Projektlaborationer VT-2016
|
|
- Alf Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektlaborationer VT-2016 Nedan finns korta sammanfattningar av de 16 olika projekten du kan välja bland om du väljer att göra Projektlaborationen. Bo Åkerström, Infektionsmedicin Projektlaboration, Cellbiologi, T1, Läkarlinjen Bo Åkerström och Martin Cederlund, avd. för infektionsmedicin, BMC B14 Cellcykel-reglering och antioxidationsförsvar SYFTE: Laborationen går ut på att mäta mrna- och proteinnivå av de cellcykelreglerande generna p21 och p53, och antioxidationsgenerna A1M och HO-1, i leverceller som utsätts för oxidativ stress från omgivningen. BAKGRUND: Oxidativ stress, dvs tillstånd med förhöjda mängder av oxiderande ämnen, t.ex. fria radikaler, orsakar kemiska förändringar i cellen, bl.a. på membraner och DNA. De starkt oxiderande järnatomerna i hemoglobinets heme-grupp är en av de vanligaste källorna till oxidativ stress. Skadliga mängder av heme bildas vid blödningssjukdomar och hemolytiska tillstånd. Skador från oxidativ stress aktiverar system som leder till cell-cykel arrest och reparation av skadorna. Cellerna försvarar sig också mot oxidativ stress genom att syntetisera antioxidationsproteiner. p53 och p21 är två proteiner som reglerar cell-cykel arrest, och A1M (alfa-1-mikroglobulin) och HO-1 (heme oxygenas-1) är två antioxidationsproteiner. METODER: Cellodling, PCR, SDS-PAGE och Western blotting Laborationen pågår ca 3 dagar Madeleine Durbeej-Hjalt, Muskelbiologi Muskeldystrofi och träning Muskeldystrofi är ett samlingsnamn på en grupp sjukdomar som leder till att musklerna gradvis bryts ned och ersätts med fett och bindväv. Vi studerar en allvarlig form som leder till för tidig död; kongenital (medfödd) muskeldystrofi med lamininbrist. Sjukdomen är i regel ärftlig, och det finns för närvarande ingen botande behandling trots att den bakomliggande genetiska orsaken är känd. Vi använder oss av olika musmodeller för att kartlägga sjukdomsmekanismer och utvärdera nya behandlingsmetoder. I laboratoriet har vi fått mycket positiva resultat både genom att ersätta den felaktiga genen med en korrekt (s.k. genterapi) och med farmakologisk behandling. I projektlaborationen kommer ni att undersöka om möss som till synes har botats från kongenital muskeldystrofi också skyddas mot träningsinducerade muskelskador. Djurförsök ingår i laborationen. Den pågår under 2 dagar Anna Hultgårdh, Kärlväggsbiologi.
2 Ateroskleros Den vänstra bilden visar insidan på ett friskt kärl och den högra visar ett kärl där ett aterosklerotiskt plack har bildats. Det finns bra och dåliga plack. Ett dåligt plack kan orsaka hjärtinfarkt och stroke, vilka är bland de vanligaste orsakerna till död och invaliditet i västvärlden idag. Vår forskargrupp studerar orsaker till att vissa plack blir dåliga. Under projektlaborationen får studenterna ta fram mikroskopiska preparat på friska kärl och på kärl med plack från mus. Med hjälp av immunohistologiska tekniker får de sedan identifiera specifika strukturer i placken. Hur kan de olika strukturerna påverka utvecklingen av bra och dåliga plack? Laborationen utförs under 2 dagar Tomas Leanderson, Immunologi Analys av immunsystemets celler Syfte Övergripande målsättningen är att få inblick i metoder som används i immunologisk och cellbiologisk forskning. Genomförande Vi använder lymfoida organ från laboratoriemus. Med olika flourescensmetoder kommer vi att mäta antal och organisation av immunsystemets olika celltyper i lösning såväl som i vävnad. Laborationen utförs under 2 dagar Edgar Pera, Stamcellscentrum We will offer a research project, in which the mouse is introduced as a genetic model to study the role of Vitamin A metabolism during pancreas development with high relevance to type-1 diabetes. The 5-day lab rotation offers hands-on experience in molecular biology, embryological and histological methods. The students will
