Råd och anvisningar för teknisk beskrivning av Trygghetssystem

Transkript

1 Sid 1 (14) 6 EL- OCH TELESYSTEM 64.CBJ TRYGGHETSLARMSYSTEM Under 20 års tid har vårdpersonalen haft trygghetslarmsystem med talkommunikation för att underlätta deras arbete. Eftersom det nu har kommit en ny generation internsystem har vi tagit fram denna konsulthandling. Den nya generationens internsystem är byggt på en ny teknik som ger vårdpersonalen en större frihet eftersom de kan besvara ett avgivet larm antingen i lägenhetsapparaten eller i en bärbar telefon. Den uppkopplade talkommunikationen ger personalen möjlighet att göra nödvändiga bedömningar och prioriteringar om vilken hjälp som erfordras. I många fall kan det räcka med att tala med vårdtagaren och besök i lägenheten kan besparas. Internsystemet är ett rationellt och effektivt kommunikationshjälpmedel med valfrihet att välja olika sätt att kommunicera mellan vårdtagare och personal, men även mellan personalen. Det nya internsystemet erfordrar ingen konventionell larmmottagare med PC eftersom den nya tekniken ger möjlighet att besvara larm i en bärbar telefon. Därför finns inte larmmottagare med PC beskrivet i denna konsulthandling. Systemet ska kunna anslutas till de vanligast förekommande trådlösa personsökarsystemen på marknaden och av den anledningen är kravspecifikationen för dessa ej medtagen. Allmänt Här anges anläggningarnas gemensamma funktioner och funktionssamband som t.ex. om någon av anläggningssorterna är integrerad med telefonväxel, brandlarm eller om strömförsörjningen är gemensam med en annan anläggning. Följande funktionskrav bör kunna ställas på ett Trygghetslarmsystem: Avgivna larm ska kunna presenteras med talsyntes och eller i display i en bärbar telefon. Den bärbara telefonen används då även för larmsvaret. Alternativt kan larmet presenteras i en personsökare med display, varvid larmsvar då också kan göras i valfri lägenhetsapparat. Det bör även vara möjligt att välja att larmen ska presenteras på displayer i korridor och gemensamma utrymmen, displayen bör vara lättläst och ha skilda färger för larm och närvaro. et bör tillsammans med vissa trådlösa telefonsystem kunna presentera larmet både med talsyntes och i displayen på den bärbara telefonen. Larmadresser samordnas med brandlarm.

