SLÄNTSTABILITET VER Program A1.11. Släntstabilitet. Software Engineering AB

Transkript

1 SLÄNTSTABILITET VER. 1.0 Program A1.11 Släntstabilitet Software Engineering AB 1

2 Användningsområde...3 Förutsättningar...3 Beräkningsförfarande...4 Icke cirkulära glidytsberäkningar...5 Indata...5 Huvudmeny...6 Menylistan...7 Ny...7 Öppna...7 Spara...7 Spara som...7 Projektinformation...7 Importera...7 Skrivareinställning...7 Utskrift...8 Avsluta...8 Nyliga projekt...8 Visa...8 Nodnummer...8 Linjenummer...8 Laster...8 Cirkulära glidytor...8 Godtyckliga glidytor...8 Spiralglidytor...9 System...9 Systemdata...9 Partialkoefficienter...9 Metodval...10 Geometri/Laster...10 Jordmaterial...11 Nodkoordinater

3 Jordlagslinjer...13 Grundvattenlinjer...13 Punktlaster...14 Utbredda laster...15 Differenstryck...16 Indatarutiner för Glidytor...17 Enskilda Cirkulära...17 Enskilda logaritmisk spiralformade glidytor...17 Enskilda godtyckliga...18 Sammansatta glidytor...19 Automatisk sökning cirkulära glidytor...19 Ikoner...20 Användningsområde Programmet utför stabilitetsberäkningar för marksektioner med godtycklig geometri och skiktning. En marksektion kan belastas med utbredda laster, strimmellaster och punktlaster. Beräkning av farligaste glidyta kan utföras med en av nedanstående tre metoder: 1. Cirkulärcylindriska glidytor (Bishop) 2. Godtyckliga glidytor (Janbu) 3. Logaritmisk spiralformade glidytor (Janbu) Programmet kan användas för såväl manuell som för automatisk sökning efter den sannolikt farligaste glidyta. Det är utan betydelse om slänten faller från vänster till höger eller omvänt Förutsättningar Alla glidytor, som undersöks, skall skära marksektionen på två ställen. Antalet linjer som beskriver marksektionen är begränsad till 100. Antal olika markskikt är begränsad till 100. Antal linjer som beskriver grundvattenytan är begränsad till 100. Antal punktlaster är begränsad till 50. Antal utbredda laster är begränsad till 50. Eventuella kurvor i marksektionen måste beskrivas med polygontåg Eftersom spiralens öppningsvinkel = jordens friktionsvinkel, bör glidytor, som beskrivs med logaritmiska spiraler endast användas vid homogena marksektioner och fi-analys. Variabla utbredda laster beaktas inte innanför sträckan R*sin(phi) från den vertikala linje, som går genom glidytans medelpunkt. 3

4 En grundvattenyta i marksektionen innebär endast att programmet använder Gamma_eff under Vattenytan. Vid eventuella vertikala språng i vattenytan, beräknas alltså inget tillägstryck. Förekommer tillägstryck p.g.a. vattenövertryck, måste detta anges i separat rutin. Beräkningsförfarande En marksektion beskrivs med hjälp av ett antal sektionslinjer, där varje linjes längd och läge definieras med hjälp av linjens ändkoordinater (noder). Glidkroppen uppdelas av programmet enligt nedanstående figur. X i-1 I den givna glidytan bestäms samtliga skärningar mellan glidytan och markens sektionslinjer ((X 1,Y 1 ),,(X n,y n )). Glidyta P n+1 b Den marksektion, som ligger innanför och ovanför glidytan mellan två successiva skärningspunkter, uppdelas i lameller enligt följande kriterier: ψ 2 V n+1 W P n ψ 1 X i Om ( X i X i 1) < R indelas sträckan ( X i X i 1) i 10 lameller. Om α ( X i X i 1) > R indelas sträckan ( X X ) V n Sektionslinje i i 1 i antal lameller enligt indata. Defaultvärde = 20 lameller. Där ( X X ) R i i 1 = Horisontella avståndet (Enhet: meter) mellan två successiva skärningar: Glidyta - Sektionslinje. = Glidytans radie (Enhet : meter). Beräkningsmetoden finns beskriven på ett flertal ställen i litteraturen, varför den allmänna teorin behandlas mycket kortfattat i denna manual. Den använda metoden bygger på Bishops ekvation från SF = R { c L + ( W cos α u L) tan φ ) + [( Vn+ 1 Vn ) cosα + ( W X ) därmed kan formeln förenklas något. ] } ( P sin ψ P sin ψ ) sinα tan φ n+ 1 2 n 1 Om man låter lamelltjockleken bli relativt liten kan man försumma P n, P n+1, V n samt V n+1 och Om L = b secα och X = R sinα fås Bishops förenklade formel. 4

