Yrkeslungsjukdomar. orsakas av inandade dammpartiklar eller ämnen i gas-, aerosol- eller rökform. Bild 1

Transkript

1 Bild 1 Yrkeslungsjukdomar orsakas av inandade dammpartiklar eller ämnen i gas-, aerosol- eller rökform. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 22

2 Bild 2 Typ av exponering Retande gaser Oorganiskt damm Organiskt damm Bioaerosoler Kemikalier Cancerogener Olika smittämnen Ämne Klorgas, Nitrösa gaser, SO 2 Stendamm Asbest Metaller Mjöldamm, djurepitel Mögeldamm Isocyanater Radon Asbest Erionit Bakterier, virus m.m. Yrkeslungsjukdom Toxiskt lungödem Silikos Asbestos Pleura plack Hårdmetallunga Yrkesastma Yrkesastma Allergisk alveolit Inhalationsfeber Yrkesastma Lungcancer Lungcancer Mesoteliom Tuberkulos SARS Ett antal skilda exponeringar kan orsaka olika typer av yrkeslungsjukdomar. Här ser du några vanliga typer. Inandning av retande gaser kan orsaka toxisk pneumonit med toxiskt lungödem i allvarliga fall. Oorganiskt damm kan orsaka bl.a. silikos och asbestos. Olika slags organiskt damm, bioaerosoler, kan orsaka yrkesastma och allergisk alveolit. Kemikalier kan också orsaka yrkesastma. Inandning av cancerogena ämne ökar risken för lungcancer och olika smittämnen kan även ge yrkeslungsjukdomar. Som exempel kan nämnas att tidigare dog 10 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 2 av 22

3 Bild från Skutskär I den här presentationen kommer jag att koncentrera mig på allergisk alveolit och inhalationsfeber, men först ska jag nämna lite om retande gaser. Det finns risk för exponering för retande gaser inte bara på arbetsplatser utan även för allmänbefolkningen t.ex. vid utsläpp på fabriker. Tidigare blektes pappersmassa med klorgas och många pappersbruksarbetare har blivit gasade, som de brukar uttrycka det. De fick lungsymptom, som i allvarliga fall utvecklades till toxiskt lungödem. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 3 av 22

4 Bild 4 Retande gaser Lättlösliga gaser absorberas i över luftvägarna häftiga symptom från dessa hosta, sveda. Varningstecken Olika typer av gaser har skilda effekter bl.a. beroende på om de är lättlösliga eller svårlösliga i vatten. De lättlösliga gaserna löses i slemhinnorna i ögonen och i de övre luftvägarna och ger häftiga akuta symptom med hosta och sveda. Den drabbade blir varnad och sätter sig i säkerhet om det går. Exempel på en lättlöslig gas är ammoniak, som t.ex. förekommer i luften i ladugårdar. Lättlösliga gaser kan orsaka toxiskt lungödem, om koncentrationen blir så hög att slemhinnorna i de övre luftvägarna blir mättade och inte kan absorbera all gas. Gasen kommer då ned i alveolerna och kan ge skador. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 4 av 22

5 Bild 5 Retande gaser Svårlösliga gaser når alveolerna, där de så småningom löser sig. Lungödem kan uppkomma efter ett dygn (eller senare). En svårlöslig gas tränger ned i alveolerna, där gasen så småningom löser sig och skadar celler i alveolerna bl.a. med nekros som följd. Ett lungödem kan utvecklas efter 1 dygn och ibland kan skador uppträda ännu senare som efter en vecka. Ett exempel på en svårlöslig gas är krigsgasen fosgen som användes under första världskriget. Ett annat exempel är kvävedioxid, som finns i avgaser. Lungpåverkan har t.ex. uppträtt vid ett antal incidenter, då ishockeyspelare utsatts för nitrösa gaser i avgaser från ismaskiner. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 5 av 22

6 Bild 6 Behandling Observation Sängläge Syrgas Kortison Bronkdilatation Antibiotika Behandling mot lungödem Vid behandling av personer som har utsatts för retande gaser ska man vara frikostlig med inläggning för observation t.ex. om någon har kastat in en rökbomb på ett diskotek och ett antal ungdomar kommer in till akuten. Rökbomber innehåller zinkklorid, som inte tillhör de svårlösligaste gaserna, utan intar ett mellanläge och påverkar både de övre och nedre luftvägarna. Det kan bli fråga om att utlösa katastroflarm, om många blivit exponerad och man kan bli tvungen att skicka hem andra patienter för att skapa vårdplatser. Patienterna ska inte anstränga sig, utan inta sängläge. Det kan bli fråga om att behandla med syrgas, kortison, bronkodilatantia, antibiotika samt att ge behandling mot lungödem. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 6 av 22

