Fackföreningarnas politiska (o)bundenhet

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt arbetsrätt 30 högskolepoäng Fackföreningarnas politiska (o)bundenhet Analys av den svenska modellen Författare: Viktoria Högström Unell Handledare: Juris doktor Mikael Hansson

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Disposition Metod Den svenska modellen Bakgrund Föreningsrätten Kollektivavtalet Lagstiftningen på arbetsrättens område De svenska arbetstagarorganisationerna Fackföreningarnas politiska anknytning LO och dess förbund LO och förbundens anknytning till det socialdemokratiska partiet LOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? TCO och dess förbund TCO och förbundens politiska obundenhet TCOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? SACO och dess förbund SACO och förbundens politiska obundenhet SACOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? Slutsats politisk anknytning i olika omfattning Syftet med den arbetsrättsliga regleringen Fackföreningarnas makt Är den svenska modellen ändamålsenlig? Bakgrund Från inflytande över arbetsgivaren till inflytande över statsmakten Neutralitetsprincipen Likhetsprincipen Intressekonflikt Slutsats den svenska modellens ändamålsenlighet Den svenska modellen de lege ferenda Bakgrund Två valmöjligheter Fördelar med den svenska modellen Problemområden Slutsats bör den svenska modellen kvarstå? Sammanfattning och avslutande reflektioner Litteraturförteckning Offentligt tryck Rättsfall Litteratur Artiklar

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Regleringen av den svenska arbetsmarknaden sker till största del genom kollektivavtal. 1 Den arbetsrättsliga lagstiftningen är dock relativt omfattande, men utgörs i stor utsträckning av semidispositiva regler som kan kringgås genom reglering i kollektivavtal. 2 Lagstiftningen på den kollektiva arbetsrättens område har bland annat till syfte att främja tillkomsten av kollektivavtal. 3 Lagstiftaren har på det arbetsrättsliga området gett stort utrymme till arbetsmarknadens parter att själva utarbeta vilka arbetsvillkor som ska gälla för den enskilde arbetstagaren. De nordiska länderna är unika i sitt slag där landets arbetsmarknad är präglad av starka fackföreningar och med ett utvecklat samarbets- och förhandlingssystem mellan organiserade parter. Den svenska modellen 4 innebär att arbetsmarknadens parter genom förhandlingar utarbetar vilka arbetsvillkor och löner som ska gälla för arbetstagarna. 5 Hårddraget kan man säga att det är arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna som genom kollektivavtal bestämmer vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden, inte riksdag och regering. Det som karaktäriserar svensk arbetsrätt är avsaknaden av lagar som reglerar till exempel minimilön, allmängiltigförklaring eller utsträckning av kollektivavtal. 6 Den fackliga anslutningsgraden i Sverige är en av de högsta i hela världen och de svenska arbetstagarorganisationerna innehar en betydande maktposition. 7 Den arbetsrättsliga lagstiftningen tilldelar vissa etablerade arbetstagarorganisationer behörighet att inom vissa områden företräda hela arbetstagarkollektivets intressen. 8 Hos en av dessa ledande arbetstagarorganisationer föreligger det en uttalad partipolitisk anknytning både på förbunds- och föreningsnivå. De centrala frågeställningarna i den här uppsatsen är: 1 Glavå s Glavå s Prop. 1975/76:105 s Begreppet den svenska modellen kan även ha andra innebörder, se till exempel SOU 1999:69 s. 29 där beskrivs begreppets kärna som de partsrelationer som kom att växa fram från och med 1930-talet och den så kallade Saltsjöbadspolitiken. Jag kommer att använda begreppet som beskriver företeelsen av att arbetsmarknadens parter förhandlar fram vilka arbetsvillkor som ska gälla för arbetstagarna. 5 Glavå s Adlercreutz, Mulder, s Danielsson Öberg s Sigeman, Arbetsrätten, s

5 Är den svenska modellen ändamålsenlig? Kan politiskt bundna fackföreningar strida mot syftena i den arbetsrättsliga lagstiftningen? Hur bör den svenska modellen se ut de lege ferenda? Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att analysera huruvida den svenska modellen överensstämmer med ändamålen i MBL. Jag kommer även att ganska om de fackföreningar som uttalat ska vara politiskt obundna de facto är det, utifrån vad förtroendevalda inom förbunden har för politisk bakgrund samt hur de partipolitiskt obundna förbunden har agerat i bemötandet gentemot sverigedemokraterna. Frågan är inte om det är fel att fackföreningarna de facto har en politisk anknytning, utan snarare om den svenska modellen med starka arbetstagarorganisationer som ska företräda ett helt arbetstagarkollektiv i vissa frågor, kan strida mot ändamålen i MBL just på grund av att vissa fackföreningar har en politisk bundenhet? 1.2 Avgränsning Jag kommer att avgränsa den här uppsatsen till att inte närmare beröra den offentilgrättsliga arbetslagstiftningen. Skälet är att några av de fackföreningar som jag ämnar granska inte riktar sig mot anställda inom offentlig sektor. Jag kommer inte heller granska arbetsgivarorganisationernas politiska anknytning då uppsatsen skulle bli allt för omfattande. Huvudfokus kommer således vara att granska arbetstagorganisationernas politiska bundenhet och huruvida denna anknytning kan stå i strid med ändamålen bakom den arbetsrättsliga lagstiftningen eller ej. De inledande kapitlen som berör den svenska modellen syftar enbart till att ge läsaren kunskap om den arbetsrättsliga regleringens utformning för att vidare belysa fackföreningarnas inflytande och roll i svensk rätt. Avsnittet avser inte att utgöra en allt för ingående beskrivning av den arbetsrättsliga regleringen och dess historia, utan tjänar enbart till att ge en grundläggande bakgrund. Likaså har jag valt att avgränsa valet av hur många fackföreningar som jag kommer att granska från respektive centralarbetstagarorganisation. Uppsatsen kommer enbart att beröra de tre största fackföreningarna som tillhör respektive centralorganisation då arbetet annars skulle bli allt för omfattande. Jag kommer inte heller att beröra de arbetstagarorganisationer som inte tillhör de tre cen- 5