5 SF = 1 sec α ( c b + W ( 1 B) tan φ) W ( sin α ) tan φ tanα 1 + SF Då säkerhetsfaktorn uppträder på båda sidor av likhetstecknet, medför det, att lösningen måste ske i en iterativ process. W α c u L b W ( B) φ SF = Vertikala trycket av en lamell (inkl. ev. skiktning). = Se figur föregående sida. = Skjuvhållfasthet (kohesion). = Porvattentryck. = Längden på lamellen. = Bredd av en lamell. 1 = Effektiva trycket. sec = = Materialets friktionsvinkel. = Säkerhetsfaktorn. 1 cos Icke cirkulära glidytsberäkningar För godtycklig glidyta och glidytor formade som logaritmiska spiraler används också lamellprincipen enligt ovan. Istället för momentjämvikt, som för den cirkulära glidytan uppställs en vertikal och horisontell jämvikt. I det logaritmiska spiralfallet beräknas glidytans form med följande formel r = r e 0 ϑ tanϕ där ϕ = den karakteristiska friktionsvinkeln. Svårigheten i att beräkna icke cirkulära brottytor ligger i att det är svårt att hitta et enkelt punkt genom vilken många av kraftkomponenterna går. Därför är momentjämviktsmetoden, som används för cirkulära glidytor inte längre den mest optimala. Janbu väljer istället att använda kraftsjämviktsmetoden enlig nedan, där säkerheten F skrivs som: F = 1 Σ( c ' * x + ( G + V u * x) * tan( ϕ ))* n ( Σ( G + V ) * tan( α)) + H tan( ϕ * tan( α) F ' α 2 ; där nα = cos ( α) *(1 + ) ; Då säkerhetsfaktorn även i detta tillfälle uppträder på båda sidor av likhetstecknet, medför det, att lösningen måste ske i en iterativ process Indata Nedan följer en genomgång av samtliga menyer i programmet. För att underlätta för användaren, har vi i beskrivningen av menyerna valt att använda ingångsvärdena till beräkningsexemplet Manual.111, som du finner i mappen \se\a111\. Markens tvärsektion beskrivs med hjälp av sektionslinjer. Det är alltså viktigt en tydlig skiss av sektionen med koordinater för skärningspunkter etc. För att undvika konverteringsfel från ritning till program, bör du använda de nivåer, som anges på ritningsunderlaget. Vid skiktad jord, skall varje skiktgräns beskrivas med hjälp av ett polygontåg. Detta skall börja så långt åt vänster och avslutas så långt åt höger, att varje tänkbar glidyta faller innanför den beskrivna sektionen. Dessutom skall sektionen avslutas med en sektionslinje, som ligger under varje tänkbar glidyta. Vi rekommenderar följande arbetsgång: 5

6 1. Ange först markkonstanterna för de olika markskikten. Detta kan göras i godtycklig ordningsföljd. 2. Ange x- och y-koordinaterna för varje nod i koordinattabellen (numerisk indata och med godtycklig ordningsföljd). Efter indata visas alla noder på skärmen och eventuella fel rättas enklast genom att högerklicka på den aktuella nod och ange rätt värde. 3. Använd därefter den grafiska rutinen till att förbinda punkterna på skärmen. Den svarta linjen används för att beskriva marksektionen och den blå linje för att beskriva grundvattenytans förlopp. Huvudmeny I nedanstående skärmbild visas programmets huvudmeny och en marksektion. Ikonerna i menylistan är genvägar till rutiner, som används ofta. Rätt använd kan rutinerna bakom ikonerna erbjuda tidsbesparingar under indata och vid redigering av sektionsdata. Högerklickar du på en knut, kan du kan ändra knutkoordinaterna Högerklickar du på en sektionslinje, kan du ändra linjedata. Vänsterklickar du på fixpunkten, kan du flytta denna genom att dra med mustangenten nedtryckt. Vänsterklickar du på sökområdet, kan du flytta detta genom att dra med mustangenten nedtryckt. I huvudmenyn på rad två finns alla numeriska indatarutiner och på rad 3 finns ikoner, som i princip är genvägar till de numeriska rutinerna. I de efterföljande avsnitt beskrivs först rutinerna i övre menylistan, därefter följer beskrivning av ikoner. 6

