Transkript

1 This is the published version of a chapter published in Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola. Citation for the original published chapter: Lindgren, M. (2015) Tillgångar att ösa ur. In: Maria Lindgren, Gudrun Svensson, Elisabeth Zetterholm (ed.), Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola (pp ). Växjö: Linnaeus University Press N.B. When citing this work, cite the original published chapter. Permanent link to this version:

2 FORSKARE BLAND PERSONAL OCH ELEVER Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola 1

3 Innehåll Inledning Maria Lindgren, Gudrun Svensson och Elisabeth Zetterholm 5 Skolförlagda universitetskurser i svenska som andraspråk Gudrun Svensson 9 Forskningen i undervisning Elisabeth Zetterholm 31 Projekt som hakar i projekt Åsa Nilsson Skåve 47 Att tillgodose ett intresse utan att skada ett annat Elisabeth Frank 57 Rektors tillbakablickar på forskningssamarbete och skolutveckling Ann-Christin Torpsten 69 Handlingar bakom en mening Manuela Lupsa 81 Att som doktorand ingå i ett flerårigt forskningsprojekt Sofia Svensson 89 Tillgångar att ösa ur Maria Lindgren 97 Forskningspresentationer Konferensbidrag och publicerade artiklar från projektet 117 Medverkande författare 155 3

4 Tillgångar att ösa ur Maria Lindgren Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet I det här bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomförts i Linnéuniversitetets forskningsprojekt Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum utifrån tillgångar av forskningsmaterial som samlats in. Forskarna har använt skriftliga frågeformulär som elever, föräldrar och lärare besvarat på en F 6-skola. De har också intervjuat elever och lärare samt samlat in ett stort antal texter som producerats av elever respektive lärare. Materialet ligger till grund för många forskningspresentationer, men när projektet slutförs i och med att den här rapporten skrivs finns det fortfarande mycket material som kan användas för fortsatt forskning. * * * Ett flertal kunskaper och erfarenheter har utvunnits ur Linnéuniversitetets forskningsprojekt Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum. Projektet har bedrivits mellan 2012 och 2014 på en skola som i den här rapporten kallas Tulpanskolan. Skolan har parallellklasser från förskoleklass upp till och med årskurs 6 samt från och med 2013 en alfabetiserings- och en förberedelseklass. En övervägande majoritet av 97

5 eleverna har annat förstaspråk än svenska. Forskningsresultaten från skolan handlar om elevernas språkliga kompetens och deras språkutveckling i både tal och skrift samt om interaktionen mellan lärare och elever. I en inventering som gjordes av Grants Innovation Office vid Linnéuniversitetet (Hagström och Hermansson 2013) listades de immateriella tillgångar som projektet resulterat i under det andra året som projektet var i gång, men projektet fortsatte ett tredje år och utvecklade sina tillgångar. Bland tillgångarna märks de erfarenheter som erhållits ur ett kompetensutvecklingsprojekt som genomförts på skolan och som presenteras i en artikel av Gudrun Svensson i den här volymen. Ett varierat åskådningsmaterial som används i kurser som vänder sig till blivande eller verksamma lärare presenteras i ett bidrag av Elisabeth Zetterholm. Flera forskningsnätverk tas upp i Åsa Nilsson Skåves artikel. I det här bidraget ska jag begränsa mig till projektets tillgångar med utgångspunkt i det forskningsmaterial som samlats in från Tulpanskolan. Efter en kort presentation av skolan redogör jag för forskningsmaterialet och ger exempel på forskning som utvunnits ur det. Först tar jag upp forskning som erhållits ur material som samlats via frågeformulär. Därefter presenterar jag forskning från inspelat material, och slutligen presenteras forskning om elevtexter och lärartexter. I flera undersökningar används olika typer av material varför allt inte kan sorteras efter hur forskningsmaterialet samlats in. För att inte upprepa mig har jag därför sorterat dessa undersökningar efter det material som jag bedömt vara dominerande för den aktuella studien. Till forskningsresultat som är publicerade ger jag referenser, men i övriga fall hänvisar jag till nästa avsnitt i boken som listar alla de forskningspresentationer som gjorts när den här boken ges ut. 98

