Terrängprov med stilbedömning

Transkript

1 2012 Terrängprv med stilbedömning Linda Algtssn Uppsats för B-tränarutbildning

2 Innehållsförteckning 1. Intrduktin 3 Prblemmrådesbeskrivning Syfte med arbetet Frågeställning 2. Material ch metder 4 3. Resultat 5 Terrängprv med stilbedömning Grundtanke Begrepp Hästens utbildningskala Terränghästprv 6 Syfte ch mål Ridbarhet Galppförmåga Hppförmåga 7 Stilterräng 8 Syfte ch mål Anridning Inverkan Sits 9 Banr 10 Terrängbanans lika hinder prövar lika egenskaper 11 hs hästen Terrängbanans lika hinder prövar lika egenskaper hs ryttaren Genmförande av terrängprv med stilbedömning 11 Klassindelning Regler ch genmförande 12 Förslag till kvalifikatin 13 Breeders Trphy/unghästchampinat Ungpnnychampinat 4. Diskussin 14 Bilaga Terränghästprv prtkll 15 Stilterräng prtkll 16 2

3 1.Intrduktin Prblemmrådesbeskrivning För att få en stark tppsprt måste man bygga nggrant från grunden. Utvecklingen de senaste åren har tyvärr blivit så att grundridningen har över lag försämrats ch det är tydligt att kunskapen för terrängridning har stra brister. Det är skrämmande att på de allra flesta ridsklr, sm ska lära ut grundridning, inte har kunskap eller möjligheter att lära ut terrängridning, eller att överhuvudtaget kunna hantera sin häst i terrängen vid uteridning. Aveln av svenska uppfödda fälttävlanshästar är i nuläget minimal ch det behövs fler uppfödare sm satsar målinriktat på avel av hästar lämpade för fälttävlan. Större urval ger bättre tpp. Det är ett strt prblem att det arrangeras allt färre tävlingar i fälttävlan ch därmed får ekipagen inte den nödvändiga tävlingsrutinen. Syftet med arbetet Är att intrducera stilfälttävlan i Sverige, för att höja kvaliteten på träning ch grundutbildning, av unga hästar ch unga ryttare. Stilfälttävlan kan i det långa tidsperspektivet sett öka intresset för fälttävlan, få fram en större bredd ch därmed fler knkurrenskraftiga ekipage till stra mästerskap. Stilfälttävlan kan hjälpa till att stämma av att utbildningen är på rätt väg. Stilfälttävlan kan vara en hjälp till att tidigt selektera hästar lämpliga för fälttävlan ch vara en mtivering för uppfödarna. Arbetet kan ses sm ett verktyg ch hjälp till fälttävlanstränaren för att höja kvaliteten på sina terrängträningar. Få fler klubbar att bygga terrängbanr ch på ett enkelt sätt arrangera stilterräng. Frågeställning Hur kan jag specialträna terräng under tävlingsförhållanden, utan att rida en hel fälttävlan? Hur kan jag sm ryttare stämma av att min utbildning är på rätt väg? Hur kan jag få mer tävlingsrutin i terrängridning? Hur kan klubben sm arrangör använda sin terrängbana vid flera tillfällen, utan att arrangera en hel fälttävlan? Vad kan vi göra för att intrducera fler ekipage till fälttävlan? Hur kan jag sm tränare stämma av att utbildningen är på rätt väg? Vad kan jag sm tränare göra för att höja kvaliteten på min träning av unga hästar ch unga ryttare? 3

4 2. Material ch metder 2006 flyttade jag till Tyskland för att träna ch tävla. Där fick jag möjligheten att för första gången tävla i geländepferd ch stilgeländeritt, en tävlingsfrm där bara stilbedömd terrängritt ingår. Detta var för mig en helt ny tävlingsfrm ch jag tyckte det var fantastiskt rligt. Det var ytterligare ett sätt att höja nivån på min terrängridning ch gav många fler tillfällen för hästarna att kmma ut ch se fler lika banr. För mig var varje start, när jag fick betyg över 8.0, ett kvitt på att min träning höll hög kvalitet ch jag kunde stämma av att terrängutbildningen för hästarna var på rätt väg. När jag sedan 2009 flyttade tillbaka till Sverige saknade jag stilbedömningen ch började fundera på hur det skulle vara möjligt att införa det här. I januari 2011 kntaktade jag Martin Plewa på Westfählische Reit- und Fahrschule, sm är ansvarig för all dmarutbildning inm ridsprten i Tyskland. Han skräddarsydde en kmprimerad dmarutbildning, där jag var en av fyra entusiaster sm åkte till Münster i slutet av maj. Det var mycket lärrika dagar ch vi bestämde ss för att jbba fram ett kncept sm skulle gå att genmföra hemma i Sverige. Under hösten har jag varit med ch jbbat fram ett förslag till den här nya tävlingsfrmen sm kallas för terrängprv med stilbedömning. Det är det sm kmmer att presenteras i denna uppsats. Det material sm jag har haft att tillgå är till största delen egna erfarenheter, anteckningar från dmarutbildningen i Tyskland, Deutsche reiterliche vereinigungs Der Geländeaufbau, Tyska förbundet (FN)s regelbk LPO 2008 ch Svenska Ridsprtförbundets Ridhandbken. 4

