Å R S B E R Ä T T E L S E

Transkript

1 Å R S B E R Ä T T E L S E

2 NEKTAR I KORTHET Strategi: Marknadsneutral fond Startdag: 1 januari 1998 Förvaltningsansvarig: Kent Janér FÖRVALTNINGSMÅL Avkastningsmål: Absolut avkastning; hög riskjusterad avkastning och marknadsneutralitet Avkastningsnivå: Högre än den långsiktigt förväntade avkastningen i en traditionell portfölj bestående av aktier och obligationer Risk (standardavvikelse): Lägre än aktiemarknadens risk Korrelation: Okorrelerad med aktier och obligationer AVGIFTER OCH TECKNING Fast arvode: 1,0 procent per år, debiteras månadsvis Prestationsbaserat arvode: 20 procent av den del av totalavkastningen som överstiger den så kallade avkastningströskeln 1), debiteras månadsvis Inträdesavgift: Ingen (högst 5 procent) Teckning/inlösen av andelar: Månadsvis 2) Minimiinvestering vid första teckningstillfället: kronor, därefter minst kronor per teckningstillfälle TILLSYN Tillståndsgivande myndighet: Finansinspektionen. Fondbolaget erhöll tillstånd att utöva fondverksamhet den 30 oktober 1997 och omauktoriserades den 9 februari Förvaringsinstitut: Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Revisorer: Carl Lindgren, KPMG AB och Mats Nordebäck, SN:s Revisorer AB FONDBOLAG Nektar Asset Management AB Organisationsnummer: Fonder under förvaltning: Nektar och Nektar Special Opportunity Ägare: Brummer & Partners AB (60 procent), Namint AB (40 procent) Aktiekapital: kronor Adress: Norrmalmstorg 14, Box 7030, Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@brummer.se Webbplats: Kontakt: Investor Services (B & P Fund Services AB) Verkställande direktör: Kerim Kaskal Styrelse: Thomas Andersson, Svante Elfving, Kent Janér (ordförande), Kerim Kaskal, Torbjörn Olofsson och Ola Paulsson Chief Compliance Officer: Joakim Schaaf Riskkontrollansvarig: Henrik Paulsson 1) Avkastningströskeln (se ordlistan) räknas fram med hjälp av fondens tröskelräntesats, som utgörs av genomsnittet av Riksbankens fixing av räntan på 90-dagars svenska statsskuldväxlar. F onden tillämpar high watermark, vilket innebär att andelsägare endast erlägger prestationsbaserat arvode då eventuell underavkastning i förhållande till avkastningströskeln från tidigare perioder har återhämtats. 2) Blankett och information om datum för teckning respektive inlösen kan beställas hos fondbolaget eller hämtas via fondens webbplats.

3 NEKTARS ÅRSBERÄTTELSE 1 JANUARI TILL 31 DECEMBER 2010 Styrelsen och verkställande direktören för Nektar Asset Management AB får härmed avge följande årsberättelse för fonden Nektar för verksamhetsåret Brummer & Partners...4 Förvaltarna har ordet...5 Ännu ett bra år...5 Omvärlden...5 Prognosmissar och deras tänkbara orsaker...6 Statsfinansiella kriser...7 Nya regelverk...8 Årets resultat...8 Nektars resultat i ett längre perspektiv mycket god avkastning relativt risknivån...9 Minskning av motparts- och finansieringsrisker...9 Ökad förvaltningsvolym...10 Organisation...10 Utmärkelser...10 Utsikter för Förvaltningsberättelse...13 Fondförmögenhet...13 Aktiviteter...13 Fondens kostnader...13 Utdelning...13 Fondbestämmelser...13 Övrigt...13 Räkenskaper...15 Resultaträkning...15 Balansräkning...16 Fondförmögenhet (finansiella instrument)...17 Redovisningsprinciper...21 Övrig information...21 Förändring av fondförmögenhet...21 Andelsvärde...22 Andelsägares kostnader...22 Revisionsberättelse...23 Förvaltningsorganisation...24 Ordlista...26 Nektar är en specialfond enligt 1 kap 1 lagen (2004:46) om investeringsfonder. Nektar är följaktligen inte en så kallad UCITS-fond. Andelarna i Nektar har inte registrerats och kommer inte att registreras i enlighet med värdepapperslagstiftning i USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland eller i något annat land och får inte säljas eller erbjudas till försäljning till eller inom USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland eller i sådana länder där sådant erbjudande eller försäljning skulle strida mot gällande lagar eller regler. Utländsk lag kan innebära att en investering inte får göras av investerare utanför Sverige. Nektar Asset Management AB har inget som helst ansvar för att kontrollera att en investering från utlandet sker i enlighet med sådant lands lag. Det åligger envar att tillse att sådan investering sker i enlighet med gällande lag eller andra regleringar, såväl i Sverige som utomlands. Informationen i denna rapport ska inte ses som en rekommendation av fondbolaget att teckna andelar i fonden utan det ankommer på var och en att göra sin egen bedömning av en investering i fonden och riskerna förknippade därmed. I samband med en sådan bedömning ska envar förlita sig endast på den information som finns i fondens faktablad och informationsbroschyr. Dessa går att ladda ner från Det finns inga garantier för att en investering i fonden ger en god avkastning, trots en positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och m inska i värde och det är inte säkert att man får tillbaka hela eller delar av det insatta kapitalet. En investering i fonden bör betraktas som en långsiktig investering. Tvist rörande fonden eller information om fonden ska avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt. Nektar Asset M anagement AB tillhanda håller inte sådan finansiell rådgivning som avses i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller sådan investeringsrådgivning som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder.