7 Menylistan Arkiv Klickar du på Arkiv öppnas nedanstående rullgardinsmeny, vars rutiner beskrivs i efterföljande avsnitt: Ny För att öppna ett nytt projekt klickar Du på Ny, väljer mapp och anger projektnamn. Öppna För att öppna ett existerande projekt klickar Du på Öppna, väljer den mapp, där det aktuella projektet ligger och dubbelklickar på den aktuella fil. Spara För att spara ett existerande projekt klickar Du på Spara och väljer den mapp, där det aktuella projektet skall sparas. Kom ihåg att spara med jämna intervall eftersom programmet inte har automatisk lagring av indata. Spara som För att spara ett existerande projekt under ett annat namn klickar Du på Spara som och väljer den mapp, där det aktuella projektet skall sparas. Projektinformation Genom att klicka på Projektinformation öppnas ett fönster, där Du kan ange information angående det aktuella projektet. Denna information skrivs ut i förbindelse med utskrifter. Importera Genom att klicka på Importera öppnas ett fönster, där Du väljer den projektfil eller textfil, som skall importeras till det aktuella projektet. Skrivareinställning I denna rutin har Du möjlighet, att ändra valet av skrivare. T.ex. om du önskar att skriva till en PDF-fil. 7

8 Utskrift Klickar du på Utskrift, öppnas ett fönster, där du kan markera vilka resultatgrupper, som skall skrivas ut. Avsluta Klickar du på Avsluta, stängs programmet. Har du ändrat i indata, får Du frågan om Du vill spara innan programmet stängs. Nyliga projekt Klickar Du på denna rubrik, visas de senaste beräkningarna. Visa Klickar du på Visa, öppnas nedanstående rullgardinsmeny, vars rutiner beskrivs i efterföljande avsnitt. Denna rutin används under indata för olika grafiska kontroller och före utskrifter på printer. Nodnummer Klickar Du på Nodnummer, visas dessa på skärmen och en eventuell efterföljande utskrift. Klickar Du åter på Nodnummer, raderas numreringen. Linjenummer Klickar Du på Linjenummer, visas dessa på skärmen och en eventuell efterföljande utskrift. Klickar Du åter på Linjenummer, raderas numreringen. Laster Genom att klicka på Laster, visas alla angivna laster på och i marksektionen. Klickar Du åter på Laster, raderas lasterna från skärmen. Cirkulära glidytor Genom att klicka på Cirkulära glidytor, visas den först angivna cirkulära glidytan på skärmen. Klickar du därefter på pil-ikonen kan du bläddra i tabellen med glidytor. Klickar Du åter på Cirkulära glidytor, raderas glidytorna från skärmen. Fritt formade glidytor Genom att klicka på Fritt formade glidytor, visas den först angivna glidytan i tabellen. Klickar du därefter på pilikonen kan du bläddra i tabellen med glidytor. Klickar Du åter på Fritt formade glidytor, raderas glidytorna från skärmen. 8

9 Spiralglidytor Genom att klicka på Spiralglidytor, visas den först angivna logaritmiska spiralglidytor på skärmen. Klickar du därefter på pil-ikonen kan du bläddra i tabellen med glidytor Klickar Du åter på Spiralglidytor, raderas glidytorna från skärmen. System Klickar du på System öppnas nedanstående rullgardinsmeny, vars rutiner beskrivs i efterföljande avsnitt. Systemdata Rutinen systemdata består av två delar. Partialkoefficienter Partialkoefficienterna sätts default till 1.0. Ändrar du dessa enligt normens krav, skall jordkonstanterna anges med karakteristiska värden. Ändrar du inte partialkoefficienterna, skall jordkonstanterna anges med sina dimensionerande värden. För friktionsvinkeln gäller: ϕ d = a tan(tan( ϕk )) /( γ M * γ S * γ F ) För Kohesion gäller: cd = c k /( γ M * γ S * γ K ) γ = Metodval M γ = Säkerhetsklass S γ = Friktion F γ = Kohesion K 9