5 Terrängprv med stilbedömning Grundtanke Stilterrängprv är tänkt att vara ett hjälpmedel till att utbilda unga hästar ch ryttare, för att på ett tidigt stadium kunna stämma av att man är på rätt väg i sin terrängutbildning. Genm att pängbedöma ett krtare terrängprv över karaktäristiska hindertyper, kan således stilterräng vara en kntrll av utbildningsskalan ch ge väsentligt bättre förutsättningar för framtida framgångar inm fälttävlanssprten. Det kan ckså vara till hjälp för tävlingsarrangörerna att kunna utnyttja sina terrängbanr vid fler tillfällen, då de är enklare att arrangera än vid en fälttävlan, därför att dressyrch banhppningsprv faller brt ch det behövs färre antal funktinärer. Nedanstående förslag bygger i huvudsak på det tyska systemet med några anpassningar till Sverige, genmarbetat från bedömning, prtkll, klassindelning, kvalifikatin ch banr. För att få ptimal utbildning är det viktigt att skilja på unghäst- ch ryttarutbildning, därför är stilbedömningen indelat i två huvudgrupper. Begrepp Terränghästprv Stilterrängritt Bedömning av hästen i ålder 4-6 år. Bedömning av ryttaren där hästens ålder är 7 år ch äldre. En unghäst hör ihp med en erfaren ryttare Ridhandbken 1 Hästens utbildningsskala 5

6 Terränghästprv - Här bedöms endast hästen i ålder 4-6år. Syfte ch mål Förbättra utbildningen ch träningen av unga fälttävlanshästar Få mer ch bättre terrängerfarenheter för unga fälttävlanshästar Selektin av unga hästar lämpliga för fälttävlanssprten Marknadsföring av unga svenskuppfödda fälttävlanshästar Uppmuntran till uppfödare Den unga fälttävlanshästen skall utbildningsmässigt vara på rätt väg ch kunna ta sig an banan på ett harmnisk ch rytmisk vis. Banan skall kunna ridas i en rytmisk anpassad galpp, med framåtbjudning ch lätt stöd i handen, såväl på galppsträckrna sm i anridningen mt hinder. För att göra stilbedömningen lättförståelig ch enkel, är det tre bedömningsgrupper sm tillsammans ingår i ett slutbetyg. (se bilaga Prtkll Terränghästprv) Ridbarhet Är Enligt Utbildningsskalan (se bild) Att vara på hjälperna (acceptans av framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper) Genm: - bibehållen bjudning - bibehållen balans - bibehållen rytm - vara lösgjrd (psykisk ch fysisk avspändhet) - Kntrll över varje galppsprång - Att kunna följa den tänkta idealiska vägen/linjen/spåret - Att hålla nsen framme ch örnen spetsade - Tydlig självbärighet i jämvikt - Vara rakriktad OBS! var uppmärksam på att hästen bjuder ärligt fram till bettet! Galppförmåga En gd kvalitet på galppen har egenskaper sm Med bjudning skall den vara vägvinnande, lätt, spänstig, eknmisk ch rytmisk Effektiv mtrik med ett brett register till att krta ch länga sprången Har en tydlig egenbalans (självbärighet) Med en känsla av att vara i uppförsbacke Har en snabb acceleratinsförmåga med tryck bakifrån 6

7 Hppförmåga En bra hppförmåga med gd kvalitet inför hindret, i språnget ch i landning kännetecknas av framåtbjudning ch självförtrende Balans, användandet av halsen Bascule, användandet av ryggen Spänst ch avstamp i avsprånget Uppmärksamhet ch överblick Reaktinssnabbhet Försiktighet ch md Rörlighet ch elasticitet Säker hppning med gd taxering ch krdinerad benteknik Scp, bedöms ha str kapacitet Balanserad säker landning Hinderklkhet De tre kmpnenterna ridbarhet, galppförmåga ch hppförmåga ingår i ett gemensamt slutbetyg. 7

