Att ta emot nya studenter

Transkript

1 Att ta emot nya studenter en idéskrift om mottagningsverksamhet från Uppsala studentkår i sammarbete med Uppsala universitet och Studenthälsan i Uppsala.

2

3 Innehåll Mottagning, introduktion, inspark eller nollning? 1 Varför ordna mottagningsverksamhet och vad är syftet? 3 Vad kan studenterna göra? 4 Samarbeta med institutionen Utbilda er! Engagera faddrar Skapa samhörighet Visa upp studentlivet Dokumentera Mottagningen bygger på frivillighet! Mottagningen är till för de nya Alkohol kräver både kunskap och kontroll Mottagning medför ansvar Kränkningar Vad kan institutionerna göra? 9 Samarbeta med studenter Kontakta studenterna innan de börjar Schemalägg tillsammans med studenterna Introduktionsföreläsningen Seminarier utanför kursen Kontakt 14

4 Foto: Martin Cejie / Alex Giacomini Mottagning, introduktion, inspark eller nollning? Oavsett vad man väljer att kalla det finns det mycket att vinna på att anstränga sig så att de nya studenterna får en så bra start som möjligt på sin utbildning. I denna skrift har vi valt att använda orden mottagning eller mottagningsverksamhet. Den här idéskriften vänder sig till studenter och institutioner som är intresserade av att organisera en bra mottagning för nya studenter. Institutionen är en arbetsplats även för studenter och därför är alla på institutionen berörda av introduktionen. Skriften innehåller såväl information om vad en mottagning kan innebära som en del praktiska tips. Erfarenheter har visat att samarbete lönar sig både för institutionen och studenten. Dessutom är det mycket roligare tillsammans! Vi har valt att kalla de studenter som tas emot för nya studenter i stället för recentiorer, amöbor, nollor eller andra smeknamn. Detta för att täcka in alla nya studenter oberoende av om de har tidigare erfarenheter från universitetsvärlden och Uppsala, eller inte. Vår önskan är att alla studenter ska få ett gott mottagande oavsett om de läser på ett program eller fristående kurs, liten som stor institution. 1

5 Före ankomst till Uppsala universitet kan studenten komma i kontakt med universitetet vid många tillfällen, till exempel mässor, gymnasiebesök, högskoledagar och studentambassadörer. Studentens bakgrund (vid till exempel studieovana miljöer, utländsk studiebakgrund, studenter med barn, studenter med funktionshinder) och ålder skiljer sig idag mycket från den traditionella bilden av studenten. Det första intrycket kan liksom den första veckan vara avgörande för studiemotivationen, den sociala gemenskapen och hela studiemiljön. Studenterna bör bli väl bemötta och få det stöd som behövs för att kunna fullfölja sin utbildning, ta ut sin examen, byta inriktning eller avstå från studier. Alla nyantagna studenter får ett välkomstkort efter första urvalet i juli. De studenter som blir antagna efter andra urvalet får ett välkomstpaket med inbjudan till recentiorsmottagning, Studentguiden och en Uppsalakarta hemskickat. Distansstudenter vid Uppsala universitet är en grupp som i vissa fall aldrig besöker universitetet men som inte får inte glömmas bort. Utbytesstudenter och Masterstudenter på engelska. En välkomstvecka anordnas centralt inför varje terminsstart av Internationella kansliet i samverkan med Studentkåren och Internationella Konventet. Institutionerna kompletterar med eget program och material i den välkomstmapp som utbytesstudenterna får vid ankomst. Mottagandet av dessa masterstudenter sker helt i respektive institutions ansvar och regi. Masterstudenter (avancerad nivå 1-2 år på svenska). Mottagandet av dessa masterstudenter sker helt i respektive institutions ansvar och regi. Alla nya studenter är naturligtvis välkomna att närvara vid recentiorsmottagningen som äger rum inför varje termin. Initiativet till idéskriften har tagits av Uppsala studentkår och är framtagen tillsammans med Uppsala universitet/studerandebyrån och Studenthälsan. Vår förhoppning är att den ska hjälpa er att finna inspiration att ordna ett bra mottagande av de nya studenterna! 2

