Utvärdering av skolöversynen 2010 del 1

Transkript

1 Utvärdering av skolöversynen 2010 del 1 Sammanställd av: Esbjörn Grandalen, kvalitetsutvecklingschef, Mats Lindström, Utredningssamordnare, Per Sverud, konsult

2 UTVÄRDERING AV SKOLÖVERSYNSARBETET INLEDNING... 2 UPPDRAG... 3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH AVGRÄNSNINGAR... 3 UNDERLAG FÖR ANALYS OCH BEDÖMNING... 3 INTERVJUER... 3 NATIONELLA PROVRESULTAT, FÖRÄLDRA- OCH ELEVENKÄTER... 4 BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT I SAMBAND MED ÖVERSYNSARBETET SÄRSKILDA UNDERVISNINGSGRUPPER (ELEVHÄLSA)... 5 NORRA LAND... 6 SÖDRA LAND... 7 SÖDRA STADEN... 7 NORRA STADEN... 8 GENERELLA BESLUT FÖR ALLA OMRÅDEN... 8 EKONOMISK ÖVERSIKT... 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT RESULTAT SKILLNADER MELLAN FÖRSLAG OCH BESLUT Särskilda undervisningsgrupper Norra Land Södra land Södra staden Norra staden EKONOMI Ekonomi övergripande...16 Ekonomi på verksamhetsnivå KVALITATIVA PERSPEKTIV...16 Sammanfattning av intervjuer med elever, personal och rektor på Himalajaskolan Nationella prov Bedömning av måluppfyllelsen i årskurs 5 och Föräldraenkäter Elevenkäter ANALYS OCH BEDÖMNING I RELATION TILL FÖRSLAGETS INTENTIONER SKILLNADER MELLAN FÖRSLAG OCH BESLUT EKONOMI ÖVERGRIPANDE EKONOMI PÅ VERKSAMHETSNIVÅ KVALITATIVA PERSPEKTIV

3 Utvärdering av skolöversynsarbetet 2010 Inledning År 2010 genomfördes ett omfattande översynsarbete avseende barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde för förskola och grundskola i Västerviks kommun. De politiska direktiven/uppdragen i detta arbete formulerades enligt nedan: Utredningen skall omfatta samtliga förskolor och grundskolor inkl. fritidshem, särskilda undervisningsgrupper, administration, ledningsorganisation, elevhälsan och övrig pedagogisk verksamhet i kommunal regi Att anpassa organisationen till minskat elevunderlag med hänsyn också till kommande elevprognoser Översynen ska innefatta en lokalöversyn utifrån ett kostnadseffektivt perspektiv Förändringar av skolorganisationen bör ha som utgångspunkt att finna en balans mellan en hållbar ekonomisk utveckling samtidigt som den pedagogiska kvalitén upprätthålls Översynen ska säkerställa att barn- och elever i såväl i den kommunala som fristående verksamheterna har lika förutsättningar ur ett ekonomiskt och pedagogiskt perspektiv De tidigare separata uppdragen om översyn av skolområde norra land och F-9 skolor i Västerviks stad inkluderas i detta uppdrag Personalens möjligheter att erbjudas heltidstjänster ska beaktas Översynen ska genomföras med en bred delaktighet och en öppenhet för kreativa tankar och förslag Bakgrunden till översynsarbetet 2010 formulerades enligt nedan: I Västerviks kommun genomfördes år 2000 ett översynsarbete där ett antal förslag om nedläggningar av enheter lyftes fram mot bakgrund av en relativt kraftig elevminskning. Prognosen 2001 visade på en elevminskning på ca 1500 elever fram till Den prognosen stämmer väl överens med verkligheten. Det politiska beslutet var då att inte lägga ner några skolenheter. Vad har hänt sedan dess? Utöver att elevantalet idag stämmer överens, på en kommunövergripande nivå, med den prognos som då presenterades har ytterligare ett antal friskolor etablerat sig vilket medfört en större minskning av elevtalen i de kommunala skolorna. Elevminskningen på landsbygden har varit ännu kraftigare än prognosen samtidigt som elevminskningen i staden inte har varit lika kraftig som prognostiserats. Nya styrdokument från regering och riksdag har införts och andra är på väg att implementeras vilket ställer nya krav på organisationen och dess utformning. Förutsättningarna och omvärlden har förändrats så pass mycket att en förändring har blivit nödvändig. Samtidigt som förutsättningarna har förändrats har inte förvaltningens organisation anpassats i tillräckligt stor utsträckning. Utvecklingen har varit att allt mindre av de tilldelade resurserna går till undervisningen för att istället täcka andra kostnader såsom lokaler. Allt fler enheter har svårt att få ekonomin att gå ihop. Måluppfyllelsen på en förvaltningsövergripande nivå visar att det finns mer att göra för att skapa bättre förutsättningar för lärandet. Kommentar Uppdraget var inte att göra en ekonomisk besparing utan en omfördelning av resurser. 2