6 tralorganisationerna då uppsatsen syftar till att granska den makt som just de tre centralorganisationerna har tilldelats av lagstiftaren och huruvida arbetstagarorganisationernas politiska bundenhet uppfyller syftet med lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) (MBL). Arbetsrätten delas traditionellt sett upp i individuell och kollektiv arbetsrätt. Den kollektiva arbetsrätten rör regleringen av förhållandet mellan arbetsmarknadens organisationer och deras representanter. 9 Den kollektiva arbetsrättens främsta rättskälla är MBL. Den individuella arbetsrätten avser det individuella förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare och är huvudsakligen av civilrättslig natur med avtalsfrihet som utgångspunkt och skadestånd som sanktionsmedel. 10 Lagen om anställningsskydd (1982:80) (LAS), arbetstidslagen (1982:673) och semesterlagen (1977:480) reglerar till stor del den individuella arbetsrätten. I uppsatsen kommer jag främst att beröra den kollektiva arbetsrätten och MBL för att analysera arbetstagarorganisationernas makt och inflytande över arbetsmarknaden. 1.3 Disposition Uppsatsen är indelad i fem olika huvudavsnitt. Varje huvudavsnitt är i sin tur indelad i flera olika kapitel. Den första delen av uppsatsen berör den svenska modellen och det svenska arbetsrättsliga systemet. Nästa del handlar om arbetstagarorganisationerna och dess politiska anknytning. Därefter kommer syftet med den arbetsrättsliga lagstiftningen att beröras för att sedan mynna ut i avsnittet som behandlar den centrala frågeställningen i den här uppsatsen om huruvida den svenska modellen är ändamålsenlig utifrån det faktum att vissa fackföreningar har en partipolitisk anknytning. Slutligen kommer uppsatsen i sista avsnittet handla om, utifrån diskussionen i ovanstående avsnitt, hur jag anser att den svenska modellen ska se ut de lege ferenda och om den svenska modellen bör kvarstå. Uppsatsen avslutas med ett sista kapitel med sammanfattande slutsatser och reflektioner till det som jag har kommit fram till i den här uppsatsen. 9 Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s

7 1.4 Metod Eftersom syftet med den här uppsatsen är att utreda hur den svenska modellen är utformad kommer den kommer den rättsdogmatiska metoden att användas för att utreda vad som utgör gällande rätt. Den rättsdogmatiska metoden utgår från rättskälleläran av juridikens rättskällor vilket innebär att lag, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin analyseras för att uppfylla uppsatsens syfte. 11 Rättskälleläran har till syfte att fastställa gällande rätt och rättsdogmatiken utröner vad som utgör godtagbar juridisk argumentation. 12 Uppsatsen innehåller även inslag av rättspolitisk metod då argument, för och emot den svenska modellen, utifrån politiska överväganden i viss mån kommer beröras. De avslutande kapitlen har därför en rättspolitisk prägel. 2 Den svenska modellen 2.1 Bakgrund Arbetsrätten reglerar relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. 13 Historiskt sett har Sverige haft ett synsätt om att regleringen av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare var ett gemensamt ansvar för arbetsmarknadens parter och att staten därför ska avstå från att ingripa i form av lagstiftning. 14 Den svenska modellen har kännetecknats av att den bygger på en autonomi mellan arbetsmarknadens parter. 15 Sambandet mellan de kollektiva spelreglerna utgör den svenska arbetsrättens kärna. 16 Det skulle kunna beskrivas med att föreningsrätten lägger grunden för och skapar förutsättningar åt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. 17 När parterna på arbetsmarknaden är organiserade kan de möta motparten i förhandlingar. 18 I förhandlingar främjas tillkomsten av kollektivavtal, vilket även utgör grunden för fredsplikt. Idag finns det dock en omfattande lagstiftning som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lagstiftningen är i stora delar semidispositiv och består i många fall av minimiregler, vilket 11 Sandgren s Sandgren s Adlercreutz, Mulder, s Källström, Malmberg, s Numhauser-Henning s Glavå s Glavå s Glavå s

8 överlåter ett stort ansvar till arbetsmarknadens parter att ytterligare reglera anställningsvillkoren. Den svenska arbetsrätten kan delas upp i tre olika delar. 19 Den första delen utgör regler om förhållandet mellan arbetsgivare och den enskilda arbetstagaren. Anställningsförhållandet utmärks av att den består av en grundläggande obalans där arbetstagaren överlåter beslutanderätten rörande sin avtalsprestation till arbetsgivaren. 20 Arbetstagaren ses som den svagare parten i ett anställningsförhållande och måste därför erhålla visst skydd i kontraktsrelationen mot den typiskt sett starkare parten, arbetsgivaren. Arbetsrätten har till funktion att utjämna denna obalans. Genom lagstiftning som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare skapas balans i maktförhållandet. 21 Lagstiftningen är även i regel tvingande till arbetstagarens förmån. Den andra delen består av kollektiva regler om facklig förhandling. Genom att arbetstagarna går samman och förhandlar kollektivt ökar möjligheterna till balans mellan parterna. Sist men inte minst utgörs den sista delen av arbetsrätten av medbestämmanderegler som även de är till för att skapa balans i anställningsförhållandet. 22 Ett utmärkande drag för den svenska arbetsrätten är arbetsmarknadsorganisationernas ställning. Den fackliga verksamheten domineras i huvudsak av tre stora arbetstagarorganisationer; Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Dessa centralförbund består i sin tur av flera lokala förbund. På den privata arbetsgivarorganisationssidan har Svenskt Näringsliv högst medlemsantal och på den offentliga sidan är det Sveriges kommuner och landsting och Arbetsgivarverket som arbetsgivarna är organiserade i. Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen ger dessa arbetsmarknadsparter möjlighet att förhandla och sluta kollektivavtal och att lösa intresse- och rättstvister. Utmärkande för den svenska organisationsstrukturen är organisationernas monopolliknande ställning då det nästan inte förekommer några konkurrerande fackföreningar Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Numhauser-Henning s