2 Sid 2 (14) Larm ska även kunna skickas till larmmottagare typ PNC4, Wilma, MIP, VIS och ALARM. et ska ha fullständig systemövervakning och ett systemlarm ska erhållas om det blir fel på ledningsnät, lägenhetsapparat eller på anslutet telefonabonnemang. Systemet ska även övervaka att programmerade lägenhetsapparater är anslutna till respektive väggjack. En lokal dator med skrivare eller centralt placerad dator med webbaserad mjukvara via nätverksanslutning ska kontinuerligt kunna logga samtliga larmhändelser i systemet. Varje aktivitet loggas med tid, händelse och larmkod. Av uppgifterna i loggen ska framgå när larmet aktiverades, när och vem som besvarade larmet, när larmet blev åtgärdat samt hur många gånger larmet repeterades innan det blev besvarat. Systemet bör ha en inbyggd larmkö med prioritering, väntfunktion och bevakningsläge med påminnelsefunktion. Bevakningsläget innebär att den som besvarar larmet kan, vid nedkopplingen, sätta larmet på bevakning så att ett påminnelselarm automatiskt skickas till den ansvarige om inte larmet blivit åtgärdat inom en viss tid. Personsökare Anläggningen bör kunna anslutas till en personsökare, och larmpresentationen sker då i personsökarens display. Efter larmpresentationen kan den som tar emot larmet antingen gå direkt till den lägenhet där larmet aktiverades och där trycka på lägenhetsapparatens återställningsknapp alternativt närvaromarkering, eller gå fram till någon annan lägenhetsapparat i systemet och där besvara larmanropet. Det ska även vara möjligt att välja mellan larm i larmkön innan larmet besvaras. Vid återställning eller larmsvar skickas ett återställningsbesked till samtliga personsökare och larmhändelsen skrivs då ut i loggen. Bärbar telefon av GSM och eller DECT typ I anläggningen ska finnas talsyntes som används för larmidentifiering när larmet rings ut till bärbar, mobil eller fast telefoni. Vid larm ringer telefonen och när man svarar så får man informationen Trygghetslarm lägenhet 35. Vid tryck på knapp 4 kvitteras larmet och därefter kan man prata direkt med den som har larmat. Om apparaten ansluts till ett DECT (fabrikat Cobs eller Ascom) telefonsystem med bärbara telefoner så kan larmidentifieringen även gå ut direkt till den bärbara telefonens inbyggda display och om Cobs telefonisystem används kan s.k. Call-back användas. Call-back innebär att en grupp telefoner erhåller sökning till personsökardelen i telefonen och efter att larmet visats i sökaren kan vem som helst i gruppen (via call-back) svara på larmet varvid återställning skickas till gruppen för att meddela att larmet besvarats. Larmmottagare Systemet ska också som alternativ kunna överföra samtliga larm till en larmmottagare typ PNC4, Wilma, MIP, VIS eller ALARM. Vid överföring till en vanlig larmmottagare så ska larmet presenteras som vanligt i den anslutna persondatorn. Samtliga larm i systemet ska loggas både lokalt och i larmcentralen.

3 Sid 3 (14) Gränsdragning Gränsdragning mot annan anläggningsdel. Här anges det som angränsar mot annan anläggningsdel. Anläggningsdel: Ansvarsområden: Leverans Montage Inkoppling Funktion Uttag 230 V. EE EE EE EE Fasta anslutningar till 230 EE EE EE EE VKanalisation, tomrör & EE EE EE EE dkorgkabel hiss. HE HE HE HE Utrustning till hiss. UE HE HE UE Lägenhetsutrustning. UE EE EE UE Porttelefon. UE EE EE UE Telefonabonnemang. Telia Telia Telia B/Telia Ange om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda entreprenader. Förklaringar till gränsdragningslista. B: Beställare. HE: Hissentreprenör BE: Byggentreprenör. UE: TeleLarm Care EE: Elentreprenör. Telia: Telia Särskilda samordningskrav Redovisa hur entreprenaden och sidoentreprenader samordnas i de fall utrustningar placeras i samma utrymmen. Personalens kvalifikationer För att kunna kvalitetssäkra bör det klart och tydligt anges vilka krav som här ställs. I princip skall installatören vara teletekniker eller 6-års montör med kunskaper i registrering. Material i och metod för uppförande av byggnad. Ange om särskilt byggnadssätt, t.ex. överkantsarmering, gjutning av väggar i stålform eller andra prispåverkande byggmetoder kommer att användas. Ange monteringsunderlag. El- och Teleförsörjning. Här kan man redovisa telenätsägarens överlämningspunkts placering. Miljöbetingelser Här är det viktigt att informera om de miljöbetingelser som kan påverka vid valet av material, t.ex. explosionsfarligt område, hygien, kemisk aggression, hög- eller låg temperatur samt störmiljö.