3 apply plasmid DNA restriction digest, immunofluorescence analysis, and hematoxylin & eosin staining. Jenny J Persson, Exakt projektplan meddelas senare Projektet kommer att handla om bakterieinfektioner. I försöken studeras makrofager, som är viktiga celler i det medfödda försvaret mot bakterier. Dessa celler odlas och infekteras i cellkultur. Makrofagernas förmåga att reagera på bakteriemutanter studeras med hjälp av olika analysmetoder. Laborationen utförs under ca 2,5 dagar Karin Stenkula, Glukostransport och proteintrafficking I laborationen används cellbiologiska tekniker för att analysera primära fettceller från isolerade från fettväv (isolerade från Sprauge-Dawley råtta). Celler kommer sedan transfekteras med plasmid för att uttrycka GLUT4-GFP. Dag 2 kommer ägnas åt analys med total internal reflection flourescence (TIRF) mikroskopi. Cellerna kommer monteras i kammare och de dynamiska förflyttningarna av GLUT4 innehållande vesikler (GSV) kommer följas över tid (ca 2 min time-lapse). Genom att jämföra GLUT4 dynamik i basala och insulin stimulerade celler illustreras förflyttning av GLUT4 från intracellulära delar till plasma membranet där GLUT4 diffunderar ut i plasma membranet och därmed kan facilitera glukostransport från blodet in i cellen. Laborationen illustrerar en högteknologisk mikroskopimetod för att studera metabola processer i levande celler, där man kan studera molekylära mekanismer på subcellulär nivå. Teorin kring detta, förutom själva förfarandet vid laborationen, kretsar kring signaltransduktion (insulin->insulin receptor->intracellulär signalering->glut4 translokering->glukosupptag). Man kan även beröra diabetes, insulinresistens, betydelse av fettväv för metabol kontroll. Laborationen pågår under ca 2 dagar. Lena M Svensson, Immunologi Leukocyte Migration Lab (Lena M Svensson) Cell migration is a universal process central to tissue formation during embryonic development, wound healing and coordination of immune and inflammatory responses. For a robust and functional immune system, immune cells need to acquire the capacity to migrate in response to environmental cues such as infection or tissue damage. For example, migration of naïve T lymphocytes into lymphoid organs, where they may encounter cognate antigen for the first time, is essential for their subsequent activation, differentiation and elaboration of effector functions. On the other hand, if migratory responses are compromised or over-exuberant, this could lead to failure to resolve infections on one hand, or autoimmune disease on the other. Aim of the project: Testing patient samples if they have a genetic disease called Leukocyte Adhesion Deficiency III (LADIII). Intergrins play a crucial role in cell adhesion and
4 migration and therefor of great importance to be regulated, which is highlighted in this inherited syndrome known as LADIII (Svensson Nature Medicine 2009). These patients express normal amount of integrins, but they fail to be able to signal. Do to this defect in signalling the patients immune cells are not able to migrate and therefore the patients have an impaired immune defence and will die within months, if not receive a bone marrow transfection. The students will analyse immune cells of 3 patients to determine if these have the disease or not and compare that to healthy subjects. This involves investigating the ability of lymphocytes to migrate and their expression pattern of specific surface molecules (Integrins). The methodology includes cell culture, cell staining and analysis with Flow cytometry and time-lapse microscopy. Laborationen pågår under 2 dagar Knut Kotarsky, Immunologi Isolation, characterization and activation of T cells. Mucosal Immunology group. Importance of retinoic acid signaling during priming of CD8αβ T cells for the early expansion of these cells. Labhandledare Knut Kotarsky, Immunologi BMC D14 Följdsjukdomar orsakade av Vitamin A brist är fortfarande väldigt vanliga i stora delar av Afrika och Asien, men finns även i Sverige i samband med leverfunktionsstörningar, tarmsjukdomar som minskar upptaget av A vitamin och bristfälligt näringsupptag av Vitamin A. Vitamin A brist i människor resulterar i sämre kontroll av