Äldres egna reflektioner och åsikter om delaktighet och tillgänglighet i den offentliga miljön

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2011 Äldres egna reflektioner och åsikter om delaktighet och tillgänglighet i den offentliga miljön Elderly people s own reflections and opinions on participation and accessibility in the public environment Författare: Gunilla Sjödin Trevor Kwoba

2 2 Sammanfattning Äldre människor är en målgrupp som förväntas leva ett längre och mer självständigt liv. Denna grupp har samma rättigheter till delaktighet och tillgänglighet som andra människor i samhället. Syftet med studien var att beskriva äldre personers egna erfarenheter och reflektioner av delaktighet och tillgänglighet till aktivitet i den offentliga miljön. Deltagarna bestod av tio personer över 75 år som rekryterats genom en pensionärsförening. Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ design med två halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Databearbetningen resulterade i fem huvudteman med några underrubriker: Sociala och meningsfulla aktiviteter utanför hemmet, Både ris och ros åt den offentliga miljön, Valet av offentliga platser styrdes av behov och intressen, Den viktiga sociala kontakten och Förutfattade meningar om äldre personer. Resultatet visade att den sociala kontakten var något som deltagarna värderade högt, att ha någon att dela sina erfarenheter med. De flesta deltagare hade aktiviteter flera dagar i veckan, dessa var ofta kopplade till deras intressen till exempel kulturella eller kreativa. Tillgängligheten till den offentliga miljön upplevdes som både positiv och negativ, även avståndet till olika platser var något som togs hänsyn till. Vilka platser deltagarna besökte styrdes av deras intressen. Upplevelser av en negativ syn på äldre framkom i studien samt olika inställningar till ungdomar och invandrare. Slutsatsen var att samtliga deltagare kände sig delaktiga i samhället och de såg inga begränsningar för att kunna ta del av det som erbjöds. Sökord: Elderly people, public places, qualitative study

3 3 Abstract Older people are an audience that is expected to live longer and more independently. This group has the same rights to participation and accessibility as other people in the community. The purpose of this study was to describe some older people s own experiences and reflections of participation and accessibility to activities in the public environment. The participants consisted of ten people who were over 75 years old, they were recruited through a senior citizens association. Based on the study s objective, a qualitative design was chosen with two semistructured focus group interviews. The interviews were recorded, transcribed and analyzed. The data processing resulted in five main themes with some sub-headings: Social and meaningful activities outside the home, Both positive and negative criticism to the public environment, The choice of public places was influenced by needs and interests, The important social contact and Preconceptions about older people.. The results showed that the social contact was something that participants valued highly, the need of having someone to share their experiences with. Most participants had activities several days a week, and these were often linked to their interests, such as cultural or creative. Accessibility in the public environment was perceived as both positive and negative, although, the distance to various locations was something that was taken into account. What places the participants visited was guided by their interests. Experiences of a negative image of old age was found in the study as well as different attitudes towards young people and immigrants. The conclusion was that all participants felt involved in the community and they saw no limits of taking part of what was offered. Keywords: Elderly people, public places, qualitative study Innehållsförteckning

4 4 1. Bakgrund 5 Kunskap om äldre i samhället 5 Delaktighet 6 Aktivitet 7 Tillgänglighet 7 Forskning om äldre och den offentliga miljön 7 2. Syfte 8 3. Metod 9 Design 9 Urval 9 Datainsamling 9 Databearbetning Etiska aspekter Resultat 12 Sociala och meningsfulla aktiviteter utanför hemmet 12 Både ris och ros åt den offentliga miljön 13 Valet av offentliga platser styrdes av behov och intressen 13 Den viktiga sociala kontakten 15 Förutfattade meningar om äldre personer Konklusion Diskussion 17 Resultatdiskussion 17 Metoddiskussion Tack Referenslista 21 Bilaga 1. Informationsbrev 23 Bilaga 2. Intervjuguide Bakgrund Kunskap om äldre i samhället

5 5 Enligt Statistiska centralbyrån (2008) har Sverige idag den snabbast växande befolkningen i världen av äldre personer över 75 år vilket beror på en förändrad åldersstruktur och att medellivslängden ökat. Ett ökande antal äldre människor förväntas leva ett längre liv så självständigt som möjligt. Denna grupp har samma rättigheter till delaktighet och aktivitet som andra människor. Vid högre ålder försämras funktionsförmågan och även hälsan (Valdemarsson, Jernryd & Iwarsson, 2005). Sjukdom och försämrad funktionsförmåga anses vara huvudorsaker till att äldre personer ger upp deltagandet (Vik, Lilja & Nygård, 2007). Enligt Tornstam (2005) definieras åldrande som förändring. Förändringen kan innebära nedgång som försämrad funktionsförmåga men den kan också innebära uppgång när det gäller samlad livserfarenhet. Vetenskapen om åldrande kallas för gerontologi. Den intresserar sig för den dynamiska förändringsprocessen i åldrandet. Enligt den socialgerontologiska forskningen (Tornstam, 2005) är ett gott åldrande förknippat med aktivitet. Det innebär att den åldrande individen fortsätter att ha samma behov och önskemål som när man var yngre. Det borde därför vara viktigt att fortsätta vara aktiv tillsammans med andra människor. På samma sätt som att ersätta sin förlorade yrkesroll med nya roller i till exempel familjelivet eller föreningar. Då åldrandet ofta innebär olika förluster är det viktigt att hålla sig aktiv och på så sätt motverka dessa (Tornstam, 2005). Ju äldre en människa blir desto större blir behovet av stöd från andra människor. I början av den socioekonomiska utvecklingen kunde man i stort sätt klara sig själv i hemmet. Detta kan bli svårare i en mer differentierad samhällsstruktur (Esping & Carlsund, 1978). En del redskap och platser är skapade för att fungera maximalt för personer som har full psykisk och fysisk förmåga. Exempel på dessa platser kan vara trafiksystem, boendemiljöer och varudistribution (Esping & Carlsund, 1978). Författarna beskriver att äldre personer får svårt att ta del av det som erbjuds i samhället. Problemet ligger i att den äldre befolkningen inte får sina behov tillgodosedda i ett aktivt utbyte med samhället. De äldre människorna har likadana behov i livet som alla andra. Samhällsstrukturens utveckling har försvårat levnadssättet för de äldre samtidigt som demografin har förändrats. Livslängden har ökat signifikant vilket har inneburit att den äldre befolkningen har ökat. Forskning visar att äldre människor har en önskan om att fortsätta delta i samhället livet ut (Vik et al, 2007). Ett samhälle kan enkelt definieras som ett geografiskt område, till exempel en stad. Ett bredare perspektiv är den sociala aspekten av ett samhälle (Lawton, 1986). Enligt Lawton (1986) definieras samhället som ett kollektiv av individer som delar ett begränsat område som en