6 Den studerade skolan När forskningsprojektet startade i januari 2012 kämpade skolan med flera problem som bland annat visade sig i att en stor andel av eleverna inte nådde kunskapsmålen. Detta förklarades med att de allra flesta eleverna hade svenska som sitt andraspråk och inte hade uppnått den språkliga kompetens som krävs för att till exempel få godkänt på nationella prov i svenska och matematik. Skolan brottades också med hög personalomsättning och många lärare som saknade adekvat utbildning. Trots att så gott som alla elever hade ett annat modersmål än svenska hade endast ett fåtal av lärarna formell utbildning i svenska som andraspråk. Första årets forskningsmaterial hämtades från skolan när den var problemtyngd, men redan det första året genomfördes förändringar som stärkte elevernas kunskapsutveckling. Detta förändringsarbete pågick under resten av den tid som forskningsprojektet var i gång. Särskilt betydande insatser var dels ett kompetensutvecklingsprojekt som bland annat innebar kurser i svenska som andraspråk för personalen (se Gudrun Svenssons artikel i denna volym), dels flytt av skolan under sommaren 2013 till nyrenoverade lokaler i en tidigare högstadieskola och dels införandet av en pedagogik som bygger på forskning om att elevers skapande utifrån de egna erfarenheterna är en viktig faktor för kunskaps- och identitetsutveckling (se till exempel Cummins & Early 2011). Andra och tredje årets forskningsmaterial är sålunda inhämtat under en period med mycket förändringsarbete som var krävande för både ledning och medarbetare men som också gav framtidstro och förhoppningar. Uppgifter via frågeformulär Inom projektet har sex olika frågeformulär använts för att ge information om aktörerna på skolan och deras attityder till språk och undervisning. Förutom tre formulär till elever och 99

7 två till lärare har också föräldrar besvarat ett formulär. En förutsättning för att forskning som berör elever och undervisning överhuvudtaget ska kunna genomföras på en skola är att föräldrar och personal ger sitt tillstånd att använda materialet i forskningen efter anonymisering. Sådana tillstånd har getts av all personal som inkluderats i forskningsprojektet och de flesta föräldrar i samband med att de besvarat frågeformulären. Frågor till föräldrarna I början av 2012 utformades ett formulär till elevernas föräldrar för att samla in uppgifter om familjens språkbruk och samtidigt också få föräldrarnas medgivande till att forskningsmaterial som hämtas om och med deras barn fick användas i forskningssyfte. Med hjälp av modersmålslärare på skolan översattes formuläret till arabiska och somaliska. I frågeformuläret fanns frågor om vilka språk som talades i hemmet, föräldrars ankomstår till Sverige samt när och var barnet började tala svenska. Svaren bildade underlag till delstudier som Gudrun Svensson och Ann-Christin Torpsten påbörjade under höstterminen 2014 i årskurs 5 om lärarstrategier samt elevers förhållningssätt till användning av flerspråkighet som resurs vid kunskapsinhämtning. Föräldrarna svarade också på frågor om forskarna fick använda material som barnen skrivit och ritat samt om de fick göra ljud- och videoinspelningar med barnen och ta kort på dem i klassrummen. (Se Manuela Lupsas artikel i denna volym, i vilken forskningsanteckningar om föräldraenkäten presenteras som en diskursanalys.) Efterhand som nya klasser tillkom under 2013 och 2014 och nya enskilda elever började i de redan etablerade klasserna delades enkäter ut för att fyllas i av föräldrarna. Arbetet med att få in medgivanden pågick därför under hela projekttiden. Det övervägande antalet föräldrar ställde sig välvilliga till att deras barn ingick i forskningen, och 100

8 föräldrarnas medgivanden blev en mycket värdefull tillgång för projektet och för de två doktorandprojekt som var anslutna till det. Några föräldrar gav inte medgivande till att barnen skulle videofilmas eller vara med på bilder, och några föräldrar lämnade inte tillbaka formuläret ifyllt. Frågor till personalen Under oktober månad 2012 svarade skolans personal skriftligt på frågor i ett frågeformulär. De uppgav vissa bakgrundsuppgifter om utbildning och undervisningserfarenhet. Vidare besvarade de några frågor med bundna svar om synen på arbetet på en skola med ett stort antal flerspråkiga elever. Dessutom hade de möjlighet att formulera sina tankar om undervisning och flerspråkighet i några öppna frågor. I anslutning till frågorna kunde informanterna också samtycka till att svaren fick användas i forskningssyfte. De synpunkter som kom fram togs in i den kompetensutveckling som påbörjats på skolan. Svaren väckte debatt under en föreläsning och senare också i kollegiet. Detta ledde till att skolledningen bestämde att skolan skulle satsa på att redan påbörjade cirkelstudier om språk- och kunskapsutvecklande arbete i olika ämnen skulle kompletteras med högskoleutbildning i svenska som andraspråk. Alla pedagoger erbjöds att först delta i en delkurs om 7,5 högskolepoäng som bland annat behandlade kulturmöten ur flera olika perspektiv och därefter i ännu en delkurs om 7,5 högskolepoäng som fokuserade på språkutveckling och andraspråksinlärning (se Gudrun Svenssons artikel i denna volym). Lärarsvaren används i det doktorandprojekt som studerar kompetensutvecklingen. De har också gett bakgrundsinformation för diskussioner om lärarstrategier i klassrummet och har använts av Gudrun Svensson vid handledning av lärare för att utveckla mer kunskapsbefrämjande arbetssätt. Svaren ligger även till grund för det arbete i klassrummen som innebär att lärarna i sin undervisning på ett 101

