Bottenundersökning av Gårvik & Solvik

Transkript

1 Bottenundersökning av Gårvik & Solvik Projektnr: Projekt/uppdrag/ärende: Frog har på uppdrag av Munkedals kommun (genom arkitektbyrån Contekton) genomfört bottenundersökningar av Gårvik i Gullmarfjorden samt Solvik i Saltkällefjorden. Deltagande personer: Robert Eriksson (dykare, marinbiolog), Per Holmberg (reservdykare) samt Christian Karlsson (dykledare). Rapport upprättad av: Robert Eriksson Rapport skapad datum: Granskad av: Bill Söderberg Reviderad datum: FROG Marine Service AB Lergodsgatan 1 24 h service phone: Org. nr: BG: SE Göteborg +46 (0) VAT: SE Bank: Sparbanken Öresund Sweden Fax: +46 (0) info@frog.se P:\Utvecklingsavdelningen\Webbredaktör\Tillväxtenheten\Samhällsplaner\Detaljplaner\Bergsvik\Bottenundersökning Utkast 2.docx, Inspektionsrapport FMS RA04,

2 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND INSPEKTION METOD RESULTAT GÅRVIK SOLVIK DISKUSSION & SLUTSATSER BILAGOR FÖRTECKNING FOTON & FILMER CD MED ORIGINALFOTON & FILMER Sida 2 av 28

3 1. Sammanfattning Föreliggande rapport beskriver resultaten från den bottenundersökning som genomfördes 21-23/ Transektdykningarna visar på mer eller mindre vegetationsfria bottnar. Faunan är typisk för grundare havsområden. Bottnarna består generellt av silt på vattendjup större än 5 meter, medan de grundare bottnarna mer eller mindre består av sand. De senare bottnarna är tydligt påverkade av vågrörelser. På många ställen finns musselbankar. Detta gäller för både Gårvik och Solvik. Vattenomsättningen tycks god i båda lokaler. Inga uppenbara hinder för utökning av befintlig småbåtshamn kunde ses mot bakgrund av den genomförda botteninspektionen, ej heller mot bakgrund av de översiktliga undersökningarna vid tänkta badområden. Varken vid Solvik eller Gårvik kunde farliga föremål hittas vid tänkta badområden. 2. Bakgrund Munkedals kommun avser att utöka de befintliga småbåtshamnarna vid Gårvik i Gullmarfjorden samt Solvik i Saltkällefjorden. Inför detta krävs underlag vilka beskriver naturvärden, topografi, hinder, faror för badande mm. Kommunen genom arkitektbyrån Contekton anlitade Frog för att genomföra en bottenundersökning, i syfte att belysa ovan nämnda frågor. Se figur 1, nedan, för undersökningslokalernas geografiska läge. Solvik Gårvik Saltkällefjorden Gullmarfjorden Figur 1. Undersökningslokalerna Gårvik samt Solvik. Kartkälla Eniro Överlagd grafik: Frog. Sida 3 av 28

4 3. Inspektion 3.1. Metod Denna rapport är en sammanställning av de dyk som utfördes 21-23/9 2011, av marinbiolog och miljövetare Robert Eriksson. Med i dyklaget var Per Holmberg samt Christian Karlsson i egenskap av reservdykare/fältassistent respektive dykledare. Botteninspektionen genomfördes i respektive undersökningsområde genom att en eller flera GPS-positioner markerades med boj och sänke, alternativt med markering på land. Från dessa positioner genomfördes dykningar längs transektlinje. Vid särskilt utpekade områden genomfördes översiktlig botteninspektion med sökmönster. All undervattensnavigering skedde med syftkompass. Se figur 2 & 3,nedan för provtagningsplan. Transekterna skapades genom att ett måttband sträcktes över botten i avsedd riktning/kurs. I varje transektmeter uppskattades täckningsgrad och art av förekommande alger och kärlväxter. Sedd fauna beskrevs till art om möjligt. I de fall då bandtången Zostera marina fanns längs transekten, lades en ram med sidan 25 cm över måttbandet. Samtliga skott inom ramen räknades, och multiplicerades med faktorn 16 för att få uppskattning av skottäthet per kvadratmeter. Därefter beräknades medelskottätheten. I de fall då eventuella hinder eller faror för badande observerades i transektens riktning alternativ vid transekten, filmades föremålets läge (längd av transekt), för att på så sätt gett möjlighet att tillsammans med basposition samt transektens riktning i grader uppskatta ungefärlig position på hindret/faran för badande. Figur 2. Provtagningsplan Gårvik. Transekterna 1-8 är markerade. Ungefärlig basposition är indikerade med punkt omskriven av cirkel, och numrerad T1 för transekt 1, T2 för transekt 2 osv. Transekternas riktningar är indikerade med vit heldragen linje. Grönrastrerade områden indikerar översiktlig undersökning av botten (ej transektbaserad). Kartkälla Google Earth Överlagd grafik: Frog. Sida 4 av 28