10 Metodval Innan beräkningen startas skall val av glidyta och beräkningstillstånd anges. Du kan välja mellan nedanstående val av glidyta: och följande tillstånd: Vid beräkningstillstånd ren c-analys försummas alla eventuellt angivna friktionsvinklar. Vid beräkningstillstånd c/fi-analys verkar skjuvhållfastheterna för dränerad kohesion och alla angivna friktionsvinklar. Vid ren fi-analys verkar endast friktionsvinklarna. Lamellindelning anges default = 20, vid mycket stora radier, kan man med fördel välja en finare lamellindelning t.ex. 40. Geometri/Laster Klickar du på Geometri/Laster öppnas nedanstående rullgardinsmeny, vars rutiner beskrivs i de efterföljande avsnitt: 10

11 För rutinerna i rullgardinsmenyn gäller följande: Rutinen Jordmaterial kan endast anropas från denna meny. Alltså saknas genväg via ikon. Rutinen Nodkoordinater, som innehåller en indatatabell för nodkoordinaterna, kan endast anropas från denna meny. Genvägen via ikonen tillåter endast att markera noder en av gången grafiskt på skärmen. Rutinen Jordlagslinjer, där indata av jordlinjerna sker i tabellform, kan endast anropas från denna meny. Normalt vill man använda linjeikonen till att förbinda noderna, då detta är enklare och mera översiktligt. Rutinen Grundvattenlinjer, där indata av grundvattennivån sker i tabellform, kan endast anropas från denna meny. Normalt vill man använda linjeikonen till att förbinda noderna, då detta är enklare och mera översiktligt. Rutinen Punktlaster, som innehåller en tabell med punktlaster, kan anropas såväl från denna meny, som via punktlastikonen. Rutinen Utbredd last, som innehåller en tabell med utbredda laster, kan anropas såväl från denna meny, som via Ytlastikonen. Rutinen Vattenövertryck, kan endast anropas från denna meny. Alltså saknas genväg via ikon. Jordmaterial Ofta består den sektion, som skall undersökas av flera olika jordmaterial. De olika jordmaterial kan anges i valfri ordningsföljd. För varje jordmaterial måste följande konstanter anges: (Nr.) Ett nummer, som identifierar jordmaterialet. 11

12 (gam) Jordmaterialets egentyngd ovan grundvattenytan i kn/m3 (gam ) Jordmaterialets egentyngd under grundvattenytan i kn/m3 (frik) Jordmaterialets inre friktionsvinkel i grader (c_dr) Lerans dränerade skjuvhållfasthet i kn/m2 (c_od) Lerans odränerade skjuvhållfasthet i kn/m2 (pvt) Exceptionellt porvattentryck i kn/m2 (beteckning) I detta fält anges en beteckning för den aktuella jorden. Klickar man på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonerna nederst på skärmen. Man kan nu infoga, kopiera och radera rader. Glöm inte att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin!!!! Nodkoordinater Beskrivning av markytan och de olika jordmaterialens begränsningslinjer samt en eventuell grundvattenyta sker med hjälp av polygontåg. Ett polygontåg består av en eller flera raka linjer, där både höger och vänster ände av polygontåget skall ligga utanför varje tänkbar glidyta. Varje rak linje startar och slutar i en nod. Dennas koordinater måste anges i nedanstående rutin. För varje nod anges : (Nr.) Ett nummer, som identifierar noden. X-koordinaten relativt ett fritt valt koordinatsystem. (m) Y-koordinaten relativt ett fritt valt koordinatsystem. (m) Klickar man på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonerna nederst på skärmen. Man kan nu infoga, kopiera och radera rader. Glöm inte att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin!!!! 12

