89,1%. I Luleå nådde 82,5% yrkesexamen medan andelen i riket var 85% och när det gäller högskoleförberedande examen så var siffrorna 88% mot 91,9%.Arbete kvarstår för att nå detta mål. Ett starkt fokus i arbetet är ett minska elevers frånvaro och srändigt förbättra elevers lärande genom et tstarkt fokus på kunskapsresultat. Barn- och utbildningsförvaltningen har varit med i arbetet med att ta fram förslag till direktiv för lokal utvecklingsplan för Hertsön, Bensbyn och Råneå och kommer att vara med i fframtagandet av direktiv för centrums utvecklingsplan. Förskolechefer och rektorer i stadsdelen Notviken samt representanter från förvaltningen deltar i det projekt som har initierats tillsammans inom Vi 6 samverkan. Fokus i arbetet är barn- och unga och strategi "start och uppväxt" utifrån program A. Arbetet som görs i Notviken bör och kan med fördel senare ingå i framtagandet av lokal utvceklingsplan för Notviken. Prioriterat är att rektorer och förskolechefer känner till arbetet och för ut detsamma i verksamheten samt att representanter från verksamheterna utses att delta i de projektgrupper som ska omsätta förstudiernas olika områden till en samlad utvecklingsplan. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

6 SERVICE Nämnd-/Bolagsmål Professionella arbetssätt och metoder utvecklas och kvalitetssäkras med modern teknik i alla verksamheter. Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Analys I förskolorna och skolorna pågår ett intensivt arbete för att utveckla digitalisering, både i ett pedagogiskt- och ett administrativtperspektiv. Dock råder det olikheter mellan skolformer och mellan enskilda förskole- och skolenheter i både förutsättningar och kompetens att utveckla och kvalitetssäkra arbetsätt med modern teknik. Dialogen med hemmen och informationen till dessa är ett utvecklingsområde i förskole-sverige. IKT-baserade verktyg är hjälpmedel för förskolorna att nå vårdnadshavarna med information. Många av dagens föräldrar lever ett liv där de har förväntningar på att bli uppdaterade och nås av information relativt enkelt inte sällan bara ett knapptryck bort, förklarar en förskolechef om varför detta är ett utvecklingsområde.många förskolor har börjat blogga om sin verksamhet. Många vårdnadshavare tycker att de får information på ett bra sätt via bloggen. Andra vårdnadshavare önskar istället den traditionella vägen, via muntlig återkoppling och månadsbrev. Alla dessa informations-kanaler är mer eller mindre aktiva på förskolorna.luleå Kommun har lärplattformen EdWeise. Några förskolechefer berättar att det är svårt att få vårdnadshavarna delaktiga i denna plattform. Detta gäller också delar av förskolornas personal. Där det förhållningssättet gentemot den nya tekniken finns, sker informationen via månadsbrev. Ett stort antal förskolechefer påpekar att det pågår stora kompetensutvecklingsinsatser vad gäller IKT. Många förskolor är på gång med EdWeise och bloggar. En förskolechef berättar att vi når ökad delaktighet och inflytande via bloggen.kommunikation med hemmen med hjälp av IKT-baserade verktyg ett utvecklings-område. I grundskolan f-6 pågår arbete med digitalisering. Den stora frågan är utrustning, framförallt att skapa ekonomiska förutsättningar för likvärdighet inom digitalisering. Områden eller enskilda enheter skapar egna förutsättningar inom egen ram eller genom externfinansierade projekt för att bygga upp såväl teknisk plattform som kompetens. Andra enheter ser det som svårt att hitta möjligheter att bygga upp en digitaliserad miljö som motsvarar dagens krav. Långsiktiga förutsättningar samt likvädrigheten är utvecklingsområden. Samtliga skolor omfattas nu av 1:1-satsningen, dvs en dator/elev. Stora skillnader råder dock mellan de olika skolorna där framförallt våra första 1.1-skolor har genomgått en kontinuerlig kompetensutvecling vid införandet av 1:1. På dessa skolor använder sig elever och lärare dagligen av olika digitala verktyg för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära.genomförandet av 1.1- satsningen för samtliga 7-9-skolor har dock lagt grunden för att likvärdigheten mellan skolorna ska öka. För att säkerställa detta krävs kompetensutveckling både till rektorerna som ska leda arbetet och till pedagogerna som ska leda arbetet med eleverna i klassrummet. Arbetet är påbörjat och pågår i olika omfattning och med olika innehåll.utvecklingsarbetet "Att leda i och för förändring" är en del i arbetet med att stärka rektor i arbetet med att utveckla lärandety genom digitaliseringen. Även i gymnasieskolan pågår digitaliseringen för fullt. 