4 Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden gav vid sammanträde XXXXXX barn- och utbildningskontoret i uppdrag att genomföra en utvärdering av skolöversynsarbetet. Utvärderingen ska vara ur ett kvalitativt- och ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta dokument beskriver denna utvärdering. Tillvägagångssätt och avgränsningar Översynsarbetet 2010 var ett omfattande arbete och förslaget innebar omfattande organisatoriska förändringar. Beslutet i kommunfullmäktige skiljer sig på flera centrala områden i förhållande till tjänstemannaförslaget, vilket tydliggörs längre fram i dokumentet. Mycket har hänt sedan beslutet i kommunfullmäktige. Vissa delar av beslutet har verkställts medan andra har reviderats genom nya politiska beslut. För barn- och utbildningsförvaltningen har det varit en process som har fortgått under hela perioden från beslutet fram tills idag och kommer också vara aktuellt över en överskådlig tid. Mot den bakgrunden har barn- och utbildningskontoret valt att genomföra en processutvärdering som sker i flera olika steg. Besluten är av olika karaktär och har olika tidsplaner. Vissa delar har verkställts som exempelvis sammanslagningen av Hjorted skola, Blankaholms skola och Totebo skola till Himalajaskolan med placering i Hjorted. Det har också gått en tid efter sammanslagningen varför en utvärdering där har bedömts vara lämplig. På grund av det korta tidsperspektivet har barn- och utbildningskontoret valt att avgränsa utvärdering, i detta skede, till att genomföra intervjuer med barn/elever, pedagoger och rektor vid Himalajaskolan. Underlag för analys och bedömning I denna utvärdering kommer barn- och utbildningskontorets förslag till beslut 2010 att jämföras med beslutet i kommunfullmäktige. Det är viktigt att tydliggöra dessa skillnader eftersom det inte går att göra en utvärdering helt med utgångspunkt av intentionerna i tjänstemannaförslaget De ekonomiska effekterna av beslutet kommer att analyseras på en övergripande nivå, men också genom exempel på verksamhetsnivå. Även att syftet, uttalat, inte var att genomföra några ekonomiska besparingar är de ekonomiska konsekvenserna viktiga att belysa. Den del av utvärderingen som närmare fokuserar på de mer kvalitativa aspekterna kommer att ta sin utgångspunkt från erfarenheterna med Himalajaskolan. Intervjuresultat, nationella provresultat, elevenkäter och föräldraenkäter utgör grund för bedömningen av hur väl beslutet stämde överens med intentionerna i tjänstemannaförslaget Intervjuer Intervjuresultaten i denna utvärdering utgör det viktigaste underlagen för bedömning av hur väl de kvalitativa intentionerna av tjänstemannaförslaget uppfyllts. Totalt genomfördes intervjuer med 10 personer. 6 stycken barn/elever intervjuades i årskurs 6. 2 var från Totebo skola, 2 var från Blankaholms skola och 2 var från Hjorteds skola. 3 stycken pedagoger intervjuades. 1 från Hjorted, 1 från Totebo och en från Blankaholm. Utöver detta intervjuades rektor. De intervjuade (respondenterna) är inte anonyma i materialet. Eftersom det är så pass få elever och pedagoger från de olika skolorna går anonymiteten inte att säkerställa, vilket inte heller är syftet. Samtidigt har vi valt att presentera intervjuresultaten utan namn. Alla som intervjuats har 3

5 fått information om förutsättningarna. För barnen/elevernas del har givetvis föräldrarna godkänt samtycke. Samtliga intervjuer har spelats in digitalt för att kunna återge dem på ett korrekt sett och med egna ord och utan att riskera att intervjuaren omedvetet tolkar fel eller sorterar bort viktig information när anteckningar förs. Samtliga respondenter har också läst igenom och godkänt sammanställningarna av intervjuerna. De inspelade intervjuerna har sedan raderats enligt överenskommelse med respondenterna. Intervjuerna har sammanställts som sammanhängande berättelser och inte som fråga och svar. Intervjufrågorna utformades med två övergripande frågor som respondenterna fick reflektera fritt utifrån. Därefter ställdes, vid behov, några fler konkreta frågor med utgångspunkt från beskrivningarna i översynsdokumentet. De två övergripande frågorna handlade om vilka positiva respektive negativa förändringar man upplevde som en konsekvens av förändringen. Språket anpassades beroende på vem som intervjuades. Syftet med frågornas övergripande utformning var att försöka påverka så lite som möjligt genom allt för specifikt utformade frågor. Eftersom vi inte hade tid nog för att hinna med att genomföra intervjuer med berörda föräldrar frågade vi vilka upplevelser pedagogerna och rektor hade kring föräldrarnas tankar och åsikter gällande förändringen. Både pedagoger och rektor har ju mött föräldrarna i många olika sammanhang under denna period. Exempelvis genom utvecklingssamtal och föräldramöten. Föräldrarnas perspektiv finns också representerade i denna utvärdering genom resultaten på föräldraenkäten 2011 och Nationella provresultat, föräldra- och elevenkäter Resultaten från de nationella proven, föräldra- och elevenkäter är kvantitativa sammanställningar som bygger på relativt få individer. Det är inte enskilt varandra ett optimalt underlag, samtidigt som det utgör ett underlag som finns att tillgå och tillsammans och i kombination med intervjuresultaten kan få större betydelse. Mer om resultatens generaliserbarhet under respektive rubrik i resultatkapitlet. 4

6 Barn- och utbildningskontorets förslag till beslut i samband med översynsarbetet 2010 Eftersom barn- och utbildningskontoret fått uppdraget att utvärdera skolöversynsarbetet är det viktigt att belysa barn- och utbildningskontorets förslag och intentioner. Lika viktigt är det att belysa beslutet i kommunfullmäktige eftersom dessa skiljer sig åt i centrala delar. Nedan beskrivs barn- och utbildningskontorets förslag till beslut. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta enligt nedanstående att-satser Särskilda undervisningsgrupper (elevhälsa) att de särskilda undervisningsgrupperna Nova, Gula villan och Lanternan avvecklas. att inga nya intagningar sker till de särskilda undervisningsgrupperna. att de nuvarande eleverna avslutar sina studier genom att gå klart i de särskilda undervisningsgrupperna.* att inom ramen för projektet Ung och trygg undersöka behovet av korttidsskola. Information om tidsplan: VT-2011 Intagningsstopp till särskilda undervisningsgrupper Antal elever: Nova 5, Gula Villan 5 och Lanternan 7 *Arbete med utskolning av elever sker kontinuerligt Lokalerna sägs upp Behovet av korttidsskola undersöks Kartlägga verksamhetens behov och förstärka elevhälsan Lå /2012 Planering för avveckling/utskolning av alla grupperna under läsåret Antal elever: Nova 2-3, Gula Villan 3 och Lanternan 2 Inventera behov av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser i skolan för lärare Planera för undervisningsgruppernas personal, nya funktioner ex: o Modellarbete o Handledning till lärare o Resurs i klass o Ingå i resursgruppen på skola o Annat Framgångsrika strategier bör tas till vara, exempelvis lokala flexibla resurscentra. En eventuell korttidsskola projekteras och personal anställs 5

7 HT-2012 Alla elever i ordinarie skola All personal från undervisningsgrupperna introducerad och placerad i ordinarie verksamhet En eventuell start korttidsskola Norra land att en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Odensvi, Lofta och Ukna samt att avveckling av skola och fritidshemsverksamhet i Almvik genomförs. att alternativa barnsomsorgsformer undersöks i Odensvi, Lofta och Ukna. (Exempelvis utveckling av övrig pedagogisk verksamhet såväl i privat- som i kommunal regi, ta med sig barnomsorgspengen till annan kommun etc.) att högstadiet i Överum avvecklas och att ett gemensamt högstadium för norra land tillskapas i Gamleby. att upptagningsområdena justeras i enlighet med tidsplan nedan. att den nya skolan i Gamleby bör innehålla såväl förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet samt fritidshemsverksamhet. att storleken på skolan i Gamleby beräknas efter anpassade upptagningsområden. Information om tidsplan: VT Omgående uppsägning av lokaler som lämnas. VT Omgående anpassning av lokaler i Edsbruk samt eventuellt Blackstad VT Anpassning av upptagningsområden. VT Ny skola i Gamleby projekteras. VT Alternativa barnomsorgsformer undersöks. HT Lofta förskola, skola, fritidshemsverksamhet övergår dels till Edsbruk och dels till Gamleby. HT Almvik skola och fritidshemsverksamhet övergår dels till Gamleby och dels till Västervik. HT Odensvi förskola, skola och fritidshemsverksamhet övergår till Gamleby, Blackstad samt Överum. HT Ukna förskola, skola och fritidshemsverksamhet övergår dels till Överum och dels till Edsbruk. HT 2013 gemensamt högstadium i Gamleby startar. 6