9 medvetet och strategiskt sätt använder elevernas flerspråkighet som resurs. Lärarna har också i slutskedet av skolans kompetensutveckling besvarat frågor om sin inställning till och användning av elevernas flerspråkiga resurser i klassrummet, och svaren använder Gudrun Svensson i en delstudie som går ut på att beskriva lärares förändringsprocesser. Frågor till eleverna Under våren 2012 genomfördes en skriftlig pilotundersökning som eleverna i en fjärdeklass besvarade och som gav kunskap om elevernas flerspråkighet hur eleverna såg på sin språkliga kompetens och hur de använde sina språk. Resultatet användes i kompetensutvecklingen på skolan, och med stöd av uppgifterna om hur eleverna såg på sina språk fick lärarna nya perspektiv på sina elever. Efter viss omarbetning av frågeformuläret gjordes under våren 2014 en ny undersökning som omfattade alla klasser på skolan. Eleverna beskrev sin språkliga kompetens i form av graderade kunskapsstegar och besvarade frågor om hur de betraktade sin språkförmåga. Tidigare hade svenska språket varit det enda språk som ansetts vara funktionellt att använda i klassrummen i elevernas kunskapsutveckling. Efter att resultatet av undersökningen om elevernas språkliga kompetens genomförts och presenterats för personalen började lärarna ställa sig mer positiva till flerspråkighet och se flerspråkigheten mer som resurs än som ett hinder i elevernas utveckling av andraspråket. Två lärare i årskurs 5 inledde ett strategiskt arbete för att uppmuntra eleverna till flerspråkigt skolarbete med stöd av en undervisningsmetod som benämns translanguaging (Williams 1996). Syftet med metoden är att bredda och fördjupa elevernas språkliga förmåga och kunskapsutveckling genom att deras hela språkliga potential kommer till nytta i klassrummet. När Gudrun Svensson och Ann-Christin Torpsten följde detta 102

10 arbete uppmärksammade de hur lärarna utarbetade system för att ta vara på elevernas flerspråkighet genom att till exempel ge eleverna uppgifter som utförs på såväl deras förstaspråk som andraspråk och ge läxor som elevernas föräldrar kunde inkluderas i. De uppmärksammade också hur elever som skattar sig själva högt på både sitt förstaspråk och andraspråk inledningsvis intog en positiv attityd till lärarnas initiativ till flerspråkighet i klassrummet, medan elever som skattar sitt förstaspråk lågt i stället var skeptiska och avståndstagande till lärarnas nya språkliga strategier. När forskarna följde det fortsatta arbetet med flerspråkigt skolarbete via observerade lektioner, lärarintervjuer, elevsamtal och elevtextanalyser visade det sig att de positiva eleverna påverkade de skeptiska eleverna genom att skapa nya relationer i klassrummet och bidra till ömsesidig kunskapsutveckling. Eleverna i årskurs 5 besvarade samma skriftliga frågor ett par månader efter att lärarna initierat arbetat med flerspråkighet i klassrummet. Svaren visar att det förändrade arbetssättet ledde till att eleverna skattade sina kunskaper i både första- och andraspråket högre än vad de gjort innan det flerspråkiga arbetssättet infördes. Attityder till språkanvändning och undervisning Sammantaget har de sex frågeformulären som presenterats ovan gett forskargruppen kunskaper om hur olika språk används i olika sammanhang samt vilka attityder lärare och elever har till språken. Forskningsresultaten har både använts för forskningspublikationer och för återföring till personalen på skolan där de bland annat bildat underlag för flerspråkigt klassrumsarbete, translanguaging, som en viktig metod i den pedagogiska utvecklingen. Två av frågeformulären från 2012 har också använts för att ta fram medgivanden från föräldrar och personal för forskningen. 103