1:1 satsning är genomförd och förstärkning av viss specialutrustning pågår inom framförallt yrkesprogrammen. Inom förvaltningsstaben pågår ett intensivt arbete för att utveckla arbetssätt och metoder med modern teknik. Mycker arbete kvartsår dock. Förskolan är den verksamhet inom förvaltningen som genomför kundundersökningar årligen. En enkät ställs till vårdnadshavare som får tycka till om barnens trygghet, trivsel och lärande. Analyser av resultaten görs och förbättringsområden identifieras och utvecklingsinsatser prioriteras. För att följa målet, att medborgras nöjdhet med skolan i Luleå ska öka, har BUF SCBs medborgarundersökning som underlag för analys. Förvaltningen har inte omhändertagit medborgarundersökningen och gjort analyser av resultaten. Därmed Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

7 Nämnd-/Bolagsmål Skolans resurser ska användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga och jämställda förutsättningar. Analys finns heller inga förbättringsområden identifierade och inte heller några prioriterade utvecklingsinsatser. Det sker en rad aktiiviteter på såvä skolenhetsnivå som på huvudmannanivå för att utveckla resursfördelningen. Det gäller både ekonomisk resursfördelning och personell- och verksamhetsmässig resursfördelning. En översyn och förändring av hur de ekonomiska resurserna ska fördelas pågår och kommer att ge elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar bättre förutsättningar.genom att skapa en större delaktighet vid bemanningsplanering och budgetarbete och involvera rektorerna i arbetet så kan elevernas behov och rättigheter tillgodoses på ett bättre sätt. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

8 MEDARBETARE Nämnd-/Bolagsmål Varje chef ska genomföra aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som bidrar till att säkra kompetensförsörjning och en effektiv rekryteringsprocess. Aktiviteter ska initieras för att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare. Alla verksamheter inom skolan i Luleå ska utarbeta former och arbetssätt för kollegial samverkan. Varje chef ska organisera och utveckla arbetssätt i syfte att förebygga stress. Varje chef ska anordna aktiviteter med fokus på värdegrund i det dagliga arbetet. Analys Chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare. De områden som särskilts lyfts fram som viktiga för att säkra framtida kompetensförsörjning är en väl implementerad värdegrund, en hållbar arbetsmiljö och ett gott bemötande av vikarier. Arbetet med att ha en effektiv och kvalitativ bemanningsplanering fortsätter, samtidigt som förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan kommer att kompletteras med en rekryteringsplan, en kompetensutvecklingsplan och en marknadsföringsplan. Barn- och utbildningsnämndens mål är delvis uppnått och fortsatta aktiviteter för att nå målet är påbörjade. Som ett steg i riktning mot strävansmålet med 25 underställda har förvaltningens verksamheter organiserat arbete för att minska chefers arbetsbelastning, bland annat genom ökat administrativt stöd och ledningsstöd till rektor och förskolechef. Förvaltningsövergripande aktiviteter för att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare har planerats för men ännu inte påbörjats, vilket innebär att målet ännu inte är uppnått. Samtliga verksamheter har byggt upp strukturer där medarbetare möts regelbundet och det finns en medveten vilja att utveckla den kollegiala samverkan. Exempel på former för kollegial samverkan är gemensamma kompetensutvecklingssatsningar, nätverk, reflektionsgrupper och samrättning av nationella prov. Nya former för kollegial samverkan syns också mellan verksamhetsformerna förskola, förskoleklass, fritidshem och skola, där en kultur av "lärknytis" är