4 Brummer & Partners Brummer & Partners affärsidé är att erbjuda ett väldiversifierat utbud av aktivt förvaltade fonder genom att samla skickliga förvaltare med olika förvaltningsstrategier inom samma företagsgrupp. Gruppen förvaltar omkring 80 miljarder kronor åt institutioner, företag och privatpersoner. Brummer & Partners har cirka 250 anställda och kontor i sju länder. Målet är att skapa en konkurrenskraftig riskjusterad avkastning. Genom att gruppens investeringsprodukter har olika förvaltningsstrategier med låg inbördes korrelation, kan investerarna ges goda möjligheter till effektiv förvaltning av sina portföljer. Brummer & Partners förvaltar ett tiotal hedgefonder och en multistrategifond, som erbjuds i såväl en obelånad som en belånad version. Samtliga Brummer & Partners Sverigeregistrerade fonder är specialfonder enligt lagen om investeringsfonder och står under Finansinspektionens tillsyn. 1) För privata investerare och arbetsgivare erbjuder Brummer & Partners Brummer Life där spararna kan placera i Brummer Multi-Strategy och gruppens övriga aktivt förvaltade fonder enskilt eller i kombination med ett brett utbud av indexfonder med låga eller inga förvaltningsavgifter. Brummer Life erbjuds både som direktsparande via fonddepå online och försäkringssparande i Brummer Life Försäkringsaktiebolag. De i gruppen ingående fondbolagen ägs helt av Brummer & Partners eller gemensamt med fondernas förvaltare. Brummer & Partners AB investerar också direkt i de fonder som Archipel Lynx Futuris Brummer Multi- Strategy Avenir Manticore ingår i gruppen för att markera det gemensamma intresset mellan Brummer & Partners AB och övriga fondandelsägare. Brummer & Partners är en av initiativtagarna till och som enda svenska fondbolag undertecknare av Hedge Fund Standards Board (HFSB). HFSB är ett branschinitiativ och verkar för bästa praxis när det gäller standarder för hedgefondförvaltning, exempelvis kring informationsgivning, risk- och avkastningsanalys, samt organisation och ledning. Det helägda dotterbolaget B & P Fund Services (BFS) är ett värdepappersbolag som står under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. BFS erbjuder ett brett utbud av tjänster inom områdena distribution, fondadministration, legal & compliance samt kundservice till fondbolag inom gruppen. BFS, vars verksamhet är skild från fondbolagen och förvaltningsarbetet, genomför enligt uppdragsavtal daglig värdering, riskmätning och riskkontroll av gruppens fonder. Mer information om Brummer & Partners finns på www. brummer.se. BRUMMER MULTI-STRATEGY Som ett alternativ till direktinvesteringar i enskilda hedgefonder erbjuder Brummer & Partners sedan 2002 fonden Brummer Multi-Strategy, som investerar i flertalet av g ruppens hedgefonder. Brummer Multi-Strategy 2xL (från engelskans 2x Leverage ) erbjuder en belånad investering i Brummer Multi-Strategy. Investerare i multistrategifonderna belastas inte med några teckningsavgifter och inte heller med några fasta eller prestationsbaserade förvaltningsarvoden. Däremot erlägger multistrategifonderna förvaltningsarvoden på investeringarna i de ingående fonderna på samma villkor som övriga investerare. Till skillnad från många andra fondandelsfonder drabbas därför inte investerare i Brummer Multi-Strategy-fonderna av avgifter i två led. Målet är att genom Brummer Multi-Strategy-konceptet erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ för investerare som söker en effektiv diversifiering mellan enskilda hedgefonder. Zenit Arbor Nektar Observatory Orvent 1) Flera av Brummer & P artners hedge fonder erbjuds i både en Sverige- och en Bermuda baserad version. I de s enare kan teckning erbjudas i flera olika valutaklasser. De Bermuda baserade fonderna står inte under Finansinspektionens tillsyn. 4

5 Förvaltarna har ordet Nektar syftar till att ge en god avkastning oberoende av utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna. Samtidigt ska risken vara relativt låg. På så sätt kan en traditionell portfölj som kompletteras med en investering i Nektar få både högre avkastning och lägre risk. Nektar har nått dessa mål med god marginal sedan fondens start Fonden använder olika metoder och marknader för att nå sina mål. Nektars förvaltare strävar efter att etablera positioner där vinstchanserna bedöms vara större än förlustriskerna. Sådana positioner grundas typiskt sett på att förvaltarna anser att den relativa prissättningen mellan olika finansiella instrument inte är logisk. Det kan exploateras genom att simultant köpa de instrument som anses vara relativt billiga och sälja dem som anses vara relativt dyra. Denna handel på relativa värderingar sker oftast i räntemarknader. Positioner som grundas på relativa värderingar är inte beroende av att marknaderna i allmänhet rör sig upp eller ner för att tjäna pengar. Detta medger avkastning som har låg korrelation med marknadsutvecklingen vilket i sin tur möjliggör effektiv och risksänkande diversifiering av traditionella portföljer. Det kan också vara mindre svårt att bedöma den relativa utvecklingen mellan olika finansiella instrument än att bedöma hela marknadens riktning. Förvaltarna söker positioner där den förväntade avkastningen är hög i förhållande till risken. När fonden består av ett stort antal sådana positioner som utvecklas oberoende av varandra förstärks denna attraktiva profil. Förvaltarna Frekvensfördelning sedan start Antal månadsobservationer Nektar Månadsavkastning, % Sedan starten 1998 har Nektar redovisat en månadsavkastning på m ellan 0 och 1 procent vid 38 tillfällen. 74 procent av Nektars månads observationer överstiger nollstrecket. Historiskt visar fonden därmed en asymmetrisk avkastningsprofil. arbetar aktivt och kontinuerligt med att balansera de olika positionerna mot varandra för att vid var tillfälle uppnå önskad riskprofil för fonden som helhet, vilket typiskt sett inkluderar skydd mot oväntade händelser. Över tiden ska denna profil vara neutral för marknadsutvecklingen. ÄNNU ETT BRA ÅR 2010 var ännu ett bra år för Nektar. Värdestegringen blev 16,09 procent samtidigt som fondens risknivå var låg. Nektars realiserade volatilitet blev detta år endast en femtedel av den globala aktiemarknadens. Nektar uppvisade under 2010 endast en dag med ett värdetapp överstigande en procent av fondandelsvärdet. Motsvarande siffra för aktiemarknaden blev 26 dagar. Sedan den finansiella krisen inleddes sommaren 2007 har Nektars fondandelsvärde stigit med 75 procent medan ett globalt aktieindex har fallit med 18 procent. Nektars risknivå, mätt som volatilitet, har under motsvarande period varit knappt hälften av aktiemarknadens. Värdeförändring juli 2007 till december 2010 % Nektar Svenska statsobligationer Svenska aktier Globala aktier Globala statsobligationer Hedgefonder Nektars goda resultat 2010 är summan av 352 olika positioner, marginellt fler än åren innan. Intjäningen var bred, inga enskilda positioner eller teman hade stor påverkan på totalresultatet. Större delen av resultatet kan hänföras till handel på relativa värderingar, främst i räntemarknader. Miljön för sådana positioner var fortsatt god i efterdyningarna av den finansiella krisen, dock inte så exceptionellt god som under Inslaget av makrohandel, grundat på uppfattningar om framtida utveckling av ekonomi och marknader, var relativt lågt OMVÄRLDEN En tillbakablick på 2010 börjar lämpligen med ett b redare perspektiv för att fånga in de övergripande krafter och yttre förutsättningar som påverkar den globala u tvecklingen sedan en tid. Vi befinner oss mitt uppe i vad som sannolikt är den största strukturomvandling och utbudschock världen upplevt och 5