7 Bild 7 Allergisk alveolit Farmer s lung är den vanligaste formen av allergisk alveolit (hypersensitivitetspneumonit) Allergisk alveolit orsakas av inandat damm från olika mikroorganismer (som mögel, bakterier) eller animala proteiner t.ex. från fåglar. En annan beteckning på allergisk alveolit är hypersensitivitetspneumonit. Trots att det egentligen rör sig om samma sjukdom, har sjukdomen olika måleriska namn beroende på den miljö som den uppträder i, vilket gör terminologin lätt förvirrande. Farmers lung, lantbrukarlunga, som orsakas av damm från möglig säd, hö eller halm, är den vanligaste formen av allergisk alveolit. När material möglar uppstår en komposteffekt med en ökad temperatur och när temperaturen stigit till över 50 C, så tillväxer s.k. termofila mikroorganismer. På bilden ses mögligt hö. Allergisk alveolit förmedlas via immunologiska ej helt klarlagda reaktioner mot inandade partiklar från dessa mikroorganismer. Det är alltså inte frågan om någon växt av mikroorganismer i lungan. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 7 av 22

8 Bild 8 Justerverkssjuka Justerverkssjuka, som uppträder när virke möglat i sågverk, är en annan form av allergisk alveolit. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 8 av 22

9 Bild 9 Fågelalveolit Fågealveolit orsakas av en serumfaktor, som finns i fågelspillning, och förekommer vid hantering av brevduvor, pigeon breeders disease, men även burfåglar i hemmiljö kan orsaka sjukdomen. Mer information finns en hemsida publicerad av British Pigeon Fanciers Medical Research Team. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 9 av 22

10 Bild 10 Hur ställer man diagnosen? Huvudkriterier Alla huvudkriterierna måste var uppfyllda. exponering symptom Röntgenförändringar Andra sjukdomar med liknande symptomatologi och kliniska fynd måste vara uteslutna. efter Terho, 1986 När man ställer diagnosen allergisk alveolit ska tre huvudkriterier vara uppfyllda. Patienten ska ha varit exponerad för något som kan ge allergisk alveolit. Ett tecken på att exponering förekommit är precipiterande antikroppar mot mögelallergen, eller fågelallergen, om det rör sig om fågelalveolit. Precipiterande innebär att det blir ett precipitat på en agarplatta om serum från patienten får vandra mot allergenet. Patienten ska vidare ha typiska symptom på allergisk alveolit och det är andfåddhet vid ansträngning, hosta, trötthet och allmän sjukdomskänsla, ofta viktnedgång och feber. Symptomen blir värre efter exponering. På lungröntgen ses småfläckiga bilaterala infiltrat. Väldigt viktigt är att utesluta differentialdiagnoser. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 10 av 22

11 Bild 11 Hur ställer man diagnosen? Tilläggskriterier: Åtminstone två tilläggskriterier måste vara uppfyllda. basala krepitationer DL CO PaO 2 restriktiv lungfunktionsnedsättning BAL-lymfocyter, CD4/8 lungbiopsi positiv provokationstest forts. Dessutom ska åtminstone två tilläggskriterier vara uppfyllda som basala krepitationer vid lungauskultation, sänkt diffusionskapacitet, sänkt syrgasinnehåll i artärblod, restriktiv lungfunktionsnedsättning, ökad förekomst av lymfocyter i bronchoalveolärt lavage. I svårbedömda fall kan man bli tvungen att ställa diagnosen på PAD på lungbiopsi eller provocera patientens genom att exponera för mögel. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 11 av 22

12 Bild 12 Sjukdomen är ovanlig, men är viktig att känna till. Patienterna söker ofta primärvården. Sjukdomen kan orsaka bestående lungfunktionsnedsättning och i sällsynta fall t.o.m. progressiv lungfibros, om inte mögeldammsexponeringen avbryts, vilket är det viktigaste i behandlingen. Andra alternativ kan vara att ändra produktionsmetoder, så att inte mögel uppstår eller att minska exponeringen genom att använda andningsmask. I vissa fall kan det bli fråga om att byta yrke. Kortison används i det akuta skedet, men förefaller inte att förbättra långtidsprognosen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 12 av 22

13 Bild 13 Inhalationsfeber Allergisk alveolit är ovanligt, men betydligt vanligare är det att lantbrukare drabbas av benigna snabbt övergående feberattacker, inhalationsfeber, efter inandning av mögeldamm exempelvis efter att en lantbrukare har blivit tvungen att skotta ut mögligt spannmål, för sådant spannmål, kan han inte ge till djuren. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 13 av 22

14 Bild 14 Inhalationsfeber 4 8 tim efter exponeringen ½ - 3 dygn Sänkan ökad, leukocytos Normalt status Normal lungröntgen Normal spirometri Ingen behandling behövs Inga sequele Inhalationsfeber uppträder 4 8 timmar efter exponeringen och här rör det sig om en enstaka högdosexponering till skillnad mot exponeringen vid allergisk alveolit, då exponeringen pågår i lite lägre doser under kortare perioder kanske en kvart, men upprepat under veckor - månader. Vid inhalationsfeber auskulteras lungorna u.a. På labproverna ser man en ökad sänka samt leukocytos med vänsterförskjuten diff. Undersökningsfynd, lungröntgen och spirometri är normala eller visar möjligen lindriga snabbt övergående förändringar. Tillståndet går över på ett pardagar. Ingen behandling behövs och inhalationsfeber ger inte några bestående men. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 14 av 22