på väg att växa fram i ett röda tråden-perspektiv. I vissa skolverksamheter har försteläraren ett särskilt ansvar för att organisera och utveckla det kollegiala lärandet. Det finns fortfarande vissa utmaningar exempelvis geografiska avstånd, små enheters sårbarhet vid medarbetares frånvaro och skapande av tydlig struktur, vilket gör att målet anses delvis uppnått. Samtliga verksamheter arbetar för att minska upplevelsen av stress hos medarbetarna. Aktiviteter sker på alla nivåer; vid enskilda arbetsplatser, inom verksamhetsområden såväl som förvaltningsövergripande. Prioriterade områden som lyfts av samtliga verksamhetsområden är det systematiska arbetsmiljöarbetet, facklig samverkan och utvecklade arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolans verksamhetsområde, som under en längre tid har rapporterat höga sjuktal och hög upplevelse av stress, visar exempel på utvecklat arbetssätt i syfte att förebygga stress. Under våren 2015 har två stora utredningar slutförts och verksamheten planerar för långsiktiga åtgärder med syfte att främja en hållbar arbetsmiljö och reducera upplevelsen av stress. Medarbetarenkäten för förvaltningens chefer visade att även chefer upplever hög stress, vilket omhändertas inom det prioriterade området chefers förutsättningar. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter arbetar kontinuerligt med värdegrunden och målet anses uppnått. Varje chef anordnar aktiviteter i det dagliga arbetet, där några exemepl är medarbetarsamtal med värdegrunden som utgångspunkt, dialog i personalgruppen, värdegrundsövningar och konkretisering av värdeorden samt nyttjande av värdeorden vid intervjuer inför nyrekrytering. Det krävs ett medvetet arbete för att värdegrunden även i fortsättningen ska upplevas som en naturlig del i det dagliga arbetet. Antal anställda Antalet tillsvidareanställda medarbetare i barn- och förvaltningen har ökat något under årets första del samtidigt som antalet visstidanställda medarbetare är nära oförändrat. Att förvaltningen har mer än 300 visstidsanställningar förklaras delvis med att det inte alltid finns tillgång till legitimerade/behöriga lärare och förskollärare, vilket leder till tidsbegränsad anställning av obehörig lärare enligt Skollagen. En Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

9 annan kategori som redovisas i andelen visstidsanställningar är förvaltningens förstelärare som i ett första skede anställts i tidsbegränsade förordnanden, även om de har en tillsvidareanställning i botten. Antalet visstidsanställda medarbetare förväntas öka de närmaste åren med anledning av kommande pensionsavgångar i relation till legitimationskravet och brist på legitimerade lärare i vissa behörigheter. Antal anställda Januari 2015 April 2015 Tillsvidare Viss tid Sjukfrånvaro Statistik för perioden januari-april 2015 visar att den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat med nästan 1 procent och frisktalen har sjunkit med nära 3 procent. Sjukfrånvaro per verksamhetsområde visar att det är förskolan (9,02 %) och serviceenheten (7,64 %) som har den högsta totala sjukfrånvaron under perioden. Lägst total sjukfrånvaro under samma period hade förvaltningsstaben, grundskolan 7-9 och gymnasieskolan, alla med sjukfrånvaro lägre än 5 %. Inom förskolans verksamhetsområde, där sjuktalen varit höga under en längre tid, har utredningar genomförts det senaste året och resultatet har samlats i en rapport om hållbar utveckling för medarbetare i förskolan. Rapporten blev klar under april 2015 och ger förslag till fortsatt arbete för att främja en hållbar arbetsmiljö inom förskolan och minska upplevelsen av stress. Serviceenheten har under våren fått riktat stöd från personalenheten i arbetet med rehabilitering och kommer aktivt fortsätta arbetet med att minska och förebygga sjukfrånvaro. Det löpande förebyggande- och hälsofrämjande arbetet pågår inom samtliga verksamhetsområden. Sjukfrånvaro Frisktal (%) 82,9 80,0 Ingen sjukdag (%) 54,8 50,7 1-7 dagar 28,2 29,3 Total sjukfrånvaro (%) 5,6 6,5 Strategisk kompetensförsörjning Ett förvaltningsöversgripande arbete har initierats för att ta fram en målbild för framtidens skola i