5 Figur 3. Provtagningsplan Solvik. Transekterna 1-4 är markerade. Ungefärlig basposition är indikerade med punkt omskriven av cirkel, och numrerad T1 för transekt 1, T2 för transekt 2 osv. Transekternas riktningar är indikerade med vit heldragen linje. Grönrastrerade områden indikerar översiktlig undersökning av botten (ej transektbaserad). Kartkälla Google Earth Överlagd grafik: Frog. Transekterna avser att på ett systematiskt sätt beskriva bottenbeskaffenheten i områdena. Transekternas startpositioner togs ut med hjälp av flygfoton över området, och transekternas riktning i grader fastställdes i jämförelse med sjökort och projekterad utformning av planerade samt befintliga båtplatser. Under botteninspektionen antecknades följande: 1) längd på transekt, 2) skottäthet av bandtång, 3) fauna sedd längs transekten, 4) bottenbeskaffenhet (silt/sand/sten/block), 5) djup längs transekt, 6) algtäckning & art längs transekt samt 7) övriga data relevanta för undersökningstypen och beställarens frågeställning. Vidare filmades samtliga transekter och typiska/representativa bottenområden för undersökningslokalerna som helhet. Förteckning över dessa filmer återfinns i bilaga 1, medan filmer i digitalt format finns på bilagd CD. Stillbilder togs från merparten av baspositionerna i samma riktning som transekten, samt i ca 45 grader vänster och höger om respektive transekt. Dessa foton finns tillsammans med övriga foton vilka beskriver omgivningarna på bilagd CD skiva. Sida 5 av 28

6 4. Resultat Dagarna då bottenundersökningarna skedde, föregicks av dagar med stark vind och häftigt regn. Därav rådde tämligen stark avrinning från land, vilket vid undersökningslokalerna gav dålig sikt på grunt vatten (0-5 msw 1 ). Eftersom sikten var så pass begränsad, har undervattenskameran haft svårt att fokusera. Det mänskliga ögat är dock mer känsligt än filmkameran, varför iakttagelser även beskrivs i löptext enligt nedan. Filmerna tagna vid respektive transekt finns på bilagd CD. Foton tagna ovan vattenytan finns på samma CD. Samtliga transekter har bjudit på tämligen likartad flora och fauna, i vart fall om man ser grunda och djupare bottnar var för sig. Typiskt har varit att de djupare bottnarna (4-5 msw och djupare) bjudit på siltigare substrat än de grunda bottnarna. På de djupare bottnarna har torsken Gadus morhua i storlekar kring cm varit vanlig, likaså ormstjärnor från släktet Amphiura, exempelvis Amphiura chiajei samt A. filiformis. På dessa bottnar har även sjöstjärnan Asterias rubens, eremitkräftan Pagurus bernhardus kunnat ses i tillägg till blåmusslor Mytilus edulis och hästmusslan Modiolus modiolus. Se exempelvis figur 4 och 5, nedan. I de fall då botten varit flack, saknas dessa musselbankar, och istället ser vi en homogen siltig botten, i vilken musslor, ormstjärnor m.fl. finns nedgrävda. Se figur 6, nedan. Figur 4. Typisk botten för lokalerna Gårvik och Solvik avseende bottnar kring 2-3 meters djup. Musselskal, sjöstjärnor och enstaka lösa ruskor av alger kunde ses. Denna bild kommer från filmen Solvik T2. 1 Msw, Meters of Sea Water, vattendjup i meter. Sida 6 av 28

7 Figur 5. Bild från större sammanhängande musselbank, här med ett stort antal sjöstjärnor. Bilden kommer från filmen Gårvik T4 felmärkt djup del. Oskärpan i bilden beror på utsötat vatten vilket gett fokuseringsproblem. Figur 6. Typisk flack botten i Gårvik djupare än 5 msw men grundare än 10 msw. Groparna som syns i botten är sifonen från okänd art av mussla. Här syns också ormstjärnor samt fisk från smörbultfamiljen. Bilden är tagen från filmen Gårvik T7. Musslor har på flertalet ställen bildat musselbankar (se figur 5 ovan), där musselskalen i sig bildat hårdbotten på vilken mindre exemplar av havsnejlikan Metridium senile m.fl. kan etablera sig. Kring dessa bankar har även enstaka exemplar av den stora arktiska sjöstjärnan Marthasterias glacialis visat sig. Mellan de större musslorna skymtas flera mindre arter såsom hjärtmusslorna Cerastoderma edule och C. glauca. Makroalger och kärlväxter har helt saknats på dessa djupare bottnar, så när som på enstaka lösa ruskor av alger eller enstaka lösa skott från bandtång. På de grundare bottnarna är substratet ofta sandigare. I somliga fall blandas denna sand med silt. Botten är tämligen styv och de flesta transekter bjuder på tydliga tecken av vågverkan i form av tvärräfflor i sanden. På dessa grundare bottnar ser vi längs vissa transekter bandtången Zostera marina, hårnating Ruppia maritima, samt flertalet fucusarter såsom Sida 7 av 28

8 Fucus serratus och F. vesiculosus. Vi kan även se begynnande musselbankar i form av små juvenila musslor. Se figur 7 nedan. Figur 7. Bild av begynnande blåmusselbank. Sandmaskens exkrementhögar syns i bilden. Bild tagen från filmen Gårvik T1, på djup 1-2 msw. Andra vanliga algarter (på grundare vatten) var korvtången Scythosiphon lomentaria, karragentång Chondrus chrispus, kräkel Furcellaria lumbracilis, sudare Chorda filum, tarmtång Ulva intestinalis, havsallad Ulva lactuca, samt möjligen även svartnande havsallad Ulva obscura. Enstaka köttblad Dilsea carnosa kunde ses. Även lösa ruskor av ishavstången Fucus evanescens fanns i vissa transekter. De efemära algerna grön, röd-, samt brunslick förekommer som påväxt på stenar, andra alger och övrig hårdbotten på <2 msw. Figur 8 nedan visar på typisk grund botten. Figur 8. Typisk grundare botten. Här ses musslor, efemära alger, lösa ruskor av sågtång m.fl. makroalger, sjöstjärnor. Bilden är tagen från filmen Gårvik T7 (3). Sida 8 av 28