11 Inspelat material För att lära känna skolan med personal och elever har forskarna följt den dagliga verksamheten i klassrummen. De har också intervjuat skolans ledning, lärare, särskilda språkutvecklare, elevvårdspersonal och ett stort antal elever. När en av forskarna tog på sig uppgiften att handleda lärarna blev handledningssamtalen också en del av forskningsmaterialet. Allt detta material finns dokumenterat i audio- eller videoinspelningar. Dokumentation av undervisning Bland forskningsmaterialet finns ett stort antal audio- och videoinspelningar som visar den pedagogiska verksamheten. Dokumentationen från vårterminen 2012 är hämtad från årskurs 4, men senare inspelningar visar klassrumsinteraktion från förskoleklasserna och vidare upp till och med årskurs 6. Forskarna uppmärksammade att i en del klassrum var undervisningen bra med ordning i klassrummen och lärare som såg möjligheter att utnyttja elevernas erfarenheter för att stärka sin kunskapsutveckling. I andra klassrum var dock situationen den omvända med hög grad av oordning, undervisning som inte berörde eleverna i särskilt hög grad och negativa attityder till både elever och deras modersmål. I en interaktionsstudie under höstterminen 2012 observerades hur lärarna på skolan följde upp elevernas bidrag till dialogerna i klassrummen (Svensson 2013a). I studien framkom att det var särskilt lärarna i de lägre klasserna som utnyttjade elevernas erfarenheter i klassrumssamtalen. Där fanns flera exempel när lärarna gav mycket stöd till eleverna för att vidareutveckla språket och kunskaperna. Svensson skriver att lärarna lyfter fram elevernas yttranden som värdefulla bidrag i dialogen, följer upp och använder dem och låter samtalen uppta mycket tid (s. 169). Så jobbade dock inte lärarna på mellanstadiet utan i årskurs 4 6 präglades undervisningen av en 104

12 förmedlingspedagogik som är väsensskild från den som rekommenderas av flerspråkighetsforskare (s. 169). I en annan studie om lärarresponser som gjordes i ett tidigt skede i projektet visar Gudrun Svensson (2013b) att klasslärarna som arbetar med skönlitteratur i årskurs 4 med syftet att utvidga elevernas ordförråd och inspirera deras skrivande inte utnyttjade elevernas flerspråkighet eller bakgrundserfarenheter som resurs för att engagera deras talande, lyssnande och skrivande. I studien kommer det också fram att lärarna uppgav att de saknade kompetens att undervisa de flerspråkiga eleverna men att de sökte efter verktyg som skulle göra undervis-ningen mer funktionell. Senare klassrumsinspelningar är också autentiska men fångar särskilda insatser som görs på skolan som ett led att stärka andraspråkspedagogiken. Bland dessa märks boksamtal som är inspelade av en av doktoranderna i projektet. Ett av dessa boksamtal, som ingår i ett undervisningsförlopp tillsammans med författarbesök och läsning av boken Förvandlad (Melin 2011), har analyserats av Ulla Ekvall och Åsa Nilsson Skåve (2014). De visar att boksamtalet styrdes av frågor som fokuserade förståelse av ord som eleverna redan behärskade i stället för frågor som satte igång samtal om innehållet och därmed var bra för läsförståelsen. Forskarna i projektet har även fått tillgång till ett flertal audioinspelningar som lärarna själva spelat in för att använda vid analys av den egna undervisningen som examinationsmoment i högskole-kurserna i svenska som andraspråk. Intervjuer För att få bakgrundsuppgifter och fördjupad förståelse för skolans situation och undervisning har forskarna intervjuat skolledning, pedagoger, elevvårdspersonal och elever, och dessa 105

13 intervjuer har spelats in och kan därför även användas för fortsatt forskning. Bland intervjuerna finns några med rektor från och med skolstart 2012 (se till exempel Ann-Christin Torpstens artikel i denna volym). En av doktoranderna använder inspelade intervjuer med lärare för att få syn på rådande diskurser på skolan och därmed få grepp om personalens tänkande och agerande som medarbetare på den flerspråkiga skolan. Dessutom finns ett stort material med intervjuer med elever, till exempel ligger elevintervjuer från årskurs 4 till grund för en artikel om datorskrivande i skolan av Elisabeth Frank och Ann- Christin Torpsten (2015). Intervjuerna har följts upp med nya intervjuer av samma elever när de gick i årskurs 5, men detta material är ännu inte bearbetat. Elisabeth Frank och Ann- Christin Torpsten har tillsammans med Katarina Herrlin även intervjuat elever i de två förskoleklasserna på skolan, och de har också observerat klassrumsaktiviteterna. Resultatet av delprojektet är ännu inte sammanställt och publicerat, men funderingar i samband med materialinsamlingen finns beskriven i Elisabeth Franks artikel i denna volym. I delprojektet som har en longitudinell design fokuseras hur eleverna utvecklar sitt språk, läsande och skrivande samt hur lärare stödjer barns skriftspråksfärdigheter. Inom ramen för projektet fokuseras även strategier för att möta nyanlända elever. Handledningssamtal Samtliga handledningssamtal mellan Linnéuniversitetets språkutvecklare och skolans pedagoger i det kompetensutvecklingsprojekt som genomförts på skolan har spelats in som ljudfiler. Dessa inspelade samtal har primärt fungerat som stöd för kompetensutvecklingen, men de är också en resurs i forskning som söker förståelse för lärares attityder till sig själva, sin undervisning och sina elever. 106