6 6 bas för att utföra dagliga aktiviteter. Ett annat område är samhällets institutioner med personliga, fysiska och sociala komponenter exempelvis affärer, banker, kommunikationsmedel, sociala myndigheter och så vidare (Lawton, 1986). Delaktighet Delaktighet enligt Kielhofner (2008), är engagemang i aktiviteter i det dagliga livet som arbete, skola och lek; aktiviteter som är en del av det sociokulturella samhället och som har betydelse för människans hälsa. Den omgivande miljön kan utgöra såväl hinder som möjlighet för individers delaktighet. Begränsningar i utförandet av aktiviteter kan påverka men inte nödvändigtvis förhindra om personen har tillräckligt med stöd från omgivningen. Vid bedömning av delaktighet är det i första hand individens engagemang i en situation som är av betydelse. Det går inte att bedöma delaktighet utan att individen själv fäller omdöme om sin upplevelse av delaktighet (Gustavsson, 2004). Delaktigheten mäts som individens genomförda aktivitet kring dessa livsområden och detta kan ses som ett individuellt delaktighetsbegrepp som utgår från funktionsproblemet. Enligt Gustavsson (2004) erbjuder inte samhället de resurser som är behövliga för ett tillfredställande fungerande. I vissa situationer är alla människor begränsade i sitt engagemang eller i vilka aktiviteter de kan utföra i en livssituation. Delaktighet uppkommer alltid i en skärningspunkt mellan en persons miljö och aktivitet, ett samspel mellan miljö och individ. Delaktighet omfattar autonomi, att ha självbestämmande över sitt eget liv även om man inte har förmågan att utföra olika aktiviteter självständigt (Gustavsson, 2004). Motivation, den egna viljan, personliga mål och roller är betydelsefulla för upplevelsen av delaktighet. Forskning har visat att delaktighet och aktivitet har olika bedömningsgrunder. Enligt de två studierna är delaktighet en skarpt avgränsad dimension som inte är beroende av kroppsfunktion (Gustavsson, 2004). Vi har valt att använda ICF:s definition som utgångspunkt för att beskriva begreppet delaktighet. ICF definierar delaktighet som en persons engagemang i en livssituation (Socialstyrelsen, 2003). Aktivitet Vi utgår ifrån Kielhofners (2008) beskrivning av begreppet aktivitet. Aktivitet är en handling som kan uppta ett visst fysiskt eller socialt utrymme. Om man vill förstå mänsklig aktivitet så

7 7 bör man även förstå var det sker någonstans (Kielhofner, 2008). De aktiviteter som människor väljer att utföra påverkas av flera olika aspekter. En av dem är vad individen tycker om att göra men även om det känns meningsfullt och värdefullt. Ytterligare en faktor som kan styra en persons aktivitet är hur effektiv man känner sig (Kielhofner, 2008). Våra vardagliga liv påverkas av de saker vi väljer att göra. Valet av aktiviteter definieras som avsikten att påbörja och avsluta en aktivitet. Exempelvis att bestämma sig för att gå ut på en promenad, att gå ut och fika med en vän senare på kvällen eller att storstäda sitt hem under veckan (Kielhofner, 2008). Aktivitet kan sammanfattas som de saker personer gör och hur de gör det i en given kultur. Begreppet används för att beteckna de personliga utföranden som människor väljer att engagera sig i och på det sätt som man upplever dem (Crepeau, Cohn, & Schell, 2009). Aktiviteter är komplexa på grund av att de kan ha skiftande betydelser, specifikt när det gäller den sociala aspekten men även för den enskilda individen. Aktiviteterna medför situationer där vi kan interagera socialt med andra personer. Våra liv är fyllda av sociala aktiviteter vilket kan medföra ett överskott av relationer. Grunden av social mening är mänsklig interaktion (Christiansen & Townsend, 2010). Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet kan ses som en relation mellan person och miljö, som en länk mellan en person eller en grupps funktionella kapacitet och designen och kraven på den fysiska miljön (Iwarsson & Ståhl, 2003). Enligt Boverket (2002) handlar tillgänglighet om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna delta i samhället även för personer med funktionsnedsättning. En förbättrad tillgänglighet gör att förutsättningarna för ett mer självständigt liv ökar (Iwarsson & Ståhl, 2003). Forskning om äldres delaktighet i den offentliga miljön Det har gjorts en studie om vad äldre människor gör och föredrar att göra i den offentliga miljön. Forskningen visade vilka offentliga platser som äldre människor ansåg vara viktiga för dem att besöka (Valdemarsson, Jernryd & Iwarsson, 2005). I en annan studie undersöktes äldre personers erfarenheter av att utföra meningsfulla aktiviteter utanför hemmet, möjligheter och begränsningar (Hovbrandt, Fridlund & Carlsson, 2007). Resultaten beskrevs utifrån tre aspekter: att fortsätta att göra som förr, utnyttja tillgängliga resurser och att leva i begränsade och onaturliga omständigheter. På grund av nedsatt funktionsförmåga blev det svårare att utföra sina vardagliga aktiviteter. Det blev svårare att överkomma barriärerna i miljön (Hovbrandt et al, 2007). Resultatet av denna forskning har även visat att de ibland kunde sätta sina funktionella