8 Stilterrängritt- Här bedöms endast ryttaren där hästens ålder är Syfte ch mål 7 år ch äldre Att få ryttarna att stå i rätt psitin i lätt sits Få en förståelse för terrängridning Uppmana till terrängträning Utbilda ryttarna från grunden i ridning på lika hindertyper Uppmana ryttarna till nggrannhet ch precisin Lära ryttarna att rida i rätt temp Kunna inverka i lätt sits Kunna rida terräng i rytm, flyt ch balans Här bedöms endast ryttaren sm ska kunna visa upp en terrängridning med flyt i harmni, balans ch rytm med hästen. Stilterräng kan hjälpa ryttaren att stämma av att man är på rätt väg i sin utbildning. Det är tre bedömningsgrupper sm ingår i stilterrängritt. (se bilaga Prtkll Stilterräng) Anridning En bra anridning kännetecknas bl. a. av: Planering i anridningen på hinder Rätt anpassat temp för de lika hindertyper ch lika markförhållanden av banan Ridning i balans ch jämvikt vid vändningar, svängar ch kurvr Känsla av avståndsbedömning Känsla för att anpassa galppen inför lika distanser till ch mellan hinder Krrekta vägar Inverkan Inverkan är kmmunikatinen mellan häst ch ryttare ch kännetecknas av: Fungerande framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper Förmågan att rida i rytm, balans ch harmni Ryttarens påverkan att ha hästen framför skänkeln Kntrll ch påverkan av temp Förmågan att bibehålla rytmen i tempväxlingar, speciellt viktigt direkt före ch efter hinder Inverkan ska vara diskret men effektiv! En förfinad inverkan sker med nästan synliga hjälper ch inger en känsla av tankeöverföring mellan häst ch ryttare Leder till en harmnisk ritt 8

9 Sits (lätt sits) Psitinen i sadeln över hästen kännetecknas av: Balans Lösgjrdhet (psykisk ch fysisk avspändhet) Förmåga att vara ett med hästens rörelse ch anpassad efter situatinen Den lätta sitsen är en ständig finmtrisk rörelse med hästen, där ryttarens tyngdpunkt är centrerad över hästens tyngdpunkt i alla situatiner Följsamhet sm tillåter hästen att jbba genm ryggen i alla mment Den lätta sitsen har flexibel bålstabilitet, ch med viss samling kunna rida hästen i uppförsbacke Med tydligt förkrtade stigläder ch med underskänkel-ft under tyngdpunkten vid sadelgjrden, ha balansen i stigbyglarna ch sätet nära sadeln Stadig hand med anpassad tygellängd, där underarmslinjen-tygel ska vara rak Att ha en bra egenbalans, d v s m man tänker brt hästen ch ställer ryttaren på marken, frtfarande kunna stå i balans Att kunna rida i avspänning ch anspänning med bibehållen balans Också en djupare sits nära sadeln är en lätt sits En balanserad sits är en säker sits! Vägledning för en lösgjrd sits Avspänd huvudhållning, blicken framåt Lösgjrdhet i axel/skulderparti Rak men flexibel överkrpp Rörlighet i höft Rörlighet i armbågen Rörlighet i handled Smidig knäled Fjädrande ftled Bedömningshjälp av den lätta sitsen Stiglädren gentemt grundsitsen är betydligt krtare, med ett stadigt tramp i stigbygeln, ha sätet nära sadeln men inte i sadeln. För att den lätta sitsen ska vara balanserad ch flexibel ch kunna ge rätt signaler till hästen är det viktigt att: ftleden är elastisk, knäleden är vinklad ch smidig, höften är rörlig, överkrppen stadig, någt framför ldplanet ch hålla huvudet buret med blicken framåt. 9

10 Lätt sits är inte: Sittande i sadeln, trts krta läder Stående med raka knän ch framåtlutad överkrpp över hästens hals Kapplöpningssits Banr Det viktigaste att tänka på när man bygger en terrängbana är att ge ekipaget förtrende för hinder, så att ekipaget kan stämma av att man är på rätt väg i sin terrängutbildning. Att ha str kunskap inm, inte bara banbyggeri, utan ckså av rutinerade ryttare ch unga hästar, är ckså av str vikt för banbyggaren. Denne ska bygga banan på ett sådant sätt, sm ställer tydliga frågr till ekipaget samt att bygga hindren utbildande, inbjudande ch mtiverande. En bana ska innehålla karaktäristiska hindertyper även på lägsta nivå ch att kvaliteten på banan är utbildande inför nästa klassnivå. Banan byggs på ett mråde eller fält av 1,5-3,5 ha så att dmaren kan ha översikt över i strt sett alla hinder. Mjuka stra svängar eftersträvas sm gör att hästen kan bibehålla rytm ch balans, sm gör att ritten blir harmnisk. Följande riktlinjer gäller banbyggnad för stilterräng: Att följa TR Att bygga för bra ch säker sprt Hindren skall vara: - Fair - Respektingivande - Fasta - Säkra - Inbjudande ch ge förtrende - Naturliga ch passa in i miljön - Utbildande ch förberedande inför nästa klassnivå 10