9 Sedd fauna på de grundare bottnarna innefattar skrubba Platichtys flesus, rödspätta Pleuronectes platessa, torsk Gadus morhua, kantnålar från familjen Sygnatidae, bandtångrosen Sagartiogeton viduatus, sjöborrarna Psammechinus miliaris och Strongylocentrotus droebachiensis, samt flertalet fiskar från smörbultfamiljen (Pomatogeton viduatus, P. Pictus, P. minutus, P. microps, Gobius niger, Gobiusculus flavescens), och berggylta Labrus berggylta. Strandkrabban Carcinus maenas var förhållandevis vanlig, likaså eremitkräftan Pagurus bernhardus. Här finns också förekomster av sandmasken Arenicola marina, vars exkrementhögar är typiska för grunda lokaler. Vidare sågs också flertalet svampar, där brödsvampen Halichondria panicea var den vanligaste. Blåmusslan och hästmusslan fanns även på de grundare djupen, och samsades här med hjärtmusslorna Cerastoderma edule samt C. glauca m.fl. musslor såsom exempelvis okända arter av knivmusslan, Ensis sp. Andra mollusker som hittades i de grunda områdena var strandsnäckan Litorina litorea samt L. obtusata. Även nätsnäckan Hinia nitida kunde ses, men då i de lugnare (ej så vågexponerade) transekterna. Nedan presenteras resultat kopplade till respektive undersökningslokal samt transekt, i tilllägg till ovanstående resultat. Sammanfattande information kopplad till transekterna är sammanställda i tabell 1, nedan. Rådata kopplade till transektinventeringen är av utrymmesskäl ej presenterade i denna rapport. Tabell 1. Sammanfattning av transektdata för lokalerna Gårvik & Solvik. Transektnummer, undersökningsdatum, basposition (WGS 84), transektriktning (360 ), transektlängd (m), startdjup (djup vid baspositionen (msw)), slutdjup (djup i slutet av transekten (msw)), felvisning/marginal för baspositionens koordinater (m). Lokal Transekt Datum Basposition Riktning Längd Startdjup Slutdjup Felvisning 1 22/ N E m 0,9 m 5,6 m / N E m 2,1 m 6,0 m / N E m 1,0 m 6,5 m 8 Gårvik 4 21/ N E m 2 0,4 m 1,1 m / N E m 1,0 m 5,9 m / N E m 1,9 m 6,1 m / N E m 2,5 m 7,7 m / N E m 4,4 m 8,7 m / N E m 0,4 m 2,6 m 5 Solvik 2 23/ N E m 0,8 m 7,5 m / N E n/a n/a n/a n/a n/a 4 22/ N E n/a n/a n/a n/a n/a 2 Ytterligare ca 15 meter simmades i transektens riktning (utan måttband), varvid slutdjup blev 5,9 msw. Sida 9 av 28

10 4.1. Gårvik Sammantaget kunde inga uppenbara fysiska hinder för utökning av antalet båtplatser ses. Vidare kunde inga topografiska förutsättningar uppenbart samverka med bryggor m.fl. anläggningar för minskad vattengenomströmning i Gårvik. Nedan beskrivs detaljer kopplade till respektive transekt i undersökningslokalen Gårvik. Figur 9 beskriver fynden i Lilla Gårvik, medan figur 10 beskriver fynden i Stora Gårvik. Figur 9. Resultat från bottenundersökning av lilla Gårvik. Ungefärlig basposition är indikerade med punkt omskriven av cirkel. Transekternas riktningar och ungefärlig längd (ej kompenserad för släntlutning) är indikerade med vit heldragen linje. Grönt raster avser bandtång. Röda stjärnor avser skrot eller bottenankare. Grått raster avser musselbank. Kartkälla Google Earth Överlagd grafik: Frog. Sida 10 av 28

11 Figur 10. Resultat från bottenundersökning av Stora Gårvik. Ungefärlig basposition är indikerade med punkt omskriven av cirkel. Transekternas riktningar och ungefärlig längd (ej kompenserad för släntlutning) är indikerade med vit heldragen linje. Grönt raster avser bandtång. Röda stjärnor avser skrot eller bottenankare. Grått raster avser musselbank. Svart raster avser botten med tecken på syrebrist. Kartkälla Google Earth Överlagd grafik: Frog. Sida 11 av 28