8 Södra land att en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Totebo och Blankaholm genomförs. att alternativa barnsomsorgsformer undersöks i Totebo och Blankaholm. Se ovan. att upptagningsområdena justeras i enlighet med tidsplan nedan. Information om tidsplan: VT Uppsägning av lokaler som lämnas. VT Anpassning av upptagningsområden. VT Anpassning av lokaler i Hjorted för fritidsverksamhet VT Alternativa barnomsorgsformer undersöks. HT Anpassning av lokaler i Hjorted för förskoleverksamhet Steg ett: HT Blankholm skola och fritidshemsverksamhet övergår till Hjorted HT Totebo skola och fritidshemsverksamhet övergår till Hjorted Tillgång till förskoleplatser finns också i Gunnebo och Ankarsrum. Steg två: VT Förskolan i Blankaholm och Totebo övergår till Hjorted respektive Gunnebo och Ankarsrum (Linden). Södra staden att all skolverksamhet F-6 förläggs till Näktergalen, Fågelbäret samt Lidhemsskolan. att Karstorpsskolan övergår till förskoleverksamhet. att förskolan Lindblomman flyttas till Karstorp och därmed avvecklas externt förhyrda lokaler. att Fågelbärets förskola flyttar till Karstorp och att Karstorp skola flyttar till Fågelbäret. att Näktergalen byggs ut till en F-6 skola och Ekbacken byggs till med fyra avdelningar och blir enbart förskola. Information om tidsplan: VT Omgående uppsägning av lokaler som lämnas. VT Ekbacken byggs till med fyra avdelningar som måste vara klara (Ytterligare tre avdelningar behövs för att täcka behovet fram till 2018) HT Karstop skola anpassas till förskola (första delen) Näktergalens förskolelokaler anpassas till skolverksamhet och måste stå klara i augusti HT Näktergalens lokaler byggs till för att klara elevökningen fram till Klart senast ht 2014 alternativt ht VT Fågelbärets lokaler anpassas/byggs om för att ta emot skolbarn fullt ut. HT Alla Karstops elever går på Fågelbäret. Sista delen av Karstorp anpassas till förskola. 7

9 Norra staden att riva och bygga ett nytt Arabia på samma plats och med samma kapacitet. att anpassa/bygga till Kvännarens lokaler (exempelvis: personalutrymme saknas, verksamhet i källarlokaler) att etablera en skolpaviljong till Marieborg med kapacitet för två klasser. att Ängslyckans förskola blir kvar och kan användas som buffertlokal vid behov. att i samband med byggnation av nya förskolelokaler beakta att ändamålsenliga administrativa lokaler saknas. att Skogshaga förskola utökas med två avdelningar, enligt nedanstående tidsplan Kommentar Utveckling för Gertudsviksområdet är avgörande för det fortsatta behovet av förskole- och skolplatser vid Skogshaga tillsammans med osäkerhetsfaktorn om eventuella nyetableringar av friförskolor och friskolor. Evakueringslokaler behövs vid byggandet av ett nytt Arabia. Information om tidsplan: VT Projektering och byggande av ett nytt Arabia. VT Anpassning av Kvännarens lokaler. VT En skolpaviljong med plats för två skolklasser på Marieborg klar senast juni HT Skogshaga förskola utökas med två avdelningar. Klart i juni (Ytterligare fyra avdelningar behöver stå klart senast juni 2018) Generella beslut för alla områden att inga familjedaghem (övrig pedagogisk verksamhet) avvecklas förrän alternativa barnomsorgsformer har undersökts. att nya upptagningsområden kan innebära att elever skiljs från sina klasskamrater. Under omställningsperioden bör flexibilitet i önskemål om att följa en klasskamrat beaktas i möjligaste mån. att personal inom annan pedagogisk verksamhet skall erbjudas utbildning i enlighet med krav i ny lagstiftning. att närhetsprincipen för placering i förskola ska omfatta ett helt geografiskt område vad staden beträffar dvs. norra staden för sig och södra staden för sig. 8

10 Ekonomisk översikt Nedanstående ekonomiska översikt presenterades i samband med barn- och utbildningskontorets förslag till beslutet år Södra land Totebos och Blankaholms förskole-,skol- samt fritidshemsverksamhet avvecklas och flyttas till Hjorted Totebo( hyra ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Blankaholm ( hyra ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Hjorted Samordningsvinst undervisning Lokalanpassning förskola och fritids i Hjorted Ökade skolskjutskostnader för området Nya fasta matkostnader Total uppskattad samordningsvinst södra land inklusive lokalanpassningar

11 Norra land Lofta, Ukna, Odensvi förskole-,skol- och fritidshemsverksamhet samt Almviks skol- och fritidshemsverksamhet avvecklas. Lofta ( hyra ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Ukna ( hyra ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Almvik ( hyra skoldel ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Odensvi skola och förskola avvecklas Odensvi ( hyra ) Minskade lokalkostnader Minskade städkostnader Minskade fasta matkostnader Edsbruk Samordningsvinst undervisning Gamleby Samordningsvinst undervisning

12 Utbyggnad förskola Edsbruk Utbyggnad förskola Gamleby Ökade skolskjutskostnader i området Total uppskattad samordingsvinst norra land inklusive lokalanpassningar Uppskattade samordningsvinster norra och södra land inklusive lokalanpassningar Särskilda undervisningsgrupper ( Lanternan, Nova, Gula Villan) Beräknad minskad lokal ledning och administration Total uppskattad samordningsvinst Norra land, Södra land och särskilda undervisningsgrupper