virusinfektioner, med svårare komplikationer och ökad dödlighet som följd. Även i djurmodeller har detta bekräftats. Ökad mängd av vitamin A under virusinfektioner hjälper i viss mån till att förkorta och förbättra sjukdomsförloppet. De molekylära/ cellulära orsakarna är inte helt klarlagda ännu. CD4 T hjälparceller har studerats av några forskargrupper. Vi håller på att kartlägga hur retinolsyra (som bildas av Vitamin A) påverkar cytotoxiska CD8 T celler. Dessa celler är ansvariga för att avdöda virusinfekterade celler och cancerceller. Våra nuvarande resultat visar att cytotoxiska CD8 T celler behöver retinolsyra (RA) medan de utbildas av dendritiska celler i våra lymfkörtlar. CD8 celler som bildas utan tillgång till retinolsyra uttrycker mindre av de molekyler som behövs för att utföra deras slutgiltiga funktion: avdöda virus-infekterade celler. Då vi mätte deras cytotoxiska respons, avslöjades det att de avdödar målceller sämre än kontrollcellerna. Vi har också sett att CD8 T celler som saknar RA-signalering expanderar mer efter antigenstimulering. I denna laboration kommer vi att isolera CD8 T celler från mjälte och lymfnoder från kontrollmöss och möss där CD8 T celler har en blockering i retinolsyra signaleringen. T celler kommer att aktiveras in vitro och odlas i cellkultur. Sedan tas prover av kultursupernatanten som så småningom kommer att analyseras av förekomsten av cytokiner (IL-2 och INFgamma). Cellerna kommer att färgas med antikroppar och analyseras med hjälp av flödescytometri. Planerad tid i labbet: ca 3 labdagar + 3 möten (introduction, data-analys för FACS och cytokiner, sammanfattande möte).
5 I laborationen används lymfoida organ isolerade från möss. Marcus Svensson Frej, Eosinofilers biologi Lokalisering av eosinofiler i tarmvävnad och lymfoida organ under homeostas och inflammation Bakgrund: Eosinofiler är en relativt ovanlig celltyp i det medfödda immunförsvaret; eosinofiler utgör under homeostas ca 1-3% av immunceller i blodet. Eosinofiler lokaliserar också till olika vävnader, inklusive tarmens slemhinna, under homeostas. Under vissa immunresponser och inflammatoriska processer sker en anrikning av eosinofiler i den drabbade vävnaden. Historiskt sett förknippas eosinofiler ofta med infektioner med multicellulära parasiter, men eosinofilanrikning sker också under andra typer av inflammatoriska processer, t ex kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD).Vår forskning syftar till att försöka klarlägga eosinofilers funktion såväl under inflammation som under homeostas, med ett speciellt fokus på eosinofiler i tarmens slemhinna och dess dränerande lymfkörtlar, de mesenteriska lymfkörtlarna (MLN). Vi har bl a visat att eosinofiler, utöver att anrikas i inflammerad tarmvävnad, också kan detekteras i de mesenteriska lymfkörtlarna under parasitinfektion. Eftersom lymfkörtlarna är det organ där adaptiva immunresponser startas är vår hypotes att eosinofiler kan delta i regleringen av de adaptiva immunreaktionerna. Projektlabben: Frågeställning:I projektlabben kommer vi att undersöka var eosinofiler lokaliserar inom de organ där de anrikas (tarm och MLN). Vi kommer att jämföra tarm och lymfkörtelvävnad från parasitinfekterade möss med motsvarande vävnad från oinfekterade kontrollmöss, och bestämma var eosinofiler lokaliserar inom vävnaden i förhållande till andra immunceller i dessa vävnader (CD11b+ celler för tarmen; CD4+ T celler och CD19+ B celler för lymfkörteln). Metod:Tekniken vi ska använda är immunofluorescensmikroskopi. Här använder vi specifika antikroppar som binder till ytreceptorer unika för olika celltyper (CD4, CD19, CD11b, SiglecF för eosinofiler). Antikropparna inkuberas med tunna vävnadssnitt från den aktuella vävnaden, och kan på så sätt märka in de celler vi är intresserade av. Eftersom antikropparna är konjugerade till fluoroscerande antikroppar kan de sedan detekteras med ett fluorescensmikroskop. Laborationen pågår under två dagar Udo Häcker, Utvecklingsbiologi i invertebrater Reglering av intestinala stamceller i fruktflugan Drosophila.