13 Jordlagslinjer Beskrivningen av markytan och de olika jordmaterialens begränsningslinjer beskrivs med hjälp av polygontåg (jordlagslinjer). Ett polygontåg består av en eller flera raka linjer, där polygontågets högra och vänstra ände skall ligga utan för varje tänkbar glidyta. Indata av jordlagslinjerna sker i denna rutin. Normalt väljer man att beskriva jordlagslinjerna i grafisk mode genom att dra linjer från nod till nod. För varje jordlagslinje anges följande värden: (Nr.) Ett nummer, som identifierar linjen. Från vilken nod linjen starter I vilken nod linjen slutar Aktuellt jordmaterialnummer under linjen. Klickar man på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonerna nederst på skärmen. Man kan nu infoga, kopiera och radera rader. Glöm inte att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin!!!! Grundvattenlinjer En eventuell grundvattenlinje beskrivs med ett polygontåg, som sammansätts av en eller flera raka linjer. En grundvattenlinje medför beräkningsmässigt, endast att programmet använder gamma effektiv för jordlagren under grundvattenlinjen. Normalt väljer man att beskriva grundvattenlinjerna i grafisk mode genom att dra linjer från nod till nod (Ikon med blå linje). Bemärk vidare följande begränsningar: Vid lutande grundvattenlinje beaktas inte ett eventuellt strömmande vattenflöde. Vid vertikal grundvattenlinje beaktas inte ett eventuellt differenstryck. Förekommer ett differenstryck, anges detta i rutinen Vattenövertryck. 13

14 För varje grundvattenlinje anges följande värden: (Nr.) Ett nummer, som identifierar linjen. Från vilken nod linjen starter I vilken nod linjen slutar Aktuellt jordmaterialnummer under linjen. Klickar man på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonerna nederst på skärmen. Man kan nu infoga, kopiera och radera rader. Glöm inte att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin!!!! Punktlaster Programmet tillåter endast punktlaster, som medför en ökning av mothållande moment. Detta kan t.ex. vara punktlaster som uppstår vid avskärning av pålar eller ankarstag från en spontvägg, där ankarplattan ligger utan för glidytan. Inverkan av punktlaster redovisas separat och ligger utanför iterationsberäkningen av säkerhetskoefficienten. Enligt figur nedan gäller: 1. Lutar slänten i positiv X-riktning med ökande negativa Y-värden är stabiliserande punktlaster positiva och tecknet på riktningsvinkeln framgår ur figuren. 2. Lutar slänten i negativ X-riktning med ökande negativa Y-värden, är stabiliserande laster negativa och tecknet på riktningsvinkeln framgår ur figuren. En punktlasts verkningssätt bestäms med en typkod enligt nedan: 1. Punktlasten verkar oberoende av angreppspunktens placering. 2. Punktlasten verkar endast om angreppspunkten ligger utanför glidytan t.ex. ett ankarstag (gäller inte godtycklig och log. spiralformad glidyta). 3. Punktlasten verkar endast om angreppspunkten ligger innanför glidytan. 4. Punktlasten verkar tangentiellt och ligger på glidytan (avskärning av pålar). 14

15 +P - α + α -P + α - α +P -P För att beskriva en punktlast erfordras följande indatavärden: Ett typnummer som beskriver punktlastens verkningssätt enligt ovan. En partialkoefficient som lasten skall multipliceras med. Anges dimensionerande last, sätts lastkoefficienten = 1.0 Koordinaterna för lastens angreppspunkt i det valda koordinatsystem. T.ex. om ett ankarstag skall simuleras med en punktlast, är det ankarplattan som är angreppspunkten. Koordinaterna anges inte för lasttyp 4, då lasten är tangentiell. Lastens storlek anges med positivt tecken om slänten lutar i positiv x-riktning annars negativ. Lastens riktningsvinkel enligt figur. För lasttyp nr. 4 (tangentiell last) anges riktningsvinkel = 0.0. Klickar man på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonen nederst på skärmen. Man kan nu radera raden. Glöm inte att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin. Utbredda laster Marksektionen kan belastas av utbredda laster på eller i sektionen. Den del av den utbredda lasten som ligger närmare än r*sin fi beaktas inte, om den är markerad som variabel (V)!! Däremot beaktas permanenta utbredda laster alltid oavsett läge. 15