9 Den fackliga anslutningsgraden i Sverige är, som jag tidigare nämnt, en av de högsta i världen, vilket tillsammans med utformningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen ger arbetstagarorganisationerna en betydande maktposition. De senaste åren har dock anslutningsgraden sjunkit. Organisationsgraden är fortfarande hög om man jämför med övriga världen, men i svenska mått mätt, har den minskat avsevärt de senaste åren. 24 År 1993 var organisationsgraden bland unga i åldern år 69 procent. År 2014 var siffran nere på 36 procent. 25 Antalet ungdomar och unga vuxna i åldern år som är fackligt anslutna är den grupp som har minskat i störst omfattning. 2.2 Föreningsrätten Grunden i den svenska modellen är förenings- och förhandlingsrätten. Föreningsfriheten är grundlagsskyddad enligt 2 kap. 1 regeringsformen (RF) och innebär en rätt för enskilda att sluta sig samman med andra, för allmänna eller enskilda syften. Begreppet föreningsrätt skiljer sig från föreningsfrihet då det förstnämnda är mer inskränkt. 26 Föreningsrätten utgör ett skydd mot inskränkning från det allmänna. 27 I arbetsrättsliga sammanhang innebär föreningsrätten en rättighet för arbetstagaren att tillhöra en förening utan att bli utsatt för påtryckningar från den andra sidan i arbetsförhållandet. 28 Föreningsrätten stadgas i 7 och 8 MBL. Rätten att organisera sig på arbetsmarknaden gäller till förmån för enskilda arbetsgivare och arbetstagare och ger därför enbart ett indirekt skydd åt organisationerna. 29 Utmärkande för den fackliga föreningsfriheten är att den tillerkänner både individer och organisationer rättigheter. 30 Ett exempel på de rättigheter som den fackliga föreningsfriheten erkänner är rätten för den enskilde individen att fritt kunna ansluta sig och rätten för organisationer att fritt kunna anta stadgar. 31 Föreningsrätten stadgas även i artikel 11 europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Sedan 1995 är EKMR svensk lag (1994:1219). Organisationsfriheten, rättigheten att vara organiserad i förhållande till stat och myndighet, stadgas i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rät- 24 Danielsson Öberg s Medlemsinstitutets årsrapport 2014 s SOU 1994:141 s AD 1995 nr Schmidt, Facklig arbetsrätt, s SOU 1994:141 s Herzfeld Olsson s Herzfeld Olsson s

10 tigheterna den 10 december 1948 (FN konventionen). Syftet med skyddet av den fackliga föreningsfriheten varierar mellan de olika konventionerna. De internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och EKMR syftar först och främst till att garantera individerna att fritt kunna ge uttryck för sina åsikter genom att kunna sluta sig samman i föreningar. 32 I Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och Europarådets sociala stadga utgör den fackliga föreningsfriheten en självständig rättighet. Enligt ILOs konventioner nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten syftar föreningsfriheten i första hand till att ge arbetstagarna en förmåga att kunna träffa kollektivavtal. 33 Sverige har ratificerat båda konventionerna. 34 Europarådets sociala stadga har Sverige däremot valt att inte implementera i sin helhet. 35 Genom att ratificera de olika internationella instrumenten åtar sig staterna att leva upp till de åtaganden som konventionerna innebär. Man kan därför tala om en växelverkan mellan de nationella och de internationella systemen varför innebörden av de internationella reglerna inom arbetsrätten även har avspeglats i våra nationella regler Kollektivavtalet Ett karaktäristiskt drag hos den svenska modellen är att parterna på arbetsmarknaden själva sköter sina angelägenheter i stor utsträckning. 37 Enligt definitionen i 23 MBL är ett kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. De parter som kan sluta kollektivavtal kan på arbetsgivarsidan vara både enskilda arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer. På arbetstagarsidan måste å andra sidan den avtalsslutande parten vara en organisation. Avtalsparterna måste även uppfylla kraven i 6 MBL om att arbetstagarorganisationen måste utgöras av en sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren för att ha behörighet att sluta kollektivavtal. 38 Enligt samma paragraf gäller motsvarande krav på arbetsgivarsidan för att 32 Herzfeld Olsson s Herzfeld Olsson s Prop. 1949:162 och prop. 1950: Prop. 1997/98: Herzfeld Olsson s Glavå s Holke, mfl. s

11 få utgöra en arbetsgivarorganisation. I 26 MBL stadgas att kollektivavtalet binder arbetstagare och arbetsgivare som är medlemmar i en avtalsslutande organisation. Den primära tanken med kollektivavtalet är att det ska ha normerande verkan, vilket innebär att kollektivavtalet ska ge innehåll åt det enskilda anställningsavtalet. 39 Anställningsavtalet får sitt innehåll från olika källor. Det som utgör anställningsavtalets egenart är att det parterna kommer överens om endast utgör en mindre del av anställningsavtalet. 40 Den större delen härrör från generella regler från lagstiftning eller kollektivavtal. Man räknar med att över 90 procent av alla arbetstagares anställningsvillkor är kollektivavtalsreglerade. 41 Kollektivavtalet är således anställningsavtalets främsta rättskälla. Kollektivavtalet har olika funktioner. Frånsett att uppnå bättre villkor för arbetstagarna har kollektivavtalet även funktionen av att utgöra ett fredsdokument. 42 Kollektivavtalet generar också en rätt till medbestämmande. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och därmed har valt att nyttja lagstiftningens semidispositiva utformning genom att avtala om andra villkor än de som stadgas i lagen, får tillämpa avvikelserna även på arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtalet. 43 Arbetsgivare som däremot inte har slutit kollektivavtal har inte den möjligheten. Kollektivavtalsregleringen sker i huvudsak på tre olika nivåer: nationella branschöverskridande avtal, nationella branschavtal (förbunds- eller riksavtal) och avtal på lokal eller företagsnivå. 44 I nationella branschöverskridande avtal företräds arbetstagarna av centralorganisationerna eller av förhandlingskarteller och arbetsgivarsidan av Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket eller Sveriges Kommuner och Landsting. Avtalen utgörs i huvudsak av huvud- eller samarbetsavtal, vilka i sin tur reglerar vilka regler som gäller vid avtalsförhandlingar. 45 De avtal som har störst betydelse sluts genom förbundsavtal. Avtal på förbundsnivå sluts mellan en arbetsgivarorganisation och ett eller flera rikstäckande fackförbund. 46 Förbundsavtalen innehåller reglering av anställningsvillkor 39 Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Sigeman, Arbetsrätten, s Källström, Malmberg, s AD 1996: Glavå s Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s