Luleå. Samtliga medarbetare i förvaltningen ges under våren möjlighet att föra dialog i frågan och lämna in synpunkter, som ska sammanställas till en målbild vad gäller såväl strategisk kompetensförsörjning som ökad möjlighet för alla elever att nå målen. Under våren har arbetet med att uppdatera förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan påbörjats. Respektive verksamhetsområde ges möjlighet att lämna information om vilka rekryteringsbehov som finns nu och inom den kommande treårsperioden. Den strategiska kompetensförsörjningsplanen kommer också att kompletteras med en rekryteringsplan, en kompetensutvecklingsplan och en marknadsföringsplan med ett vidare framtidsperspektiv. En aktivitet i kompetensförsörjningsplanen som är färdigställd sedan tidigare är arbetsrutinen för bemanningsplanering. Arbetsrutinen fungerar som ett stöd för rektorer och förskolechefer i arbetet med att bemanna skolor och förskolor med rätt behörighet och kompetens. Arbetsrutinen för bemanningsplanering kommer att uppdateras under Exempel på en påbörjad aktivitet i kompetensförsörjningsplanen är förslaget till förändrad organisation i förvaltningens fritidshem. Organisationsförändringen i fritidshem syftar till att säkerställa att pedagogiskt utbildad personal har ansvar för undervisningen i fritidshemmet, men också att trygga kvalitet och säkerhet genom att ha vuxna i verksamheten med annan kompetens. Den uppdaterade versionen av den strategiska kompetensförsörjningsplanen väntas vara klar under hösten Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

10 Ett nytt digitalt verktyg, KOLL, håller på att införas i förvaltningen i vilket legitimation, behörighet och kompetens för förvaltningens medarbetare ska registreras. Systemet väntas vara klart för personalenheten att använda under hösten 2015 och kan i framtiden användas som ett digitalt verktyg i bemanningsplanering. Inför årsskiftet 2014/2015 slutfördes ytterligare en rekryteringsomgång av förstelärare och lektorer vilket innebär att barn- och utbildningsförvaltningen under våren 2015 har 87 förstelärare och 2 lektorer. Luleå kommun har ansökt om ytterligare karriärtjänster och har inför läsåret 2015/16 blivit beviljade statsbidrag motsvarande 109 förestelärartjänster. Förvaltningen fortsätter också erbjuda kompetensutveckling genom Lärarlyftet i vilket följande ämnesområden just nu är prioriterade; matematik, kemi, fysik och teknik samt speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Intresset för studier via Lärarlyftet är dock inte lika högt som tidigare år vilket kan bero på att många lärare har ansökt om utökad behörighet via Skolverket och ännu inte fått besked om vilka ämnen de blir behöriga för. Förvaltningen fortsätter med marknadsföringsinsatser genom att finnas på rekryteringsmässor, universitetsevents och andra liknade aktiviteter. Under våren har förvaltningen genomfört en introduktionsutbildning för presumtiva chefer i förvaltningen som ett steg i att öka intresset för att arbeta som chef vid barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter också delta i kommunens långsiktiga kompetensförsörjningsprojekt som innebär att erbjuda två veckors kombinerad studiebesök och praktik i förvaltningens olika verksamheter för elever i årskurs åtta. Arbetsrutinen för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har uppdaterats och är ny från 1 januari Anpassningar har gjorts för att förbättra strukturen i den organisation där lärar- och förskollärarstudenter gör praktik i förvaltningens verksamheter. I den nya arbetsrutinen har också förutsättningarna förbättrats och likvärdigheten ökat för de lärare som är mentor för studenterna. Arbetet med att utveckla förvaltningens bemanningsenhet, som försörjer verksamheten med korttidsvikarier 1-14 dagar, fortsätter. Ett aktivt arbete med rekrytering av korttidsvikarier har pågått under våren och bemanningsenheten fortsätter utveckla både introduktion och uppföljning för korttidsvikarier. Samtliga verksamheter arbetar med att minska antalet beställningar med planerad frånvaro som orsak, för att frigöra fler vikarier vid sjukdom och vård av barn. Statistik på beställning av korttidsvikarier redovisas för barn- och utbildningsnämnden månadsvis. Bemanningsenheten Jan Feb Mars April Totalt antal vikariebeställningar varav Tillsatta 70,6% 53,7% 64,4% 76,1% Antal: Avslagna 24,8% 42,3% 30,3% 18,7% Antal: Avbeställda 4,3% 4,0% 5,3% 5,2% Antal: Övrigt 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% Antal: Frånvaroorsak Oplanerad frånvaro 51,0% 61,3% 53,6% 46,7% Planerad frånvaro 49,0% 38,7% 46,4% 53,3% Antal aktiva korttidsvikarier Uppg. saknas Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