4 Sid 4 (14) Utrymmen Här anges hur centralapparat och annan utrustning (ställ, strömförsörjning, centralenheter, batterier m.m.) ska ställas upp i ett telerum, elnisch, etc, så att framtida utbyggnader underlättas. Övrigt Tekniska uppgifter i anbud Ange i de fall att det är särskilt motiverat att: anbud skall innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, katalognummer, mm som erfordras för en fackmässig bedömning av anbudet. i anbud skall anges om offererad utrustning inte får plats inom angivna utrymmen och om angivna vägar för intransport är otillräckliga. Anbudsgivare i anbud skall ange om redovisat ledningsnät är otillräckligt med hänsyn till den utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden. SYSTEM OCH FUNKTION Larmaktivering kan ske på följande sätt: Trygghetslarm Trygghetslarm aktiveras genom att lägenhetsinnehavaren trycker på den bärbara larmknappen eller använder det speciella dragsnöre som finns i lägenhetsapparaten. Larm kan även aktiveras med fasta larmknappar. Brandvarning Brandvarning aktiveras via en eller flera brandvarnare som anslutas via kabel till lägenhetsapparaten. Brandvarnaren strömförsörjs från lägenhetsapparaten och behöver alltså inget eget batteri. Dörrlarm Till lägenhetsdörren kan man ansluta ett dörrlarm vilket består av en magnetkontakt. Dörrlarmet kan styras av en tidzon i centralutrustningen så att det är aktivt endast under en del av dygnet, exempelvis nattetid, och kan då fungera som ett demenslarm. Dörrlarmet kan tillfälligt, via en förbikopplare utanför dörren, kopplas bort av personalen vid besök i lägenheten. Sänglarm Ett sänglarm kan enkelt anslutas till lägenhetsapparaten. Sänglarmet kan programmeras så att larm aktiveras om den boende lämnar sängen och inte återvänder inom en viss programmerad tid. Sänglarm kan även aktiveras av en larmmatta som placeras framfor sängen och indikerar när den boende stiger upp ur sängen. Sänglarmet kan styras av en tidzon i centralutrustningen så att larmet endast är aktivt under t.ex. nattetid.

5 Sid 5 (14) Presentation av larm - Larmmottagning Varje lägenhetsapparat eller larmgivare bör fritt kunna programmeras att, via sekvensringning, grupputringning eller via call-back, överföra larm till en serie av larmmottagare. För varje lägenhetsapparat eller larmgivare kan man då ha en lista för larmmottagare dagtid, kvällstid och nattetid. Omkopplingen mellan lägena ska styras av tidzoner i centralutrustningen eller med en yttre omkopplare. Under dagtid och kvällstid kan apparaten t.ex. fördela larmen till förutbestämda vårdlag och på natten kan samtliga larm gå till nattpersonalen eller till en extern larmcentral. Vissa larmtyper kan programmeras att gå till annan larmmottagare än den inprogrammerade sekvensringningen för lägenhetsapparaten. Exempelvis kan systemlarm alltid gå till vaktmästarens bärbara telefon. B BE BEC BEC.6 FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING MM FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING. DEMONTERING DEMONTERING AV ELINSTALLATIONER. Ange här arbetets omfattning med begränsningslinjer på ritningen. Ta reda på om det är några kostnader förknippade med hanteringen av demonterat material (även om denna leverantör inte skulle få den nya entreprenaden). BEC.61 DEMONTERING AV ELINSTALLATIONER FÖR ÅTERANVÄNDNING. Ange även om det finns material som ska återanvändas eller förbli beställarens egendom, samt hur detta ska hanteras och förvaras. S SB SBD APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL- OCH TELESYSTEM ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIEL MM KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O D Här redovisas vilken typ av kanalisation som tillhandahålls samt om någon speciell färgmarkering ska följas. Ange även om kanalisation/rörläggning för egna ledningar kan bli aktuellt där sådan saknas på kanalisationsritningar. Glöm ej att skicka med en omgång kanalisationsritningar som information. Ange om kablar för tele och data som förläggs på stege eller i ränna tillsammans med kabel för kraft skall ha avskilt utrymme. SBE.4 KOPPLINGSDOSOR FÖR KABLAR I TELESYSTEM