14 Underlag för den pedagogiska utvecklingen Sammanfattningsvis har det audio- och videoinspelade materialet använts i forskningsprojektet och gett underlag till flera utbildningsvetenskapliga delstudier. Det har också använts direkt in i kompetensutvecklingen på skolan och återfört resultat om praxis på skolan och därigenom även bildat underlag för den pedagogiska utvecklingen. Elevtexter Elevernas litteracitetsutveckling har stått i centrum för de textanalyser som insamlingen av elevtexter på skolan gjort möjliga. Vid flera tillfällen under hela projektperioden har forskarna dokumenterat hur skrivandet gått till i klassrummen och samlat elevtexter som studerats med olika utgångspunkter. Efterhand har nya skrivmoment förts in som genererat nya typer av elevtexter som dokumenterats i projektet. Det gäller till exempel elevernas morgonböcker som skrivs på svenska, en del texter som skrivs på elevernas modersmål och tankeböckerna som eleverna väljer språk för. Skrivprocessen När forskningsprojektet startade hade kommunen gjort en satsning på skolan med en dator per elev, vilket föranledde pedagogerna i projektet, Elisabeth Frank och Ann-Christin Torpsten (2015), att särskilt studera datorskrivandet i en fjärdeklass där varje elev hade en egen dator. Eleverna skulle producera egna texter och sedan spara dem i individuella så kallade dropboxar där lärarna kunde läsa dem och ge återkoppling till eleverna. I praktiken skedde dock detta sällan. Många gånger blev texterna inte sparade, och om de sparades hann lärarna ofta inte läsa och kommentera dem. Vid nästa skrivtillfälle började eleverna med nya skrivuppgifter och hann inte med att bearbeta det som lära- 107

15 ren eventuellt kommenterat. Lärarnas tid gick i första hand åt för att lösa tekniska problem och i andra hand till att förmå eleverna att börja skriva. I sitt skrivande var eleverna således hänvisade till sig själva och datorns stavningskontroll som visade sig vara förrädisk för elever med svenska som andraspråk eftersom felstavade ord inte markerades om de var rättstavade i en annan betydelse. Elisabeth Zetterholm har samlat ett material där elevernas tangenttryckningar är registrerade. Med stöd av detta har hon sett var eleverna stannar upp eller ändrar det de skrivit. Hon har till exempel funnit att elever som har somaliska som sitt förstaspråk gör vissa speciella skrivfel som är relaterade till fonologiska skillnader mellan somaliska och svenska och att det är en typ av stavfel som inte enbart kan härledas till att eleverna inte lärt sig de svenska stavningsreglerna. Exempel från somaliska skribenter visar på epentesvokaler: fredag feredag, sammanblandning av /v/ och /f/: löven läfen, fyller år villerår (Zetterholm 2016). Skriva för att utveckla litteracitet Maria Lindgren och Gudrun Svensson har studerat tre olika texttyper som skrivits av elever i årskurs 4 utifrån fyra resurser som elever utnyttjar i sitt skrivande och som beskrivs av Freebody och Luke (1990). En resurs är att kunna koda ett innehåll så att det blir en text. Det är kanske den mest elementära resursen, men det är också en resurs som andraspråkseleverna kan ha svårt med. Detta är problem som syns på textens yta och därför lätt uppmärksammas, till exempel stor bokstav i slutet av ord eller meningar samt felstavade eller felböjda ord. En annan resurs är att kunna skapa mening med språket att kunna ge referenser till världen utanför texten, uttrycka sanningshalt, använda metaforer och använda flera modaliteter än den skrivna texten. Denna resurs hade de flesta eleverna med 108