6 I detta projekt kommer du att arbeta med flugor som bär en mutation i dystroglycan (Dg) genen, som kodar för en extracellulär matrix receptor. Dystroglycan är en del av dystrofin - associerat protein komplex (DAPC ), som krävs för muskelcellernas integritet och neuronal utveckling hos ryggradsdjur. Mutationer i många av de DAPC gener är associerade med muskeldystrofi och ett brett spektrum av avvikelser i hjärnans utveckling. Dessutom spelar dystroglycan en viktig roll i epitelceller och i förmågan av epiteliala tumörer att metastasera. I vårt labb använder vi Drosophila modellsystemet för att undersöka vilken roll dystroglycan har i regleringen av epiteliala stamceller, särskilt stamceller som finns i flugans tarm. Dessa stamceller kan visualiseras med hjälp av reporter transgener som har integrerats i flygans genom. Du kommer att använda dig av två olika transgena flygstammar : " Delta - lacz " flugor som uttrycker β - galaktosidas i stamceller och " escargot > GFP " flugor som uttrycker GFP i stamceller och enteroblaster. Dina arbetsuppgifter kommer att vara att a) isolera genomisk DNA från Dg mutanta flugor och kartlägga den molekylära defekten i Dg allelen med hjälp av PCR och agarosgelelektrofores, b) Utför en Dg-färgning för att lokalisera Dg i tarmen, c) Utför en β - galaktosidas färgning på Delta - lacz - uttryckande tarmar för att visualisera stamceller och d) Utsätta flugor som innehåller en Delta > lacz eller esg > GFP reporter till cell stress med hjälp av DSS (Dextran sulfate sodium), dissekera deras tarm och analysera effekten på stamceller och enteroblaster. Laborationen pågår sammantaget under 3 heldagar Stefan Baumgartner, Utvecklingsbiologi i invertebrater Sedan 20 år tillbaka har man kunnat läsa i läroböcker att den första bevisade gradienten i embryot hos bananflugan Drosophila uppstår genom att Bicoid-proteinet syntetiseras vid den främre polen, för att därefter diffundera till den bakre delen av det preblastodermala ägget. Denna dogm av en Nobelpristagare vederlags nu av vårt labb i Den morfogenetiska gradienten bildas helt enkelt av att det är bicoid-mrna som föreligger som gradient. En viktig fråga nu är naturligtvis hur denna mrna-gradient i sig själv uppkommer utifrån det bicoid-mrna som är lokaliserat till den anteriora polen i det obefruktade ägget. Vi föreslår en modell som inbegriper att bicoid-mrna frigör sig från den anteriora polen efter befruktningen och transporteras, med hjälp av Staufen-proteinet och kända proteinmotorer som dynein och kinesin, längs ett mikrotubuli-nätverk i ägget. Ni kommer isolera genomisk DNA och och använda DNA för att utföra ett PCR experiment samt in situ hybdrisering för att upptäcka uttrycksmönstret av bicoid genen. Laborationen pågår sammantaget under 3 heldagar Eva Degerman/Eva Ohlson, Signaltransduktion Studier av insulinsignalering i fettväv med hjälp av westernblot analysmetodutveckling Bakgrund. Insulinstimulering av fettceller leder via olika signaleringsvägar till ökat glukosupptag och upplagring av fett i form av triglycerider. Dessutom leder
7 insulinstimulering till hämning av lipolys. Oftast använder man sig av isolerade fettceller då man studerar insulineffekterna. I vissa fall är det av betydelse att kunna simulera vävnadsbitar, framförallt då man är intresserad av extracellulärmatrix betydelse för signaltransduktionen. Vid isolering av celler tar man ju ut cellerna från sin normala omgivning vilket säkert påverkar signaleringen. Dock är det av olika anledningar svårt att få celler i vävnadsbitar att svara på hormoner. Mål. Att delta i forskargruppens initiala försök att sätta upp metod för att studera cellsignalering i vävnadsbitar. Metod. Fettväv från råtta klipps i mindre bitar och stimuleras med och utan insulin i inkubationskärl. Efter stimulering homogeniseras vävnaden i buffert med proteas och fosfatashämmare. För analys av insulinsignaleringssvar undersöks bl.a fosforyleringsgraden av PKB, ett nyckelenzym i insulinsignaleringskedjan. Metoden är SDS-PAGE följt av western blotting där man i slutsteget med hjälp av antikroppar kan undersöka specifika proteiner och