6 Sid 6 (14) Material- och varuföreskrifter. Ange om kopplingselement ska utföras med: Skruv/lödklämma Skruv/skruvklämma Slitsklämma Mantelslidklämma Utförandeföreskrifter: Ange om locket ska plomberas. Kopplingsdosa bör ej monteras över 3 meters höjd. SBJ.15 BRANDAVSKILJANDE KABELGENOMFÖRINGAR I VÄGG ELLER BJÄLKLAG Ange eventuell typ av brandtätningssystem, alternativt krav på ljud- och brandavskiljning. Tätningen måste uppfylla minst samma brandklass som väggen. SBK.2 STATIV FÖR TELEUTRUSTNING Ange placering och antal stativ (fält) på ritningen, samt hur stativ ska sättas fast och om dessa ska stagas. Ange även om stativen ska disponeras på ett visst sätt. SBQ.4 ELINSTALLATIONSRÖR PÅ KABELSTEGE, KABELRÄNNA E D Ange om ledning till platsutrustning på kabelstege (som saknar teleränna) ska förläggas i skyddsrör. Detta gäller även ledning som passerar genom vägg, tak eller golv. SCF TELE- OCH DATAKABLAR Se projekteringsanvisningar för Servicehuset Lövet. Ledningsnätet består av matarledning (oftast EKKX 10x2x0,2) samt spridningsledning (oftast 4x0,2). Eventuell dataledning för kommunikation med brandlarmcentral. Ange om ledningsnätet skall utgöras av halogenfria ledningar. SDC.422 KORSKOPPLINGSPANELER. Ange hur korskoppling skall utföras (visas även på ritning) och att denna i så fall sker med särskild korskopplingstråd i motsvarande area. SE SEB.2 RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM RELÄSKYDD

7 Sid 7 (14) SEB.23 SPÄNNINGSSKYDD Ange var skydden bör finnas (centralutrustning, ute på nätet etc.) Hänvisning kan göras till svensk standard SS (transient och spänningstålighet). SJB.1 SJB.112 LADDNINGSBARA BATTERIER VENTILREGLERADE BATTERIER Batterier bör placeras i ett utrymme som har en temperatur på max 20 C. Glöm inte att ange den reservdrifttid som är aktuell (vanligt med 2-4 timmar) Ange även: Hur batterierna skall ställas upp. Batteriets märkspänning. Batteriets kapacitet (Ah). Förväntad brukstid, t.ex. 10 år. SJF.1 LIKRIKTARE FÖR SAMDRIFT MED BATTERIER Likriktare kan byggas samman med centralenhet och batterier. I större system är det dock vanligt att den placeras intill centralenheten. Följande krav bör ställas: Larm vid nätbortfall. Automatisk uppladdning av batterier. Om ackumulatorerna faller bort måste nätaggregatet ensamt kunna strömförsörja anläggningen i driftläge. TBB.4 TBB.41 APPARATER I TRYGGHETSLARMSYSTEM. CENTRALAPPARATER. Centralutrustningen styr samtliga funktioner. Till centralutrustningen ansluts lägenhetsapparater eller hiss- och porttelefoner. Till centralutrustningen ska kunna anslutas upp till 144 st enheter för tal. Centralutrustningen bör kunna ha upp till 128 ingångar och styrbara utgångar för fast anslutna larmgivare av typ slutande eller brytande kontakter. Dessa fasta ingångar bör vara fritt programmerbara vad avser slutning/brytning, larmtyp och larmkod. De styrbara utgångarna ska kunna förses med reläer för att kunna styra högre strömstyrkor.