13 Investeringskostnader (höjd hyra per år) Kostnad ny skola Gamleby Södra staden Näktergalen byggs till och byggs om till enbart f-6 skola, Ekbacken byggs ut med ytterligare 4+3 avd Karstorpsskolan byggs om till enbart förskola med 8 avd Fågelbäret byggs om för enbart skola Norra staden Arabia ersätts med ny förskola, skolpaviljong vid Marieborg, anpassning/tillbyggnad av Kvännarens lokaler, utbyggnad av förskola vid Skogshaga 2+ 4 avd Summa investeringar (höjd hyra per år)

14 Kommunfullmäktiges beslut Norra land: att en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Lofta samt att avveckling av skola och fritidshemsverksamhet i Almvik genomförs, att förskola och skolbarnsomsorg upp till och med tredje klass skall finnas i Almvik, att högstadiet i Överum samordnas med högstadiet i Gamleby. Verksamheten samlas i ett gemensamt högstadium i Gamleby när nybyggnationen är klar, preliminärt 2013, att upptagningsområdena justeras i enlighet med redovisad tidplan, att den nya skolan i Gamleby bör innehålla såväl förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet samt fritidshemsverksamhet, att storleken på skolan i Gamleby beräknas efter anpassade upptagningsområden. Södra land: att avveckling genomförs av skola och fritidshemsverksamhet i Totebo och Blankaholm, att förskola och skolbarnsomsorg upp till och med tredje klass ska finnas i Totebo och Blankaholm att upptagningsområdena justeras i enlighet med redovisad tidplan. Södra staden: att all skolverksamhet F-6 förläggs till Näktergalen, Fågelbäret samt Lidhemsskolan, att Karstorpskolan övergår till förskoleverksamhet, att förskolan Lindblomman flyttas till Karstorp och därmed avvecklas externt förhyrda lokaler, att Fågelbärets förskola flyttar till Karstorp och att Karstorp skola flyttar till Fågelbäret, att Näktergalen byggs ut till en F-6 skola och Ekbacken byggs till med fyra avdelningar och blir enbart förskola. Norra staden: att riva och bygga ett nytt Arabia på samma plats och med samma kvalitet, att anpassa/bygga till Kvännarens lokaler (exempelvis: personalutrymme saknas, verksamhet i källarlokaler), att etablera en skolpaviljong till Marieborg med kapacitet för två klasser, att Ängslyckans förskola blir kvar och kan användas som buffertlokal vid behov, att i samband med byggnation av nya förskolelokaler beakta att ändamålsenliga administrativa lokaler saknas, att Skogshaga förskola utökas med två avdelningar, enligt redovisad tidplan. Generella beslut för alla områden: att inga familjedaghem (övrig pedagogisk verksamhet) avvecklas förrän alternativa barnomsorgsformer har undersökts, att nya upptagningsområden kan innebära att elever skiljs från sina klasskamrater. Under omställningsperioden bör flexibilitet i önskemål om att följa en klasskamrat beaktas i möjligaste mån., att personal inom annan pedagogisk verksamhet ska erbjudas utbildning i enlighet med ny lagstiftning, att närhetsprincipen för placering i förskola ska omfatta ett helt geografiskt område vad staden beträffar, dvs. norra staden för sig och södra staden för sig. 13

15 Resultat Skillnader mellan förslag och beslut Särskilda undervisningsgrupper I november 2010 beslutades: - att avsnittet om de särskilda undervisningsgrupperna lyfts ur ärendet tillsvidare för att belysa den specialpedagogiska kompetensen som finns inom barn- och utbildningsförvaltningen. De särskilda undervisningsgrupperna skall istället under våren 2011 behandlas som ett eget ärende. Norra Land Förslaget var en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Odensvi, Lofta och Ukna samt att avveckling av skola och fritidshemsverksamhet i Almvik genomförs. Beslutet blev en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Lofta samt avveckling av skola och fritidshemsverksamhet i Almvik och att förskola och skolbarnsomsorg upp till och med tredje klass skall finnas i Almvik. Förslaget var att högstadiet i Överum avvecklas och att ett gemensamt högstadium för norra land tillskapas i Gamleby. Beslutet blev att högstadiet i Överum samordnas med högstadiet i Gamleby. Verksamheten samlas i ett gemensamt högstadium i Gamleby när nybyggnationen är klar, preliminärt 2013, Idag Lofta är avvecklat enligt beslut. I Almvik finns förskola och skolbarnsomsorg enligt beslut. Upptagningsområdena är justerade enligt beslut. Byggnationen av ny skola i Gamleby är ännu inte påbörjat. Ett nytt beslut är taget om att den nya skolan i Gamleby inte ska innehålla förskola. Motiveringen är att området vid nuvarande Åbyskolan inte kan erbjuda den utemiljö som krävs för verksamheten. 14

16 Södra land Förslaget var en total avveckling av förskola, skola, fritidshemsverksamhet i Totebo och Blankaholm. Beslutet blev att avveckling genomförs av skola och fritidshemsverksamhet i Totebo och Blankaholm, men att förskola och skolbarnsomsorg upp till och med tredje klass ska finnas i Totebo och Blankaholm. Idag Avveckling av skola och fritidshemsverksamhet är genomförd enligt beslut. Förskola och skolbarnsomsorg finns i Blankaholm och Totebo enligt beslut. Upptagningsområdena är justerade enligt beslut. Södra staden Kommunfullmäktige fattade beslut i enlighet med förslag. Idag Karstorpsskolan har blivit Älvdansens förskola enligt beslut. Förskolan Lindblomman har flyttat till Älvdansen enligt beslut. Fågelbärets förskola och Karstorps skola är flyttade enligt beslut. Ekbackens förskola har byggts ut med fyra avdelningar och Näktergalens förskola har flyttat enligt beslut. Näktergalens förskola anpassas under 2013 för att kunna behålla årskurs 4 eleverna. En plan finns för fortsatt anpassning till F-6. Norra staden Kommunfullmäktige fattade beslut i enlighet med förslag. Idag Rivning av förskolan Arabia är klart. Inget nytt Arabia är byggt. Verksamheten finns i evakueringslokaler på långrevsgatan. Beslut om nybyggnad av Arabia är skjutet framåt. Anpassning av Kvännarskolan har inte verkställts. Beslut är taget i KF om att bygga en ny F-6 skola för Kvännarområdet. Etablering av skolpaviljong till Marieborgsskolan med kapacitet för två klasser är inte genomfört. Ängslyckans förskola är kvar enligt beslut. Inga nya förskolelokaler har byggts på norra staden och därav har inte ändamålsenliga administrativa lokaler beaktats vid nybyggnation. På Skogshaga har inga nya förskoleavdelningar etablerats. 15