fosfoproteiner. Laborationen pågår under ca 2,5 heldagar Maria Thereza Perez, Oftalmologi Energikris vid näthinnesjukdomar Den tunna näthinnan (eller retinan) i bakre delen av ögat klarar den enastående uppgiften att skapa en bild som innehåller information om bl.a. form, färg och rörelse genom att omvandla ljus till elektriska och kemiska signaler. Kraftig eller bestående instabilitet i t.ex. blodförsörjning till näthinnan eller annan sjukdom kan leda till näthinnecelldöd. Till skillnad från näthinnor hos många lägre ryggradsdjur saknar den mänskliga näthinnan förmågan att regenerera. Detta medför att de ljuskänsliga syncellerna (d.v.s. fotoreceptorerna) eller gangliecellerna går förlorade vid en rad sjukdomar som vid glaukom (grönstarr), diabetes, Retinitis Pigmentosa (RP), näthinneavlossning, och åldersrelaterade makuladegeneration (gula fläcken-sjukan). Näthinnecelldöd leder till synnedsättning och eventuellt blindhet och vid RP, som orsakas av mutationerna i fotoreceptorspecifika gener och drabbar ~1 på 3500 personer, kan nedsättning i vissa fall vara märkbar redan vid mycket tidig ålder. Fotoreceptorernas metabola krav är synnerligen höga, eftersom de måste anpassa sig till ständiga förändringar i ljusnivåer från mörker till ljus. Överlevnaden av fotoreceptorer bygger således under fysiologiska förhållanden på tillgång till (och adekvat) utnyttjandet av energisubstrat. Under patologiska tillstånd, är fotoreceptorernas överlevnad även beroende av deras förmåga att utlösa, eller åtminstone reagera på, kroppsegna skyddande mekanismer. Vi har nyligen visat att även om molekyler med neuroprotektiva egenskaper produceras mycket tidigt i alla sjukdomstillstånd som påverkar fotoreceptorer, kan dessa celler inte alltid utnyttja dem. Detta kan bero på att kvarvarande fotoreceptorer försöker upprätthålla sin normala signalering, åtminstone initialt, trots en pågående degeneration. Det i sin tur leder sannolikt till en ännu större påfrestning och större energiförbrukning, vilket kan eventuellt bidra till att påskynda cellernas död, åtminstone i vissa fall. En energikris kan inträffa även i diabetes när blodsockernivå plötsligt är normaliserade efter många år av hyperglykemi och en försämring av retinopati har observerats hos vissa patienter efter insättande av glykemisk kontroll. Syftet med studierna är att testa substanser som minskar den funktionella belastningen i näthinnan under kritiska perioder (i början vid RP och under
8 normalisering av glykemiska nivåer i diabetes). Dina arbetsuppgifter kommer att vara: 1) att lokalisera (med hjälp av immunohistokemi) markörer för mitokondriell dysfunktion i näthinnor från normala möss och möss med RP; 2) att dissekera näthinnor; 3) att dissociera retinala celler för odling. Laborationen pågår under ca 2,5 heldagar Dan Holmberg, Autoimmunitet, Sektionen för Immunologi Study the inflammation of the endocrine pancreas during diabetes. Background The pancreas is the site of insulin production. Insulin is produced by β- cells within the endocrine pancreas (in islets of Langerhans), and released to the blood circulation. Insulin is required to control blood-glucose homeostasis and without sufficient insulin production, we will become diabetic. In our research group, we study inflammation of the pancreas during autoimmune diabetes. For this purpose we use an animal model of the human autoimmune disease type-1-diabetes. The nonobese diabetic (NOD) mouse spontaneously develops inflammation of the endocrine pancreas. The inflammation of the endocrine pancreas is called insulitis. The recruitment of auto-reactive leukocytes (mainly T-cells) causes destruction of the insulin producing cells within the islets of Langerhans, and with increasing age, NOD mice will become diabetic. The diabetes incidence of NOD mice is 70-80% for females and 20-30% for male mice. Aim To understand the cellular and molecular details of the autoimmune process of diabetes in the NOD pancreas. We aim to follow the progression of insulitis over time. Method We isolate pancreases from NOD mice at different ages and analyze the progression of insulitis. The tissue is processed