8 Sid 8 (14) Samtliga funktioner bör kunna programmeras via en PC som ansluts till centralutrustningen antingen lokalt eller fjärr via nätverksanslutning. Ett Web-baserat program används för att göra programmeringen. En viktig funktion är att via nätverksanslutning kunna programmera och fjärrserva anläggningen från t.ex. leverantörens servicekontor. Detta gör att driftsättning, service och framtida förändringar av systemet blir både enkla, snabba och billiga. Centralutrustningen bör kunna hantera ett avancerat kösystem där larmen är prioriterade enligt en fastställd prioritetslista. Brandvarning har högsta prioritet och skickas omedelbart ut till den bärbara larmmottagaren. Pågående larmsamtal blir uppmärksammade med Prioriterat larm, via talsyntesen, när brandvarning eller personallarm finns i kön. En speciell väntkö bör finnas i systemet. Ett larm som, under rundringningen, inte har blivit besvarat av någon av de programmerade larmmottagarna, läggs i väntkö. Larminformationen skrivs ut på skrivaren och efter en programmerbar tid, i minuter, görs ett nytt försök med uppringning till larmmottagarna. Om larmet fortfarande inte blir besvarat så läggs det i väntkön igen och nu blir väntan 3 minuter. Detta upprepas ytterligare en gång varvid väntan blir 5 minuter. Om fortfarande inget svar erhållits efter detta så avslutas larmet och informationen skrivs ut på skrivaren. Alla ovanstående tider ska vara programmerbara. En viktig funktion att kräva är bevakningskö som innebär att när ett larm blir besvarat i bärbar telefon kan den som besvarat larmet, i samband med nedkopplingen lägga larmet i en bevakningskö. Om den som tog emot larmet inte har gjort närvaromarkering i lägenheten inom en viss tid, t.ex. 15 minuter, skickas automatiskt ett påminnelselarm till samma person. Under tiden som larmet ligger i bevakningskön skickas inga nya larm, med samma larmkod och larmtyp, ut till larmmottagaren. Detta ger personalen trygghet och arbetsro, eftersom man aldrig kan glömma bort ett larm och man blir aldrig störd av att larm upprepas. All aktivitet i lägenheten ska loggas även om larmet lagts i bevakningskö. I centralenheten bör finnas möjlighet att programmera minst 16 tidzoner. Varje tidzon är veckobaserad och kan ha olika start och stopptider för måndag - fredag, lördag och söndag. Varje tidzon har en starttid och en stopptid per dygn. Tidzonerna kan lämpligen styra olika funktioner i systemet. Exempelvis kan en tidzon styra till- och frånkoppling av dörrlarm, sänglarm, porttelefon, m.m. Om närvaromarkering önskas kan personalen göra närvaromarkering när man finns i en lägenhet. Närvaromarkeringen indikeras med en lysdiod i lägenhetsapparaten och kan även, om så önskas, indikeras med en lampa

9 Sid 9 (14) utanför dörren. Larm från lägenheten indikeras med egan lampa på samma vis. När personalen lämnar lägenheten kopplar man bort närvaromarkeringen och då loggas händelsen med uppgift om när personalen kom till lägenheten samt när personalen lämnade lägenheten. TBB.43 MANÖVERAPPARATER Platsutrustningar Här bör man få med lägenhetsutrustningens placering med hänsyn tagen till ev möblering och lägenhetens utformning så att vårdgivaren lätt kan nå avsedd utrustning och en optimal talkommunikation kan uppnås. Lägenhetsapparat Lägenhetsapparaten ska ses som en kommunikationsapparat för den boende och en manöverapparat för personalen. Den bör alltid kunna monteras på vägg med en speciell medlevererad vägghållare. Lägenhetsapparaten bör lämpligast placeras i hallen. Varje lägenhetsapparat bör ha en inbyggd radiomottagare som kan hantera upp till 3 olika bärbara larmknappar. Radiomottagaren bör vara jackbar för att lätt kunna tas bort om bärbar larmknapp inte erfordras. På lägenhetsapparaten bör det finnas möjlighet att montera ett dragsnöre. Dragsnöret kan då användas för att aktivera ett trygghetslarm. Det bör finnas upp till 5 larmingångar för fast anslutning av yttre larmgivare. Det är en fördel om larmgivarna kan strömförsörjas via kabeln från centralutrustningen så att det ej behövs separat strömförsörjning eller egna batterier i lägenheten. Alla ingångar i lägenhetsapparaten bör kunna programmeras till valfri larmtyp. Detta gör att man kan ansluta många olika typer av larmgivare så som passivlarm, epilepsilarm, spisvakt m.m. Om närvaro görs i lägenheten bör larmknappen och även övrig till apparaten inkopplade larmgivare ändra karaktär från trygghetslarm till personallarm och prioriteten höjas på dessa larrm. Det bör även finnas två separata utgångar i lägenhetsapparaten som kan användas för att ge närvaromarkering samt för larmindikering med lampa utanför dörren. Närvaromarkering ska även kunna ges på personsökare och korridordisplayer, om så önskas.