8 8 begränsningar åt sidan och istället fokusera på kapaciteten som de hade för att nå sina mål. När detta inte fungerade fick de välja aktiviteter närmare hemmet. Resultaten i studien visade på att om man ska underlätta aktivitetsutförandet för äldre personer utanför hemmet så bör man underlätta och anpassa den fysiska miljön (Hovbrandt et al, 2007) Ovanstående forskning visade vad äldre personer föredrog att göra utanför hemmet och vilka platser som var viktiga för dem att besöka. Resultatet visade en variation av platser som besöktes och erfarenheter av att utföra aktiviteter på dessa platser (Valdermarsson et al, 2005). Det framgick i den andra studien att intervjupersonerna utförde vardagliga aktiviteter utanför hemmet precis som tidigare. En nedsatt funktionsförmåga, som kom med åldern, gjorde det svårare att överkomma möjliga hinder i miljön (Hovbrandt et al, 2007). Forskningen visar även äldres erfarenheter av att utföra aktiviteter i den offentliga miljön. Däremot saknas det forskning när det gäller äldres egna reflektioner och åsikter om delaktigheten samt tillgängligheten till att göra saker i vardagen utanför hemmet. Målet med arbetsterapi (Etiska koden, 2005) är att främja patientens möjligheter till att leva ett värdefullt liv efter sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav. Vi anser därför att det är viktigt att det görs forskning inom detta område och avser att beskriva detta i vår studie. 2. Syfte Att beskriva äldre personers erfarenhet av delaktighet och tillgänglighet till aktivitet i den offentliga miljön. 3. Metod Design Designen i denna studie är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom en halvstrukturerad intervjuguide (Lantz, 2007). Urval Vi valde att kontakta pensionärsföreningar för att komma i kontakt med den åldersgrupp som vi sökte. Pensionärsföreningar är en mötesplats för många äldre personer. De personer som utgör våra deltagare är över 75 år. Deltagarna valdes för att de kunde bidra med värdefull kunskap utifrån studiens syfte (Ivanoff & Hultberg, 2006). En förening visade intresse och bjöd in oss till ett månadsmöte där vi fick möjlighet att rekrytera deltagare till vår studie. Enligt Wibeck (2000)

9 9 är ett lämpligt deltagarantal i en fokusgrupp inte färre än fyra och inte fler än sex personer. Detta ger varje person i en liten grupp större möjlighet att få sin röst hörd. Vi hade två grupper med fem deltagare i varje grupp. Den ena gruppen bestod av två män och tre kvinnor och den andra bestod av en man och fyra kvinnor. Vi började med att slumpmässigt ringa och skicka ut ett informationsbrev via e-post till olika pensionärsföreningar. Vi fick inget svar på e-post, dock fick vi tag på två föreningar via telefon. Vi blev erbjudna att besöka den ena föreningen under ett möte och fick där möjlighet att rekrytera deltagare. Vi bokade tid med deltagarna på plats och fick hjälp med att hitta en lokal där intervjuerna skulle hållas. Datainsamling Vi valde att använda oss av fokusgrupper för att samla in data. Styrkan med att välja fokusgrupper som datainsamlingsmetod gör det möjligt för forskarna att förstå på det sätt människor uppfattar sin egen verklighet samt även komma närmare materialet (Ivanoff & Hultberg, 2006). Fokusgrupper (Wibeck, 2000) är en form av fokuserade gruppintervjuer där en mindre grupp människor möts för att på en forskares uppmaning diskutera ett givet ämne med varandra. Innan intervjuerna genomfördes sammanställde vi en intervjuguide. Den innehöll öppningsfrågor för att deltagarna skulle känna sig bekväma och känna en samhörighet med varandra. Tanken är att deltagarna ska upptäcka att de har någonting gemensamt och därigenom känna sig mer avslappnade (Wibeck, 2000). Intervjuguiden innehöll även nyckelfrågor som var de viktigaste frågorna för analysen, ett exempel på en sådan fråga var om det fanns några offentliga platser som de undvek att besöka. Deltagarna uppmanades även att beskriva sina erfarenheter av att utföra vardagliga aktiviteter utanför hemmet. Några exempel på följdfrågor var om deltagarna inte kunde utföra sina intressen: vad är det som gör att ni inte kan utföra era intressen? Om det finns offentliga platser som de undviker: Varför undviker ni dessa platser? Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som placerades på mitten av bordet. En av oss ansvarade för att ställa frågor och styra intervjun medan den andra förde anteckningar under intervjuns gång så att vi skulle kunna hålla reda på vem som sade vad. Intervjuerna tog mellan minuter. Enligt Wibeck (2000) så kan det vara en fördel att använda sig utav ett slumpmässigt urval än att rekrytera deltagare med hjälp av en existerande lista. Eftersom att många människor inte finns med på några listor så kan de bli utelämnade. Ett slumpmässigt urval kan lättare genomföras när de deltagarna som söks har gemensamma intressen eller några specifika egenskaper som efterfrågas av författarna. Det kan ta tid innan man får tag på personer som passar in i studien när man letar efter en mer specialiserad grupp (Wibeck, 2000). I vårt fall