6 den är långt ifrån avslutad. Den arbetskraft som är en del av det globala ekonomiska systemet förväntas bli dubblerad under en ganska kort tidsperiod, säg en generation. Utvecklingen av kapitalstocken och produktionskapaciteten följer ett likartat mönster. Stora och snabbt växande ekonomier i Sydamerika och Asien med Kina och Indien i spetsen har nu ofta en större påverkan på global tillväxt och tillståndet i världsekonomin än mer mogna och långsamt växande områden som Europa, USA och Japan. Kina, som under 2010 passerade Japan som världens näst största ekonomi, har i dagsläget en BNP som är knappt 40 procent av USA:s 1). Med nuvarande trender kommer Kinas ekonomi att vara ungefär hälften så stor som USA:s redan om tre år. Eftersom Kinas BNP trendmässigt växer tre till fyra gånger så snabbt som USA:s är dess bidrag till världens BNP-tillväxt normalt sett större, och skillnaden ökar. Kina kan inom kort bidra mer till global tillväxt än USA och Europa tillsammans. Det är förändringar från existerande jämvikter som är intressanta för ekonomer och finansiella aktörer eftersom priser i marknader bestäms på marginalen. Bidrag till global BNP-tillväxt (PPP, fasta priser, dollar) (streckade linjer IMF-prognos) USA+EU USA Kina 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1, Kinas BNP som andel av USA:s BNP (streckade linjer IMF-prognos) PPP Löpande priser, USD 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Källa: IMF. Om Kinas tillväxt skulle fortsätta att vara lika hög de närmaste tio åren som under de senaste tio åren, så skulle dess BNP då motsvara nästan 2,5 gånger dagens BNP. Givet att Kina redan idag på många områden har större påverkan på den globala ekonomin än något annat land är det uppenbart att en sådan utveckling skulle vara av oerhört stor betydelse. Några områden som särskilt kan nämnas är tillgång till och priser på naturresurser, inkluderande energi och livsmedel, miljöfrågor, globala sparande- och ägandemönster samt säkerhetspolitik. Det återstår dock att se om Kina faktiskt klarar att upprätthålla en så hög tillväxt utan tilltagande obalanser. Den snabba tillväxten i asiatiska och sydamerikanska länder är mycket positiv i meningen att den lyfter miljoner, kanske miljarder, människor ur djup fattigdom. Vidare bidrar den till högre global tillväxt och nya exportmöjligheter för företag i den gamla och långsamt växande del av världen som vi i Europa tillhör. När företag planerar några år framåt i tiden är det högst troligt att de finner att deras tillväxtmöjligheter framför allt kommer från länder som för tio år sedan ansågs vara små och mindre intressanta marknader. Strukturomvandlingen av den globala ekonomin kan sägas definiera vår tidsålder. Men när man skriver historien för 2010 påverkades ekonomin och de finansiella marknaderna också kraftigt av en annan strukturell faktor; den finanskris som inleddes sommaren 2007 och som vi nu förhoppningsvis bara har efterdyningar kvar av. Finanskrisen skapade stora problem i den gamla världen. De mest akuta delarna av detta är avklarade genom stora rekapitaliseringar av banker och massiva insatser från både penning- och finanspolitik. Ekonomin tyngs dock av kvarstående problem som lågt resursutnyttjande, stora budgetunderskott och en önskan om att minska hög skuldsättning både i den privata och offentliga sektorn. Det är värt att notera att finanskrisen inte drabbade tillväxtländerna på samma sätt. Deras finansiella system var väsentligt lägre belånade varför de drabbades mest av indirekta effekter. Det dramatiska fallet i världshandeln ledde förvisso till stora tapp i BNP i dessa länder, men dessa tapp återhämtades snabbt när världsekonomin fick fastare mark under fötterna. Tillväxtländernas produktion ligger nu på nya toppnivåer, vilket tyvärr inte är lika vanligt i gamla världen. Det var i allt väsentligt tillväxtländerna som drog den gamla världen ur den djupa lågkonjunkturen, vilket är ett nytt mönster. PROGNOSMISSAR OCH DERAS TÄNKBARA ORSAKER Vi gick alltså in i 2010 påverkade av såväl en global strukturomvandling som en finanskris. Det skulle visa sig att tillväxten blev betydligt starkare än förväntat, och detta i stort sett i alla delar av världen. Global BNP uppskattas nu ha ökat med nästan 5 procent under 2010, vilket är 2 procentenheter mer än vad prognosmakarna i genomsnitt trodde ett år tidigare. Så stora prognosmissar är ovanliga, och brukar vara en följd av att någon oväntad chock drabbar ekonomin och sänker tillväxten. 1) Detta är mätt på marknadens valutakurser, justerat för köpkraftsparitet är Kinas ekonomi redan två tredjedelar av USA:s. 6