12 såsom lön, semester, uppsägningstider etcetera. På den lokala nivån sluts avtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivare som är bundna av förbundsavtal enligt 26 MBL. 47 Avtalen reglerar främst hur förbundsavtalen ska tillämpas. 2.4 Lagstiftningen på arbetsrättens område Olika typer av normer ger anställningsförhållandet sin innebörd. Normerna skapas i sin tur av olika aktörer. 48 Lagstiftaren reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare genom lagstiftning. Normer från arbetsmarknadens parter tar sig uttryck i form av regler i kollektivavtal. Ytterligare normer förekommer i personliga avtal efter direkta överenskommelser mellan enskilda arbetstagare och arbetsgivare. 49 Nedan kommer jag att närmare beröra MBL som är den lagstiftning som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrätten kan beskrivas som de regler som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. 50 Formuleringen av arbetsrättsbegreppet beskriver även MBLs tillämpningsområde som regleras i 1 1 st. MBL. En av tankarna med MBL är att arbetstagaren ska ha insyn och möjlighet att påverka arbetsgivaren genom representation från arbetstagarens fackförening. MBL tilldelar dock inte arbetstagaren medbestämmandebefogenheter utan ger arbetstagarorganisationerna en möjlighet att framtvinga medbestämmande i olika frågor som rör arbetstagaren. 51 MBL utgör därmed en yttre ram som reglerar förutsättningar för rätten till förhandling och medbestämmande inom arbetslivet. MBL är endast tillämplig i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, enligt lagens första paragraf. Frågor som faller utanför denna relation är inte underkastad det arbetstagarinflytande som MBL medför. I förarbeten till MBL ansåg man att samtliga frågor som kan uppkomma inom ramen för en arbetsgivares verksamhet kan medföra att arbetstagarsidans rätt till inflytande aktualiseras. 52 Begreppet förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare har således ett vidsträckt tillämpningsområde, vilket med- 47 Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Källström, Malmberg, s Glavå s Adlercreutz, Mulder, s Prop. 1975/76:105 s

13 för att är det många områden som omfattas av arbetstagarens rätt till inflytande. 53 Några exempel på frågor som rör arbetstagar- och arbetsgivarförhållandet är arbetsledning, frågor om villkor som preciserar arbetsuppgifter, lönevillkor etcetera. 54 Utgångspunkten är att den arbetsrättsliga lagstiftning, som ger uttryck för att reglera enskilda arbetstagares förhållanden, är tvingande till arbetstagarens förmån. 55 Lagstiftningen på arbetsrättens område är dock i stor utsträckning semidispositiv. I 10 MBL stadgas att arbetstagarnas arbetsvillkor ska regleras efter förhandlingar mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Enligt 4 MBL blir ett avtal ogiltigt om det strider mot en rättighet eller skyldighet i MBL. Enligt samma paragraf får dock avvikelser från vissa angivna regler i MBL göras efter reglering i kollektivavtal. Det innebär att kollektivavtalet har företräde framför lagen. Står däremot ett kollektivavtal i strid mot tvingande lagstiftning är kollektivavtalet i denna del ogiltigt. 56 De arbetsrättsliga lagarna om semester och anställningsskydd är exempel på lagstiftning som utgör tvingande lagstiftning i syfte att skydda den svagare avtalsparten. 57 Ett av syftena med MBL är att MBL ska vara tvingande till förmån för arbetstagaren. 58 MBL är dock subsidiär i förmån till annan lag enligt 3 MBL. MBL kan ses som en ramlag, vilket innebär att det är en lag som visserligen ger riktlinjer men som är avsedd att utfyllas och konkretiseras genom annan reglering. 59 MBLs semidispositiva utformning har dock, sedan Sveriges inträde i EU, en EU-spärr. Det betyder att parterna på arbetsmarknaden får sluta kollektivavtal om inflytande i frågor som regleras i direktiven. 60 Kollektivavtalen får dock inte vara mindre förmånliga för arbetstagarna än vad som följer av direktiven. 61 Exempel på sådana EU-direktiv följer av uppräkningen i 4 MBL och är bland annat direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59/EG), direktivet om inrättande av en allmän ram för information och samråd med arbetstagare (2002/14/EG) och direktivet om företagsöverlåtelser (2001/23/EG). Dessa direktiv är även implementerade i MBL. 53 Glavå s SOU 1975:1 s Glavå s AD 1985 nr Schmidt, Sigeman, Arbetsrätt och EG-rätt, s Adlercreutz, Mulder, s Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Andersson s Andersson s

14 2.5 De svenska arbetstagarorganisationerna Alla organisationer som uppfyller de grundläggande kraven i 6 MBL, som tidigare nämnts under avsnitt 2.3, anses vara en arbetstagarorganisation. Det medför att fackföreningarna kan uppträda som aktörer på arbetsmarknaden. Det innefattar möjligheten att vidta stridsåtgärder och delta som förhandlande part. För den enskilde medlemmen innebär medlemskapet i en fackförening, enligt 26 MBL, att den enskilde tvingas följa innehållet i kollektivavtalet. Arbetstagarorganisationerna utgör ideella föreningar. 62 En ideell förening kan erhålla rättskapacitet genom att enbart anta stadgar och välja en styrelse. Det saknas emellertid lagstiftning som reglerar det interna förhållandet mellan enskild medlem och fackförening. 63 Det regleras istället genom fackföreningens stadgar och allmänna rättsgrundsatser. 64 Vid tvist utgår man från fackföreningens stadgar tillsammans med allmänna föreningsrättsliga principer. 65 Fackföreningarnas stadgar utgör grunden för dess funktion och relation till medlemmarna. 66 En sådan allmän rättsgrundsats som fackföreningarna måste följa är bland annat likhetsprincipen som innebär att medlemmar ska behandlas lika. Skulle tvist uppstå om ett fackligt beslut som medför ekonomiska konsekvenser för den enskilde medlemmen får domstol pröva frågan. 67 Domstolen får även pröva en medlems inträde eller utträde av en fackförening. 68 Fackföreningarna är även intresseorganisationer. Det innebär att fackföreningarna utgör sammanslutningar av arbetstagare vilka har som ändamål att tillvarata dessa medlemmars intressen i deras egenskap av just arbetstagare. 69 Den som är medlem i en fackförening har ett anspråk på att föreningen ska bistå honom i hans egenskap av arbetstagare. 70 De kollektivavtal som fackföreningen träffar i egenskap av intresseorganisation ska således främja medlemmarnas intressen. 62 Hemström s Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s NJA 1987 s NJA 1990 s. 687, NJA 1948 s. 513, AD 2000 nr Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Schmidt, Facklig arbetsrätt, s