6 Foto: Tommy Westberg Varför ordna mottagningsverksamhet och vad är syftet? Studenterna ska inte bara klara sig själva och sina studier, de ska också trivas på sin utbildning och vid universitetet. För många studenter är det en stor omställning att börja studera. Mottagningsverksamheten under de första veckorna kan vara avgörande för om studenterna fortsätter sina studier. Det bakomliggande syftet med mottagningsverksamheten är att studenterna ska känna sig välkomna och därmed hemma vid Uppsala universitet och i Uppsala. För att studenterna ska känna sig som en del av universitetet och den akademiska miljön finns det mål som bör uppfyllas. Exempel på viktiga mål är att: ge studenterna en introduktion till universitetet, studierna, institutionen, studentlivet och staden. ge studenterna information om hur universitetet fungerar. få studenterna att trivas med sina studier och att känna sig hemma vid sin institution. ge studenterna en introduktion i den akademiska miljön, i det akademiska språket och i det akademiska arbetssättet. synliggöra den service som finns för studenterna. skapa samhörighet mellan kurskamrater, nya som äldre. studenterna ska ha roligt! 3

7 Om dessa mål ska kunna uppnås är det viktigt att universitetet och studenterna samarbetar för ett socialt och akademiskt mottagande. Varken universitetet eller studenterna kan ensamma uppfylla de ovanstående målen. Vad kan studenterna göra? Om det inte redan tidigare finns en organiserad mottagningsverksamhet på er utbildning kan ni vända er till ert studieråd eller motsvarande förening. Är ni bara ett fåtal personer som väljer att ordna mottagningsverksamhet är det bättre att lägga er energi på exempelvis en trevlig grillkväll än på två veckor fulla med aktiviteter. Studentkåren hjälper gärna till med att förmedla kontakter med andra personer som har erfarenhet av att organisera en mottagning. Nedan följer en del tips och råd som kan vara till hjälp för er när ni planerar mottagningen. Samarbeta med institutionen planera mottagningsperioden tillsammans med institutionen så att det innehåller både föreläsningar och nöjen. Tänk på att inte schemalägga något under recentiorsmottagningen i aulan. skicka med ett brev till de nyantagna studenterna när den aktuella institutionen gör sitt utskick. Studerandebyrån genomför välkomsringningar till nya studenter. Kontakta institutionen om möjligheten att ringa de nya studenterna på er institution, för att höra om studenterna har några frågor kring utbildningen, mottagningen, studentlivet, Uppsala eller något annat. glöm inte att kontakta de studenter som kommer in som reserver. Utbilda er! Studenthälsan har under ett antal år arrangerat utbildningar för studenter som organiserar mottagningsverksamhet. Utbildningen genomförs med hjälp av gruppdiskussioner och värderingsövningar om bland annat syftet med mottagningen 4

8 Foto: Carlis Fridlund / Martin Cejie och alkoholens betydelse. Utbildningen kan anpassas för just er utbildning, och det är bra om alla som är inblandade i mottagningen, det vill säga även eventuella faddrar och fusk- alternativt hjälpnollor, är med. Universitetets jämställdhetshandläggare erbjuder utbildningar om hur man förebygger förekomst av kränkningar på grund av kön och sexuella trakasserier. Universitetets samordnare för studenter med funktionshinder kan ge information om olika funktionshinder. Även Universitetskyrkan kan hjälpa till med utbildning om krishantering och bemötande av människor med varierande erfarenheter och bakgrund. Engagera faddrar Faddrar är ett viktigt inslag i en mottagning. Oavsett om det är de mottagningsansvariga själva som agerar faddrar eller om det är andra studenter från utbildningen fyller de en viktig funktion. Det är faddrarna som kommer att ha mest kontakt med de nya studenterna och lotsa dem in i studentlivet. Försök se till att ha blandade faddergrupper både när det gäller kön, bakgrund och etnicitet. Det kan vara en bra idé att se till att faddrarna har träffat varandra innan mottagningen börjar. Om de känner varandra sedan tidigare blir det lättare att samarbeta under mottagningen. 5