7 Det är svårt att hitta någon enskild positiv överraskning som skulle förklara prognosmissarna, det mesta var känt när prognoserna lades. Möjligen kan man hävda att det kom negativa överraskningar i form av statsfinansiella kriser i delar av Europa. Trots detta blev tillväxten mycket starkare än förväntat. Det är alltid av intresse att kalibrera verkligheten mot prognoser och modeller. I osäkra tider som kännetecknas av stora obalanser och oprövade policyåtgärder är det extra viktigt. Den intressanta frågan är således: Varför underskattades tillväxten så kraftigt? Det finns naturligtvis inget exakt svar på detta men det förefaller troligt att de flesta prognosmakare har underskattat effekterna av två svårbedömda fenomen; den lätta penningpolitiken och den pågående globaliseringen. Den finansiella krisen möttes som bekant av massiva stimulansinsatser. De fiskala stimulanserna var ungefär i nivå med de största vi sett historiskt medan de penningpolitiska lättnaderna var mer extrema och låg bortom vad vi upplevt tidigare. Effekterna av korta nominella räntor på noll och kraftigt negativa realräntor i kombination med kvantitativa lättnader, inkluderande massiva statliga obligationsköp, är svårbedömda och det saknas historiska erfarenheter. Det är troligt att en del av de stora prognosmissarna kan härledas ur detta. Om så är fallet fortsätter den superlätta penningpolitiken att kraftigt stimulera tillväxten när vi går in i 2011, och möjligen mer än vad de flesta inser. En annan trolig förklaring till prognosmissarna för 2010 är alltså den pågående globaliseringen, ett fenomen som komplicerar världen för prognosmakare. Bland de delar av den samlade världsekonomin som har överraskat mest under året finns industriproduktion, investeringar, global handel och företagsvinster. Allt detta skulle passa in i en bild av att den globala ekonomins tillväxtpotential är något högre än vad de flesta tror och att den fortfarande accelererar. Detta följer av att en snabbt stigande andel av den globala ekonomin finns i snabbväxande länder, vilket höjer den genomsnittliga tillväxten. Detta spiller i sin tur över till de mer mogna länderna, som har långsammare tillväxt, i en större omfattning än de flesta prognostiserat. Det finns en del stöd för den hypotesen, inte minst anekdotiskt. Om detta är en korrekt beskrivning så kan vi förvänta oss att även denna faktor fortsätter att stödja snabb global tillväxt. STATSFINANSIELLA KRISER De stora händelserna i de finansiella marknaderna 2010 var de statsfinansiella kriserna och 2009 behövde banker räddas för att undvika krascher, 2010 var det stater som behövde räddas. Det började relativt avgränsat med Grekland. Efter hand blev länder som Irland, Portugal och Spanien indragna. I Greklands fall handlade det om klassisk misshushållning, men också om fusk hos staten. Andra länder hade ett relativt bra statsfinansiellt utgångsläge men befarades behöva rädda sina överstora banksystem till katastrofalt höga kostnader, en utveckling som närmast kan beskrivas som en variant på den isländska utvecklingen för något år sedan. Marknaderna började således se de nationella finansiella systemen och staten som en och samma enhet. En stat var inte längre stark om den hade ett stort banksystem kanske inte ens om detta banksystem såg hälsosamt ut i en ögonblicksbild. Tanken som utvecklades på marknaderna var att stater inte skulle tillåta betalningsinställelser i sina inhemska finansiella system, utan bankernas skulder skulle i stället övergå till att bli statens åtagande om finanskrisen skulle förvärras. Denna hypotes bekräftades i stort genom Irlands beslut att hålla de ofta utländska långivarna till de insolventa irländska bankerna skadeslösa och i stället lägga notan för banksystemets excesser på de egna skattebetalarna. Beslutet sägs ha tagits efter stark press på den irländska regeringen från andra europeiska länder. Det kommer säkert att diskuteras länge huruvida detta var ett ekonomiskt och moraliskt korrekt beslut. Det är heller inte självklart att det irländska folket och kommande regeringar kommer att hålla fast vid denna linje. CDS-nivåer, kostnader för kreditförsäkring Greece, CDS, 5 Year, Close, USD Spain, CDS, 5 Year, Close, USD Sweden, CDS, 5 YEar, Close, USD Germany, CDS, Bund, 5 Year, Close, USD United States, CDS, Treasury, 5 Year, Close, EUR Källa: EcoWin. När åtagandena är så stora att det kan ifrågasättas om ett land har möjlighet att uppfylla dem är dess skuldsedlar inte längre säkra investeringar kom därför att bli året då vi fick lära oss att statsobligationer i högt utvecklade demokratiska industriländer inte är riskfria. Gradvis insåg vi att i scenarier där några länder börjar ställa in betalningarna och bankerna faller som dominobrickor är inget land helt säkert. Som en följd av detta kom begreppet riskfri ränta att omprövas och gled över från att handla om statspapper till OIS (Overnight Indexed Swaps), en ränta sammansatt av kommande overnight-räntor, vilka centralbankerna ofta kontrollerar. Det var nya tider för luttrade penningmarknadsaktörer, och 2010 var ytterligare ett stökigt år i marknaderna för korta pengar. Den statsfinansiella krisen har många likheter med bankkrisen. Det finns en stor rädsla för att låta en bank eller ett land ställa in betalningarna, eftersom följdeffekterna är svåröverblickbara men potentiellt kan vara mycket farliga. Stora samordnade europeiska och internationella insatser 7