16 svenska som andraspråk kommit långt med redan i årskurs 4, vilket visade sig i de undersökta texterna. En tredje resurs är att kunna använda texter pragmatiskt, vilket innebär att till exempel skriva texter enligt genrekraven. Genomgången visade att så gott som alla eleverna kunde skriva en fiktiv berättelse i dåtid med unika händelser och deltagare enligt berättelsens genrekrav och kortfattade elevdagböcker med kom-i-håg-listor och reflektioner som ofta formulerades i meningsfragment. Däremot hade många problem med att förstå hur ett NO-prov skulle besvaras (se Lindgren och Svensson 2015). En fjärde resurs är att kunna ställa sig kritisk till egna och andras texter, vilket kan visa sig i skrivandet till exempel genom hänvisningar till olika källor som styrker sanningshalten men också genom garderingar som visar tveksamheter. Denna resurs syntes inte i elevtexterna från årskurs 4 mer än i undantagsfall. Morgonböcker och tankeböcker I samtliga klasser på skolan har eleverna från och med höstterminen 2013 inlett skoldagarna med att skriva och rita om sina upplevelser i och utanför skolan i morgonboken för att de ska bli medvetna om sig själva, sina upplevelser och sina känslor men också för att träna att sätta ord på sina erfarenheter på svenska språket. Dessa morgonböcker bildar underlag för några studier inom forskningsprojektet. Under höstterminen 2014 började eleverna på skolan också skriva ner sina reflektioner i tankeböcker. Elevers anteckningar i tankeböckerna under höstterminen i årskurs 5 har utgjort en del av underlaget för tidigare nämnda studier av Gudrun Svensson och Ann- Christin Torpsten om användning av elevernas flerspråkiga potential. Morgonboksmaterial från en femteklass ingår i Sofia Svenssons doktorandprojekt där både skrivna elevtexter och muntliga elevsamtal om texterna analyseras för att ge kunskap om vilken 109

17 roll språket spelar i konstruktionen av elevernas identiteter. I en delstudie av ett trepartssamtal mellan eleverna visar hon till exempel hur en elev konstrueras som ledare i de språkliga aktiviteter som gruppen utför tillsammans (Svensson 2015). Maria Lindgren och Gudrun Svensson använder också morgonboksmaterialet för att studera hur elever konstruerar sina identiteter i texter och bilder. Studien tar sin utgångspunkt i de deltagarroller som eleverna beskriver sig själva med och som följer av de processer som de beskriver sina erfarenheter och upplevelser med. Eleverna tonar fram på olika sätt genom att delta eller inte delta i materiella, mentala och verbala processer eller beskrivas i konceptuella processer. I studien visas att texter och bilder ger olika bidrag till elevernas identitetskonstruktion och att det beror på att vissa processtyper helst uppträder i ettdera mediet. I elevernas morgonböcker uttrycks handlingar och reaktioner ungefär lika mycket i texter och bilder. Händelser och mentala processer uttrycks framför allt i texterna medan de verbala processerna och relationerna blir tydligast i bilderna. Morgonboksmaterialet och tankeboksmaterialet är så stort att det skulle kunna användas både till fortsatt forskning och till självständiga arbeten inom lärarutbildningarna. För att det ska kunna användas av andra forskare och studenter krävs emellertid att det avidentifieras och görs tillgängligt via en databas, och resurser för detta arbete har inte funnits inom projektet. Modersmålsskrivande Ett annat spännande moment i klasserna är att eleverna har fått uppgifter som innebär att de skriver på sina modersmål. Bakom detta arbetssätt ligger den pedagogiska metod som kallas translanguaging och som nämnts tidigare i detta bidrag. För att flerspråkigheten ska ses som en tillgång och inte som en brist har 110

18 eleverna i två klasser i årskurs 5 skrivit vykort till sina lärare och rektor på förstaspråket. Eleverna har också gjort dagboksanteckningar och skrivit ned sina reflektioner på sitt förstaspråk med eller utan översättning till svenska. I ämnena NO och SO har de skrivit faktatexter på både svenska och förstaspråket, gjort begreppslistor på båda språken och tillsammans med föräldrarna bearbetat materialet som hemläxor. I klasserna har eleverna många olika modersmål som de skriftligt och muntligt kan kommunicera med, och denna skrivprocess har väckt både lärares och elevers intresse för varandras språk och identiteter. Nationella prov De nationella proven i svenska i årskurs 3 år 2013 har bokförts och samlats in och analyserats utifrån textanalytiska metoder. Resultatet har därefter återförts till skolans pedagoger i deras kompetensutveckling. Även de nationella proven i svenska från årskurs 6 år 2013 finns insamlade och bokförda men är ännu inte utforskade. Skrivprocess, skriftspråklig kompetens och identitetsskapande Allt som allt har det stora antalet elevtextanalyser som gjorts inom projektet haft olika syften och perspektiv och gett värdefulla kunskaper om interaktionen mellan lärare och elever i skrivundervisningen och skrivprocessen samt om elevernas skriftspråkliga kompetens och identitetsskapande. Inom projektet har resultatet presenterats i flera artiklar, men materialet är stort och kan också användas i vidare forskning. Önskvärt är att det anonymiseras och kan användas av studenter som analysmaterial för deras självständiga arbeten. 111