9 Låt gärna faddrarna bära något gemensamt plagg, exempelvis en t-tröja eller en hatt. På så sätt är det lätt för de nya studenterna att urskilja dem i mängden. Om ni väljer att ha fusk-/hjälpnollor (en fusk-/hjälpnolla är en äldre student som låtsas vara en av de nya) måste ni innan mottagningen tänka igenom syftet med dessa. Även faddrarna bör känna till fusk-/hjälpnollornas syfte. Se till att inte ge fusk- /hjälpnollorna roller som kan kränka andra personer. Nedan följer tips som gäller fadderverksamheten: gå in på en föreläsning och informera om att ni tänker ordna en mottagning för de nya studenterna. Fråga om det är några som är intresserade av fadderverksamhet. håll kontinuerligt kontakt med faddrarna, även under sommar- och vinteruppehåll. Skapa samhörighet Det finns flera sätt att skapa en samhörighetskänsla och få de nya studenterna att lära känna varandra, på nästa sida följer några exempel. dela in studenterna i olika grupper som exempelvis får mötas i roliga tävlingar eller genomföra olika uppdrag. om ni har tänkt dela ut pris till exempelvis bästa grupp kan ni försöka ha pris i olika kategorier, kanske till och med ett pris till samtliga grupper. börja gärna med aktiviteter i mindre grupper som sedan slås ihop, på så sätt kan de nya studenterna snabbt lära känna några av sina kurskamrater. ta porträttfotografier på de nya studenterna som vill redan under de första dagarna. Sedan kan ni sammanställa bilderna till ett porträttgalleri eller skolkatalog där man kan få en överblick av sina kurskamraterna, och kan koppla samman ett ansikte med namn. låt de nya studenterna bära något plagg eller någon skylt med sitt namn på som gör att man känner igen sina kurskamrater och vet vad de heter. 6

10 Visa upp studentlivet Som ny student i Uppsala kan det vara svårt att förstå alla seder och bruk i den akademiska miljön. Där kan ni göra en insats för att de nya studenterna ska känna sig mindre vilsna i studentlivet. ordna genomgång av de etikettsregler som gäller vid gasker. Ni kan exempelvis anordna en gaskföreläsning eller en gaskfrågesport. ordna rundvandring på stan och universitetet i mindre studentgrupper. presentera de olika studentorganisationerna. nationernas mottagnings- och fadderverksamhet är en viktig del av samarbetet. Dokumentera Tänk på att det blir mycket lättare att organisera en mottagning om man har några regler att rätta sig efter och lite tips och råd från dem som har varit med tidigare. låt studierådet anta riktlinjer för mottagningsarbetet. se till att dokumentera och utvärdera allt arbete ni gör så att era efterföljare får goda råd och lära av era erfarenheter. Låt även de nya studenterna göra en utvärdering då mottagningen är avslutat. Skriv gärna ett överlämningsdokument för kommande mottagningsansvariga så att de kan ta del av era erfarenheter, upplägg och tankar. Tänk också på att: Mottagningen bygger på frivillighet! Även om ni har planerat bra och roliga aktiviteter som ni vill att alla ska vara med på så är det viktigt att allt är frivilligt och att ingen känner sig tvingad att delta. För att alla ska kunna vara med på åtminstone någon av aktiviteterna kan ni försöka ha olika typer av aktiviteter. Ett exempel är att inte anordna alla aktiviteter på kvällstid så att även studenter med barn eller de som pendlar kan delta. 7

11 Foto: Maria Sundling / Martin Cejie Mottagningen är till för de nya Ha hela tiden i åtanke att mottagningen är till för de nya, och inte för att äldre studenter ska ha roligt på deras bekostnad. Se till att det inte under mottagningen anordnas många aktiviteter som kräver stora utgifter från studenterna. Försök att vid planerandet av varje aktivitet sätta er in i hur den kommer att uppfattas av de nya studenterna så att ingen känner sig kränkt eller illa behandlad. Alkohol kräver både kunskap och kontroll Det finns oftast fler åsikter än insikter om alkohol i studentlivet och traditionerna är många. Det är lika acceptabelt att välja alkoholfritt på en gask som att välja alkohol. När det förekommer alkohol måste ni tänka på att alltid erbjuda alkoholfria alternativ. avstå från aktiviteter som kräver att studenterna dricker alkohol. se till att det alltid finns en ansvarig person som är nykter, om något skulle hända, men även för att visa att studentlivet inte är synonymt med alkohol. Mottagning medför ansvar Att arrangera en mottagning innebär mycket jobb, mycket skoj och stort ansvar. Det är ni som har ansvaret för aktiviteterna, och därigenom är ni i fördelaktig position gentemot de nya student- 8