8 har därför gjorts för att undvika detta, ibland under stark tidspress och närmast panikartade former. Analysen av vad som är bäst åtgärder försvåras av att det inte är klart var gränsen går mellan tillfälliga likviditetsproblem och insolvens, särskilt som man i dagsläget inte har adresserat grundproblemet i flera av de drabbade länderna; svag konkurrenskraft utan möjlighet att åtgärda detta genom att devalvera sin valuta. Grekland hanterades till en början med ett mindre räddningspaket, men det dröjde bara några veckor innan det var dags att utvidga det i betydande omfattning. Resten av året har fortsatt i samma stil. Räddningspaketen har utvidgats vad gäller omfattning i pengar, metoder och länder som ger stöd. Den europeiska centralbanken ECB gav omfattande likviditetsstöd och flera banksystem förefaller nu vara beroende av detta stöd då de inte klarar av att finansiera sin balansräkning till rimliga villkor i marknaderna. ECB har också gått längre än så genom att i stor skala stödköpa statsobligationer i länder som marknaderna anser har låg kreditvärdighet. Detta har väckt en rad frågor kring vem som egentligen bär riskerna i det finansiella systemet liksom kring ECB:s oberoende. De europeiska statsfinansiella kriserna är inte längre enbart en europeisk angelägenhet. Den internationella valutafonden, IMF, är nu djupt involverad i stödåtgärderna, understödd av USA. Mot slutet av året har också Kina, där pengarna finns nuförtiden, allt tydligare markerat att man kan tänka sig att stötta de utsatta europeiska länderna; villkoren för detta är okända. Frågan om staternas kreditvärdighet är nära sammanhängande med deras budgetpolitik, vilket var en annan stor fråga det gångna året. Ska politikerna strama åt i budgeten för att minska underskotten och behålla sin kreditvärdighet eller stimulera för att öka chanserna för det ekonomiska uppsving som är en förutsättning för att till slut landa på fötterna? Frågan, som har splittrat världsdelar, länder, regeringar och ekonomer har troligen inte ett enda korrekt svar. Ekonomi är inte naturvetenskap, det är en samhällsvetenskap. Det är svårt att ge exakta svar och samma experiment ger olika utfall vid olika tillfällen. Ett skäl till detta är att människor och ekonomiska system är adaptiva, det vill säga anpassar sig efter sina erfarenheter och till nya omständigheter. Vidare är människor inte i alla stycken rationella, utan psykologiska faktorer spelar också en stor roll. Den osäkerhet som finns i sociala system återspeglas i debatten om budgetpolitiken. Om vi visste mer om hur ekonomin skulle bete sig, rationellt eller irrationellt, vid en fiskal åtstramning skulle vi veta mer om hur budgetpolitik borde bedrivas. Som exempel är det tveksamt om staten ska spara idag om spareffekten inte leder till ökad aktivitet, eller åtminstone större framtidstro, i den privata sektorn. Å andra sidan är det ett måste för staten att spara om det är statens stora budgetunderskott som sänker den privata sektorns framtidstro eller förmåga att finansiera investeringar, exempelvis genom att underskottet markant kan höja ränteläget. Här skiljer sig förutsättningarna mellan olika länder och i olika situationer, liksom påverkan av historiska erfarenheter och kulturella faktorer. Debatten lär fortsätta svaret får vi kanske aldrig. NYA REGELVERK På samma sätt som vi behöver bättre lagar och principer för att rekonstruera och avveckla banker, behövs även tydligare regler för hur staters skulder kan omstruktureras under ordnade former. Båda saker är på väg, men är endast delvis på plats i dagsläget. Större fokus har lagts på de nya regelverken för banker (Basel III) och försäkringsbolag (Solvency II) vilka gradvis implementeras under kommande år. Båda dess regelverk innebär stora förändringar för de berörda branscherna och kan potentiellt leda till stora flöden i de finansiella marknaderna och nya jämviktspriser. Under året har också de kommande reglerna för europeiska hedgefonder klarnat. För Nektar, som redan är en av Finansinspektionen reglerad fond, är de kommande förändringarna relativt små. ÅRETS RESULTAT Årets värdestegring på 16,09 procent överträffade fondens genomsnittliga avkastning sedan start. Risknivån var låg. Elva av årets månader bjöd på positiva resultat, och den tolfte var värdeminskningen måttliga 0,60 procent. Under året steg de globala aktiemarknaderna med 10,01 procent, mätt som MSCI World Net Dividend Total Return. De globala aktiemarknaderna föll fem månader under 2010 och den sämsta månaden uppgick tappet till 7,58 procent. Ett brett index för statsobligationer, JPM Government Bond Index, steg med 4,18 procent. Fem månader visade negativt resultat med som mest 1,32 procent. Värdeutveckling sedan start Index= 100 per 31 dec Nektar (SEK) MSCI World Index (lokal valuta) JP Morgan Global Govn t Bond Index (lokal valuta) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index (USD) Sedan starten 1998 redovisar Nektar en total avkastning på 393 procent jämfört med 158 procent för ett brett hedgefondindex. Fondens risk justerade avkastning under perioden har varit väsentligt bättre än för ett genomsnitt av andra hedgefonder. Härtill har korrelationen med dessa varit 0,

9 Nektars realiserade volatilitet 2010 var endast 3,3 procent mätt på månadsdata uppräknat till årsdata. Detta är något lägre än vad Nektar siktar på och förklaras både av slumpmässiga faktorer och att realiserad marknadsvolatilitet i allmänhet blev oväntat låg under året. Den riskjusterade avkastningen, mätt som Sharpe-kvot, blev mycket höga 4,69. Korrelationen med internationella och svenska aktie- och obligationsindex var låg, svagt negativ för aktier och svagt positiv för obligationer. Räntestrategier, främst relativa värderingar, bidrog med två tredjedelar av Nektars resultat Valutarelaterade strategier stod för en dryg fjärdedel av fondens resultat. Kreditrelaterade strategier, främst positioner för stigande spreadar, adderade en halv procentenhet till avkastningen medan aktiestrategier gick plus minus noll. Några teman förtjänar att lyftas fram särskilt. Inflationsstrategier Nektar var mycket aktiv i olika marknader för inflationsprodukter vilket bidrog med vinster på fem procentenheter av fondandelsvärdet. Bland enskilda positioner kan nämnas en för lägre reala räntor det närmaste året i engelska statsobligationer, positioner för lägre inflation de närmaste åren i europeiska inflationsswappar, innehav av swappade realränteobligationer i flera olika marknader samt positioner för högre förväntad inflation i Sverige. Svenska räntor Nektar hade positioner för stigande räntor i Sverige, både på egna meriter och relativt euro-området. Positionerna baserades på uppfattningen att den snabba svenska konjunkturuppgången, i kombination med mycket expansiva monetära förhållanden, skulle motivera en minskande penningpolitisk stimulans. Under våren bidrog dessa positioner med knappt tre procentenheter av fondandelsvärdet. Svenska kronan Nektar hade också positioner för en starkare krona. Dessa grundades på samma analys som ovan i kombination med att förvaltarna ansåg att kronan var undervärderad i utgångsläget. Positionerna bidrog med tre procentenheter. Förutom ovan nämnda teman gjorde Nektar goda vinster på en mängd olika affärer inom räntemarknaderna, såväl på relativa värderingar som på riktningsberoende positioner. Nektar har exempelvis haft positioner på relationen mellan olika former av penningmarknadsräntor i samma valuta samt på avkastningskurvans utseende på längre löptider. Även olika valutarelaterade strategier har givit betydande bidrag, exempelvis på relativ volatilitet samt genom den allmänna förstärkningen av valutorna i Asiens tillväxtländer. NEKTARS RESULTAT I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV MYCKET GOD AVKASTNING RELATIVT RISKNIVÅN Den som vid Nektars start 1998 satsade 100 kr i fonden hade vid årsskiftet 493 kronor. Lika mycket pengar investerade i den globala aktiemarknaden har blivit 149 kronor. Under dessa tretton år har Nektars risknivå mätt som volatilitet varit knappt hälften av aktiemarknadens. Skillnaden i risknivå blir ännu tydligare om vi tittar på de negativa utfallen. Nektar har sedan start haft ett enda år med negativ avkastning, som var -6,07 procent. Den globala aktiemarknaden har under samma period haft fyra år med negativ avkastning där det sämsta året innebar ett fall med 38,69 procent. Olika risknivåer kan normeras mot varandra genom belåning. Om man i ett tankeexperiment hade belånat investeringen i Nektar så att dess risknivå, mätt som volatilitet, sedan start de facto blivit densamma som för den globala aktiemarknaden hade investeringens genomsnittliga årliga avkastning överstigit 20 procent. 100 kr hade då vuxit till ungefär kronor 1) att jämföra med de 149 kronor aktiemarknaden samtidigt givit. Och om den hade belånats till den högre volatilitetsnivå som den svenska börsen (SIXRX) uppvisat hade investeringens genomsnittliga årliga avkastning uppgått till över 30 procent sedan start. De 100 kronorna hade då vuxit till ungefär kronor, att jämföra med de 302 kronor en investering i svenska aktier givit under samma period. Onekligen en stor differens. Resultat av investerade 100 kronor kr Nektar Svenska statsobligationer Globala statsobligationer Svenska aktier Globala aktier Hedgefonder Nektar 2,15xL Nektar 3,04xL MINSKNING AV MOTPARTS- OCH FINANSIERINGS- RISKER Det viktiga arbetet med att reducera fondens motpartsrisker har fortsatt under Nektar har flyttat fram sina positioner och har en tydlig linje. Ambitionen är att i framtiden skall de flesta sådana risker vara eliminerade eller kraf- 1) Vi har här räknat ut relationen mellan de realiserade volatiliteterna för MSCI World Net Dividend Total Return (15,74 procent) och Nektar (7,32 procent) från månadsdata sedan Nektars start för tretton år sedan. Vi har sedan belånat investeringen i Nektar så att den blir 2,15 gånger så stor som den ursprungliga insatsen och bibehållit samma belåningsgrad över tiden genom månatlig rebalansering. Belåningsräntan har satts till riskfri ränta plus en procentenhet. 9