10 10 hade vi svårt att få tag på deltagare men det berodde inte på att vi letade efter en specialiserad grupp utan på att vi hade en begränsad tid. Databearbetning Data har bearbetats utifrån Lantz (2007) riktlinjer. Det är viktigt att ha en bra struktur för databearbetning då det är vanligt att man upptäcker att intervjudata har brister som gör att den inte kan svara på intervjuns frågeställning (Lantz, 2007). De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant i ett word-dokument. Efter att författarna hade läst igenom intervjuerna noggrant raderades data genom att vi tog bort material som inte svarade på studiens syfte utan att texten tappade sitt sammanhang, det genomfördes på en dator. Efter datareduceringen kodades materialet på dator enskilt av författarna och jämfördes. De koder som var lika varandra fördes ihop. Författarna kodade materialet genom att göra en beskrivande och en enkel tolkning i marginalen. Några exempel på koder var aktiviteter utanför hemmet, offentliga platser och gemenskapen vid utförande av aktiviteter. Delar som var relevanta för studiens syfte ströks under i texten. Materialet från de båda intervjuerna jämfördes och diskuterades återigen av författarna, på så sätt ökade trovärdigheten i studien. För att söka mönster lästes koderna i respektive intervju av författarna och sorterades sedan i grupper. De mönster som uppstod ifrån grupperna omarbetades tills författarna kunde urskilja dem. Efter att de slutgiltiga mönstren hade färdigställts diskuterade författarna fram olika arbetsteman. Författarna fick totalt 11 arbetsteman. De kategorier som hade likheter fördes samman, ett exempel på ett mönster som växte fram var meningsfulla intressen. Korta berättelser skrevs om varje tema. För att öka validiteten belystes varje tema med flera citat från deltagarna (Lantz, 2007). När analysarbetet ansågs vara färdigt och författarna ansåg att syftet hade besvarats hade fem teman innehållande några underrubriker bildats. 4. Etiska aspekter Vi har utgått ifrån Borell, Lilja, och Tham (2011) när det gäller riktlinjer i samband med etiska frågor i vår studie. Ett stort etiskt problem med fokusgrupper är att vi som intervjuare inte kan svara för att de övriga deltagarna inte sprider information om andra personer i gruppen. Vid intervjuer med fokusgrupper där känsliga ämnen tas upp och personerna inte har någon tidigare relation med varandra så kan det vara svårare att förhindra informationen från att spridas. Om ämnet skulle vara mycket känsligt kan deltagarna få fylla i ett formulär om samtycke där de

11 11 möjliga riskerna framgår (Wibeck, 2000). Genom att göra intervjuer så tar man del av människors privatliv, det är därför viktigt att ingen deltagare upplever att han själv eller hans privatliv kränks (Wibeck, 2000). Deltagarna informerades om att de skulle förbli anonyma och att det inspelade materialet skulle raderas efter transkriptionen, de uppmanades även att inte sprida informationen vidare. Det kan vara bra att informera deltagarna om detta i början av intervjun (Wibeck, 2000). Det är viktigt att avidentifiera deltagarna vid transkriptionen och att ljudbanden förvaras på en säker plats (Wibeck, 2000). Vid transkriptionen användes bokstäver för att kunna urskilja deltagarna. För att deltagarna skulle förbli anonyma bytte vi ut första bokstaven i deras förnamn vid varje citat. 5. Resultat I resultatet presenteras följande teman: Sociala och meningsfulla aktiviteter utanför hemmet, Både ris och ros åt den offentliga miljön, Valet av offentliga platser styrdes av behov och intressen, Den viktiga sociala kontakten samt Förutfattade meningar om äldre personer. Sociala och meningsfulla aktiviteter utanför hemmet Det framkom i studien att de flesta av deltagarna hade sociala och meningsfulla intressen. Gemensamt för dem var att de var regelbundet aktiva inom dessa områden och att de ansåg ha en sysselsättning var viktigt. När det gällde sociala intressen var en del deltagare med i teatergrupper och operacirklar, de besökte stadsteatern och operan några gånger per år. Andra sociala intressen som framkom var körsång, träna på gym, besöka museer, gå på promenad, trädgårdsarbete, dansa, spela bridge och måla akvarell. Flera av deltagarna ansåg att det var viktigt att ha en sysselsättning för att inte bli för passiva. En deltagare uttryckte sig så här: M: jag tror att man skulle bli helt passiv annars för att ja jag måste ha mycket att göra annars blir jag klättrar på väggarna Ett annat exempel på en social aktivitet var politiskt engagemang i en stadsdelsnämnd. Hur mycket tid som avsattes för de ovan nämnda intressena varierade. En del personer avsatte flera dagar i veckan medan andra utförde sina intressen när de blev tillgängliga. De beskrev att de aktiviteter som de hade i dagsläget var tillräckliga, fler skulle de inte orka med. Pensionärsföreningen erbjöd en del aktiviteter och utflykter som medlemmarna brukade ta del av, en person skrev exempelvis gratulationskort till jubilarer. Några av deltagarna var även aktiva inom en syförening, kvinnoklubb och konstförening. En del personer hade ett