12 erna. Var försiktiga så att ni inte utnyttjar er position. Var också beredda på att det kan förekomma att studenter försöker muta er för att få extra poäng eller dylikt, så se till att ni i gruppen innan mottagningen har tänkt igenom hur sådant ska hanteras. diskutera tillsammans igenom vilket ansvar ni har, vilka situationer som kan uppstå och hur dessa kan hanteras. planera så att det inför varje aktivitet finns minst en huvudansvarig som dessutom avstår från alkohol. Kränkningar Kränkningar är ett allvarligt hot mot studenters hälsa och välbefinnande samt mot deras arbetsglädje. Kränkningen kan handla om kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trostillhörighet, eller funktionshinder. Det är viktigt att vara lyhörd och att upphöra med ett beteende när man märker att någon tar illa vid sig samt respektera när någon säger ifrån. Om du eller någon i din närhet blir behandlad på ett kränkande sätt kan du/ni få hjälp av prefekten, institutionens jämställdhetsansvarig, kårens jämlikhetsansvarig eller universitetets jämställdhetshandläggare. Vad kan institutionerna göra? Många studenter upplever universitetet som anonymt och har svårt att känna sig hemma vid sin institution. Om studenten saknar samhörighet med institutionen är steget till att hoppa av sina studier kortare. Därför är studenternas första intryck av institutionen av stor vikt. Om intrycket är positivt kan institutionen komma att klassas som en bra institution, och den positiva känslan kan bestå. På samma sätt kan ett dåligt intryck likväl kvarstå. Lyckligtvis är det enkla knep institutionen kan ta till för att undvika att hamna i det negativa facket. Några av dem beskrivs senare i det här avsnittet. Samarbeta med studenter Mycket av mottagningsverksamheten kan institutionen göra i samarbete med studenter på senare kurser. Ett samarbete visar 9

13 att man tar ett gemensamt ansvar för sina nya studenter och på samma gång får de nya studenterna uppfattningen att det här är en institution som arbetar tillsammans med sina studenter. Ofta är programstudenterna mer organiserade och lättare att engagera än studenter som läser fristående kurser. De institutioner som har fristående kurser kan därför vara tvungna att själva ta initiativet till mottagningsverksamheten och försöka engagera äldre studenter. Vare sig man hittar studenter som vill hjälpa till eller inte är det viktigt att institutionen ger sina studenter ett gott mottagande. Nedan följer exempel på aktiviteter som institutionerna kan göra för att delta i mottagningsverksamheten. Kontakta studenterna innan de börjar Se till att välkomstbrev och scheman finns tillgängligt för de nya studenterna innan de anländer till Uppsala, alternativt börjar sina studier. Det är också viktigt att institutionerna har en plan för hur man tar emot reserver och andra studenter som kommer in senare. ha en välkomnande ton och attityd i ert välkomnande så väl i brevform som på internet och låt det inte enbart vara en kallelse till registrering och kursstart. Kontakta respektive vetenskapsområde om ni behöver råd och stöd kring utformandet av ert välkomstutskick. skriftlig information om stöd till studenter med funktionshinder. om det finns studieråd eller en studentförening som ska arrangera någon mottagningsverksamhet är det bra om de får en möjlighet att deras information är med i utskicket. Schemalägg tillsammans med studenterna När schemat läggs inför terminsstarten är det bra om det görs i samarbete med studenterna, så att några av de aktiviteter studenterna ordnar kan finnas med på schemat. en föreläsning med introduktion till den akademiska 10

14 Foto: Carlis Fridlund / Martin Cejie miljön kan vara ett bra exempel på information som studenten behöver. Denna typ av föreläsning kan med fördel hållas av någon äldre student och schemaläggas. se till att introduktionsföreläsningen finns på schemat i god tid inför terminsstart. Introduktionsföreläsningen När nya studenter börjar sina studier bör det alltid hållas en obligatorisk introduktionsföreläsning. Vid en sådan kan de nya studenterna vid ett och samma tillfälle få mycket av den introduktion som de behöver inom den akademiska världen och i Uppsala. Under introduktionsföreläsningen är det bra om institutionen presenterar sitt ämne och hur institutionen ser ut. Om institutionen är liten och har svårt att ordna en föreläsning själv kan den gå ihop med andra institutioner. Till exempel inom språkämnena är det relativt enkelt att samverka eftersom man har lokaler i samma hus. Till höger följer fler exempel: lägg introduktionsföreläsningen i samband med den första ordinarie föreläsningen så att uppslutningen blir så stor som möjligt. de personer som studenterna kommer att ha kontakt med 11