10 tigt reducerade, även om det skulle innebära att vi tvingas avsluta våra affärsförhållanden med motparter som inte kan erbjuda det vi önskar. Nektar tecknade under året avtal med att antal svenska och internationella banker som ger garanterad tillgång till repomarknaden för stats- och bostadsobligationer. För detta betalar fonden en mindre avgift. I gengäld har vi säkrat tillgången till finansiering. Vi bedömer det som osannolikt att dessa faciliteter kommer att behöva utnyttjas, det vill säga att en situation skulle uppstå där repomarknaderna inte skulle fungera. Den begränsade avgiften för dessa faciliteter kan betraktas som en försäkringspremie för en situation då marknaderna skulle fungera ännu sämre än strax efter Lehmans konkurs. Allt fler marknader handlas och clearas genom centrala motparter, kraftigt uppmuntrade därtill av myndigheter och kommande regelförändringar. Nektar ser positivt på detta och arbetar aktivt för att få fler sådana lösningar på plats. Dessa clearingfunktioner kan leda till något högre kortsiktiga kostnader för Nektar och andra marknadsaktörer, men de långsiktiga vinsterna i form av mindre motpartsrisker och ökad finansiell stabilitet väger tyngre. Nektar är mycket aktiv i den marknad för clearade repor i svenska stats- och bostadsobligationer som startade under hösten. Under året tecknades avtal om oberoende värdering av Nektars portfölj med Citco, en av världens största aktörer inom fondadministration. Efter en del tekniskt arbete med att trimma in teknik och modeller kommer Nektars externa värdering att grundas på siffror från Citco med start tidigt Vi kommer parallellt att fortsätta våra interna värderingsrutiner oförändrat och oberoende av detta för att säkerställa kvaliteten i såväl bestämningen av marknadspriser som beräkningar av portföljrisker. ÖKAD FÖRVALTNINGSVOLYM Nektars förvaltade volym har ökat snabbt under senare tid. Vid ingången till 2011 uppgick den till 16,3 miljarder kronor att jämföra med 9,6 miljarder ett år tidigare. Förvaltarna bedömer för närvarande att en stigande förvaltningsvolym inte har någon större påverkan på fondens avkastningsmöjligheter. En stor del av de positioner fonden tar är inte särskilt volymbegränsade. Inom några områden kan dock sådana effekter finnas. Dessa eventuella nackdelar anser vi kunna uppvägas av vissa fördelar som följer av ökad storlek. Nektar blir en mer intressant marknadsaktör vilket bland annat ger styrka i motpartsförhandlingar. Samtidigt ska det poängteras att bedömningar av vad som är en för Nektar lämplig förvaltningsvolym kontinuerligt måste utvärderas mot rådande och förväntade förhållanden i framför allt marknaden, men också inom Nektars organisation. Det kan också vara så att en för snabb tillväxt av det förvaltade kapitalet inte är det mest önskvärda utan att förändringar gärna får komma gradvis. Nektar Asset Management AB förvaltar ytterligare 5,3 miljarder i Nektars systerfond Nektar Special Opportunity (NSO), vilken för närvarande är stängd för nyinsättningar. NSO:s avkastning uppgick till 8,58 procent för Mer om detta kan läsas i NSO:s årsberättelse. ORGANISATION Nektar Asset Management AB har anställt Peter Kaplan som ekonom/strateg. Peter kommer närmast från en tjänst vid Royal Bank of Scotland där han ansvarat för nordisk makrobevakning. Han har en karriär som bland annat omfattar tjänster på Konjunkturinstitutet, SEB, ABN och SHB. Peter började i slutet av februari. Gunnar Wiljander anställdes i mars som Chief Operating Officer och Vice VD på Nektar Asset Management AB. Rekryteringen är ett led i vår strävan att förstärka fondbolagets och fondernas operationella riskprofil. Gunnars fokus ligger på investerare, motparter och operationella riskfaktorer, inte förvaltning av fonderna. Han kommer närmast från egen konsultverksamhet inom hedgefondområdet. Dessförinnan var han kundansvarig för hedgefonder på SEB och har tidigare bland annat ansvarat för proprietary trading i räntor och valutor på Investor AB. UTMÄRKELSER I maj tilldelades Nektar två Hedge Funds Review Awards i London. Dels vann Nektar priset som Best Fixed Income Hedge Fund i Europa för 2009, dels priset som Best Non- Directional Hedge Fund over 10 years i Europa. Inte minst den sistnämnda utmärkelsen är glädjande att vinna eftersom den belönar just det som är Nektars affärsidé, att ge en långsiktigt god riskjusterad avkastning. UTSIKTER FÖR 2011 I Nektars två senaste årsredovisningar har osäkerhet varit ett genomgående tema. Detta tema är fortfarande giltigt. Osäkerheten kommer från de stora ekonomiska obalanserna i världen. Bakgrunden till det är att den snabba skuldexpansionen under 2000-talets inledning ledde till en finanskris som i sin tur medförde rekordstora ekonomisk-politiska stimulanser för att undvika en finansiell härdsmälta och depression. Vi räddades från en sådan utveckling till priset av räntenivåer som är rekordlåga i förhållande till tillväxt, vilket är en obalans som gradvis bygger upp problem för framtiden. Vidare har vi i stora delar av den gamla världen budgetunderskott och statsskulder som är rekordstora för att vara i fredstid, vilket också är obalanser som kan bromsa framtida tillväxt. Vi har stora lediga resurser i ekonomin, i många fall manifesterat av hög arbetslöshet. Och det är inte alls säkert att denna arbetslöshet enbart är cyklisk, givet den pågående strukturomvandlingen av den globala ekonomin. Det finansiella systemet är bräckligt och flera stora ekonomiska sektorer strävar efter att minska sin skuldsättning. Med andra ord befinner sig inte den globala ekonomin i jämvikt i utgångsläget och det är oklart vart den är på väg. 10