15 Organisationsstrukturen inom de olika arbetstagarorganisationerna kan se olika ut. Inom centralorganisationerna skiljer det sig var makten finns inom organisationen. 71 Några av fackföreningarna har makten koncentrerad i toppen av organisationsstrukturen. 72 I dessa organisationer är det förbundet som har makten att bilda och upplösa medlemsfackföreningar. LO och TCO har en annan maktstruktur. I LO och TCO är makten ursprungligen centrerad hos förbunden som i sina stadgar har delegerat en del av sina befogenheter ut i organisationen. 73 Inom LO och TCO är makten inom organisationen även fördelad till de olika fackföreningarna. Förbunden behåller visserligen alla de befogenheter som inte är delegerade ut i den övriga organisationen. De tre centralförbunden innehar en särskild ställning på den svenska arbetsmarknaden. Centralförbunden är inte med och förhandlar fram kollektivavtal om löner utan har mer en samordnande roll. LO har dock en särskild funktion vid förhandlingar som rör övergripande frågor så som avtalsförsäkringar, pensioner, arbetsmiljö samt utvecklings- och omställningsavtal, till skillnad från de övriga organisationerna. 74 På den privata sidan förhandlar Privattjänstemannakartellen (PTK) för SACOs och TCOs vägnar i dessa frågor. 3 Fackföreningarnas politiska anknytning 3.1 LO och dess förbund LO och förbundens anknytning till det socialdemokratiska partiet LO är den största centralorganisationen baserat på antalet ansluta medlemmar. 75 LO är en sammanslutning av, för närvarande, 14 självständiga organisationer, även kallade fackförbund. LOs medlemsförbund betalar varje år en avgift till LO baserat på varje förbunds medlemsantal. Förbunden är i sin tur indelade i olika lokalavdelningar som verkar inom ett visst geografiskt område. Inom lokalavdelningarna finns det i sin tur lokala klubbar ute på de olika arbetsplatserna. Jag kommer i de följande avsnitten att 71 Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Adlercreutz, Mulder, s LOs medlemsantal. 15

16 studera de tre största LO- förbunden: Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Industrifacket Metall (IF Metall) och Handelsanställdas förbund (Handels) och analysera deras stadgar för att undersöka deras politiska bundenhet. Av 1 i LOs stadgar framgår det att LOs främsta uppgift är att utöva den centrala ledningen av fackföreningsrörelsens strävanden och att tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet. Utöver uppgiften att tillvarata arbetstagarnas intressen har LO även en politisk målsättning. Av 1 i LOs stadgar framgår det att LO ska verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati. LO har en stark anknytning till det socialdemokratiska partiet. 76 I LOs normalstadgar från 2013 står det i 1 mom. 3 sista strecksatsen att LO ska bedriva fackligpolitisk samverkan med det socialdemokratiska partiet. LOs samhörighet med det socialdemokratiska partiet sträcker sig även långt tillbaka i tiden. Det socialdemokratiska partiet bildades av fackföreningsmän 1889 för att kunna driva arbetarnas rättigheter på den politiska arenan. När partiet sedan såg ett behov att samordna fackföreningsrörelsen initierade det socialdemokratiska partiet bildandet av LO Fram till år 1990 kollektivanslöts LO-förbundens medlemmar till socialdemokraterna. 78 Det utgjorde en stark grund i samarbetet ur både ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. Det fackligpolitiska samarbetet har nu flyttats från central- till förbundsnivå. Numera är det de olika förbunden som avgör hur stark koppling de vill ha till socialdemokraterna och även formen för samarbetet. Vart fjärde år engagerar sig LO i socialdemokraternas valkampanj. Inför valet 2014 tog LO fram en politisk plattform där LO gick ut med att de ville se ett regeringsskifte efter valet med socialdemokratiska politiker som vinnare. 79 Inför valet 2014 framställde LO även en svart bok som hette Alliansen och den svenska modellen åtta långa år med Alliansen. I boken följer en framställning av åtgärder som Alliansen genomfört under sin period vid makten och som, enligt LO, ska ha ödelagt den svenska modellen Adlercreutz, Mulder, s Glavå s Adlercreutz, Mulder, s LOs politiska plattform LO, Alliansen och den svenska modellen s

17 LO ger också ekonomiska bidrag till socialdemokraterna. År 2013 gav LO totalt kronor i anslag till det socialdemokratiska partiet och totalt gav LO tillsammans med LOs förbund kronor till partiet. 81 LO har således både en politisk och ekonomisk koppling till det socialdemokratiska partiet. Det största förbundet inom LO är Kommunal med medlemmar I Kommunals stadgar står det i 2 mom. 2 att förbundet har som ändamål att verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval. Även Kommunal ger riktade anslag till det socialdemokratiska partiet. Kommunal är det förbud som ger mest i ekonomiskt bidrag till socialdemokraterna. Under 2013 gav förbundet totalt kronor. 83 Förbundet ger ungefär sex kronor per medlem till socialdemokraterna. Som medlem har man möjlighet att förhindra att en del av medlemsavgiften går till socialdemokraterna, men då måste man aktivt anmäla det. Det föreligger således en stark koppling mellan Kommunal och det socialdemokratiska partiet. IF Metall är det näst största förbundet med totalt medlemmar IF Metalls stadgar är, i jämförelse med Kommunals, mer politiskt neutralt utformade. Enligt 2 mom. 1 IF Metalls stadgar ska förbundet arbeta för att stärka arbetarnas makt i förhållande till kapitalets makt. De värderingar som ska vägleda förbundets arbete är enligt samma paragraf st. 4 jämlikhet, solidaritet och frihet. Enligt det socialdemokratiska värderingsprogrammet bygger den socialdemokratiska politiken på samma värderingar. 85 Vid en analys av IF Metalls stadgar anser jag att man kan se en antydan till koppling mellan IF Metall och det socialdemokratiska partiet. Anknytningen till socialdemokraterna blir desto starkare när man läser IF Metalls handlingslinjer I handlingslinjerna står det uttryckligen att IF Metall ska utveckla den facklig-politiska samverkan som idag finns mellan förbundet och socialdemokraterna. 86 Handlingslinjerna är kongressens främsta styrdokument. IF Metall ger även årliga anslag till det socialdemokratiska partiet. Under 2013 gav de totalt kronor. 87 Även hos IF Metall har 81 Socialdemokraternas årsredovisning 2013 s LOs medlemsantal. 83 Socialdemokraternas årsredovisning 2013 s LOs medlemsantal. 85 Socialdemokraterna, Våra värderingar Politik och religion s IF Metalls handlingslinjer Socialdemokraternas årsredovisning 2013 s