15 bör vara med och presentera sig under introduktionen. Exempel är kanslipersonal, studierektor, studievägledare och kursansvariga. Även prefekten bör vara med så att studenterna får ett ansikte på den person som är ansvarig för deras studiemiljö. information om vilket stöd studenter med funktionshinder kan få från universitetet. ge en kort förklaring till hur institutionen ser ut. En organisationsskiss kan vara bra att använda. En viktig del av introduktionsföreläsningen är att institutionen får tillfälle att berätta för studenterna hur man brukar informera sina studenter. Studenterna bör så tidigt som möjligt få veta var de kan hitta informationen. finns en anslagstavla eller sker informationen via e-post/ Studentportalen? hur man gör är inte lika viktigt som att man gör. Rutiner för information är a och o. Studenterna behöver också få information om vart de ska vända sig när allt inte går som det ska. Att studierna kan misslyckas vill man inte tänka på första dagen, men det är viktigt att studenterna känner till det nätverk som finns för att hjälpa dem. De som bör nämnas är exempelvis studievägledarna på institutionen och Centrala studievägledningen, Uppsala studentkår, Studenthälsan, jämställdhetshandläggaren, samordnaren för studenter med funktionshinder och Universitetskyrkan. Studenter med funktionshinder är en grupp med särskilda behov som inte får glömmas bort. Av olika anledningar meddelar inte alltid studenterna själva att de har funktionshinder. Informera både i den skriftliga informationen och vid introduktionsföreläsningen om att det finns en samordnare för studenter med funktionshinder vid universitetet och att Studentstödet (för studenter med psykiska eller neruopsykiatriska funktionshinder) finns. Namn och telefonnummer finns längst bak i idéskriften. 12

16 Foto: Tommy Westberg / Alex Giacomini bjud in exempelvis Studenthälsan och studentkåren och låt dem själva presentera sig och sin verksamhet. Studenthälsan och studentkåren har skriftlig information på vart man kan vända sig när man som student har problem. låt även studentföreningar och nationer vara med och presentera sig. Seminarier utanför kursen När terminen väl kommit igång och de nya studenterna kommit in i studierna dyker nya behov upp. Det finns seminarier om stresshantering och studieteknik som inte hör till kursplanen, men som kan göra studenterna bättre rustade för att klara sin utbildning. Studenthälsan och Avd för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande, UPI kan hjälpa till med utbildning av anställda kring dessa frågor. Lycka till med mottagningsverksamheten och välkommen att höra av er till oss vid eventuella frågor. 13

17 Kontaktuppgifter Hit kan du vända dig för att få veta mer när ni planerar mottagningsverksamhet för nya studenter. Uppsala studentkår E-post: Hemsida: Farmacevtiska studentkåren E-post: Hemsida: Kuratorskonventet E-post: Hemsida: Studenthälsan E-post: Hemsida: Avdelningen för studievägledning och studiesociala frågor E-post: Hemsida: - studievägledning studerandeexpeditionen Internationella kansliet E-post: interoff@uadm.uu.se Hemsida: Områdesinformatörer på universitetsförvaltningen Det finns informatörer inom varje vetenskapsområde som kan ha tips och råd vad gäller den skriftliga kommunikationen med studenter. Använd respektive hemsida för att komma i kontakt med rätt person. 14

18 Humaniora-samhällsvetenskap Hemsida: Medicin-farmaci Hemsida: Teknik-naturvetenskap Hemsida: Jämställdhetsfunktionen Hemsida: Uppsala studentkårs jämställdhetsansvarig E-post: Hemsida: Universitetets samordnare för studenter med funktionshinder E-post: Studentstödet E-post: Hemsida: Universitetskyrkan E-post: Hemsida:

19 Idéboken gavs ut första gången våren 2002 och var sammanställd av Niklas Malmgren och Michaela Staaf från Uppsala studentkår. I referensgruppen ingick då Ingrid Gustafsson och Monica Norström, Studenthälsan; Ulrica Ståhl, Centrala studievägledningen och Catrin Schulze, Teologiska institutionen. Nyutgåva 2007, reviderad av Susanna Hansson och Emma Welander, Uppsala studentkår, Claes-Göran Swahn och Monica Norström, Studenthälsan, Ulrica Ståhl, Centrala studievägledningen, Catrin Schulze, ILU samt Katarina Smedfors, UTN. Layout: Emma Welander. Omslagsbild: Uppsala universitet

20