12 Gårvik transekt 1 Transekt 1 lades i lilla Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,466 E011 36,856. Transektens riktning sattes till 250 grader, och längden blev totalt 31 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Botten består grundare än 2 msw av sand inblandad med silt, medan djupare bottnar är något mer siltiga. Botten är på djupet alltjämt tämligen styv, vilket indikerar att det ej ackumuleras särdeles mycket sediment på platsen. Största dykdjup längs transekten var 5,6 msw. Startdjup 0,9 msw. Bandtång finns på platsen (N om transekten), dock ej i transekten, varför ingen skotträkning genomfördes. Bandtången finns på djup mellan 2,0 och 1,0 meter. Grundare är 1,0 meter finns enstaka plantor av hårnating. Mellan 1,7 och 1,0 m finns musselbankar bestående av blå- och hästmussla. Vid ca 1 meters vattendjup fanns gott om exkrementhögar efter sandmasken Arenicola marina. Här finns även gott om juvenila, nyligen settlade, blåmusslor. Vid 4,7 msw vid 22 m längs transekten fanns ett bottenankare till flytbrygga med tillhörande kätting. Se film Gårvik T1, vid tid 01:05. Ytterligare ankare fanns på platsen, se film Gårvik T1 vid 02:30. Till övrigt skrot hörde två sänkta dunkar. Dessa kan ses vid 03:10 i samma film. Figur 11. Gårvik transekt 1, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Fotot är ngt förvrängt pga. vatten på kameralinsen. Sida 12 av 28

13 Gårvik transekt 2 Transekt 2 lades i lilla Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,454 E011 36,869. Transektens riktning sattes till 235 grader, och längden blev totalt 11 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 7 meter. Största dykdjup längs transekten var 6,0 msw. Startdjup 2,1 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Grundare än 2 msw, var botten styvare än brukligt, varför baspositionen var tvungen att flytttas utåt från strandlinjen sett vilket gav ökad osäkerhet på baspositionens koordinater. Botten var mer eller mindre vegetationsfri, och tydliga tecken kunde ses från mänsklig aktivitet i form av skrot (skrot, bildäck mm). Vidare syntes tydliga tecken på vågverkan i form av tvärräfflor i bottensedimenten. Utmärkande för botten är dess inblandning av skalgrus, i form av skal från blå- och hästmussla. Här och var fanns levande individer av nämnda musslor, och deras täckning var uppskattningsvis mellan % av bottenytan. Figur 12. Gårvik transekt 2, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Fotot är ngt förvrängt pga. vatten på kameralinsen. Sida 13 av 28

14 Gårvik transekt 3 Transekt 3 lades i lilla Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,441 E011 36,881. Transektens riktning sattes till 195 grader, och längden blev totalt 16 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 8 meter. Största dykdjup längs transekten var 6,5 msw. Startdjup 1,0 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Utmärkande för botten är dess inblandning av skalgrus, i form av skal från blå- och hästmusslor m.fl. musslor. Här och var fanns levande individer av nämnda musslor, även om deras täckningsgrad var sporadisk längs denna transekt. Botten består av sand i de grundare delarna (<2 msw), och sand med inblandning av silt på de djupare. Filmen Gårvik T3 saknar filmad etikett. Figur 13. Gårvik transekt 3, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Fotot är ngt förvrängt pga. vatten på kameralinsen. Till vänster om transekten ligger planerat badområde. Till höger befintliga bryggor. Sida 14 av 28

15 Gårvik transekt 4 Transekt 4 lades i stora Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,410 E011 37,062. Transektens riktning sattes till 245 grader, och längden blev totalt 48 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 10 meter. Största dykdjup längs transekten var 1,1 msw. Startdjup 0,4 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Eftersom bottnen var långgrund, och hela måttbandet om 48 m lades, simmades ytterligare cirka 15 meter i transektens riktning. Detta gav maxdjupet om 5,9 meter. Djupare än cirka 1,5 meter börjar musselsamhället, med % täckning av blå- och hästmusslan. I slänten ser vi även massvis av musslorna Cerastoderma glauca samt C. edule vilka även finns på grundplatån till djup 0,4 meter där transekten startar. Bottensubstratet består av sand, medan slänten har viss inblandning av silt. Inga fastsittande makroalger annat än enstaka förekomster av havsallad, tarmtång samt sågtång kunde ses. Figur 14. Gårvik transekt 4, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. I nedre vänstra hörnet skymtas räcket till trägång vilken leder ned till sandstranden. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är till vänster om transekten. Lilla Gårvik är till höger om transekten. Sida 15 av 28

16 Gårvik transekt 5 Transekt 5 lades i stora Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,378 E011 37,088. Transektens riktning sattes till 260 grader, och längden blev totalt 48 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 5,9 msw. Startdjup 0,6 msw. Sikten var i denna transekt <30 cm då vattendjupet var grundare än 1 msw, pga. sötvattenavrinning från land. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Längs denna transekt fanns bandtång med maximal djuputbredning om 3,7 msw. Längs transekten gjordes dock endast två skottberäkningar eftersom utbredningen var ojämn. Skottätheten befanns vara 40 skott m -2 (medeltal baserat på n=2). Merparten av botten där bandtången ej fanns, fanns istället vidsträckta musselbankar med en täckningsgrad om % täckning. Flertalet bottenankare fanns nära transekten. Även kätting kunde ses i bottensedimenten (transektmeter 44, nord-sydlig riktning). Denna kätting kan ses i filmen Gårvik T5, vid 00:45. Svavelbakterien Beggiatoa sp. syntes vid transekten, vilket tyder på syrebrist lokalt, och kan vara ett tecken på stillstående vatten med efterföljande ackumulering av sediment. Figur 15. Gårvik transekt 5, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är höger om transekten. Bryggan ses till höger i bild. Ungefärlig slutposition på transekt är en båtlängd till vänster om bryggnock. Sida 16 av 28