17 Ekonomi Ekonomi övergripande Den totala samordningsvinsten bedömdes i förslaget 2010 till kr. Summan avsåg de totala förändringarna i förslaget gällande norra land, södra land och särskilda undervisningsgrupper. Förändringarna i södra staden, norra staden samt en ny skola i Gamleby bedömdes genera en ökad hyreskostnad per år på kr. Ekonomi på verksamhetsnivå Sammanställning nedan visar de ekonomiska effekterna av nedläggningen av Blankaholmsoch Totebo skola. Aktivitet Besparing (Tkr) Minskat antal tjänster från totalt 10 till Minskad skoledningsresurs -451 Minskade städkostnader -186 Minskade matkostnader, nettoeffekt -128 Minskat strukturbidrag Minskade skolskjutskostnader elever som gått till annan kommun 800 Summa Kvalitativa perspektiv Sammanfattning av intervjuer med elever, personal och rektor på Himalajaskolan Elever från Hjorted Positivt att vi fått fler kompisar att vara med, och det är trevligt. Vi var bara två i vår årskurs tidigare men nu har vi blivit 14, vilket gör att det finns både fler tjejer och killar att umgås med. Det var ingen höjdare att bara vara två jämngamla i samma klass. Lektionerna har ändrats nu när klassen är större. Det känns som att vi jobbar med svårare uppgifter. Vi har mer grupparbete och på idrotten kan vi ha lagsporter. Det var inte lika roligt när åldersskillnaden var så stor. Lärarna är bra och visar stort hjärta. Det märks att hon vill att vi ska lära oss saker. Jämfört med den lilla skolan har det blivit stökigare på lektionerna och det kan ta längre tid innan man får hjälp. Det kan vara pratigt i klassen och även lite stökigare på rasterna, främst bland de yngre barnen. Det var mer familjekänsla i den lilla skolan. Vi har märkt att det på grupprådet varit en del klagomål på situationen på bussarna från Totebo. Om vi väger fördelar mot nackdelar tycker vi ändå att fördelarna väger tyngst. Framför allt har det blivit roligare. 16

18 Elever från Totebo Det är roligare med fler kompisar. Vi känner att vi lär oss mer och vi tror att det har med lärarna att göra. Nu är det lättare att ordna grupparbeten när klassen hänger ihop på lektionerna. Tidigare var det vanligt att klassen delades då åldern var så olika. Det känns mycket bättre att gå i en större klass och redan nu träna sig på det inför högstadiet och gymnasiet. Till en början var det svårt när vi hade olika sätt att arbeta med t.ex. matte beroende på vilken skola vi kom ifrån, men nu har vi hittat ett gemensamt sätt som känns bra. Det negativa är att det blivit stökigare i den större klassen. Dessutom tar det längre tid innan man får hjälp av någon lärare, även om vi har ett bra system för det. Förr kunde det vara 2 lärare på 11 elever men nu är det 1 lärare på 14 elever. Det var också jobbigt att resa till en början. Känslan av att man ska åka buss till skolan resten av livet var inte bra. Det kan hända att bussen är försenad eller att det kommer för få bussar som gör att man får vänta länge. Speciellt jobbiga är de dagar vi åker till Ankarsrum för språk. Då känns det som att vi åker buss alltför mycket. Ibland får vi knappt någon rast de dagarna, då man verkar räkna tiden på bussen som en rast. Det tycker inte vi är juste. Fler kompisar är kul men det kan också vara jobbigt när det uppstår konflikter. Som helhet tycker vi att det känns bättre nu än innan sammanslagningen. Elever från Blankaholm Roligare med fler kompisar, och positivt att det går att arbeta mer i grupp. Mycket roligare på idrotten när man kan dela in i lag. I Blankaholm fick vi ha idrott med årskurs ett när vi gick i fyran. Dessutom känns det som att vi lär oss mer i ett högre tempo än tidigare. Tidigare läste vi oftare om saker som vi redan kunde. Känslan är att vi hade mer raster i Blankaholm. Dock saknar vi känslan i Blankaholm. Det kändes säkrare och man kände igen sig på ett annat sätt. Att vi är fler i klassen gör att det tar längre tid att få hjälp. Tråkigt att behöva åka buss i en halvtimme, men det fungerar oftast bra med tiderna. Vi saknar också kompisar som valde att gå på andra skolor. Totalt sett tycker vi att situationen blivit bättre. Kompisar och högre tempo på lektioner gör det roligare. Lärare från Blankaholm Bland de positiva bitarna märks fler kollegor, vilket ger ökade möjligheter till samarbete och pedagogiska diskussioner. Nu kan vi utnyttja olika kompetenser på ett bättre sätt. Dessutom är det mycket roligare att arbeta med flera barn, även om det också är jobbigare. Eleverna ger energi. I en större grupp blir man som lärare mer utmanad att höja sig ett snäpp, men det är en balansgång där gruppen inte får bli alltför stor. Undervisningen och diskussionerna med andra pedagoger har blivit mer ämnesspecifika efter sammanslagningen. Tidigare var det mer arbeten av tematisk art. Fler kollegor gör det lättare att bolla idéer samt att utbyta erfarenheter kring hur vi möter olika elever på bästa sätt. Det är också lättare att möta eleverna på deras nivå i mer åldershomogena grupper än i de mindre grupperna som ofta spretade mycket i ålder. När vi är fler kollegor är det lättare att få till ett mer systematiserat kvalitetsarbete. Jag vill ändå påpeka att undervisningen fungerade bra i Blankaholm, och att vi hade bra diskussioner även där. Ur behörighetssynpunkt uppfattar jag det som omöjligt att inte göra sammanslagningen. Det hade inte fungerat att läsa enligt kursplanen i den lilla verksamheten. Vi hade aldrig kunnat möta upp den ämneskompetens som krävs inför betygsättning. Bland föräldrarna har jag mött 17