for immunohistochemistry by sectioning thin slices of the pancreas tissue and staining these sections for several markers inflammation as well as remaining pancreas function. Laboartionen pågår under ca 2 heldagar Jitka Petrlova, medfödd immunitet, Avd för Infektionsmedicin Structural and functional studies of host defense molecules Aims To investigate structural and functional properties of heparin cofactor. Background Host defense peptides (HDPs) play important role in a first line of defense agents invading microorganisms in blood and at the epithelial surfaces. Recent studies have shown that cationic and amphipathic HDPs of innate immune system are multifunctional and the effects are anti-microbial, anti-inflammatory, immune modulating, chemotaxis and angiogenesis. Our research on novel aspects of the innate immune response activated during infection and wounding, has demonstrated that proteolytic cascades involving the complement and coagulation systems generate several novel bioactive HDP with antimicrobial and immunomodulatory activities. The serine proteinase inhibitors (serpins) have evolved into a family of structurally related molecules with diverse functions in human biology. Heparin
9 cofactor II (HCII), which is present in human blood, inhibits proteases of the coagulation cascade. We have shown that proteolytically activated HCII forms are detected during wounding, and in association with bacteria. Protease-induced uncovering of cryptic epitopes in HCII transforms the molecule into a host defense factor, representing a previously unknown regulatory mechanism in HCII biology and innate immunity. Specific goals: This project will be focused on a production and purification of recombinant HCII by bacterial system (E.coli). The recombinant proteins will be tested for anti-microbial and anti-endotoxin activity by various assays, methods and cell model systems. Significance As presented in this plan, our studies on new host defense systems such as HCII and apoe isoforms, along with definition of actions and various biological roles in vivo, are of high medical and physiological relevance. The findings are instrumental for our understaing of the biological roles of host defense molecules, and important for the development of novel preventive measures for infections. If interested in this project, contact: Jitka Petrlova (jitka.petrlova@med.lu.se) Laborationen pågår ca två heldagar.
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merAktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:
Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merIMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager
IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12
T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merVad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merFörklara de egenskaper hos cellens "byggstenar" som utnyttjas för att upprätthålla cellens integritet och understödja livsfunktionerna.
Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU)) d f b d k d k h 1(5) LÄKA13 Cellbiologi 18 högskolepoäng (hp) Nivå G1N Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs
Läs merKroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk
Läs merLöslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion
Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Johan K. Sandberg Docent, Rådsforskare, gruppledare Web: ki.se/cim/sandberg Centrum för Infektionsmedicin LPS co receptorn CD14 frisätts
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merKliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet
Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Molekylärbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK151C Bt3 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-12 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Tillåtna hjälpmedel är lexikon. Dock
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merREHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Läs merPRESSMEDDELANDE 2011-10-03. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011. Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann. Ralph M.