17 Gårvik transekt 6 Transekt 6 lades i stora Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,347 E011 37,091. Transektens riktning sattes till 255 grader, och längden blev totalt 38 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 6,1 msw. Startdjup 1,9 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Botten består av silt, helt utan fastsittande vegetation. Skott av bandtång och nate/nating kunde ses vid transekten. Skottätheten beräknas ej eftersom dessa befanns en bit bort från transekten samt var enstaka. Vid transekten fanns gott om skrot och virke från tidigare bryggkonstruktioner. Se film Gårvik T6 vid 01:14. Dessa fanns framförallt mellan 7 och 10 transektmeter, i direkt anslutning till, samt 3-4 meter från transekten. Även flertalet bojankare fanns vid transekten. Se exempelvis film Gårvik T 6 (3) vid 00:50. Ett stim med makrill, Scomber scombrus simmade förbi under inventeringen. Figur 16. Gårvik transekt 6, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är höger om transekten. Sida 17 av 28

18 Gårvik transekt 7 Transekt 7 lades i stora Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,313 E011 37,094. Transektens riktning sattes till 250 grader, och längden blev totalt 31 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 7,7 msw. Startdjup 2,5 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Botten längs transekten är helt utan vegetation. Substratet är silt i de djupare delarna, och in mot land täcker sten och block botten. I bottenytan finns gott om musselskal och levande blåsamt hästmusslor. Något som såg ut som en elkabel för inomhusmontering låg vänster om (norr om) och parallellt med transekten. Se filmen Gårvik T7 (2) vid tid 02:40. Det finns gott om järnskrot i bottenytan, bland annat bottenankare vilka ej tycks vara i bruk. Stenar/block om ca 0,5 meter diameter fanns också i sedimentytan. Botten grundare än 2,5 msw var mycket styv, vilket gjorde att järnet för startposition av transekten ej kunde sättas grundare. Släntlutningen är dock mycket brant de första metrarna från vattenlinjen. Figur 17. Gårvik transekt 7, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är höger om transekten. Sida 18 av 28

19 Gårvik transekt 8 Transekt 8 lades i stora Gårvik, mem vinkelrätt mot strandlinjen. Startpositionen sattes till N58 24,276 E011 37,095. Transektens riktning sattes till 220 grader, och längden blev totalt 32 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 8,7 msw. Startdjup 4,4 msw. Ungefärlig position på baspunkten ses i figuren nedan. Botten längs transekten är helt utan vegetation. Substratet är silt i de djupare delarna, och in mot land täcker sten och block botten. I bottenytan finns gott om musselskal och levande blåoch hästmusslor. Släntlutningen är mycket brant de första metrarna, och substratet är berg. Således startades transekten på hela 4,4 meters vattendjup. Någon typ av metalliska hjul låg i sedimenten. Kan dessa varit del av block/talja-konstruktion? Se film Gårvik T8, tid 02:00. Figur 18. Gårvik transekt 8, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är höger om transekten. Sida 19 av 28

20 Översiktlig bottenundersökning Gårvik Översiktlig bottenundersökning genomfördes i två områden vid undersökningslokalen Gårvik. Dessa områden låg mellan Lilla och Stora Gårvik, samt i Stora Gårvik mellan sandstranden och befintliga båtplatser i söder. Se figur 2. Undersökningen gav härvidlag att botten djupare än ca fem meter är tämligen flack bestående av silt med vissa områden av musselbankar. På detta djup fanns inga fastsittande makroalger eller kärlväxter såsom bandtång eller nate/nating. Se filmerna Typisk botten 5-10m Gårvik. Se också figur 6. Inga uppenbara hinder eller faror för badande kunde ses under föreliggande undersökning. Detta gäller både för bottnar djupare än 5 meter samt för bottnar grundare än 5 meter i de områden som är grönrastrerade i figur 2. Det område som ligger mellan Lilla och Stora Gårvik, och som avses bli badområde håller ett djup om cirka 1,5-2,5 msw nära strandlinjen. Inga uppenbara hinder föreligger för anläggande av exempelvis hopptorn eller badbryggor. Sida 20 av 28

21 4.2. Solvik Sammantaget kunde inga uppenbara fysiska hinder för utökning av antalet båtplatser ses. Vidare kunde inga topografiska förutsättningar uppenbart samverka med bryggor m.fl. anläggningar för minskad vattengenomströmning i Solvik. Nedan beskrivs detaljer kopplade till respektive transekt i undersökningslokalen Solvik. Figur 19, nedan, beskriver fynden. Figur 19. Resultat från bottenundersökning av Solvik. Ungefärliga baspositioner är indikerade med punkt omskriven av cirkel. Transekternas riktningar och ungefärlig längd (ej kompenserad för släntlutning) är indikerat med vit heldragen linje. Grönt raster avser bandtång. Röda stjärnor avser skrot eller bottenankare. Grått raster avser musselbank. Kartkälla Google Earth Överlagd grafik: Frog. Sida 21 av 28