12 12 sommarställe där de tillbringade ganska mycket tid, speciellt under sommarmånaderna. Under intervjun framkom det att en deltagare beskrev att det inte fanns några hinder för honom att kunna utföra sina aktiviteter, vilket han beskrev så här: L :vi går ut och promenerar ibland, vi är konstintresserade är med i konstföreningen. går på museer och tar del av det utbud som finns det vi tycker är trevligt och vi känner inga begränsningar möjligen de fysiska om det skulle vara så att det för långt att gå speciellt för hustrun, jag är pigg och frisk hon har lite värk och besvär. Men så långt så har åldern inte inneburit några inskränkningar på något sätt Både ris och ros åt den offentliga miljön Deltagarna hade delade åsikter om den offentliga miljön. De positiva aspekterna var exempelvis som en deltagare beskrev, möjligheten att resa i Stockholm, ett annat exempel var det stora affärsutbudet i gallerior. Det som var negativt var bland annat förorters köpcentrum. En aspekt som framkom i studien var att avståndet till olika platser hade en avgörande roll. En del platser skulle gärna besökas men ansågs ligga för långt bort. Flera av deltagarna var nöjda med sitt bostadsområde för att naturen och vattnet fanns nära som de kunde ta del av. En person beskrev att tillgängligheten i tunnelbanan har förbättrats men upplevde att det var svårt att ta sig upp för höga trappsteg, främst på äldre bussar. Hon föredrog att sitta längst fram i bussen där hon även kunde kliva av men blev ibland hänvisad att kliva av längst bak vilket hon upplevde som mycket besvärligt. Förbindelserna i Stockholm ansågs fungera bra tack vare den tillgängliga kollektivtrafiken, det var lättare att ta sig till olika platser. Flera deltagare ansåg att framkomligheten i mataffärer var bra. Det fanns ett missnöje över att många förorters köpcentrum såg likadana ut däremot fanns det de som var nöjda med det stora affärsutbudet i de nya galleriorna. En person beskrev att Gallerian i centrala Stockholm hade blivit sämre, en av anledningarna var för mycket folk och en mindre yta att vistas på. Han uttryckte det så här: S: jag tänker på Gallerian i stan den tycker jag har blivit sämre på grund av allting som de har öppnat förr var det ju en bred gata som man gick på nu har de ju plockat in mängder med utav såna här mindre stånd i mitten på Gallerian.

13 13 Valet av offentliga platser styrdes av behov och intressen Resultatet visade att många platser som besöktes var främst kopplade till deltagarnas intressen. Valet av platser som besöktes påverkades av olika faktorer, exempelvis vid folksamlingar efter ett sportsligt evenemang eller tiden på dygnet. En del platser ansågs kunna bli mer anpassade för funktionshindrade. Kyrkan var en plats som besöktes av två personer, en av dessa personer var också med i en syförening inom kyrkan. Syföreningen anordnade konserter och föredrag. Andra platser som besöktes var sjukhuset, operan, stadsteatern, församlingshemmet och köpcentrum. En person berättade att hon besökte ett gym varje vecka. Platser som var mindre intressanta för deltagarna var exempelvis Stureplan och Café Opera, dock nämnde en deltagare att han och hans fru brukade gå på Café Opera vid speciella tillfällen anordnade för pensionärer. Han tyckte inte att det var så kul och gick därför inte dit så ofta, som några deltagare uttryckte sig: B: vi går inte på Café Opera och ställer oss i kön där L-Å: nej det intresserar mig inte B: nej eller Stureplan eller något sånt där vi går ju inte på sånt. Några deltagares val av aktiviteter på olika platser påverkades av tiden på dygnet, de undvek att vara ute på kvällarna. Platser som kändes otrygga undveks, speciellt när man har blivit äldre. En deltagare berättade att hon med hjälp av färdtjänst kunde besöka både operan och stadsteatern. Det fanns åsikter om att stadsteatern skulle kunna ha bättre ramper eller andra hjälpmedel för att underlätta framkomligheten. Även de restauranger som hon har besökt skulle kunna vara bättre anpassade för funktionshindrade. En besvärlig situation var att behöva lämna ifrån sig rollatorn på väg in till föreställningen på teatern, som deltagaren berättade: B: vi var tre stycken damer som var ute och åt och så skulle vi gå och se en teaterföreställning men fick jag ju lämna rollatorn där och mörkt och trångt och mycket människor och så vidare jag tycker de kunde liksom handikappanpassat det lite bättre det tycker man Andra erfarenheter som diskuterades var det trånga utrymmet på operan och teatern, långa köer i affärer och att vistas i köpcentrum med rollator när det är mycket folk. Det fanns en rädsla för att bli knuffad. En reflektion togs upp kring tillgängligheten av samhällets olika platser, att ekonomin hade en påverkan. Erfarenheterna av sjukvården varierade, en person var väldigt positiv. Hon upplevde att personalen var väldigt trevlig och att väntetiderna var korta. Den andra personen upplevde att det hade blivit en försämring på vårdcentralen där hon bodde. En del

14 14 platser som undveks var Globen och Råsunda när det spelades derbymatcher i fotboll eller ishockey. När dessa matcher spelades är det mycket folk och stämningen upplevdes som stökig. Det fanns en irritation över att man inte har lyckats lösa detta på ett bättre sätt. Deltagaren uttryckte sig så här: L: jag har jobbat på Råsunda stadion..och då har det också varit mycket stökigt och vet vad som kan hända i såna här sammanhang vilket irriterar mig att man inte har lyckats lösa på ett bättre sätt än vad de har lyckats än så länge kanske det här kan växa bort eller om man nu kan komma på någon bra patentlösning för att dämpa såna här oroligheter Att välja bort rusningstrafik Erfarenheterna av att resa med kollektivtrafiken var både positiva och negativa. Det framgick under intervjun att flera deltagare valde att åka kollektivt vid lågtrafik, en person uppgav att hon hade en rädsla av att bli knuffad. En person kände att det var avgörande om det var mycket folk i kollektivtrafiken då hon skulle resa medan det inte spelade någon roll för en annan person. Det kunde upplevas som trångt att åka med en buss med flera barnvagnar. En positiv aspekt var att nya bussar kunde sänkas ned så att det blev lättare för passagerare att kliva på med sina rollatorer, ytterligare en positiv aspekt var tunnelbanornas anpassning för funktionshindrade. En deltagare uppgav att hennes resor med SJ har varit positiva, hon har blivit väl bemött och har fått den hjälpen som hon behövt. Förstaklass resor var att föredra på grund av rymligheten. Att resa med kollektivtrafiken vid derbymatcher var något som undveks av en deltagare, han tyckte att det kändes otryggt med stora folkmassor: L: Något som jag försöker undvika eh det är när det är derby i fotboll eller ishockey här i Globen när det är massa jävla skrän...och det är en liten otrevlig stämning det är inte så trevligt att vara där och så är det en så jävla massa folk då är det lite för mycket folk så att Den viktiga sociala kontakten I resultatet framkom det att den sociala kontakten hade en betydande roll. Flera av deltagarna ansåg att det var viktigt att ha någon som man kunde utföra sina aktiviteter med. Det fanns en saknad hos dem som var ensamstående att ha någon som de kunde dela sina erfarenheter med, både positiva och negativa. Några av deltagarna beskrev det så här:

15 15 G: ja du vet att jag är ju ute och dansar och utan att skryta så tävlingsdansade jag också och sen det finns inget före och det finns inget efter när man håller på med det. Och så komma hem, jag har ingen att berätta det för. B. Det är det värsta G: Egge sa alltid ut och dansa, ut och dansa. B: det värsta det är att man har ingen och dela varken glädje, sorg, bekymmer eller råd eller någonting Några personer blev mindre aktiva och besökte färre platser sedan de blivit ensamstående. Att bli ensamstående beskrevs som en anledning till att de sociala aktiviteterna i offentliga miljöer minskade. Ett sätt var då, som en av deltagarna beskrev, att umgås med vänner genom pensionärsföreningen. Deltagarna ansåg att det var viktigt att komma ut och vara delaktig i något, speciellt om man levde ensam. Efter pensionen var det lätt att man förlorade kontakten med sitt sociala nätverk i relation till sitt arbete. En person byggde upp sitt förlorade nätverk, vilket utökades hela tiden, genom att vara deltaktig i olika föreningar. Förutom ett nytt kontaktnät så lärde han sig nya saker varje dag vilket kändes intressant och stimulerande. Förutfattade meningar om äldre personer Att känna sig förbisedd av samhället I resultatet framkom olika uppfattningar om hur äldre personer betraktades i dagens samhälle, att vara likvärdig och att kunna ta del av det utbud som erbjöds av samhället. En deltagare upplevde att samhället hade en nedlåtande syn på äldre. Han ansåg att det fanns en viss åldersdiskriminering, att många människor hade förutfattade meningar om äldre. Det fanns en upplevelse av att samhället utvecklades i en rask takt där de äldre hade svårt att hänga med. Samhället anpassade sig inte för de äldre. Men samma person hindrades inte av att göra det han vill bara för att han hade blivit pensionär trots hans upplevelse av synen på äldre: L: ja inte för jag undviker att gå eller struntar i det eller inte vill eller kan gå någonstans bara för att jag blivit pensionär och lite till nej jag går dit det passar mig och passar det inte så struntar jag i det. Trots hög ålder har man rätt att kunna ta del av det som erbjuds utifrån sin förmåga och det som man är intresserad av. En åsikt om att det är bra att äldre människor kan delta i kulturlivet även om man har rollator eller käpp framkom under gruppdiskussionen.

16 16 Att interagera med ungdomar En aspekt som resultatet visade var uppfattningen om ungdomar och invandrare gällde hjälpsamheten på offentliga platser. Förutfattade meningar om ungdomar på tunnelbanan förändrades efter olika interaktioner. En persons bild av ungdomar förändrades efter en social interaktion på tunnelbanan. Deltagarnas upplevelser av ungdomar var övervägande positiva. Att ungdomar reste sig upp för äldre på tunnelbanan förvånade en av dem. En person blev erbjuden en sittplats men tackade nej då hon kände sig förnärmad. En allmän uppfattning bland deltagarna var att de ansåg att ungdomar och invandrare var mer hjälpsamma än till exempel medelålders män. En person beskrev hur hennes bild av ungdomar förändrades från negativ till positiv när hon reste med tunnelbanan. Det uppstod en social interaktion mellan henne och en grupp ungdomar som satt bredvid. Hon beskrev det så här: G: det slutade med att de kramade om mig och sen när jag gick steg upp och gick så satt mittöver en kille lite äldre man och tänkte vi hade säkert stört så jag frågade när jag gick har vi stört? Nej sa han det var fantastiskt att höra och då när de kom in dessa ungdomar så tänkte jag farao också vilka ena alltså jag var negativ mot dem när de kom in och sen var jag hur positiv som helst Samma person hade dock erfarenhet av att en del ungdomar inte skötte sig utan satt med fötterna uppe på sätet. Men hon har inte vågat säga till då hon har känt en rädsla för att bli anfallen. 6. Konklusion Resultatet av studien visade att de flesta av deltagarna hade sociala och meningsfulla fritidsaktiviteter som de var regelbundet aktiva inom. Åsikter om tillgängligheten på offentliga platser var både positiva och negativa, avståndet till en del av dessa platser hade en betydande roll, om de besöktes eller inte. Resultatet visade även att deltagarnas val av platser som besöktes styrdes av deras intressen. Synen på kollektivtrafiken varierade, det framkom både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna föredrog att resa kollektivt vid lågtrafik men undvek rusningstrafik. Ett av studiens fynd var att den sociala kontakten hade en viktig roll. Det var betydelsefullt att ha någon att dela sina aktiviteter med. Hos de deltagarna som var ensamstående fanns en saknad och detta påverkade hur aktiva de var. Synen på äldre i samhället upplevdes som negativ, att man inte kan ta del av vad samhället har att erbjuda på grund av en högre ålder. Resultatet visade även en variation av deltagarnas inställningar och förutfattade meningar om ungdomar, invandrare och medelålders män. Det fanns en sammankoppling mellan gemenskapen, som en del aktiviteter medför, och de offentliga platser som besöktes.