19 Lärartexter Flera olika typer av skriftliga lärartexter har samlats in och studerats med kommunikativa utgångspunkter. Bland dessa märks taveltexter, individuella utvecklingsplaner, prov och lärarnas responser på elevtexter. Taveltexter I en klassrumsobservation i samband med högläsning i årskurs 4 som presenterats av Gudrun Svensson (2013b) tydliggörs hur en lärares taveltext får stort inflytande när eleverna därefter skriver egna texter. Exempelvis visar undersökningen att om läraren skriver stödord på tavlan lyfter eleverna fram till synes obetydliga episoder i berättelserna där dessa ord förekommer medan andra och mer uppenbart dramatiska händelser kan få stå tillbaka. Individuella utvecklingsplaner Elevernas individuella utvecklingsplaner är också exempel på lärartexter som studerats i projektet. Gudrun Svensson och Ann-Christin Torpsten (2013) har kritiskt granskat individuella utvecklingsplaner på skolan som de utgick från skulle vara individuella och handla om elevens utveckling men visade sig vara kollektiva och handla om nuläget. De utvecklingsplaner som studerades hade skrivits av lärarna i mallar som var gemensamma för alla elever på skolan, och i de olika ämnena hade läraren satt upp samma kriterier för alla elever, klistrat in samma utdrag ur kursplaner och därefter endast noterat att eleven uppnått eller inte uppnått målen. De individuella utvecklingsplanerna hade således en tydlig slagsida åt bedömning av nuläget, och endast en bråkdel upptogs av utveckling och planer inför framtiden. 112

20 Prov Några prov har också analyserats varav ett i naturkunskap för årskurs 4, vilket är beskrivet i en artikel av Maria Lindgren och Gudrun Svensson (2015). I artikeln visas hur läraren som försökt designa NO-provet för att det ska gagna de flerspråkiga eleverna inte gjort det tillräckligt. Trots att eleverna är pålästa har de svårt att besvara flera frågor på ett sätt som deras lärare accepterar. När provet granskas ur ett kritiskt perspektiv tillsammans med elevsvar och lärarens bedömning blir det tydligt att eleverna med svenska som andraspråk missgynnas av provet eftersom de flesta av dem inte förstått den naturvetenskapliga provgenren. Eleverna ska till exempel förstå att de ska leverera en definition trots att uppgiften formuleras som en berättaruppgift: Berätta vad du vet om. Lärarresponser I de insamlade elevtexterna finns ett förhållandevis stort material med responser från elevernas lärare, bland annat finns lärarresponser i elevernas morgonböcker i vilka skrivandet syftar till att stärka elevernas identiteter genom att de skriver om sina upplevelser. Lärarna har därför uppmanats att inte kommentera den språkliga formen eftersom det skulle kunna vara hämmande för skrivandet. Det finns också ett stort antal responser i elevernas tankeböcker. Hur lärarna kommenterar morgonboks- och tankebokstexterna när de inte ska kommentera form utan innehåll har diskuterats i projektet, och två av forskarna har denna delstudie framför sig. Från ett moment i kompetensutvecklingen finns dessutom inspelade gruppdiskussioner med skolans pedagoger om utformning av lärarnas respons på bilder från morgonböckerna. Detta material är inte heller analyserat. 113