22 Solvik transekt 1 Transekt 1 i Solvik, lades mem vinkelrätt mot strandlinjen, norr om befintlig flytbrygga. Startpositionen sattes till N58 25,264 E011 38,594. Transektens riktning sattes till 070 grader, och längden blev totalt 43 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 2,6 msw. Startdjup 0,4 msw. Botten vid transekt 1 i Solvik är vegetationsfri, och består av siltig sand. Den bär tydliga tecken på påverkan från vågor (tvärräfflor). Cirka 30 meter ut från strandlinjen sluttar botten nedåt i djupet. I slänten finns en heltäckande musselbank bestående av blå- och hästmusslor. Foto över baspunkten kunde dessvärre inte tas pga. tekniska problem. Figur 19, ovan, visar dock basposition samt riktning på transekt Solvik transekt 2 Transekt 2 i Solvik, lades mem vinkelrätt mot strandlinjen, syd om befintlig flytbrygga. Startpositionen sattes till N58 25,247 E011 38,637. Transektens riktning sattes till 065 grader, och längden blev totalt 29 meter räknat från baspositionen. Felvisningen på baspositionen var ± 5 meter. Största dykdjup längs transekten var 7,5 msw. Startdjup 0,8 msw. Grundare än 1,5 msw täcks botten till 100 % av makroalger såsom sågtång, tarmtång samt grönslick. Maxdjupet för bandtång är 2,0, medan mindjuputbredningen är 1,5 msw, varför endast en täthet av tången (128 skott m -2 ) räknades. Det var dock tydligt att bandtång finns på båda sidor om transekt 2. Skottätheten uppskattas i detta område till 8-12 skott per ruta, vilket korresponderar mot skott m -2. I slänten ut mot djupet täcker blå- & hästmusslor botten mellan %. Här finns stora exemplar (30-40 cm) av berggylta. Foto över baspunkten kunde dessvärre inte tas pga. tekniska problem. Figur 19, ovan, visar dock basposition samt riktning på transekt. Sida 22 av 28

23 Solvik transekt 3 Eftersom lutningen vid strandkanten var brant (botten består av närmst vertikal bergvägg), slopades denna transekt. För att beskriva bergväggen filmade djupaste delen vid transekt 4, till yta vid samma punkt (film Solvik T4 ). Film togs även längs botten från T4 till T3 (film Solvik T4 till T3 ). Se också avsnittet Översiktlig bottenundersökning Solvik, nedan. Bergväggen får betraktas som typisk för Gullmarsfjorden, med gullmaranemon Prothanthea simplex, brödsvamp, strandkrabbor och havsnejlika. Ruskor med fastsittande sågtång fanns på flera ställen längs väggen. Figur 20. Solvik transekt 4, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens ungefärliga riktning. Se den bruna tonen på vattnet som kommer av kraftig nederbörd och efterföljande avrinning från land. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är vänster om transekten. Sida 23 av 28

24 Solvik transekt 4 Eftersom lutningen vid strandkanten var brant (botten består av närmst vertikal bergvägg), slopades denna transekt. Istället simmades en transekt utan måttband från baspositionen vid transekt 4 till nocken på befintlig flytbrygga. För att beskriva bergväggen filmade djupaste delen vid transekt 4, till yta vid samma punkt (film Solvik T4 ). Film togs även längs botten från T4 till T3 (film Solvik T4 till T3 ). Se också avsnittet Översiktlig bottenundersökning Solvik, nedan. Figur 21. Solvik transekt 4, foto taget vid baspunkt. Rakt fram i bilden avser transektens tänkta riktning. Befintlig flytbrygga/småbåtshamn är vänster om transekten. Sida 24 av 28

25 Översiktlig bottenundersökning Solvik Översiktlig bottenundersökning genomfördes i två områden vid undersökningslokalen Solvik. Dessa områden låg vid sandstranden, samt mellan baspositionen för transekt 4 och nocken på befintlig flytbrygga. Se figur 22, nedan. Vid undersökningstillfället rådde mycket kraftig avrinning från land, vilket gjorde ett brungult lock med sötvatten ned till ca 2 meters vattendjup. Se exempelvis figur 20 & 21, ovan. Undersökningen gav härvidlag att botten vid sandstranden var långgrund bestående av sand. Inga större block eller annan hårdbotten fanns här. Där djupet ökar ses en högre inblandning av silt, och stora ytor av musselbankar (blåmussla och hästmussla) med påväxtarter såsom trekantrörmask Pomatoceros triqueter. I detta område fanns inga fastsittande större alger eller kärlväxter såsom bandtång eller nate/nating. En individ av öring, Salmo trutta, sågs under dyket. Undersökningen mellan baspunkten för transekt 4 och sydostlig nock på befintlig flytbrygga kan ses i filmen Solvik Tx. Startdjupet var 12 msw, varefter vinkel mellan bergvägg och mjukbotten följdes upp grundare mot flytbryggan i nordlig riktning. Bergväggen är typisk för Gullmarfjorden med avseende på flora & fauna. Botten mot flytbryggan är bestående av sand med viss inblandning av silt (se också avsnittet Solvik transekt 2 ), helt täckt av makroalger såsom sågtång samt kärlväxten bandtång. I vinkeln mellan flytbryggorna finns en grundklack av hård botten (berg) på cirka 4-5 msw. Här syntes berggyltor och skärsnultror. Inga uppenbara hinder eller faror för badande kunde ses under föreliggande undersökning av de områden som är grönrastrerade i figur 3. Figur 22. Vy från startpositionen för översiktlig bottenundersökning vid transekt 3 & 4 i Solvik. I fotot skymtar nocken på befintlig flytbrygga. Sida 25 av 28