10 Sid 10 (14) Följande manöverknappar avsedda för personalens manövrering av systemet bör finnas: Knapp för närvaromarkering Knapp för besvarande av larm (när systemet används tillsammans med ett personsökar- eller displaysystem) Personallarm, återställning av larm, manöver, m.m. Bärbar larmknapp Den bärbara larmknappen bör levereras med både ett armband och ett halsband. Larmknappen ska vara vattentät (IP67) så att man inte behöver ta av den vid bad eller dusch, eftersom de flesta olyckorna sker i badrummet och det då är viktigt att knappen är lätt tillgänglig. Till den bärbara larmknappen bör det också finnas ett speciellt väggfäste som kan fastas vid sängen och användas som förvaringsplats för larmknappen under nattetid. Väggfästet kan även användas för att få en väggmonterad larmknapp som då inte erfordrar någon kabeldragning. Larmknappen ska vara lätt att trycka även för äldre eller handikappade som har nedsatt kraft. Vid behov bör den bärbara larmknappen även förses med en liten tillsats som underlättar tryckningen. Larmknappen bör ha ett inbyggt batteri med lång livslängd och när detta börjar bli dåligt så skickas, vid varje aktivering, ett batterilarm till personalen eller till en speciell larmcentral. Om så önskas ska den bärbara larmknappen även kunna generera larm från gemensamhetsutrymmen så väl som från respektive lägenhet. Apparat för hiss/porttelefon Hiss/porttelefon bör vara försedd med talkommunikation och automatisk talväxling, samt med manöverutgång som kan styra ett ellås. Apparaten måste vara tillverkad av väderbeständigt och slagtåligt material. Y YTB.16 YTB.164 YTB.1641 YTB.1642 MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M.M. MÄRKNING AV EL- OCH TELEINSTALLATIONER MÄRKNING AV TELEINSTALLATIONER MÄRKNING AV CENTRALUTRUSTNINGAR I TELEINSTALLATIONER MÄRKNING AV LEDNINGSNÄT I TELEINSTALLATIONER Ange om matarledningar ska märkas med ledningsbeteckning och om så är fallet vilken beteckning som gäller (nummerserie).

11 Sid 11 (14) Ange också hur långt det ska vara mellan respektive märkning (t.ex. var 30:e meter) och om det ska finnas t ex på varje sida om en vägg eller ett valv. Här anges lämpligen om monteringsritning ska sättas upp i plastram intill monteringsstativet. YTB.1643 MÄRKNING AV PLATSUTRUSTNINGAR I TELEINSTALLATIONER Ange de enheter som ska märkas. YTB.26 SKYLTNING FÖR EL- OCH TELEINSTALLATIONER