19 glädjetårar vid utvecklingssamtal. Det var en tuff tid till en början men efter något år med mycket arbete har jag bara hört positiva föräldrareaktioner. Det har varit kul att se att vårat hårda arbete gett resultat. Som negativt kan nämnas att barnen får mindre lärartid i de större klasserna. Detta gör det extra tufft för elever med särskilda behov. Det tar lång tid för dessa elever att anpassa sig till nya, större, grupper. Det har också varit jobbigt att från början skapa planer och rutiner i en helt ny verksamhet, samtidigt som man ska jobba ihop nya grupper och kollegor. Det har känts stressigt att ha en verksamhet igång samtidigt som man bygger upp den från grunden. På den mindre skolan fanns större möjlighet till tematiskt arbete medan det här är mer inrutat i specifika lektioner, vilket kan vara både negativt och positivt. Som helhet uppfattar jag sammanslagningen som positiv, men jag befarar att ytterligare nedskärningar skulle göra att vi får ännu svårare att hjälpa elever med särskilda behov. Rektor Förutsättningarna för att sammanslagningen skulle bli bra var att en helt ny skola skapades. Mycket viktigt att alla fick känslan att de skapade något gemensamt, så det inte blev Blankaholm och Totebo som flyttade in till Hjortedsskolan. Nu blev det en nystart med namnet Himalajaskolan. Vi lade mycket kraft på att försöka få ihop bygden kring sammanslagningen på ett lågmält och ödmjukt sätt. Jag känner viss oro för hur det ska gå med Blackstad då det lätt kan bli en känsla av att de kommer till Ankarsrums skola för att rädda den. För att undvika den känslan är jag övertygad om att mycket kraft måste läggas på att skapa en gemensam känsla kring en ny skola i Ankarsrum. Jag tycker att det råder mycket god stämning på Himalajaskolan och ett proffsigt tänk kring både förhållningssätt och undervisning. Det fanns ett gott förhållningssätt i grunden som bara förstärktes av sammanslagningen. Trots att det finns många elever med särskilda behov är det imponerande hur god stämningen är bland både personal och elever. Kulturen bland personalen är i grunden positiv. Behörighetsnivån är god och det har blivit lättare att skapa heltidstjänster i organisationen. Bland barnen märks ibland ett hårt språk men det är något vi jobbar med. Jag uppfattar Himalajaskolan som en välfungerande verksamhet. Utan förändringen hade det blivit tungt på vissa enheter. Med för små enheter är det lätt att de krävande eleverna tar överhanden. På en större enhet sprider de ut sig på ett annat sätt och kan få draghjälp av duktiga elever. Som jag upplever det är det också lättare för lärare att orka vara engagerade på en större skola. Där finns fler möjligheter att bli lyft av någon annan och sårbarheten minskar. Det är också lättare för pedagoger att undervisa i åldershomogena grupper. En annan positiv effekt är att bygderna på södra land kommit närmare varandra genom sammanslagningen. Folk lär lättare känna varandra mellan orterna när barnen går på gemensam skola. När det gäller Totebo är det idag en fungerande förskoleverksamhet men personalen är positiv inställd till en flytt. Min bedömning är att det hade blivit svårt att driva Totebo vidare som skola. Trots hög salsapeng och strukturbidrag var det svårt att få resurserna att räcka till för alla med särskilda behov. När det gäller Blankaholm ser jag även där att det hade blivit svårt att driva skolan vidare. Trots duktiga pedagoger blir det oerhört jobbigt att vara så få. Har man en dålig dag finns det få positiva krafter att ta rygg på. Hjorted hade fungerat att driva vidare, men med små marginaler. 18

20 Jag upplever det som lättare att vara rektor för en större enhet. Det går lättare att föra pedagogiska samtal och organisationen är mer flexibel. Dessutom behöver färre lärare transporteras vid gemensamma konferenser. Första vintern var det en del problem med snöröjningen på de mindre vägarna, vilket gjorde att en del elever fick stanna hemma vissa dagar, men Trafikverket har lovat att omprioritera så att skolvägarna röjs tidigt. Inledningsvis var det också lite problem med busstransporterna till och från Totebo, men det har blivit bättre. För elevernas del tror jag att sammanslagningen inneburit möjlighet till ökade sociala kontakter. Inte minst en ökad chans att kanske hitta den första kärleken. Vi måste alla fråga oss för vems skull skolan finns till för. Lärare från Hjorted Det jag upplever som positivt är att jag fått fler kollegor. Tidigare var jag ensam i en årskurs 4-6. Fler kollegor har lett till större arbetsglädje och möjligheter till utbyte i både pedagogiska frågor och frågor runt olika elever. I förlängningen tror jag att det förbättrat för eleverna då de märker när läraren mår bra. Det är också lättare att ta vara på olika lärarkompetenser i den större organisationen. Vi är fler lärare som tillför olika pedagogiska grepp. Att diskutera bedömning har blivit lättare på en större enhet jämfört med när vi fick åka runt till olika enheter som kanske har en annan grundsyn och stämning. Vi har utvecklat ett förhållningssätt gentemot eleverna som gör att stämningen är god. I elevgrupperna har det blivit större dynamik och inte lika känsligt för sjukdom. Också lätt att eleverna blir utlämnade när det är för få i klassen. Som elev måste du då ha vissa intressen för att bli accepterad. I en större skola är det lättare att hitta någon med gemensamma intressen. Dessutom finns en tendens att negativa ledare lättare tar över när grupperna är för små. Som jag ser det är det bra med blandade grupper ur kamratperspektivet men att de åldershomogena grupperna är mycket bättre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Ur elevperspektivet tror jag också att det var viktigt att vi lyssnade in Hjortedselevernas oro kring sammanslagningen. Inte bara Totebo- och Blankaholmseleverna kände oro. En annan fördel ur elevernas synvinkel är att de redan nu är sammansvetsade grupper inför kommande flytt till Ankarsrum i samband med att de börjar högstadiet. Tidigare var det tre olika grupper som skulle slås ihop. Jag upplever att jobbet blivit mycket mer krävande med många fler elever med särskilda behov. Många har varit vana att få hjälp snabbt och tror fortfarande att de kan få det. En del av de lösningar man hittat på de mindre enheterna går inte att genomföra på en större enhet. Vissa elever hade exkluderats men nu tycker jag att vi lyckats få dem inkluderade igen. Här har vi haft stor hjälp av att vara en större grupp. Som jag ser det finns det en svårighet att infria läroplanen vid alltför små skolenheter och jag tror inte alltid att man har barnens perspektiv i fokus när man strider för att behålla små skolor. Idag finns det helt andra krav än tidigare på vad som ska hinnas med i skolan, med t.ex. centralt innehåll. Från föräldrahåll upplever jag reaktionerna som uteslutande positiva. Ingen gillar vad som hänt med bygden men alla verkar tycka att barnen fått det bättre i skolan. Till en början var det en del krångel med skolskjutsar till och från Totebo men jag upplever att det blivit bättre. Min känsla är att det många gånger är så att förespråkare för sammanslagningen inte vågar komma till tals. Många känner ett tryck från bygden att de ska vara motståndare för bygdens skull, trots att de kan se att sammanslagningen gjort skolsituationen bättre för barnen. 19