16 För att beskriva en utbredd last erfordras följande indatavärden: Lasttyp: (P) för permanent last och (V) för variabel last. Partialkoefficient, som lastordinaterna multipliceras med. (x_s och y_s) koordinaterna där den utbredda lasten startar. (x_e och y_e) koordinaterna där den utbredda lasten slutar. (q_s) startordinatan i kpa (q_e) slutordinatan i kpa Klickar du på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonen nederst på skärmen. Du kan nu radera raden. Glöm inte att spara indata genom att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin!! Differenstryck Förekommer ett differenstryck, som t.ex. för en spont med olika vattennivåer på aktiv och passiv sida, skall detta anges i denna rutin. Differenstrycket ersätts med en triangulär och en rektangulär del, som antingen är drivande eller stabiliserande avhängig av angivet tecken i fältet Övertryck. För att beskriva ett differenstryck anges följande värden: X-koordinat för differenstrycket: X-koordinaten har endast inverkan på den grafiska presentation av sektionen. Välj x-koordinat = spontaxel. 16

17 Start vattenövertryck Y-koordinat : I detta fält anges y-koordinaten för det högsta av grundvattennivåerna relativ det valda koordinatsystem. Fullt vattenövertryck Y-koordinat : I detta fält ange y-koordinaten för det lägsta af grundvattennivåerna relativ det valda koordinatsystem. Övertryck: I detta indatafält anges differenstrycket. Ett drivande differenstryck anges med negativt förtecken. Indatarutiner för Glidytor Avhängig av vilken form av glidyta du har valt i rutinen Systemdata, väljer du här tillhörande indatarutin. När beräkningen startas, är det alltid ditt val i systemdata, som avgör vilka indata som används, oavsett om du har angett indata i flera rutiner som t.ex. både i Enskilda Cirkulära och Automatisk sökning cirkulära. Enskilda Cirkulära Önskar du att kontrollera eller beräkna en eller flera glidytor, där du känner radier och koordinaterna för glidytans medelpunkter, kan du använda denna rutin. Du kan maximalt ange 50 glidytor och alla glidytor, som anges, undersöks automatiskt. Klickar du på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonen nederst på skärmen. Du kan nu radera raden. Glöm inte att spara indata genom att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin! Enskilda logaritmisk spiralformade glidytor Önskar du att kontrollera eller beräkna en eller flera logaritmisk spiralformade glidytor, där du känner radier och koordinaterna för de logaritmiska spiralernas medelpunkter, kan du använda denna rutin. Programmet beräknar automatiskt alla glidytor som anges i tabellen. Säkerheten beräknas enligt Janbu s metod. 17

18 För att beskriva en spiralformad glidyta erfordras följande värden: (X0) medelpunktens x-koordinat i meter (y0) medelpunktens y-koordinat i meter (r0) radien, som beräknas från medelpunkten till där var spiralen skär markytan (går in i jorden). (tanfi ) är jordens friktionsvinkel i det första jordlaget som spiralen går in i. Negativt tecken om spiralen öppnar sig moturs. Klickar du på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonen nederst på skärmen. Du kan nu radera raden. Glöm inte att spara indata genom att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin! Enskilda fritt formade glidytor Önskar du att kontrollera eller beräkna en eller flera glidytor, som varken kan beskrivas med en cirkulär glidyta eller en logaritmisk spiralformad glidyta, kan du använda denna rutin, där glidytan formas med hjälp av 6 Bezierpunkter. Programmet beräknar automatiskt alla glidytor som anges i tabellen. Säkerheten beräknas även för dessa typer av glidytor enligt Janbu s metod. 18