11 Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljöfokus under de första månaderna under 2015 har varit anpassning till nya regelverk och lagstiftning, bland annat gällande märkning av behållare och rörledningar med farliga kemiska produkter. Förvaltningen har också arbetat vidare med att förbättra rutinerna kring riskbedömning av laborationer och skapat digitala mallar för arbetsmiljörond i kemisalar. I den förvaltningsövergripande samverkansgruppen har arbetsmiljöåret 2014 följts upp bland annat gällande riskbedömningar, sjuktal och inspektioner. Bra chefs-/ledarskap och medarbetarskap En uppdatering av medarbetarenkäten genomfördes för kommunens chefer inför årsskiftet 2014/15. Barn- och utbildningsförvaltningen har under våren arbetat med att bearbeta resultatet som visade att förvaltningens chefer upplever stress och en bristande balans mellan arbete och fritid. Chefers förutsättningar har varit ett prioriterat område i förvaltningen under 2014 och fortsätter vara det under Pågående aktiviteter för att förbättra chefers förutsättningar är att se över möjligheter för ett anpassat flextidsavtal för förvaltningens chefer samt se över möjligheter för att minska antalet underställda medarbetare. Förvaltningen har under våren anställt en skolledarutvecklare. Skolledarutvecklaren ska arbeta med kompetensutveckling av rektorer och förskolechefer samt handleda och coacha nya skolledare i att bygga upp sin kompetens och sitt ledarskap. I skolledarutvecklarens uppdrag ingår också att starta upp och leda en, lokal för förvaltningen, rekryteringsutbildning för medarbetare som är intresserade av ett framtida rektor- och förskolechefsuppdrag. Förvaltningens stödfunktioner i staben stöttar cheferna kontinuerligt i bland annat ekonomi- och personalfrågor. En omgång av den löpande introduktionsutbildningen för nya chefer i förvaltningen har hållits under våren. Den gemensamma värdegrunden; engagemang, ansvar och kompetens syftar till att skapa ett attraktivt Luleå där verksamheten finns till för kommunens medborgare. Resultatet av medarbetarenkäten 2013 visade på en ökad kännedom om värdegrunden. Förvaltningens chefer arbetar nu aktivt med att öka kopplingen mellan värdegrunden och det vardagliga arbetet. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

12 EKONOMI Nämnd-/Bolagsmål Verksamhetens resultat ska vara minst noll. Lokalkostnadernas andel av skolans ram ska inte öka. Köptrohet inom alla verksamheter, samt 100 % köptrohet mot ramavtal. Analys Förvaltningens helårsprognos uppgår till tkr, eller drygt en halv procent av ramen. Samtliga verksamheter prognostiserar att de klarar verksamheten inom ramen. Se vidare analys nedan. Nettohyrona uppgår till ca 206 Mkr vilket motsvarar 12,8% av förvaltningens totala ram. Det innebär att måluppfyllelsen är påbörjad men att resultatet återstår att se eftersom investeringstakten och dess konsekvenser inte går att avläsa ännu. Målet är framtaget för att särskilt följa att resurser inte omfördelas från kärnverksamheten för att finansiera nya lokaler i samband med volymtillväxt. Nämnden förutsätter att konsekvenser av investeringar som sker för att möta den demografiska ökningen ska finansieras med utökad budgetram. Behovet av lokaler kommer att öka under kommande planperiod, och därmed ökade hyreskostnader för förvaltningen, vilket inte inryms i nuvarande budgetram. Köptroheten mot kommunens ramavtal mätt i antal fakturor, uppgår till 91% motsvarande 56 Mkr. Förskolan och måltidsservice liksom staben utgör goda exempel med höga köptrohetssiffror. Däremot uppvisar grundskolan och gymnasieskolan inte tillfredsställande