12 Sid 12 (14) YTB.264 SKYLTNING FÖR TELEINSTALLATIONER Skyltar ska vara utförda i ett beständigt material och anbringas på ett varaktigt sätt. Montering på löstagbart lock bör undvikas. Ange om skylt ska anbringas på eller bredvid respektive apparat. Kulör på skylt anges, t.ex. svart text på vit botten. YTC.164 PROVNING AV TELESYSTEM Ange tider för provning. Anslå tillräckligt med tid för provning under entreprenadtiden (tiden innan brukaren övertar anläggningen eller installationen). Beakta att del av sidoentreprenad som kan påverka provning (så att funktionssamband kan provas), måste vara slutförd innan denna påkallas eller utförs. Samråd med berörd projektör. Det är viktigt att de funktionsprov som görs omfattar hela funktionskedjan, så att totalt funktionssamband erhålls. Provningar ska verifieras med protokoll. YTC.264 INJUSTERING AV TELESYSTEM Ange tider för provning. Anslå tillräckligt med tid för injustering under entreprenadtiden (tiden innan brukaren övertar anläggningen eller installationen). Beakta att del av sidoentreprenad som kan påverka injusteringen (så att funktionssamband kan provas), måste vara slutförd innan denna påkallas YU TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER Ange här hur de olika dokumenten ska levereras, t ex insatta i pärmar, i rullar, mappar etc. Pärmar bör vara med stålrygg, innehållsförteckning samt register. YUC.64 BYGGHANDLINGAR FÖR TELEINSTALLATIONER Ange om entreprenören ska tillhandahålla beställaren bygghandlingar för granskning, t ex: Monteringsritningar över ställ o dyl. Registreringshandlingar YUD.64 RELATIONSHANDLINGAR FÖR TELEINSTALLATIONER Följande handlingar kan vara aktuella att föreskriva att entreprenören ska tillhandahålla, t ex: Monteringsritningar över ställ o dyl. Nätschema. Registreringshandlingar enligt SS Plintkort. Förbindningsschema. Blockschema. Ställförteckning.

13 Sid 13 (14) YUE.64 UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR TELEINSTALLATIONER Ange vilka bygghandlingar som ska ingå som underlag för relationshandlingar. Normalt förekommande är att planritningar och nätscheman påförs avvikelser och ändringar genom entreprenörens försorg medan renritning utförs av konsulten. Tänk på att här upptagna bygghandlingar inte samtidigt hamnar under YUD.64 Relationshandlingar. YUH.64 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR TELEINSTALLATIONER Ange omfattning t ex: Tillverkarens skötselinstruktioner och skötselrutiner för utrustning bör medfölja. Handhavandeinstruktioner för centralutrustningar samt apparater som kräver särskild instruktion. Beskrivning över hur systemet arbetar, kompletterade med erforderliga ritningar, scheman o dyl. Datablad, broschyrer o dyl. Reservdelsförteckning över delar som kan bytas av den egna drift- och underhållspersonalen. Ange till sist antalet omgångar som ska levereras och när. YUJ.64 UNDERLAG FÖR DRIFTINSTRUKTIONER FÖR TELEINSTALLATIONER Används i de fall beställaren själv vill sammanställa gemensamma driftinstruktioner. YUK.64 UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR TELEINSTALLATIONER Samordning bör ske med driftinstruktioner i gemensamma pärmar. I övrigt samma innehåll som driftinstruktioner, men med en tonvikt lagd på felsökningsinstruktioner. YUL.64 UNDERLAG FÖR UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR TELEINSTALLATIONER Används i de fall beställaren själv vill sammanställa gemensamma underhållsinstruktioner.

14 Sid 14 (14) YUM.1 DEKLARATION AV MILJÖPÅVERKAN AV VAROR OCH MATERIAL I INSTALLATIONER Ange för vilka varor, materiel och material som entreprenören skall överlämna deklaration med avseende på miljöpåverkan. Dokumentation bör upprättas enligt Byggsektorns Kretsloppsråd skrift Byggvarudeklarationer. YUP.64 INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL FÖR TELEINSTALLATIONER Beställarens driftpersonal måste utbildas angående anläggningens funktionssätt, drift samt underhåll. Ange skälig tidsåtgång med hänsyn till anläggningens storlek och komplexitet. Utbildningen bör vara såväl teoretisk som praktisk. Ge även gärna entreprenören en möjlighet att själv komma med förslag till tidsåtgång.