18 medlemmarna möjlighet att förhindra att en del av medlemsavgiften går till socialdemokraterna genom att aktivt anmäla det. Handels är det tredje största förbundet inom LO med medlemmar Handels stadgar är mer politiskt neutralt utformade i jämförelse med Kommunals och IF Metalls stadgar. Enligt 1 mom. 2 Handels stadgar är Handels uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden, inom näringslivet samt verka för samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati. Från år 2013 har Handels slutat ge ekonomiska bidrag till det socialdemokratiska partiet. Tidigare gav förbundet sex kronor per medlem till partiet. 89 Skälet till att Handels valt att sluta ge ekonomiska bidrag till det socialdemokratiska partiet är att man inte vill att det ska uppstå en sammanblandning mellan det socialdemokratiska partiet och Handels. 90 Istället vill Handels hitta nya sätt att kunna påverka politiken. Handels samverkar fortfarande med socialdemokraterna, men har valt att varje år ompröva vart pengarna för facklig politisk samverkan ska gå. 91 Handels är således det förbund som har minst politisk anknytning av de tre största förbunden som tillhör LOs centralorganisation, även om det fortfarande finns ett uttalat politisk samröre mellan Handels och socialdemokraterna LOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? Majoriteten av LO-förbunden har valt att utesluta medlemmar som är aktiva inom sverigedemokraterna. Handels är det enda av de tre LO-förbunden i min granskning som tillåter förtroendevalda sverigedemokrater att sitta på höga poster inom förbundet. De andra LO-förbunden motiverar sitt ställningstagande med att de anser att personer som sympatiserar med sverigedemokraterna har värderingar som strider mot förbundens stadgar. 93 Att vara medlem i något annat politiskt parti än socialdemokraterna, utgör inget hinder mot att vara med i något av LOs förbund. I Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning som genomfördes i november 2014 framkom att 48,9 procent av LOs medlemmar sympatiserar med socialdemokraterna. 94 Trots LO-förbundens nära 88.LOs medlemsantal. 89 Socialdemokraternas årsredovisning 2013 s Dagens Arbete, Handels och socialdemokraterna. 91 Handels, kongressens beslut 2011 s Socialdemokraternas stöd från facket. 93 Dagens Nyheter, Uteslutning av sverigedemokrater. 94 Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning november 2014, s

19 samarbete med socialdemokraterna är det således många medlemmar som har en annan politisk uppfattning. 3.2 TCO och dess förbund TCO och förbundens politiska obundenhet TCO bildades år 1944 och är tjänstemännens centrala fackförening. TCO består av 14 förbund. Till en början bestod medlemmarna i TCO i huvudsak av tjänstemän. Numera företräder TCO även en stor del arbetstagare med akademisk utbildning. Jag kommer att titta närmare på de tre största förbunden: Unionen, Lärarförbundet och Vision för att undersöka om de har någon politisk anknytning. I TCOs stadgar kan man utläsa i 1 att TCO är en partipolitisk obunden centralorganisation. Att förbundet är partipolitiskt obundet innebär dock inte att TCO saknar åsikt i politiska frågor. Enligt 2 ska TCO driva politiska sakfrågor i syfte att främja medlemmarnas intresse. TCO menar att den politiska obundenheten är en styrka då förbundet kan driva frågor med samma intensitet oberoende av vilket politiskt parti som sitter vid makten. 95 TCO har trots sin politiska obundenhet haft flertalet personer på högt uppsatta positioner som har varit partipolitiskt aktiva. Sjuksköterskornas ordförande Gerda Höjer var riksdagsledamot för folkpartiet och TCO-ordförandena Lennart Bodström och Björn Rosengren har varit ministrar i socialdemokratiska regeringar. Tidigare ordförande Sture Nordh har även varit statssekreterare för socialdemokraterna. Borgerliga företrädare har tidigare anklagat socialdemokraterna för att strategiskt ha engagerat sig i TCO för att bredda den socialdemokratiska politiken och synen på socialdemokraterna som ett parti för enbart arbetare till att även vara ett parti för tjänstemän TCOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? Unionen är TCOs största förbund med medlemmar Enligt 1.1 mom. 1 i Unionens stadgar har förbundet som uppgift att vara partipolitiskt obundet. Unionen är ett av de förbund som valt att inte ta avstånd från sverigedemokraterna, vilket både Vis- 95 TCOs stadgar s Svensson s TCOs medlemsantal. 19

20 ion och Vårdförbundet har gjort. 98 Anledningen till att Unionen har valt att varken ta ställning för eller emot sverigedemokraterna är med hänvisning till förbundets partipolitiska obundenhet. Lärarförbundet är det näst största förbundet och har medlemmar Enligt 1.1. mom. 6 är Lärarförbundet ett politiskt obundet fackförbund. Förbundet tar dock aktiv ställning i olika politiska frågor, men utifrån Lärarförbundets egna värderingar och fastställda politik. Lärarförbunden har i likhet med Unionen valt att inte utesluta medlemmar som är aktiva inom sverigedemokraterna. 100 Vision är det tredje största förbundet med medlemmar Enligt Visions stadgar 1 mom. 1 ska förbundet vara politiskt obundet. Vision har trots sin obundenhet valt att ta avstånd från sverigedemokraterna då förbundet anser att sverigedemokraternas politik står för diskriminering och främlingsfientlighet, vilket inte överensstämmer med Visions stadgar. 102 Vision förbjuder även företrädare från sverigedemokraterna från att ha förtroendeuppdrag inom Vision. 3.3 SACO och dess förbund SACO och förbundens politiska obundenhet SACO är den yngsta av de tre stora centralorganisationerna och bildades år 1947 efter en sammanslagning av olika akademikerorganisationer. Idag består SACO av 22 fackförbund med totalt medlemmar och är såldes den minsta centralorganisationen. SACOs fackförbund representerar dels akademiskt utbildade tjänstemän som till exempel JUSEK och fristående förbund som bland annat Lärarnas Riksförbund. Jag kommer granska de tre största SACO-förbunden Sveriges Ingenjörer, Lärarnas Riksförbund och Jusek, för att undersöka huruvida de har en politisk anknytning eller ej. SACO är enligt 1 i sina stadgar, i likhet med TCO politiskt obundet. Det betyder inte att SACO väljer att inte ta ställning i politiska frågor eller försöker samarbeta och på- 98 Dagens Nyheter, Uteslutning av sverigedemokrater. 99 TCOs medlemsantal. 100 Dagens Nyheter, Uteslutning av sverigedemokrater. 101 TCOs medlemsantal. 102 Visions ställningstagande mot sverigedemokraterna. 20