26 5. Diskussion & slutsatser Typiskt för både Gårvik och Solvik, var att de djupare bottnarna (>5 msw) samt slänten till det djupet höll en mer eller mindre heltäckande fauna av musslor, i så kallade musselbankar. Musslorna finns i dessa lokaler eftersom vattenomsättningen är förhållandevis god, och det finns således föda för musslorna att filtrera ur vattnet som passerar förbi. På de grundare bottnarna minskar inblandningen av silt, och substratet blir hårdare (sten eller sand), vilket också gör lokalen mindre intressant för kärlväxterna hårnating och bandtång, än om enbart silt skulle utgöra substratet. Endast på de ställen där botten lokalt var mjuk (sanden hade silt inblandat) hittades dessa växter. Makroalger å andra sidan fanns i de områden där hårdbotten var vanligare, exempelvis i Solvik vid transekt 2. Ingen heltäckande yta med makroalger kunde hittas, och skälet till detta kan vara flera. Sannolikt har lokalerna Gårvik och Solvik stark avrinning från land vilket både minskar solens möjlighet att penetrera vattenpelaren till följd av hög turbiditet ( grumlighet ), varför algers och växters möjlighet till fotosyntes minskar. Vidare ger avrinning från land utsötning av ytvattnet vilket i sin tur kan ge en förändring i floran i jämförelse med havsvikar med saltare vatten. I lokaler där sötvatten ofta ligger i ytan, ser man arter som är anpassade till förändringar i salthalt, exempelvis tarmtång. Tarmtången var tämligen vanlig i Gårvik och Solvik. Sammantaget kan vi ur dessa resultat dra slutsatsen att bandtångens utbredning tillsammans med hårnating m.fl. kärlväxter är marginell, och att deras täckning av botten därtill är fläckvis förekommande. Föreliggande undersökning ger en ögonblicksbild av hur naturvärdena på botten vid Gårvik och Solvik ter sig. Dessa värden förändras i takt med säsong och år, och det är fullt tänkbart att bandtången m.fl. arter mycket väl kan täcka större ytor andra år, för att ett tredje år vara helt försvunnen för blotta ögat. Det är inte uppenbart att planerad verksamhet i Gårvik och Solvik nämnvärt kommer att påverka vattenomsättningen i områdena. Transekt 5 vid Gårvik visade en botten med viss utbredning av syrebrist, något som kan peka på att sediment ackumulerar på platsen. Det är rimligt att anta att vatten som förs in i Gårvik med strömmar bromsas upp med minskande vattendjup, och att vattnets hastighet kring transekt 5 är så pass låg att ackumulering kan ske. Emellertid är vattendjupet så pass stort att inga direkta hinder för utökning av befintlig småbåtshamn föreligger. Dock kan en utökning av småbåtshamnen förändra förutsättningarna den karaktäristiska långgrunda sandbotten vid badstranden. En sådan förändring kommer ge tidigare effekt än uppgrundning vid transekt 5 (eftersom vattendjupet är större vid transekt 5 än vid sandstranden). Ökad sedimentering vid badstranden kommer att ge mjukare botten, vilket sannolikt inte kommer att ses som positivt. Emellertid är ju vattenomsättningen i området god, och avrinningen från land tämligen påtaglig, varför effekten av utökning av antalet båtplatser m.fl. vattenanläggningar ej kan kvantifieras. Inga uppenbara fysiska hinder för utökning av befintlig småbåtshamn kunde ses mot bakgrund av den genomförda botteninspektionen, ej heller mot bakgrund av de översiktliga undersökningarna vid tänkta badområden. Varken vid Solvik eller Gårvik kunde farliga föremål hittas vid tänkta badområden. Området syd om befintlig flytbrygga i Solvik tycks vara särskilt lämpat tack vare sitt stora djup. De bottenankare som ej används samt det skrot som hittats vid flertalet transekter kommer inte utgöra något reellt hinder för varken badande eller anläggning av större småbåtshamn. Dock kan det finnas visst värde i att bärga den skrot som ligger under eller i direkt närhet av de planerade anläggningarna, eftersom etablering av nya bottenankare kan hindras av nämnda skrot. Sida 26 av 28