17 17 7. Diskussion Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers, över 75 år, erfarenheter av delaktighet och tillgänglighet till aktivitet i den offentliga miljön. De centrala fynden som resultatet visade var att samspelet mellan intressen och aktiviteter utanför hemmet var viktigt. Huvudfyndet i vår studie var att samtliga deltagare värderade gemenskapen högt, att ha någon att utföra sina aktiviteter med ansågs betydelsefullt. I studien Preferences and frequencies of visits to public facilities in old age (Hovbrandt et al., 2007) framgår det att deltagarna identifierade mål med sina aktiviteter, detta skiljde sig från vårt arbete. En aspekt som framgick av båda studier var vikten av att ha meningsfulla aktiviteter utanför hemmet. Deltagarna i båda studierna hade olika synsätt när de berättade om miljöns påverkan. I studien skriven av Hovbrandt et al., (2007) visade resultatet att deltagarna försökte att se på miljön som en möjlighet till aktivitet, att använda sig utav omgivningen för att kunna genomföra eller underhålla aktiviteterna. Deltagarna i vår studie såg mer på de hinder som fanns i miljön och hur de påverkade aktivitetsutförandet. En likhet mellan studierna var deltagarnas uppfattning av den sociala omgivningen. Interaktionen med andra människor ansågs vara viktig. Tidigare studier visar hur ett socialt deltagande bland äldre personer främjar ett tillfredställande och hälsosamt liv (Mollenkopf et al., 1997). I studien framgick åsikter om förutfattade meningar om äldre personers förmåga att vara delaktig i samhället. Om äldre personer inte tar del av det som erbjuds kan det vara viktigt att titta närmare på faktorer som påverkar detta val. Enligt Johannesen et al., (2004) är det väsentligt att ta reda på orsaken till varför äldre människors deltagande av aktiviteter avtar, vilka faktorer som kan ha en inverkan eller om det är ett beslut av individen. Detta var tydligt i vår studie då en del personer blev mer inaktiva efter att de hade blivit ensamstående. Nedsatt funktions förmåga var en annan anledning till att aktivitet avtog. Metoddiskussion Vi valde att använda fokuserade gruppintervjuer som datainsamlingsmetod i vårt examensarbete. Fokusgrupper är ett bra sätt att få gemensamma resonemang av åsikter och idéer. Enligt Wibeck (2000) så är detta en lämplig metod om man har en begränsad tid för att mycket data kan samlas in på kort tid. Denna metod ansågs vara passande till arbetets syfte, det var givande att höra deltagarnas interaktion med varandra och hur det påverkade resultatet.

18 18 En del problem som uppstod var att deltagarna kunde glida ifrån samtalsämnet, vår roll var då att försöka styra intervjun på rätt spår (Wibeck, 2000). Ett annat problem som uppstod var när flera konversationer pågick samtidigt, det gjorde att vi hade svårt att hålla fokus. När en deltagare blev för dominant i en diskussion så ledde det till att de andra blev mer passiva. Om en deltagare är för dominant så är det viktigt att intervjuaren upptäcker det i ett tidigt skede så att även de andra gruppmedlemmarna får komma till tals (Wibeck, 2000). En annan deltagare hade väldigt starka åsikter om ett speciellt ämne, vi upplevde att det påverkade stämningen i resten av gruppen. En lyckad intervju kan ge ett dynamiskt material som kan bearbetas på olika sätt. De svårigheter som vi stötte på vid databearbetningen var att urskilja deltagarna röster när fler pratade samtidigt. Vi såg en risk att gå miste om viktig data. Enligt Wibeck (2000) kan en individs personlighetsdrag påverka gruppens beteende. För att en studie ska vara reliabel så ska olika forskare komma fram till samma resultat, detta ska även kunna göras vid olika tidpunkter. För att undersöka reliabiliteten i fokusgruppstudier så kan man låta en del forskare som är oberoende av varandra jämföra och diskutera kring översiktsanalyser. Enligt Wibeck (2000) ökar en studies reliabilitet om samma intervjuare leder alla fokusgruppsintervjuer som ingår i studien. Vi hade detta som utgångspunkt, samma person ledde båda gruppintervjuerna medan den andra tog anteckningar. Trovärdigheten i studier med fokusgrupper kan påverkas av platsen där gruppdiskussionerna äger rum. Om det sker på en plats där deltagarna inte känner sig bekväma kan detta påverka resultatet (Wibeck, 2000). I vårt fall hölls intervjuerna i en lokal som var bekant för deltagarna och där de kände sig bekväma. En annan trovärdighetsaspekt i fokusgruppsstudier är att deltagarna väljer att endast ta upp det som är socialt accepterat, en del kan undvika att säga vad de tycker på grund av grupptryck medan andra överdriver för att göra intryck på deltagarna (Wibeck, 2000). För att studiens resultat skulle bli så tillförlitligt som möjligt diskuterades och jämfördes materialet i databearbetningsprocessens alla steg av författarna (Bell, 2006). Vi upplevde inte att några deltagare påverkades av grupptryck. Personerna som deltog i studien var bosatta i samma förort i Stockholm, detta såg vi som en begränsning. Vi har funderat över hur resultatet påverkades av att intervjuerna skedde i fokusgrupper. En del personer tog större utrymme samt hade starka reaktioner och åsikter, vi ansåg att det hade en påverkan på diskussionerna och hur gruppen interagerade med varandra. Studien speglade inga skillnader på grund av kön, däremot var betydelsen av den sociala aspekten i samband med aktiviteterna tydligare uttryckt bland de ensamstående deltagarna. Vi anser att resultatet hade blivit mer

19 19 varierat om deltagarna varit bosatta på olika områden, tillgängligheten till aktivitet och olika platser varierar beroende på var man bor. I denna studie var alla deltagare bosatta i Stockholm. Det hade varit intressant att göra en liknande undersökning i olika delar av landet. Man skulle då kunna jämföra storstäder med mindre städer och se skillnader och likheter gällande delaktighet och tillgänglighet. En del personer i studien kände att samhället utvecklades i en rask takt utan att de äldre hann med. Ett intressant område att utforska skulle då kunna vara den teknologiska aspekten i samhället, exempelvis utveckling av den tekniska utrustningen vid bankomater, kollektivtrafiken och andra offentliga platser. I dagens samhälle är det möjligt att vara delaktig och interagera virtuellt med sitt sociala nätverk genom sociala medier. Att undersöka hur äldre personer förhåller sig till denna utveckling. 8. Tack Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare som medverkat i vår studie. Till pensionärsföreningen för deras engagemang att ordna med intervjuer och lokal så att denna studie blev möjlig. Ett tack också till vår handledare Anette Erikson för hennes hjälp under examensarbetets gång.