21 verka politiker. SACO väljer istället att fokusera på sakfrågor som rör och påverkar akademikers arbets- och utbildningssituation. 103 Genom opinionsbildning arbetar SACO för att främja högre utbildning och forskning. 104 Några av SACOs företrädare har haft en politisk bakgrund. Ett exempel är den tidigare ordföranden Jörgen Ullenhag som var riksdagsledamot för folkpartiet. En annan tidigare ordförande, Anna Ekström, var innan hon tillträdde som ordförande, statssekreterare i en socialdemokratisk regering. Även ledande personer inom moderata samlingspartiet som Lars Tobisson och Ulf Adelsohn har varit anställda på SACO SACOs förbunds politiska ställningstagande utesluta sverigedemokrater? SACOs största fackförbund är Sveriges Ingenjörer med medlemmar Jusek är SACOs tredje största fackförbund med medlemmar Varken Sveriges Ingenjörer eller Jusek har en uttrycklig reglering i sina stadgar om att de är politiskt obundna. Av förbundens stadgar framgår däremot att de är medlemmar i SACO, vilka, som jag tidigare nämnt under avsnitt 3, är politiskt obundna enligt sina stadgar. Förbundet Sveriges Ingenjörer ska enligt sina stadgar 1.1 tillgodose sina medlemmars intressen i frågor som rör anställningsförhållandet, utbildningen eller yrkesutövningen. Enligt 1 i Juseks stadgar ska Jusek arbeta för att främja medlemmarnas fackliga, yrkesmässiga och samhälleliga intressen. Varken Jusek eller Sveriges ingenjörer har valt att ta avstånd från politiskt aktiva sverigedemokrater. 107 Lärarnas riksförbund är det näst största fackförbundet inom SACO med medlemmar Lärarnas riksförbund stadgar i 1 att förbundet genom partipolitisk obundenhet ska främja sina medlemmars intressen i sitt fackliga arbete. Enligt samma paragraf ska Lärarnas riksförbund arbeta för undervisningens bästa och utbildningsväsendets ändamålsenliga utformning. Lärarnas riksförbund har valt att inte utesluta personer som är medlemmar i sverigedemokraterna SACOs partipolitiska obundenhet. 104 Schmidt, Facklig arbetsrätt, s SACOs medlemsantal. 106 SACOs medlemsantal. 107 Dagens Nyheter, Uteslutning av sverigedemokrater. 108 SACOs medlemsantal. 109 Dagens Nyheter, Uteslutning av sverigedemokrater. 21

22 3.4 Slutsats politisk anknytning i olika omfattning Sammanfattningsvis kan jag konstatera att TCO och SACO, till skillnad från LO inte ger ekonomiska bidrag till något politiskt parti. Vissa av LO-förbunden, däribland Handels har valt upphöra med ekonomiska bidrag till det socialdemokratiska partiet, medan de två största förbunden och centralorganisationen LO väljer att bistå partiet med ekonomiska anslag i mångmiljonklassen. De partipolitiskt obundna förbunden har i enlighet med redovisningen ovan haft personer på ledande poster som även haft centrala roller inom olika politiska partier. Då spridningen av politisk tillhörighet är så pass stor anser jag inte att man kan dra någon slutsats om att förbunden därav kan anses ha en partipolitisk anknytning. Som ovan nämnt under avsnitt 3, har några av förbunden valt att utesluta sverigedemokrater från sina förbund. Att till exempel Vision som enligt sina stadgar ska vara partipolitiskt obundna, väljer att ta avstånd från ett politiskt parti anser jag är något som kan anses utgöra ett politiskt ställningstagande. Som ett resultat av de etablerade fackföreningarnas agerande valde några medlemmar i sverigedemokraterna att göra ett försök med att starta en egen fackförening. Försöket misslyckades dock på grund av att för få arbetstagare blivit medlemmar i fackföreningen med namnet Löntagarna. Fackföreningen hade en partipolitisk obundenhet och skulle ha låg medlemsavgift och enbart erbjuda rådgivning i juridiska frågor. 110 Löntagarna skulle inte arbeta med opinionsbildning eller ge ekonomiska bidrag till politiska partier. 111 Initiativtagarna, som samtliga var aktiva sverigedemokrater var missnöjda med hur de etablerade fackföreningarna behandlar aktiva sverigedemokrater. 112 Fackföreningarna har således en politisk anknytning av olika styrka och där några av de fackföreningar som enligt sina stadgar ska vara politiskt obundna kan anses ha en viss politisk anknytning. Frågan kvarstår dock huruvida den politiska anknytningen överensstämmer med lagstiftarens syfte med lagen? Det bör dock nämnas att det är fackföreningarnas beslutande organ, förbundsstämman, som bestämmer vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla för varje respektive för- 110 Löntagarna. 111 Löntagarna. 112 Arbetet, Löntagarna. 22