köptrohet. Förvaltningen köper i genomsnitt dyrare artiklar/tjänster utanför avtal än via avtalsleverantörer. För att förbättra resultatet och komma närmare målet måste inköpen ske enligt fastställd inköpspolicy och rutiner; endast utsedda beställare ska göra inköpen. Dessa har kompetensen om vilka ramavtal som är aktuella. Arbetet fortsätter att förbättra måluppfyllelsen. Antalet ramavtal behöver bli fler samtidigt som innehållet i befintliga avtal ska förbättras och behovsanpassas. Kontaktpersoner utses för att öka kvaliteten i processen liksom att skåpservice ska införas. Utbildning sker löpande för såväl inköpsadministratörer som budgetansvariga rektorer m fl. Inköpsrutinen utvecklas och kundanpassas för att öka tids- och kostnadseffektiviteten. Driftsredovisning Periodens resultat Nämnden uppvisar ett nollresultat för perioden, 187 tkr exkl kompensation för lönerevisionen. Resultat korrigerat med budget för lönerevisionen blir tkr eller en halv procent av periodens budget. Nollresultatet består av ett redovisat underskott på grundskolan vilket i huvudsak vägs upp av överskott på gymnasieskolan som dels hänförs till den interkommunala verksamheten och dels till gymnasiesärskolan. Grundskolans underskott beror på att rektorerna fortsatt redovisar avvikelse mot tilldelade resurser men deras resultat har förbättrats i jämförelse med föregående år. Även gymnasieskolans rektorer uppvisar underbalans för perioden, vilken uppvägs av det interkommunala nettot. Orsaken till gymnasierektorernas underskott är att anpassningen av organisationen till elevminskningen tar tid. Elevströmmarna styr kompetensbehovet och genom att dessa är svåra att prognostisera blir det problem att ligga i fas med den minskade ramen. Åtgärder pågår för att klara verksamheten inom ekonomisk ram. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

13 Prognos Förvaltningens helårsprognos uppgår till tkr, eller drygt en halv procent av kommunbidraget. Samtliga verksamheter prognostiserar att de klarar verksamheten inom ramen. Resultaträkning, tkr Budgetavvikelse jämförelse med 2014 (tkr) Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec Det är däremot variationer inom skolformerna; mellan förskolechefer och rektorer. Den utveckling av resursfördelningsmodellen som gjorts i förskolan innebär ökade förutsättningar för förskolechefer att planera för en ekonomi i balans. Förskolechefer uttrycker att uppföljningsarbetet är stabilare. Grundskolerektorerna beräknar sammanlagt en budget i balans innevarande år vilket innebär en kraftig resultatförbättring i jämförelse med föregående års resultat. Det positiva trendbrottet är bl a ett resultat av effektiva resultatdialoger mellan rektor, stab och verksamhetschef. Särskolan beräknar ett underskott för året liksom att flerspråkscentrum tappar planerade intäkter pga att fjärrundervisning fortsatt inte får bedrivas mellan kommuner. Gymnasieskolans rektorer prognostiserar fortsatta underskott som vägs upp av minskade interkommunala kostnader. Huvudförklaringen till gymnasierektorernas underbalans är eftersläpningar i personalprocesserna kopplat till volymanpassningen. Förskolechefer och rektorer arbetar vidare med åtgärdsplaner för att komma tillrätta med underskotten. För att säkerställa fortsatt hållbar ekonomisk utveckling krävs bl a ett nära samarbete mellan ekonomi-, personalenhet och verksamhet, då det gäller kompetensförsörjning och bemanningsplanering. En pågående översyn av elevpengen ska också bidra till kvalitetssäkringen av analyserna. Förskolan Förskolans årsprognos visar på ett överskott motsvarande drygt tkr. Förskolecheferna bedömer att de ska klara att bedriva verksamheten med planerade intäkter. Förskolecheferna erbjuds stöd/handledning i budget- och prognosarbetet genom ekonom och erfaren förskolechef i kombination. Tolv förskolechefer erbjöds och deltog vid särskild uppföljning inför innevarande prognos. Förskolecheferna pekar på utmaningen i att det trots riktade extra medel, är svårigheter att klara budget i balans vid de små enheterna, framför allt en- och tvåavdelningsförskolor. En annan utmaning är barnfluktuationerna där det för vissa förskolechefer är färre barn än prognosticerat vilket innebär svårigheter att reducera personal under pågående termin, t ex till följd av tapp till fristående enheter. Inför 2016 och framåt ska verksamhet förskola utifrån pågående analys- och utredningsarbete planera för kostnadsanpassningar i förhållande till jämförbara kommuner. Med tanke på detta är det särskilt angeläget med en ekonomi i balans vid årets slut. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