11 Såväl cykliska som strukturella faktorer är onormala och det finns inte mycket, om ens någon, historisk erfarenhet att luta sig mot. Många teoretiska modeller tar för givet att ekonomin med automatik återfår jämvikt, på samma sätt som modellerna ibland helt bortser från finansiella marknader. Det är inte bra ansatser i nuvarande miljö. Vi ska inte utgå från att ekonomin kommer att bete sig normalt från nuvarande läge. Bestämda uppfattningar om hur världen kommer att se ut om sex eller tolv månader är farliga. Tvärtom bör vi vara beredda på att det kan komma överraskningar i olika riktningar. Vi går in i 2011 med hög fart i den globala ekonomin. Som tidigare diskuterats har de flesta prognosmakare radikalt underskattat tillväxten det senaste året. Det kan vara så att drivkrafterna bakom detta kvarstår, exempelvis genom fortsatt extremt lätt penningpolitik och snabb globalisering. I sådana fall lär även detta år bli ett år med god tillväxt, kanske ännu bättre än de nu ändå ganska optimistiska prognoserna. Men det saknas inte faror. Högt upp på listan står att vi inte riktigt förstår sambanden i en obalanserad och ovanligt komplex ekonomi. Ekonomin kan tappa fart eller råka ut för någon extern chock. Från ett obalanserat utgångsläge kan den då hamna i en självförstärkande nedåtgående trend. Alternativt kan inflationen skjuta fart och medföra att inflationsförväntningarna tappar fästet. På ett mer specifikt plan behöver man ha uppmärksamhet på saker som statsfinansiella kriser i Europa och effekterna av de kommande budgetåtstramningarna. Det finns ekonomiska och politiska spänningar mellan olika länder och valutor och man kan inte helt bortse från risken för någon form av handelskrig. Kraven på koordination mellan olika länders ekonomiska politik är högre i obalanserade miljöer men dessvärre förefaller intresset för sådan önskvärd koordination ha minskat. Och som bekant är det de saker man inte ens tänkt på som kan bjuda på de största överraskningarna. Marknadsutsikterna för Nektars förvaltningsstil har inte ändrats så mycket det senaste året. Antalet märkliga prissättningar i marknaderna har minskat något, men det finns fortfarande många strategier och teman att fundera över och i bästa fall exploatera. Konkurrensen om dessa är också lägre än vad den var före den finansiella krisen. Sakta rör sig dock båda dessa variabler i normaliserande riktning. Felprissättningarna är inte lika stora som månaderna efter Lehmans konkurs och det allokeras gradvis mer kapital till att arbitragera bort dessa. Men tempot är måttligt och strukturella faktorer, inklusive nya regleringar som begränsar bankernas arbitrageverksamhet, talar för fortsatt god miljö för Nektars förvaltning. Kent Janér Förvaltningsansvarig 11

12 NÅGRA NYCKELTAL SEDAN START 1) AVKASTNING, % Nektar (SEK) 2) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index Fixed Income Arbitrage (USD) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index (USD) OMRX- TBOND Index (SEK) JP Morgan Global Govn t Bond Index (lokal valuta) SIX Return Index (SEK) ,09 12,51 10,95 2,94 4,18 26,70 10, ,03 27,41 18,57 0,94 0,66 52,51 25, ,07 28,82 19,07 15,70 9,30 39,05 38, ,69 3,83 12,56 1,63 3,91 2,60 4, ,22 8,66 13,86 0,86 0,81 28,06 15, ,44 0,63 7,60 5,42 3,67 36,32 15, ,05 6,86 9,65 8,33 4,92 20,75 11, ,73 7,97 15,44 4,92 2,19 34,15 24, ,28 5,75 3,04 8,96 8,54 35,89 24, ,04 8,04 4,42 2,83 5,24 14,86 14, ,67 6,29 4,85 9,68 8,26 10,80 9, ,11 12,11 23,43 2,36 1,20 69,76 27, ,70 8,16 0,36 13,93 10,06 13,09 20,66 Sedan fondens start 393,22 67,13 157,84 98,11 79,47 203,22 49,31 Genomsnittlig årsavkastning sedan start 13,06 4,03 7,56 5,40 4,60 8,91 3,13 MSCI World Index (lokal valuta) AVKASTNINGSANALYS Bästa månad, % 8,41 4,33 8,53 3,30 3,09 21,72 10,33 Sämsta månad, % 4,81 14,04 7,55 2,87 1,99 17,77 16,37 Genomsnittlig månadsavkastning, % 1,03 0,33 0,61 0,44 0,38 0,71 0,26 Andel positiva månader, % 74,36 76,92 69,87 67,31 69,23 58,97 57,69 Största ackumulerade värdefall, % 12,96 29,02 19,68 5,61 2,89 63,08 50,77 Återhämtning av största ackumulerade värdefall, antal månader Minst 23 Längsta tid till ny högsta kurs, antal månader RISKMÅTT OCH ÖVRIGA NYCKELTAL Standardavvikelse, % 7,32 6,55 7,14 3,87 3,10 22,23 15,74 Downside risk, % 3,72 5,79 4,76 2,41 1,98 15,08 12,01 Sharpe-kvot 1,39 0,18 0,66 0,65 0,56 0,27 0,02 Korrelation mellan Nektar och angivet index 0,27 0,08 0,08 0,21 0,04 0,01 1) För definition av nyckeltal, se ordlistan på sidan 26. 2) Nektars avkastning redovisas efter fast och prestationsbaserat arvode. 12