21 Det har varit en oerhört jobbig process under sammanslagningen. Evakueringar och flyttar fram och tillbaka, samtidigt som undervisningen pågick, gjorde det mycket rörigt och krävande. Vi i personalen lyckades under flytten behålla barnen på orten genom lite speciallösningar med bl.a. kyrkan som undervisningslokal. Det tror jag var väldigt viktigt för att behålla goda relationer med föräldrarna. Första året var hur jobbigt som helst. En blandning av fyra olika kulturer i en och samma grupp tog tid att få ihop men nu märks en total vändning hos elever och personal. Till en början var vi nog lite många från väldigt olika kulturer men efter ett års arbete tillsammans känns det som att alla trivs och att sammanslagningen utan tvekan varit övervägande positiv. Avslutningsvis vill jag understryka att bara för att sammanslagningen blivit lyckad i just detta område behöver det inte betyda att det skulle bli lika bra om man gör samma sak i ett annat område. Lärare från Totebo Till de positiva effekterna hör att det är lättare att bolla idéer med någon när kollegorna blivit fler. De större klasserna har också gjort det lättare att variera undervisningen med t.ex. grupparbete och klassdiskussioner. Jag upplever att vi nu har ett mycket gott samarbete på skolan där alla kollegor ger och tar. Som relativt ny pedagog har det varit ett lyft för mig att kunna utbyta idéer och erfarenheter med mer erfarna pedagoger. Vi kom från tre olika kulturer men kom snabbt överens om att lägga det gamla bakom oss och starta om på nytt. Ibland har vi också utbyte med andra skolor i södra kommundelen, vilket alltid är givande. Med färre kollegor tror jag att risken är stor att man fastnar i ett och samma tänk. Fördelen med en större skola är att vi är något fler som kan dela på så kallade bisysslor. Dock är inte skolan stor nog för att vi pedagoger ska slippa vara lite av alltiallo, som t.ex. vaktmästare ibland. Ur elevernas perspektiv uppfattar jag det som positivt att de fått fler kompisar. Det är inte längre lika sårbart om man råkar bli osams med någon. Som jag upplever det är de flesta eleverna positiva men att bussåkandet tidvis upplevts som ett problem. Det fanns ingen bussåkarkultur hos eleverna men nu verkar det gå bättre. Bland det negativa märks att det kan vara svårare att hinna med att hjälpa alla när det finns fler barn med särskilda behov på samma ställe. Vid närmare eftertanke kanske det inte var lättare att hjälpa dem i de små skolorna heller. En annan starkt negativ faktor är hur hela flytten och ombyggnaden hanterades. Än idag, över ett år efter flytten, saknas projektorer och filmdukar. Kartor ligger förvarade i förråd som vi inte kommer åt. Vi pedagoger har fått ägna alltför mycket tid till saker som vi inte borde behöva ägna tid åt i samband med flytten, vilket har tagit tid och kraft från planering och uppföljning av undervisning. När vi inte kan använda de hjälpmedel som finns känns det ibland som att vi tagit ett steg tillbaka, vilket är väldigt frustrerande. Om man ska se någon positiv effekt av strulet kring flytten kan det möjligen ha bidragit till att vi blivit mer sammansvetsade på skolan. Från föräldrahåll har jag inte hört någon negativ kritik, vilket jag tolkar som att man är nöjd med sammanslagningen. Jag är lite förvånad över att det inte varit mer protester. Det jag hör kritik kring är situationen på bussarna men det är svårt för oss pedagoger att komma åt. 20

22 Som jag ser det har de positiva effekterna övervägt och jag tycker att Himalajaskolan är en väl fungerande enhet. Det känns som att de negativa effekterna är något som kommer att lösas medan de positiva blir bestående. Min bild är att både barnen och pedagogerna nått längre i sin utveckling än de gjort utan sammanslagningen. Jag tror att små skolor kan vara bra på många sätt men att det finns en klar smärtgräns för hur små de kan vara. Vill också poängtera att det lyckade resultatet av sammanslagningen här kan bero på att det sedan lång tid tillbaka funnits naturliga kontaktytor mellan bygderna, t.ex. genom idrottsföreningen Hjorted/Totebo IF. Avslutningsvis vill jag betona att man inte kan dra för stora växlar på att denna sammanslagning blivit lyckad. Har man inte den historiska samhörigheten i ett område är risken att det tar mycket längre tid innan sammanslagningen blir bra. Förutsättningarna här var de rätta och vi har lagt ned ett jättearbete för att det ska bli så här bra. Det behöver inte automatiskt bli så bra på andra ställen. Nationella prov Når kravnivåerna i samtliga delprov 100,0 90,0 80,0 70,0 Andel i procent 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0,0 Matematik Engelska Svenska Hjorted, Blankaholm och Totebo* Himalajaskolan** Förklaring: * Visar hur många av eleverna i nämnda skolor som når kravnivåerna i NP5 mellan åren Resultaten visas för flera år för att det är så pass få elever att enskilda års resultat kan variera kraftigt. Eftersom uppgifter finns mellan åren 2007 och 2011 visas dessa. ** Visar hur många av eleverna i Himalajaskolan som når samtliga kravnivåer i NP6 år År 2012 ersattes nationella proven i årskurs 5 till nationella prov i årskurs 6. Det innebär att det är samma elever som genomförde proven i årskurs 5 år 2011 som genomförde nationella provet i årskurs 6 år Eftersom det är olika prov och elevgrupperna är så pass små bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Det är en bild av resultaten som enskild är olämpligt att dra för stora slutsatser av. 21

23 Bedömning av måluppfyllelsen i årskurs 5 och 6 Ämne Andel som uppnått målen 2011 (Hjorted, Totebo och Blankaholm) Andel som uppnått målen 2012 (Himalajaskolan) Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd Geografi Historia Teknik Religion Samhällskunskap Svenska inkl. Sva Förklaring Tabellen visar pedagogernas professionella bedömning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen. År 2011 gjordes bedömningen i årskurs 5. År 2012 genomfördes bedömningen i årskurs 6. Anledningen till att bedömningen flyttades till årskurs 6 år 2012 var för att de nationella proven i årskurs 5 ersattes med nationella prov i årskurs 6 år Det innebär att det är samma elever som bedöms 2011 och 2012 i tabellen ovan. Eftersom elevgrupperna är så pass små bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Det är en bild av resultaten som enskild är olämpligt att dra för stora slutsatser av. Kommentar Elevernas resultat ligger på samma nivå i fyra ämnen. Av dessa fyra ämnen är det 100 % av eleverna som når målen. Resultaten har förbättrats i 11 ämnen och försämrats i 1 ämne. 22