15 Bild 15 Metal fume fever Zinkoxid Koppar Magnesium En annan form av inhalationsfeber är zinkfrossa, som uppträder hos svetsare som svetsat i rostfritt, som innehåller zink. Tillståndet är en s.k. metal fume fever, som det heter på engelska och även inandning av damm och rök från koppar och magnesium kan orsaka inhalationsfeber. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 15 av 22

16 Bild 16 Polymer fume fever Polymer fume fever orsakas av inandad rök från polymerer. Den här mannen ska tillverka en värmeresistent kabel och häller i teflonpulver i tratten. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 16 av 22

17 Bild 17 Polymer fume fever Om han får teflonpulver på fingrarna, röker en cigarett, och sedan andas in teflonrök, så kan han få teflonfrossa. Även inandning av rök från isocyanater, som finns i polyuretanplast, kan ge inhalationsfeber och även en sjukdom som liknar allergisk alveolit. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 17 av 22

18 Bild 18 Polymer fume Metal fume Bioaerosols Legionella I N H A L A T I O N F E V E R Sålunda kan såväl rök från metaller och polymerer som bioaerosoler orsaka inhalation fever. Det finns även beskrivet att Legionella kan orsaka snabbt övergående benigna feberattacker. De första fallen beskrev från staden Pontiac, känd för sin biltillverkning, och denna typ av inhalationsfeber kallas följaktligen Pontiac fever. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 18 av 22

19 Bild 19 Exponering Exponering Symptom Clusters INHALATIONS- FEBER Bioaerosoler Polymerrök Metallrök Högdos exponering ½ - 1 tim vid enstaka tillfälle Feber/frossa med influensaliknande symptom Vanligt ALLERGISK ALVEOLIT Bioaerosoler Polymerrök Upprepad expo-nering min dagl under veckor Andfåddhet, hosta, trötthet. Attacker av feber/frossa Sällsynt I den här och nästföljande två tabeller illustreras skillnaderna mellan inhalationsfeber och allergisk alveolit. Både inandning av bioaerosoler och polymerrök kan orsaka båda tillstånden, men allergisk alveolit finns inte beskriven efter inandning av metallrök. Vid inhalationsfeber rör det sig om högdosexponering vid enstaka tillfälle och vid allergisk alveolit om upprepad exponering i lägre doser. Symptomen skiljer sig delvis åt. Vid inhalationsfeber är det vanligt att med clusters dvs. ett antal personer som varit exponerade insjuknar, vid allergisk alveolit insjuknar endast enstaka exponerade. Ny forskning av talar för att de som drabbas av allergisk alveolit har en polymorfism av cytokinen TNF-a. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 19 av 22

20 Bild 20 Kliniska fynd Lungfunktion INHALATIONS- FEBER Normala ALLERGISK ALVEOLIT Krepitationer (dyspne, cyanos) Precipitiner Röntgen SR Vita Precipitiner + el. Normal eller snabbt övergående förändringar Normal eller snabbt övergående förändringar SR Vita Precipitiner + Småfläckiga bilaterala infiltrat Restriktion DLCO Kliniska fynd, röntgen och lungfunktion är normala vid inhalationsfeber i motsatt till allergisk alveolit. Vid allergisk alveolit hör man krepitationer på lungorna. Positiva precipitiner stöder diagnosen allergisk alveolit, men precipitiner kan saknas och helt friska kan å andra sidan också förekomma. På lungröntgen ser man småfläckiga bilaterala infiltrat. Lungfunktionen visar en restriktiv lungfunktionsnedsättning med en sänkt diffusionskapacitet. I vissa fall ser man dock obstruktiv lundfunktionsnedsättning och bronkiell hyperreaktivitet kan också förekomma. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 20 av 22

21 Bild 21 Blodgaser BAL Biopsi Duration Prognos INHALATIONS -FEBER Normal, mindre sänkning Neutrofiler Makrofager Alveolit ½ - 3 dygn Mycket god ALLERGISK ALVEOLIT PaO2 Lymfocyter CD2/CD8 Makrofager, Mastceller Mononukleär alveolit Granulom Veckor, månader Risk för lungfunktionsnedsättning Syrgas innehållet är sänkt i artärblod vid allergiskt alveolit. Allergisk alveolit är en svår sjukdom med ett långt förlopp och risk för kvarstående lungfunktionsförändring, därför är det viktigt att inte glömma bort sjukdomen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 21 av 22

22 Bild 22 Fråga om patientens yrke! Jag avslutar med ett råd till er från Bernardino Ramazzini, yrkesmedicinens fader, som i sitt mästerverk om yrkessjukdomarna utgiven år 1700 gav rådet att fråga om patientens yrke, när man tar anamnes, så att man inte missar en yrkessjukdom. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 22 av 22