11 Terrängbanans lika typhinder prövar lika egenskaper hs hästen Förtrende ch md Hinder med djuplandning ch dld landningspunkt Ex. vatten, gravar, häck ch ptiska titt hinder Ärlighet Ex. hörn ch smalhinder Ridbarhet ch lydnad ex. böjda linjer, krta ch långa distanser mellan hinder Rytm ch balans ex. upp- ch nerförsbacke, vatten, jämnheter ch skiftningar i underlaget, cffin Reaktinssnabbhet, krdinatinsförmåga ch hinderklkhet Snabbhet, galppförmåga ch uthållighet ex. kmbinatiner, studs Terrängbanan prövar lika egenskaper hs ryttaren Balans (jämvikt) ex. upphpp, nerhpp, vatten, cffin Inverkan Tempkntrll, krrekta vägar, rida hästen i balans Rytmkänsla Hela banan i samma rytm Kntakt ch förmåga att känna av hästen Finmtriska hjälper, rida hästen framför skänkeln Genmförande av terrängprv med stilbedömning Klassindelning Klass längd m antal hinder temp m/min P P P H H H

12 Regler ch genmförande Grundläggande regler enligt TR för fälttävlan avseende utrustning Ett fält eller mråde 1,5-3,5 ha är lämpligt med översikt av banan så att dmarna i strt sett alla hinder från samma plats Hela terrängbanan betraktas sm en straffzn (kan jämföras med banhppningsarenans) Inga alternativa hinder Banvisning till häst skall erbjudas ryttarna, före klassens start, där de även får skritta igenm vattenhindret ch tillåts nsa på hindren En (men helst två dmare sm sitter tillsammans) ger ett betyg. Dmarens placering på banan bör vara från en upphöjd plats, så att alla hinder i princip kan bserveras. Sekreterare ch ringmaster (vid insläppet) behövs, speaker sm läser upp kmmentaren är att rekmmendera då det går att starta fler ekipage per timme Ett samlat betyg ges för hästen eller ryttaren. Skriftliga kmmentarer kan ges m dmaren vill Flygande start rekmmenderas. Dmaren ger startsignal ch först då kan startlinjen passeras i galpp Muntlig kmmentar samt päng meddelas direkt efter varje startandes målgång Ekipage får starta två gånger/dag, även två gånger i samma klass, men endast ett resultat räknas vid start i en ch samma klass Häst sm har vägrat ut sig får starta i samma klass en gång till samma dag, dck ej i högre klass den dagen Vid avfallning ska sjukvårdspersnal ge klartecken innan nästa start för den ryttaren Dmaren ska avbryta ritt sm bedöms sm en säkerhetsrisk Betygsskala 1-10 används i speciellt prtkll för stilterrängritt ch terränghästprv. Pängavdrag: -överskridande av ptimaltid -0,1/sek. -första vägran -0,5 -andra vägran på samma hinder -2,0 -andra vägran på annat hinder -1,0 -tredje vägran, fall av häst samt avfallning ger uteslutning 12

13 Förslag till kvalifikatin Uppridning av fälttävlansmärket kan ersättas av en stilterrängritt på minst 6.0 i H90 eller P70 För att få rida fälttävlan P80 så krävs minst en stilfälttävlan P70 med minst 7.0 ch en genmförd P70 med kvalande resultat enl. TR För att få rida fälttävlan P90 så krävs minst två stilfältävlan P80 med minst 7.0 ch en genmförd P80 med kvalande resultat en TR För att få rida fälttävlan H100 så krävs minst två stilterrängritt H90 med minst 7.0 ch en genmförd H90 med kvalande resultat enl. TR För att få rida CNC* krävs minst två stilterrängritt H100 med minst 7.0 ch två genmförda H100 med kvalande resultat enl. TR Kval till Breeders Trphy/ unghästchampinat 4-åringar Alt 1: En fälttävlan H90 med max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt ett terränghästprv med minst 7.0 Alt 2: Dressyr LC med 60 % ch felfri 1,00m hppning samt ett terränghästprv men minst 7.0 Alt 3: Två terränghästprv men minst åringar En fälttävlan H100 med max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt ett terränghästprv med minst åringar Två fälttävlan H100 med ttalt max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt två terränghästprv med minst 7.0 Kval till ungpnnychampinat 4-åringar Kat II: ett terränghästprv P60 med minst 6.0 Kat I: ett terränghästprv P70 med minst åringar Kat II: en fälttävlan P70 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P70 med minst 6.0 Kat I: en fälttävlan P80 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P80 med minst åringar Kat II: en fälttävlan P80 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P80 med minst 6.0 Kat I: en fälttävlan P90 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P90 med minst