24 Föräldraenkäter Föräldraenkäten genomfördes i årskurs 2, 5 och 9. I tabellen nedan redovisas svaren från årskurs 2 och 5 eftersom årskurs 9 inte är aktuellt på någon av dessa enheter. År 2012 justerades utformningen på enkäten. Några frågor byttes ut/omformulerades i enlighet med SKL s (Sveriges Kommuner och Landsting) enkätfrågor. Det innebär att endast de frågor i enkäten som fortfarande är jämförbara visas i nedanstående tabell. Variabel 2011 (Hjorted, Totebo och Blankaholm) 2012 (Himalajaskolan) Undervisningen håller bra kvalitet Vi är nöjda med personalens insats Lärarna är kunniga i sina ämnen Mitt barn får utveckla sin förmåga att ta ansvar Mitt barn får det stöd och hjälp han/hon behöver i skolan Jag är insatt i vad mitt barn ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Vi föräldrar uppmuntras att engagera oss i vårt barns skola Jag har förtroende för mitt barns klasslärare/mentor Jag har förtroende för skolledningen 69 81,9 Jag har som förälder erbjudits möjlighet till inflytande över utbildningen 51 91,7 Hur mycket inflytande HAR du som förälder i de frågor som rör ditt barns skolgång? 50 91,7 Hur mycket inflytande VILL du som förälder ha i de frågor som rör ditt barns skolgång? Hur fungerar utvecklingssamtalen? Hur fungerar informationen och kommunikationen mellan skolan och föräldrarna? Utvecklingssamtalet ger en tydlig bild av hur mitt barn utvecklas Mitt barn upplever INTE negativ stress av skolarbetet 81 91,7 Skolan har en god fysisk miljö Mobbning och okamratligt beteende förebyggs och bekämpas Mitt barn känner sig trygg i skolan Hur bedömer du att ditt barn trivs i skolan? Hur bedömer du att skolpersonalen hanterar mobbningsproblem? 75 91,6 Skolpersonalen bemöter eleverna på ett värdigt och respektfullt sätt Skolan lär eleverna om mänskliga rättigheter och demokrati

25 Eleverna får vara med och ta ansvar för arbetsmiljön på skolan Skolan har barnens bästa som utgångspunkt 88 91,7 Tycker du att bedömningen i skolan används så att det hjälper ditt barn i kunskapsutvecklingen? Upplever du att lärarnas omdömen/betygssättning är rättvis? 58 91,7 Förklaring Tabellen visar andelen i procent av föräldrarna som har svarat på den positiva sidan av skalan. Exempelvis: Undervisningen håller bra kvalitet besvarades år 2011 enligt följande, Stämmer helt och hållet 31,2 %, Stämmer ganska bra 62,5 %, Stämmer ganska dåligt 3,1 %, Stämmer inte alls 3,1 %, Vet ej/obestämd 0 %. I tabellen ovan anges därmed 94 %, dvs. den andel som har svarat på den positiva sidan av skalan. Kategoriseringen genomförs i denna sammanställning för att lättare skapa en helhetsbild av resultaten. Kommentar Av 27 jämförbara variabler har resultatet i jämförelse med 2011 förbättrats på samtliga områden. Viktigt att betona är att det är få föräldrasvar i sammanställningen och resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Föräldraenkäten är en bild av resultaten men det är olämpligt att enskilt denna bild dra några långtgående slutsatser. Samtidigt är det viktigt att betona att det är dessa föräldrars upplevelser och dessa svar är mycket viktiga. Elevenkäter Elevenkäten genomfördes i årskurs 5. År 2012 justerades utformningen på enkäten. Några frågor byttes ut/omformulerades i enlighet med SKL s (Sveriges Kommuner och Landsting) elevenkätfrågor. Det innebär att endast de frågor i enkäten som fortfarande är jämförbara visas i nedanstående tabell. Variabel 2011 (Hjorted, Totebo och Blankaholm) 2012 Himalajaskolan Jag vågar säga vad jag tycker i klassen Jag vågar säga vad jag tycker till de vuxna i skolan Jag har kamrater i skolan som jag trivs med Jag trivs med att gå i skolan Det är en positiv stämning på min skola Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Undervisningen i skolan är bra Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag känner att de vuxna i skolan bryr sig om att det går bra för mig

26 Jag känner mig trygg i skolan Det finns elever som jag, vid upprepade tillfällen, är rädd för Det finns vuxna i skolan som jag, vid upprepade tillfällen, är rädd för Förekommer det kränkande behandling/mobbning på din skola? Har du själv varit utsatt för kränkande behandling/mobbning? Tycker du att skolan gjort något åt det, för att hjälpa dig och/eller andra elever? Finns det någon/några platser på din skola där du känner obehag? Jag tycker att min skola är bra Det som jag lär mig i skolan är bra Lärarna är bra på att förklara, så att jag förstår Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Det är arbetsro på lektionerna Jag känner mig alltför stressad i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det I skolan får jag utmaningar som gör att jag utvecklas Elever som behöver extra stöd och hjälp får det på ett bra sätt Jag blir bra och rättvist behandlad av personalen på skolan Jag får lära mig om mina och andra människors rättigheter Det känns som att mitt och andra elevers bästa är det viktigaste för skolan Förklaring Tabellen visar andelen i procent av eleverna som har svarat på den positiva sidan av skalan. Exempelvis: Det är en positiv stämning på min skola besvarades år 2011 enligt följande, Stämmer helt och hållet 30 %, Stämmer ganska bra 40 %, Stämmer ganska dåligt 20 %, Stämmer inte alls 0 %, Vet ej 10 %. I tabellen ovan anges därmed 70 %, dvs. den andel som har svarat på den positiva sidan av skalan. Kategoriseringen genomförs i denna sammanställning för att lättare skapa en helhetsbild av resultaten. Kommentar Av 30 jämförbara variabler är det 12 variabler som hamnar på samma nivå som På samtliga av dessa 12 variabler är det 100 % av eleverna som har svarat på den positiva sidan av skalan. 10 stycken variabler har ett bättre resultat 2012 jämfört med stycken variabler har ett sämre resultat 2012 jämfört med Viktigt att betona är att det är få elever i sammanställningen och 25