23 ening och de anslutna medlemmarna. 113 Det är medlemmarna genom förbundsstämman som styr organisationernas agerande. Beslut om politisk anknytning fattas således i demokratisk ordning inom respektive fackförening. 4 Syftet med den arbetsrättsliga regleringen För att kunna besvara uppsatsen frågeställningar om politiskt anknutna fackföreningar strider mot syftena med den arbetsrättsliga regleringen samt hur den svenska modellen bör se ut ur ett de lege ferenda perspektiv ska jag först redogöra för vad syftet med den arbetsrättsliga lagstiftningen, och då särskilt MBL, var vid dess införande. Den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på uppfattningen att arbetet är en social rättighet och en väg till självförverkligande av ett meningsfullt liv. 114 Reformerna präglades av insikten att arbetet ger människorna en stor del av deras identitet och delaktighet i samhället. 115 Den rådande uppfattningen vid lagens stiftande var att arbetstagarna, i kraft av deras arbete, själva hade rätt till medbestämmande och inflytande i frågor som gällde hälsa, trygghet och framtid. 116 Enligt lagstiftaren var det bästa sättet att uppnå långsiktiga och väl fungerade regler på arbetsmarknaden, att delegera makten att utforma reglerna till arbetsmarknadens parter. 117 Medbestämmande skulle dock inte påtvingas parterna på arbetsmarknaden utan tanken var att de själva skulle bestämma områden och former för inflytande. 118 Regleringen på det arbetsrättsliga området handlar om att bestämma anställningsavtalsparternas inbördes rättigheter och skyldigheter med skydd i olika avseenden för arbetstagaren. 119 Som främsta syfte handlar den arbetsrättsliga regleringen även om plikten för arbetsgivaren att samråda och informera med arbetstagarorganisationernas representanter. 120 Den arbetsrättsliga regleringen måste spegla en rimlig avvägning mellan arbetstagarnas behov av skydd och företagens behov av att kontinuerligt kunna anpassa 113 Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Prop. 1975/76:105 s Prop. 1975/76:105 s Prop. 1975/76:105 s Prop. 1996/97:16 s SOU 1982:60 s Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s

24 sin organisation. 121 Reglerna får samtidigt inte förhindra företagens möjlighet till expansion. 122 Den arbetsrättsliga lagstiftningen är i hög utsträckning en social skyddslagstiftning som har gett intresseorganisationerna på arbetsmarknaden i uppdrag att tillgodose arbetstagarnas intressen. 123 Enligt förarbetena till MBL är de fackliga organisationernas huvuduppgift att främja sina medlemmars ekonomiska intressen och anställningsvillkor i allmänhet. 124 Intressebevakningen har utvidgats från att till en början enbart ha gällt lönefrågor, till att numera även omfatta hälsofrågor, anställningstrygghet, arbetsmiljö och arbetsskydd. 125 Den arbetsrättsliga lagstiftningen utgör en avvägning mellan arbetsgivarens ekonomiska intressen och arbetstaganas intresse av social och ekonomisk trygghet. 126 Huvuddelen av skyddslagstiftningen syftar till att väga intressen mot varandra och till att skydda den typiskt sett svagare parten. 127 MBL syftar även till att skapa press på arbetsgivaren att ta hänsyn till de anställdas önskemål. 128 Lagen bygger på huvudprincipen att det är de kollektivavtalsbärande fackföreningarna som ska företräda arbetstagarna. 129 Viss arbetsrättslig lagstiftning, som lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, föräldraledighetslagen (1995:584) och diskrimineringslagen (2008:567) skiljer sig i syfte och funktion jämfört med den primära arbetsrättsliga lagstiftningen. Dessa ledighets- och diskrimineringsregler riktar sig inte till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan i förhållandet mellan enskilda individer och grupper på arbetstagarsidan och handlar ytterst om att realisera övergripande samhälleliga mål. 130 Den arbetsrättsliga regleringen om förhandlingssystemet och den partssammansatta Arbetsdomstolen, präglas istället av uppgiften att åstadkomma en avvägning mellan arbetsgivare- och arbetstagarintressen Prop. 1996/97:16 s Prop. 1996/97:16 s Schmidt, Facklig arbetsrätt, s Prop. 1975/76:105 s Prop. 1975/76:105 s Glavå s Glavå s Sigeman, Arbetsrätten, s Sigeman, Arbetsrätten, s Glavå s Glavå s

25 Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningens semidispositiva utformning infördes bland annat för att förhindra att lagstiftningen skulle bli oanpassningsbar. 132 Man ville ge utrymme för den arbetsrättsliga regleringen att kunna branschanpassas. Lagstiftningens semidispositiva utformning är kollektivavtalsfrämjande, vilket innebär att arbetsgivaren ska kunna åtnjuta bättre regler än vad lagstiftningen erbjuder genom att sluta kollektivavtal. 133 Avtalsfriheten är dock, enligt rättspraxis, begränsad på så sätt att kollektivavtalen inte får innebära att den enskilde arbetstagarens rättigheter otillbörligen urholkas. 134 Arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren får följaktligen inte sluta kollektivavtal som anses stå i strid med lagstiftningens sociala skyddskaraktär. 135 Att sluta kollektivavtal som bedöms otillbörligen urholka arbetstagarens rättigheter, anses av rättspraxis, strida mot syftena med den arbetsrättsliga regleringen. 136 Arbetstagarorganisationernas behörighet att, å sina medlemmars vägnar, sluta kollektivavtal innefattar dock inte en behörighet att förfoga över den enskilde medlemmens intjänade rättigheter utan särskilt bemyndigande från den enskilde. 137 Med intjänade rättigheter avses rätten till arbete som redan har utförts, rätten att åberopa preskription, utgående pensionsförmåner och arbetstagares anspråk med anledning av verkställd uppsägning. 138 En av tankarna bakom MBL var att ingripa i arbetsgivarens rätt att ensam leda och fördela arbetet i syfte att utjämna maktbalansen och öka arbetstagarnas inflytande. 139 Ytterligare ett syfte med MBL är även att utöka och förstärka förhandlingsrätten för arbetstagarorganisationerna och att tillförsäkra arbetstagarna utvidgade möjligheter att nå inflytande på arbets- och företagsledningen. 140 Medbestämmande ska inte påtvingas parterna på arbetsmarknaden, utan parterna ska själva utarbeta formerna för medbestämmandet. MBL ska även ge arbetstagarsidan medbestämmanderätt i företagens och de offentliga myndigheternas verksamhet. Slutligen är MBLs ultimära 141 mål ökad demokratisering av arbetslivet Prop. 1973:129 s Glavå s AD 1995 nr Prop. 1973:129 s AD 1995 nr AD 1995 nr 157 och AD 1998 nr Källström, Malmberg, s Adlercreutz, Mulder, s Adlercreutz, Mulder, s Ultimära mål är mål som eftersträvas för att de har ett värde i sig själv. De primära målen syftar till att uppnå de ultimära målen, jmf. Hellner, metodproblem i rättsvetenskapen s Edlund, Nyström, s