PRESSMEDDELANDE 20-0-03 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 20 skall delas, med ena hälften gemensamt till Bruce A. Beutler och Jules
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel
Läs merPerspektiven och Immunologi
Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merFÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2006-2008
1 FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2006-2008 2006 1. Aterosklerosforskning (tillsatt) 2. Cellkontakter som styr
Läs merTentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 14 januari -2012 Skrivtid: 240 min Totalpoäng:
Läs merTema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013
1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad
Läs merCELIAKI (glutenintolerans)
CELIAKI (glutenintolerans) - när immunförsvaret slår fel MARIE-LOUISE HAMMARSTRÖM Klinisk mikrobiologi, Immunologi Kunskapsveckan 2018-10-31 CELIAKI Glutenintolerans Gluten Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom
Läs merSlutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H ) Caroline Fossum. Bakgrund
Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H1250173) Caroline Fossum Bakgrund Det SLF finansierade projektet Immunprofylax hos gris (liksom det nu pågående Formasprojektet Riktad immunmodulering för
Läs merKort beskrivning av analyterna i 42-plex
1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merSlurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit
Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Övergripande måluppfyllelse: Projektet startades med tre målsättningar, vilka samtliga har uppnåtts under projektets
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merFÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2005-2007
1 FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2005-2007 2005 1. Jonkanalers molekylära funktion (tillsatt) 2. Diabetesforskning
Läs merÖgonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka
Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merMed hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv
Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merLycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-06-01 Skrivtid: 4 timmar 08:15-12:15 (P245) Poängfördelning: Karin Franzén Pia Wegman Sabina
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merFrida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm
Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens
PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten
Läs merHoming. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till
Läs merVad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham
Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer
Läs merDel 8. Totalpoäng: 10p.
Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden
Läs merb) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merLäkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)
BIMA43 Patobiologi och farmakologi Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) 2017-04-07 Johan Andersson Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Föreläsningens innehåll!
Läs merHur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?
Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merLägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.
Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merKopplingen atopi - eksem.
Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt
Läs merMitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merApoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Läs merAnemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv
Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merAntikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.
Läs merBiologiska Rytmer och Sömn
Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt
Läs merLäkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Läs merModern biologi för icke-biologer, 6 hp, 2011
Modern biologi för icke-biologer, 6 hp, 2011 17 oktober 2011 (Modern Biology for non-biologists, this time the course will be given in Swedish) Arbetar du i projekt inom fysik, kemi, teknik och biologi
Läs merTentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!
Läs merBIMA46, Biomedicin: Molekylär cellbiologi, 10 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Cell Biology, 10 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten BIMA46, Biomedicin: Molekylär cellbiologi, 10 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Cell Biology, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs merDesign Service Goal. Hantering av demonterbara delar som ingår i Fatigue Critical Baseline Structure List. Presentatör
Design Service Goal Hantering av demonterbara delar som ingår i Fatigue Critical Baseline Structure List Presentatör Thobias Log Flygteknisk Inspektör Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merFOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merSnart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen
1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes
Läs mer/Molekylär Fysiologi: version
/Molekylär Fysiologi: version 2010-10-14 Kursbok: "Animal Physiology second edition Hill, Wyse, Anderson 2008. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av Lodish m.fl., eller Molecular biology of
Läs merBiologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B
KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och
Läs merAtt använda immunförsvaret vid behandling av cancer
Att använda immunförsvaret vid behandling av cancer Jonas Mattsson, M.D., Ph.D. Professor in Cell Therapy Center for Allogeneic Stem Cell Transplantation (CAST) Karolinska University Hospital 2 Immunologi
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merα1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken
α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas
Läs merKundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merAgenda. Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5.
Agenda Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5. Dennis, Jerry och Gun. 30 min. 09:00 Intro. (Agendan, lokaler, m.m.) Dennis / Jerry/Gun 15 min 09:15
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs mer) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merAbD Serotec Focus Immunohistokemi. Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007
AbD Serotec Focus Immunohistokemi Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007 10 minuters presentation om ô Om oss ô CD3 ô CD19 ô Cd4 ô S-100 och ER-beta ô HISTAR Vilka är AbD Serotec? É Serotec É
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs mer