27 6. Bilagor 6.1. Förteckning Foton & Filmer Tabell 2. Förteckning av foton och filmer tagna i projektet, vilka återfinns på bilagd CD. Undersökningsområdet (Gårvik/Solvik), Filnamn exklusive filändelse, filtyp (film/foto), samt filens innehåll. Undersökningsområde Filnamn Innehåll Gårvik Gårvik ramp o sandstrand Foto av båtrampen samt del av sandstrand Gårvik ramp åt V Foto av rampen åt väst Gårvik strand åt NV Foto av stranden åt nordväst Gårvik strand åt O Foto av strand åt ost Gårvik strand åt O (2) Foto nr 2 av strand åt ost Gårvik T1 Foto från baspositionen för transekt 1. Fotad i transektens riktning. Gårvik T1 hö Foto från baspositionen för transekt 1. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T1 vä Foto från baspositionen för transekt 1. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T2 Foto från baspositionen för transekt 2. Fotad i transektens riktning. Gårvik T2 hö Foto från baspositionen för transekt 2. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T2 vä Foto från baspositionen för transekt 2. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T3 Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad i transektens riktning. Gårvik T3 hö Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T3 vä Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T4 Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad i transektens riktning. Gårvik T4 hö Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T4 vä Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T5 Foto från baspositionen för transekt 5. Fotad i transektens riktning. Gårvik T5 hö Foto från baspositionen för transekt 5. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T5 vä Foto från baspositionen för transekt 5. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T6 Foto från baspositionen för transekt 6. Fotad i transektens riktning. Gårvik T6 hö Foto från baspositionen för transekt 6. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T6 vä Foto från baspositionen för transekt 6. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T7 Foto från baspositionen för transekt 7. Fotad i transektens riktning. Gårvik T7 hö Foto från baspositionen för transekt 7. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T7 vä Foto från baspositionen för transekt 7. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik T8 Foto från baspositionen för transekt 8. Fotad i transektens riktning. Gårvik T8 hö Foto från baspositionen för transekt 8. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Gårvik T8 vä Foto från baspositionen för transekt 8. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Gårvik åt N Gårvik fotat åt nord mot badplats/sandstrand Gårvik åt NV Gårvik fotat åt nordväst Gårvik åt S Gårvik fotat åt syd Gårvik åt S (2) Gårvik fotat åt syd nr 2 Gårvik åt S (3) Gårvik fotat från rampen åt syd nr 3 Gårvik åt SV Gårvik fotat åt nord Gårvik åt V Gårvik fotat åt väst mot Lökebergsholmen Gårvik T1 Film av transekt 1 Gårvik T2 Film av transekt 2 Gårvik T3 Film av transekt 3 Gårvik T4 felmärkt djup del Film av transekt 4, djupare del. Film felaktigt märkt som transekt 5 Gårvik T4 felmärkt grund del Film av transekt 4, grundare del. Film felaktigt märkt som transekt 5 Gårvik T5 Film av transekt 5. Start vid djupaste del, simmar mot grundare vatten, för att senare vända ned mot djupet. Gårvik T5 djup del Film av transekt 5 Gårvik T5 grund del Film av transekt 5. Filmad från basposition ned mot djupet Gårvik T6 Film av transekt 6 del 1 Gårvik T6 (2) Film av transekt 6 del 2 Sida 27 av 28

28 Gårvik T6 (3) Film av transekt 6 del 3 Gårvik T6 (4) Film av transekt 6 del 4 Gårvik T7 Film av transekt 7 del 1 Gårvik T7 (2) Film av transekt 7 del 2 Gårvik T7 (3) Film av transekt 7 del 3 Gårvik T8 Film av transekt 8 hela transekten Typisk botten 5-10m Gårvik Film som visar hur botten generellt ser ut djupare än 5 men grundare än 10 msw. Typisk botten 5-10m Gårvik (2) Film som visar hur botten generellt ser ut djupare än 5 men grundare än 10 msw. Typisk botten 5-10m Gårvik (3) Film som visar hur botten generellt ser ut djupare än 5 men grundare än 10 msw. Solvik Solvik från brygga åt S Foto taget från flytbrygga mot Söder Solvik från brygga åt SO Foto taget från flytbrygga mot Sydost Solvik från brygga åt SV Foto taget från flytbrygga mot Sydväst Solvik T3 Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad i transektens riktning. Solvik T3 hö Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Solvik T3 vä Foto från baspositionen för transekt 3. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Solvik T4 Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad i transektens riktning. Solvik T4 hö Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad ca 45 grader höger om transektens riktning. Solvik T4 vä Foto från baspositionen för transekt 4. Fotad ca 45 grader vänster om transektens riktning. Solvik Tx Foto från baspositionen vid transekt 4. Fotad i nordlig riktning mot flytbrygga. Solvik åt NO Foto av Solvik från parkering ned mot viken. Solvik åt SV Foto från flybrygga in mot sandstrand Solvik T1 Film av transekt 1 Solvik T2 Film av transekt 2 Solvik T4 Film av bergvägg vid tänkt transekt 4 Solvik T4 till T3 Film av översiktlig undersökning från basposition vid transekt 4 till basposition vid transekt 3 Solvik Tx Film från översiktlig undersökning mellan basposition vid transekt 4 till flytbryggan. Övrig botten vid T1 Film av botten kring 5 meters djup utanför transekt 1, dvs. strax nord om flytbryggan CD med originalfoton & filmer Kommentarer till filmer. Då måttbandet som lades ut längs respektive transekt saknar yttersta änden (0-2m) startar transekterna vid längdmarkering 2 meter. Detta är justerat i protokollet då total längd på transekt anges. Det är dock EJ justerat när det gäller angivelser av föremål eller andra intressanta ting längs transektens sträckning. Av dyktekniska skäl startas generellt filmerna på den djupaste delen av transekten, och dykaren simmar in mot baspositionen. I de fall då intressanta föremål hittats vid sidan av transekten, filmas generellt positionen vid måttbandet, samt föremålet i direkt anslutning. Genom att känna till positionen på föremålet av intresse längs transekten, kan positionen uppskattas med ledning av transektens riktning i grader och baspositionen. Det går även att ta hänsyn till bottenlutningen, även om detta är av mindre intresse eftersom GPS: ens felvisning generellt ligger kring cirka 5 meter, och felet med att ej ta med släntlutning i uppskattning av föremåls position sannolikt ligger inom felvisningen om 5 meter. Denna uppskattning av positioner för föremål och andra fynd ligger till grund för resultaten presenterade i figurerna 9,10 och 19. Sida 28 av 28