13 Förvaltningsberättelse För verksamhetsåret 2010 redovisar Nektar en avkastning på 16,09 procent efter fast och prestationsbaserat a rvode. Under samma period steg ett brett hedgefond index (Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index) med 10,95 procent. MSCI:s världsindex för aktier ökade under perioden med 10,01 procent, medan JP Morgans globala obligations index steg med 4,18 procent. Nektars genomsnittliga årsavkastning under de senaste två åren har varit 26,58 procent efter arvoden, medan standardavvikelsen noteras till 7,67 procent på årsbasis. Korrelationen med andra hedgefonder har varit relativt låg (0,04). FONDFÖRMÖGENHET Per 31 december 2010 uppgick Nektars fondförmögenhet till ,6 miljoner kronor. Detta är en ökning med miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Under året var andelsutgivningen 5 723,9 miljoner kronor, medan inlösen uppgick till 763,6 miljoner kronor. Härtill kommer resultatet för året på miljoner kronor (se tabellen sidan 21). Utdelning avseende tidigare verksamhetsår framgår av tabellen på sidan 21. FONDBESTÄMMELSER Under perioden har det inte skett några förändringar i Nektars fondbestämmelser. ÖVRIGT Vid utgången av 2010 uppgick Nektars ställda säkerheter till 918,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,6 procent av fondförmögenheten. Vid utgången av 2010 uppgick fondens mottagna säkerheter till 750,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,6 procent av fondförmögenheten. Per 31 december 2010 hade fonden inget materiellt innehav av svår värderade tillgångar. AKTIVITETER Under verksamhetsåret omsatte Nektar räntebärande instrument för 472,2 miljarder kronor och valutor för motsvarande 330 miljarder kronor. Härtill har Nektar bedrivit en omfattande handel i derivat. Fondens omsättningshastighet beräknad enligt Fondbolagens Förenings rekommendation var 28,5 gånger under FONDENS KOSTNADER Under året betalade fonden 19,8 miljoner kronor i avgifter för olika derivattransaktioner. Härtill kommer 0,2 miljoner kronor i courtage. Fasta och prestationsbaserade förvaltningsarvoden till fondbolaget belastade fonden med 129,6 respektive 451,5 miljoner kronor. Fondens TER (Total Expense Ratio) beräknad enligt Fondbolagens Förenings rekommendation var 4,39 procent under UTDELNING För verksamhetsåret 2010 redovisar fonden ett positivt skattepliktigt resultat före utdelning till andelsägare. I enlighet med fondbestämmelserna har styrelsen för Nektar Asset Management AB därför beslutat att fonden ska lämna en utdelning till sina andelsägare i syfte att undvika dubbelbeskattning. Utdelningen har fastställts till miljoner kronor mot svarande 260,60 kronor per andel. Utdelat belopp efter skatte avdrag återinvesterades i fonden per 31 januari 2011, såvida andelsägare ej hade meddelat annat. 13

14 MÅNADSAVKASTNING 2010 OCH ÖVRIGA NYCKELTAL DE SENASTE TVÅ ÅREN 1) AVKASTNING 2010, % Nektar (SEK) 2) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index Fixed Income Arbitrage (USD) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index (USD) OMRX- TBOND Index (SEK) JP Morgan Global Govn t Bond Index (lokal valuta) SIX Return Index (SEK) Januari 2,36 2,02 0,17 0,86 0,79 0,81 3,62 Februari 1,90 0,07 0,68 0,82 0,48 0,52 1,95 Mars 0,03 1,44 2,22 0,32 0,10 8,78 6,52 April 2,15 1,75 1,24 1,46 0,76 4,22 0,25 Maj 2,03 0,79 2,76 1,90 1,16 6,89 7,58 Juni 0,95 0,92 0,84 0,16 1,08 1,45 4,17 Juli 0,80 1,20 1,59 0,31 0,54 4,60 5,74 Augusti 0,74 1,24 0,23 3,30 2,05 3,17 3,36 September 2,38 1,55 3,43 1,62 0,30 8,42 6,95 Oktober 0,60 1,10 1,92 1,50 0,45 0,04 2,85 November 1,44 0,74 0,18 0,41 1,32 1,43 0,33 December 0,89 0,61 2,90 1,63 0,53 5,86 5,66 Januari december ,09 12,51 10,95 2,94 4,18 26,70 10,01 MSCI World Index (lokal valuta) RISKMÅTT OCH ÖVRIGA NYCKELTAL DE SENASTE TVÅ ÅREN Genomsnittlig årsavkastning, % 26,58 19,73 14,70 0,98 2,41 39,07 17,61 Standardavvikelse, % 7,67 3,76 5,34 5,22 3,15 19,74 18,12 Downside risk, % 0,46 0,60 2,23 3,69 2,04 6,89 11,13 Sharpe-kvot 3,41 5,14 2,67 0,11 0,63 1,96 0,95 Korrelation mellan Nektar och angivet index 0,36 0,04 0,09 0,09 0,47 0,32 1) För definition av nyckeltal, se ordlistan på sidan 26. 2) Nektars avkastning redovisas efter fast och prestationsbaserat arvode. 14

15 Räkenskaper RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Intäkter och värdeförändring Not Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument Värdeförändring på råvarurelaterade finansiella instrument Värdeförändring på valutarelaterade finansiella instrument Ränteintäkter Utdelningar Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING Kostnader Förvaltningskostnader Räntekostnader Övriga kostnader SUMMA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT NOT 1 VÄRDEFÖRÄNDRING FINANSIELLA INSTRUMENT Aktierelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Summa aktierelaterat Ränterelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Summa ränterelaterat Råvarurelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Summa råvarurelaterat Valutarelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Summa valutarelaterat Summa värdeförändring på finansiella instrument NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER Fasta arvoden Prestationsbaserade arvoden Summa förvaltningskostnader NOT 3 ÖVRIGA KOSTNADER Avgifter för värdepapperslån Bankkostnader Transaktionsavgifter Övriga kostnader Summa övriga kostnader

16 BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not Tillgångar Finansiella instrument med positivt marknadsvärde Bank och övriga likvida medel Övriga kortfristiga fordringar SUMMA TILLGÅNGAR Skulder Finansiella instrument med negativt marknadsvärde Övriga kortfristiga skulder SUMMA SKULDER TOTAL FONDFÖRMÖGENHET POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Finansiella instrument Procent av fondförmögenhet 3,08 2,06 Bankmedel Procent av fondförmögenhet 2,54 11,81 Finansiella instrument har ställts som säkerhet för derivat. Mottagna säkerheter Finansiella instrument Procent av fondförmögenhet 0,00 0,00 Bankmedel Procent av fondförmögenhet 4,59 5,20 NOT 4 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR Omvända repor Fondlikvidfordringar Upplupna räntor Övrigt Summa övriga kortfristiga fordringar NOT 5 Avser blankade värdepapper samt derivat med negativt marknadsvärde. NOT 6 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Repor Fondlikvidskulder Upplupna räntor Skuld till fondbolag Skuld avseende inlösen Mottagna säkerheter Övriga skulder Summa övriga kortfristiga skulder