14 4.Diskussin Fördelarna med stilfälttävlan är många! Klubbarna kan använda sin terrängbana fler gånger ch därmed kan få lite bättre eknmi. Det är enklare att arrangera, därför det behövs inte så många funktinärer. Det går att bygga en sådan terrängbana på ett begränsat mråde. Det blir fler tävlingstillfällen för ekipagen att få rutin på lika banr. Stilfälttävlan kan vara en avstämning för ryttaren, hästen ch tränaren att utbildningen är på rätt väg. Ryttarna lär sig tidigt att nggrannhet, precisin, balans ch rytm är viktiga för kmmunikatinen med hästen. Den ridningen ligger till grund för all vidare framgång ch karriär inm ridsprten. Genm stilbedömningen kan man tidigt selektera lämpliga hästar för fälttävlan ch mtivera uppfödarna att satsa på avel av fälttävlanshästar. Ryttaren kan läsa av i dmarprtkllet för stilterräng m det finns brister i sin terrängsits ch inverkan på hästen. Tränaren kan använda sig av prtkllen sm ett verktyg för att höja kvaliteten på sin träning. Det är framför allt rligt att tävla i stilterräng! Man ska se stilbedömning sm ett kmplement till fälttävlan i de lägre klasserna. Det kan vara svårt att få ridklubbarna till att kmma igång i början med någnting nytt ch få tillräckligt många arrangörer, så att stilfälttävlan kan ligga till grund för kvalifikatin till unghästchampinat ch till nästa klassnivå. I början kan det vara en brist på utbildade dmare, därför är viktigt att rdna flera tillfällen till dmarutbildning på lika platser i landet. 14

15 Terränghästprv nr Ryttare: Häst/Pnny: Ridbarhet Acceptera hjälperna, framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper med bibehållen balans. Hästen skall kunna ridas med stöd i handen med en anpassad ch rytmisk galpp längs den bestämda vägen Rakriktning Tydlig självbärighet i jämvikt Hppförmåga Framåtbjudning med självförtrende Balans med användandet av ryggen Rörlighet ch elasticitet. Bra krdinatin med en gd benteknik Balanserade språng med säker landning Säker hppning med gd taxering ch reaktinsförmåga Bedöms ha gd kapacitet Galppförmåga Bra bjudning i galppen Avspänd ch vägvinnande galpp sm är lätt ch eknmisk Strt register, lätt för att länga ch krta galppsprången Acceleratinsförmåga med ett tryck bakifrån Balanserad med känsla av Uppförsbacke Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag 0,5 vägran första gången, -1,0 vägran andra gången, -2,0 vägran andra gången samma hinder, fall ch vägran tredje gången uteslutning. -0,1/s för överskriden ptimaltid. SLUTBETYG Dmare: Plats: Datum: 15

16 Stilterrängritt nr: Ryttare: Häst/Pnny: Anridning på hinder, temp ch vägar Anpassat temp med rytmisk anridning ch krrekta vägar Ridningen i jämvikt vid vändningar Känsla för distanser till hinder Sits ch psitin Säker ch stadig lätt sits i jämvikt ch balans, nära hästen Stadig underskänkel vid sadelgjrden med anpassad stigläderlängd med vikten i stigbyglarna Följsam sits i hästens rörelseriktning Stadig hand med anpassad ch varierad tygellängd Elastisk, rörlig ch lösgjrd sits Inverkan, kmmunikatin mellan häst ch ryttare Hjälper: Framåtdrivande, förhållande ch vändande Förmåga att rida i rytm ch balans med harmni Kntrll ch inverkan på tempt Ryttaren har hästen framför skänkeln Följsam ch lugn inverkan. Säker ridning. Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag -0,5 vägran första gången, -1,0 vägran andra gången, -2,0 vägran andra gången samma hinder, fall ch vägran tredje gången uteslutning. -0,1/s för överskriden ptimaltid SLUTBETYG Dmare Plats: Datum: 16