14 Redovisning per verksamhet (Tkr) P eriodens resultat 1) Årsprognos 2) Budget Period Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Nämnden Förvaltningsstaben Serviceenheten Gemensamt Vaktmästarservice Skoltransporter Måltidsservice Förskola Gemensamt Förskolechefer Förskolechefer intraprenader Bank Barnomsorgsavgifter Grundskola Gemensamma resurser Rektorer F Rektorer Rektorer Särskolan Rektorer intraprenader Skolbarnsomsorgs avgifter Flerspråkscentrum Elevvård (CST) Kulturskola + Miljöskola Gymnasieskolan Gemensamma resurser Rektorer Interkommunalt netto Gymnasiesärskolan Total Summa ) Avvikelsen ska förbättras med tkr pga 2015 års lönerevision 0, , ) Årsprognosen beräknas på lön i 2014 års nivå Grundskolan Årsprognosen för grundskolan uppgår till ett sammanlagt nollresultat, trots bedömda underskott för flera rektorer, särskolan och flerspråkscentrum. Generellt har det ekonomiska resultatet blivit bättre från förra året och året dessförinnan. Elevunderlaget är i stigande trend på grundskolan, det gäller även för skolbarnsomsorgen. Fristående aktörer har stått relativt still senaste åren, dock har antalet inskrivna på fristående ökat från vårterminen. Osäkerheter råder inför höstterminen. F-6 rektorernas resultat förbättras med stadig utveckling från bokslut F-6 enheterna prognostiserar budget i balans. Fortfarande redovisas dock negativ balans för flera enheter. Största underskotten finns för Furuparks-, Porsö-, Boskata-, och Hertsöskolan. Bland högstadieskolorna är det Hertsö- och Stadsöskolan som sticker ut med underskott, liksom Björkskatan och Örnässkolan. Montessori som haft stora ekonomiska problem under flera år uppvisar nu överskott för årets första månader och uppvisar en positiv prognos. Även Råneåskolans högstadiedel ser betydligt bättre ut hittills, prognosen ligger på noll. Sammantaget ser det bättre ut för Råneå-, Tunaoch för Montessoriskolan, samtliga med historiska ekonomiska problem. Särgrundskolan Särgrundskolan prognostiserar ett underskott motsvarande tkr. Elevunderlaget minskar för grundsärskolan vilket innebär krav på anpassning av verksamheten. Åtgärder vidtas. Obalansen är delvis ett resultat av organisationsförändringen där grund- och gymnasiesärskolan delades. Nu efter uppdelningen synliggörs konsekvenserna av resursfördelningsmodellen. (Jämför gymnasiesärskolan som prognostiserar ett överskott på tkr). Totalt (grundsär & gymsär) innebär det en prognos på Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

15 1 170 tkr, vilket är på samma nivå som föregående års resultat. En uppföljning av resursfördelningsmodellen ska göras under innevarande år. Flerspråkscentrum Flerspråkscentrum prognostiserar ett underskott motsvarande tkr vilket främst beror på att intäktsprognosen fått revideras ned. Anledningen är att fjärrundervisningen fortsättningsvis inte får säljas till andra kommuner. Gymnasieskolan Årsprognosen är fortsatt positiv och resultatet bedöms uppgå till tkr. Orosområden är att bemanningen på fem skolenheter i Luleå gymnasieskola inte ligger i fas med tilldelade resurser. Vid bemanningsförändringar finns alltid en eftersläpning vilket betyder att anpassningarna inte hinner få full effekt under Gymnasiekolan kan inte fortsättningsvis balansera rektorers obalans mot det interkommunala nettot. Arbete pågår löpande med åtgärdsplaner för skolenheter med prognosticerade underskott. Detta arbete intensifieras under maj för ekonomisk balans från Anpassningar av program och inriktningar har gjorts. Vid anpassning måste dock långsiktiga strategiska personalpolitiska hänsyn tas. Gymnasieskolan precis som övriga skolformer står inför stora svårigheter att kunna rekrytera tillräckligt med kompetens de kommande åren. Investeringsredovisning Barn- och utbildningsnämndens investeringar Barn- och utbildningsförvaltningen har en budget på tkr innevarande år för att tillgodose behovet av inredning och verksamhetsutrustning, datorer, arbetsmiljöåtgärder, åtgärder för att öka tillgängligheten samt mindre lokalanpassningar. Det innebär en ökning för innevarande år när kvarvarande IT-medel ombudgeterades. Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Nettoinvestering Avvikelse De senaste årens återhållsamhet när det gäller investeringar i form av inredning och verksamhetsutrustning märks tydligt i verksamheterna. Luleå kommun har dessutom på grund av överklagningar i avtalsprocessen saknat avtal för att köpa skolmöbler under några år. Under hösten 2014 blev inköpsavtalet klar, vilket medfört att inköp av beslutade investeringar sedan 2012 pågår. Under 2015 har som tidigare år, arbetsmiljöåtgärder, myndighetskrav och enskilda personers funktionsnedsättningar prioriterats. Hittills har dominerande åtgärder främst varit inriktade mot ljudreduktion och tillgänglighetsåtgärder för barn och elever. Några exempel är tillgänglighetsanpassningar på Boskataskolan, ljudreducerande åtgärder på Sundets förskola, Uddens förskola samt Boskataskolan. De medel som finns till förfogande för arbetsmiljöåtgärder bedöms som tillräckliga för året. Konsekvenser av lokalinvesteringar i form av bygg-/utemiljöprojekt, som genererar hyreskostnader. Ett växande Luleå innebär behov av fler förskolor och skolor, både i befintliga och nya bostadsområden. Barn- och utbildningsförvaltningen är i ett läge när befolkningsprognosen visar att antalet barn i åldern Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)

16 0 18 år beräknas öka med barn och elever t o m En positiv ökning som dock medför stora utmaningar för förvaltningen och Luleå Kommun. Investeringsnivån höjs, och omfattar både förbättringar i befintliga lokaler och utökningar med nya förskoleavdelningar och en ny grundskola på Kronan. Alla byggprojekt (nybyggnationer, större lokalåtgärder, utemiljöåtgärder och lokalanpassningar) sker i Stadsbyggnadsförvaltningens regi och i samverkan med förvaltningen. Redovisning av dessa sker i Stadsbyggnadsförvaltningens delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Konsekvenser av dessa investeringar resulterar i hyreskostnader för Barn- och utbildningsförvaltningen. Nettohyror 2015 efter överföring till fritidsförvaltningen är tkr vilket motsvarar 12,8% av förvaltningens totala ram. En strategi för BUN s lokalplanering är att lokalernas andel av kommunbidraget inte ska överstiga 13 %. Behovet av lokaler kommer att öka under kommande planperiod, och därmed ökade hyreskostnader för förvaltningen, vilket inte inryms i nuvarande budgetram. Några exempel på byggprojekt som är beställda av BUF och pågår innevarande år är Tallkronanskolan - projektering av byggnaden pågår; arkitekter arbetar med färgsättning och inredning samt utemiljöns utformning. Förskolor - projektering pågår i Centrum, Gammelstad och på Hällbacken. I centrum påbörjas byggnationen nu och beräknas vara klart november. Byggnaderna i Centrum och i Gammelstad är av modellen prefabricerade hus. Några exempel på pågående och åtgärdade utemiljöer är Prioritering av högre staket och grindar samt utomhusbelysning Björkskataskolans innergård Vintergatan, Munkeberg, Jämtögården, Måttsund och Vitå förskolor -nya staket mm Munkebergskolan, Älven, Hägern och Vitå förskola. Hedskolan kompletteras med lekutrustning från Miljöskolan. Förplanering av nya staket på inhyrd anläggning, Kallkällans förskola Kök - aktuella projekt Skolkök: Ängskolans kök byggs om Förskolekök: Projektering är påbörjat för köken på Ormberget och Dungens förskolor Akuta och nödvändiga åtgärder i Örnässkolans kök (ett av förvaltningens två produktionskök) är utförda. Renovering av Antnäs och Älvens förskolekök är klara. Nytt kök och matsal på Furuparksskolan färdigställdes vintern Åtgärder i förvaltningskontoret på plan 5 är genomförda. Den verksamhet som haft kontor i hamnmagasinet har flyttat tillbaka till förvaltningskontoret. Barn- och utbildningsnämnd, uppföljning period (16)