20 20 9. Referenslista Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4.e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Berg, S. (1996). Åldrandet- individ, familj, samhälle. Förlaget Hagman AB. Stockholm. Blesedell Crepeau, E., Cohn, E.S., & Boyt Schell, B.A. (2009). Willard & Spackman s Occupational Therapy. 11th Edition : Philadelphia: J.B. Lippincott. Borell, L., Lilja, M., Tham, K., (2011). Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av examensarbeten(c-uppsatser) inom Arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. Sektionen för Arbetsterapi, Institutionen Neurotec. Christiansen, C., & Townsend, E. (2010). Introduction to Occupation: The Art and Science of Living. New Jersey: Pearson. Esping, H., & Carlsund, E. (1978). Samhället och de äldre- En undersökning av åldringsvårdens innehåll. Publica: Liber Förlag Stockholm Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Gustavsson, A. (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. Hovbrandt, P., Fridlund, B., & Carlsson, G. (2007). Very old people s experience of occupational performance outside the home: Possibilities and limitations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, Ivanoff, S., & Hultberg, J. (2006). Understanding the mulitiple realities of everyday life:basic assumptions in focus-group methodology. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,13(2): Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design: Positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and rehabilitation, 25(2), Johannesen, A., Petersen, J., & Avlund, K. (2004). Satisfaction in everyday life for frail 85-yearold adults: a Danish population stud. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11, Kielhofner, G. (2008). A model of human occupation: theory and application 4. E.d. Baltimore: Williams & Wilkins. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lawton, M. (1986) Albany : Center for the Study of Aging, cop. 2.ed.

21 21 Mollenkopf, H., Marcellini, F,. Ruoppila, I., Flaschenträger, P., Gagliardi, C., & Spazzafumo, L. (1997). Outdoor mobility and social relationships of elderly people. Archives of Gerontology and Geriatrics, 24, Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa- svensk version av ICF. Stockholm. Statistiska centralbyrån. (2008). Beskrivning av Sveriges befolkning Hämtad från: Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Norstedts Akademiska Förlag. Valdemarsson, M., Jernryd, E., & Iwarsson, S. (2005). Preferences and frequencies of visits to public facilities in old age - a pilot study in a swedish town center. Archives of Gerontology and Geriatrics, 40(1), Vik, K., Lilja, M., & Nygard, L. (2007). The influence of the environment on participation subsequent to rehabilitation as experienced by elderly people in Norway. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14(2), Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur.

22 22 Bilaga 1 Informationsbrev Hej, vi är två arbetsterapeutstudenter som heter Gunilla Sjödin och Trevor Kwoba. Vi är i vår 6:e termin och läser på Karolinska Institutet. Det är dags för oss att skriva vårt examensarbete och detta är anledningen till varför vi kontaktar er. Vi har valt att fokusera på livet utanför hemmet samt delaktigheten och tillgängligheten till aktivitet för äldre personer i den offentliga miljön. Arbetets syfte är att undersöka delaktigheten samt tillgängligheten till aktivitet i den offentliga miljön för personer över 75 år. Vi kommer att genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fokusgrupper. Vi hade tänkt intervjua 2 grupper vid olika tillfällen. 4-5 personer/grupp. De personer som vi söker ska vara minst 75 år gamla. Intervjuerna spelas in genom en bandspelare och analyseras i efterhand. Etiska aspekter: Vid analys av intervjuerna avidentifieras alla deltagare och ljudbanden förvaras säkert. Vi vill informera alla deltagare att examensarbetet kan komma att användas i undervisningssyften och att alla deltagare förblir anonyma. (Deltagarna har rätt att avbryta intervjun när som helst. ) Vi hoppas på ert intresse att deltaga i denna studie. Mvh Trevor Kwoba & Gunilla Sjödin

23 23 Bilaga 2 Intervjuguide Syfte: Att beskriva deltagarnas, personer över 75 år, erfarenhet av delaktighet och tillgänglighet till aktivitet i den offentliga miljön. Vi kommer att inledningsvis presentera syftet med intervjun och förklara begreppen i vår frågeställning delaktighet, tillgänglighet, aktivitet och offentliga platser. Öppningsfrågor Vad brukar ni göra utanför hemmet med fokus på era intressen beskriv era erfarenheter av att utföra dessa aktiviteter Hur ofta brukar ni genomföra dessa aktiviteter? Vad betyder dessa aktiviteter för er? Introduktionsfrågor Berätta vilka offentliga platser som ni besöker regelbundet? Vad har ni för erfarenheter av dessa offentliga platser? Vad betyder dessa platser för er? Nyckelfrågor Beskriv era erfarenheter av att utföra era vardagliga aktiviteter utanför hemmet? Posten, handla mat, bankärenden osv.) Finns det några offentliga platser som ni undviker att besöka? I så fall - beskriv era erfarenheter av varför ni undviker dessa platser Avslutandefrågor Är det något som ni vill tillägga som inte har framkommit under intervjun?.