19 Såväl startkoordinaterna (x1, y1), som slutkoordinaterna (x6, y6) måste ligga så att glidytan verkligen skär markytan. Glidytan kan modifieras i grafisk mode. Klicka först på Visa och därefter på Fritt formad glidyta, så att du kan se glidytan. Klicka därefter på ikonen i verktygslistan och grip tag med muspilen i den nod, som du önskar att flytta. Klickar du på ett radnummer till vänster för indatakolonnerna aktiveras ikonen nederst på skärmen. Du kan nu radera raden. Glöm inte att spara indata genom att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin! Sammansatta glidytor Önskar du att kontrollera eller beräkna en eller flera glidytor, som varken kan beskrivas med en av olika segment sammansatt glidyta ( cirkelsegment, linjesegment och andragradspolynom ), kan du använda denna rutin. Glidytan beskrivs segment enlig bild nedan. Säkerheten beräknas även för dessa typer av glidytor enligt Janbu s metod. Cirkelsegment och andragradspolynom beskrivs alltid med 3 punker, linjesegment med 2 punkter. Kurvan måste anges kontinuerligt i stigande x-riktning. Vid segmentbyte är sista punkten den första i nästa segment.kurvan kan redigeras grafiskt. Klicka först på Visa och därefter på Sammansatt glidyta, så att du kan se glidytan. Klicka därefter på ikonen i verktygslistan och grip tag med muspilen i den nod, som du önskar att flytta. Glöm inte att spara indata genom att klicka på Spara innan du lämnar denna rutin! Sökområde för automatisk sökning cirkulära glidytor För att hitta glidytan med den lägsta säkerhet, kan du med fördel använda dig av nedanstående sökrutin. Du definierar ett sökområde som avgränsas med ett rektangulärt nät med maskvidderna dx,dy, samt en fixpunkt, som alla glidytor skall skära. Programmet avsöker nu området genom att flytta cirkelns medelpunkt från nätpunkt till nätpunkt. 19

20 Är du osäker på var medelpunkten för den farligaste glidyta ligger rekommenderar vi följande tillvägagångssätt: Låt första sökning ske längs en horisontell linje. Hamnar medelpunkten för glidytan med den lägsta säkerhet i en av linjens änder, måste linjen förlängas och ny sökning genomföras. Andra sökning sker längs en vertikal linje, som skär den första horisontella linje, där säkerheten var lägst. Tredje sökning sker i ett finmaskigt nät i ett rektangulärt område omkring xy-koordinaterna för glidytan med den lägsta säkerhet från 2.dra försöket. Du beskriver ett rektangulärt sökområde genom att ange xy-koordinaterna för nedre vänster och övre höger hörn. Vidare måste alla glidytor gå genom en s.k. fixpunkt, som beskrivs med dennes xy-koordinater. En fixpunkt kan t.ex. vara en spontfot, en släntfot eller liknade. Inom det rektangulära sökområdet flyttas cirkelns medelpunkt med steglängderna dx,dy, som kan vara olika stora. Genom att också ange en radieförlängning och en steglängd för radieökningen, kan sökområdet utvidgas utan att ändra indata. Glöm inte att spara indata genom att klicka på OK innan du lämnar denna rutin! Ikoner Ikonernas betydelse och funktion beskrivs i detta avsnitt. Genom att föra muspilen över ikonerna visas en text på skärmen, som kort förklarar innebörden av aktuell ikon Genom att klicka på Ikon nr. 1. kan du öppna en ny beräkning. 2. Kan du öppna en existerande beräkning. 3. sparar du din beräkning. Då indata inte sparas automatiskt, rekommenderar vi att du sparar indata efter varje ändring av indata. 4. öppnas en meny, var du väljer utskriftens omfång innan den skickas till printer eller Pdf-Fil. 5. återställer du bilden till normal storlek. 6. kan du markera ett rektangulärt område, som du önskar att förstora. 7. kan du panorera bilden (flytta). 8. kan du radera vald nod, linje osv. 20

21 9. öppnas ett indatafönster, där du kan ändra ritarens storlek. 10. kan du definiera noderna grafiskt. 11. kan du förbinda noderna med sektionslinjer grafiskt. 12. kan du ange grundvattenytan grafiskt. 13. kan du flytta en nod. 14. kan du infoga en nod på en sektionslinje eller vattenlinje. 15. öppnas en indatarutin, där du anger eventuella punktlaster. 16. öppnas en indatarutin, där du anger eventuella utbredda laster. 17. kan du modifiera glidytans förlopp i grafisk mode. 18. öppnas en indatarutin, där du anger sökområde. 19. kan du efter en beräkning bläddra i resultatet om du har beräknad flera glidytor. 20. kan du efter en beräkning bläddra i resultatet om du har beräknad flera glidytor. 21. startas beräkningen. 22. visas manualen till programmet. 21