21 Mer att hämta ur lärartexterna Sammantaget gäller för lärartexterna liksom för elevtexterna att det insamlade materialet är mer omfattande än att det kunnat analyseras under projekttiden. Även detta material kan därför användas både i den fortsatta forskningen och som underlag för självständiga arbeten i lärarutbildningarna. Särskilt användbart bör det vara för studenter som gör examensarbeten i pedagogik eller med ämnesdidaktisk inriktning, men om det ska kunna användas av studenter behöver förstås även detta material avidentifieras innan det görs tillgängligt. Avslutning En hel del av det material som samlats in i projektet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum har analyserats och finns som underlag till flera publikationer och har därigenom gjorts tillgängligt för vidare forskning samt som grund för utvecklingsarbete på skolor och som undervisningsmaterial i till exempel lärarutbildningar. När vi arbetar med den här rapporten under 2015 håller flera andra artiklar på att publiceras vars innehåll också kommer att kunna användas på olika sätt. Kopplade till projektet finns dessutom två doktorander som har varsin avhandling på gång. Såsom framgått av genomgången ovan finns det dock fortfarande mycket obearbetat material som samlats in under projekttiden och som fortsatt kan fungera som underlag för vidare forskning. Forskningsmaterialet från projektet har sparats i en elektronisk mapp som kräver särskild behörighet för att öppnas och som går under benämningen plåtskåpet eftersom den ska ge samma säkerhet som ett låsbart dokumentskåp av plåt. När nu den formella projekttiden är slut, men det fortfarande finns ett stort material att forska vidare på är det viktigt att behålla säkerheten. I plåtskåpet förvaras material som behöver anonymiseras om det ska kunna användas av en vidare skara. Vi hoppas 114

22 därför att vi ska få resurser till att byta ut uppgifter som skulle kunna identifiera skolan, klasserna, lärarna och eleverna. I så fall skulle materialet kunna göras tillgängligt i en databas och till exempel ligga till grund för studenters självständiga arbeten i lärarutbildningsprogrammen. Det är det skriftliga materialet som skulle kunna avidentifieras och ändå fungera. I det inspelade materialet är det däremot svårare att låta de agerande vara anonyma det kommer därför endast att användas av forskarna själva. Litteratur Cummins, Jim och Early, Margaret. 2011: Identity texts the collaboration creation of power in multilingual schools. London: Trentham books. Ekvall, Ulla och Nilsson Skåve, Åsa., 2014: Köttbullar betyder köttbullar. I: Andersson, Peter m.fl. (red.) Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden Frank, Elisabeth. 2015: Att tillgodose ett intresse utan att skada ett annat. Denna volym. Frank, Elisabeth och Torpsten, Ann-Christin. 2015: One-to-One Computer and Language Development in a Multilingual Classroom. US-China Education Review A, February 2015, Vol. 5, No Freebody, Peter och Luke, Alan. 1990: Literacies programs. Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7) Hagström, Kjerstin och Hermansson, Emma. 2013: Grants Innovation Office. Internt dokument vid Linnéuniversitetet. Lindgren, Maria och Svensson, Gudrun. 2015: Flerspråkiga elevers tillgång till den naturvetenskapliga provdiskursen. I: Lundgren, Berit och Damber, Ulla (red.) Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Nordsvenska No. 22/2015, Umeå University Lupsa, Manuela. 2015: Handlingar bakom en mening. Denna volym. Melin, Mårten. 2011: Förvandlad. Stockholm: Rabén & Sjögren. Svensson, Gudrun. 2013a: Lärares attityd vid uppföljning av elevsvar i flerspråkiga klassrum. I: Rosén, Christina, Simfors, Per 115

23 och Sundberg, Anna-Kari (red.) Språk i undervisning, Rapport från ASLA:s vårsymposium i Linköping, maj, Svensson, Gudrun. 2013b: Who owns the words? Teaching vocabulary in a multicultural class. Education Inquiry, Vol. 4, No. 2, June Svensson, Gudrun. 2015: Skolförlagda universitetskurser i svenska som andraspråk. Denna volym. Svensson, Gudrun och Torpsten, Ann-Christin. 2013: Synligt och osynligt i individuella utvecklingsplaner. I: Chrystal, Judith- Ann och Lim Falk, Maria (red.) Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Genre. Stockholm oktober Stockholm: Stockholms universitets förlag Svensson, Sofia, 2015: Om språkliga resurser i konstruktionen av diskursiv identitet i elevers gruppsamtal. I: Kahlin, Linda, Landqvist, Mats och Tykesson, Ingela (red.) Språk och identitet. Rapport från ASLA:s symposium, Södertörns högskola 8 9 maj Torpsten, Ann-Christin. 2015: Forskning och skolutveckling i samarbete. Denna volym. Zetterholm, Elisabeth 2015: Forskningen i undervisning. Denna volym. Zetterholm, Elisabeth. Under publicering Barn skriver på flera språk. I: Educare vetenskapliga skrifter, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Williams, Cen. 1996: Secondary education. Teaching in the bilingual situation. I: Williams, Cen, Lewis, Gwyn och Baker, Colin (red.). The language policy. Taking stock. Llangefni (Wales): CAI. 116