Terrängprov med stilbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terrängprov med stilbedömning"

Transkript

1 2012 Terrängprv med stilbedömning Linda Algtssn Uppsats för B-tränarutbildning

2 Innehållsförteckning 1. Intrduktin 3 Prblemmrådesbeskrivning Syfte med arbetet Frågeställning 2. Material ch metder 4 3. Resultat 5 Terrängprv med stilbedömning Grundtanke Begrepp Hästens utbildningskala Terränghästprv 6 Syfte ch mål Ridbarhet Galppförmåga Hppförmåga 7 Stilterräng 8 Syfte ch mål Anridning Inverkan Sits 9 Banr 10 Terrängbanans lika hinder prövar lika egenskaper 11 hs hästen Terrängbanans lika hinder prövar lika egenskaper hs ryttaren Genmförande av terrängprv med stilbedömning 11 Klassindelning Regler ch genmförande 12 Förslag till kvalifikatin 13 Breeders Trphy/unghästchampinat Ungpnnychampinat 4. Diskussin 14 Bilaga Terränghästprv prtkll 15 Stilterräng prtkll 16 2

3 1.Intrduktin Prblemmrådesbeskrivning För att få en stark tppsprt måste man bygga nggrant från grunden. Utvecklingen de senaste åren har tyvärr blivit så att grundridningen har över lag försämrats ch det är tydligt att kunskapen för terrängridning har stra brister. Det är skrämmande att på de allra flesta ridsklr, sm ska lära ut grundridning, inte har kunskap eller möjligheter att lära ut terrängridning, eller att överhuvudtaget kunna hantera sin häst i terrängen vid uteridning. Aveln av svenska uppfödda fälttävlanshästar är i nuläget minimal ch det behövs fler uppfödare sm satsar målinriktat på avel av hästar lämpade för fälttävlan. Större urval ger bättre tpp. Det är ett strt prblem att det arrangeras allt färre tävlingar i fälttävlan ch därmed får ekipagen inte den nödvändiga tävlingsrutinen. Syftet med arbetet Är att intrducera stilfälttävlan i Sverige, för att höja kvaliteten på träning ch grundutbildning, av unga hästar ch unga ryttare. Stilfälttävlan kan i det långa tidsperspektivet sett öka intresset för fälttävlan, få fram en större bredd ch därmed fler knkurrenskraftiga ekipage till stra mästerskap. Stilfälttävlan kan hjälpa till att stämma av att utbildningen är på rätt väg. Stilfälttävlan kan vara en hjälp till att tidigt selektera hästar lämpliga för fälttävlan ch vara en mtivering för uppfödarna. Arbetet kan ses sm ett verktyg ch hjälp till fälttävlanstränaren för att höja kvaliteten på sina terrängträningar. Få fler klubbar att bygga terrängbanr ch på ett enkelt sätt arrangera stilterräng. Frågeställning Hur kan jag specialträna terräng under tävlingsförhållanden, utan att rida en hel fälttävlan? Hur kan jag sm ryttare stämma av att min utbildning är på rätt väg? Hur kan jag få mer tävlingsrutin i terrängridning? Hur kan klubben sm arrangör använda sin terrängbana vid flera tillfällen, utan att arrangera en hel fälttävlan? Vad kan vi göra för att intrducera fler ekipage till fälttävlan? Hur kan jag sm tränare stämma av att utbildningen är på rätt väg? Vad kan jag sm tränare göra för att höja kvaliteten på min träning av unga hästar ch unga ryttare? 3

4 2. Material ch metder 2006 flyttade jag till Tyskland för att träna ch tävla. Där fick jag möjligheten att för första gången tävla i geländepferd ch stilgeländeritt, en tävlingsfrm där bara stilbedömd terrängritt ingår. Detta var för mig en helt ny tävlingsfrm ch jag tyckte det var fantastiskt rligt. Det var ytterligare ett sätt att höja nivån på min terrängridning ch gav många fler tillfällen för hästarna att kmma ut ch se fler lika banr. För mig var varje start, när jag fick betyg över 8.0, ett kvitt på att min träning höll hög kvalitet ch jag kunde stämma av att terrängutbildningen för hästarna var på rätt väg. När jag sedan 2009 flyttade tillbaka till Sverige saknade jag stilbedömningen ch började fundera på hur det skulle vara möjligt att införa det här. I januari 2011 kntaktade jag Martin Plewa på Westfählische Reit- und Fahrschule, sm är ansvarig för all dmarutbildning inm ridsprten i Tyskland. Han skräddarsydde en kmprimerad dmarutbildning, där jag var en av fyra entusiaster sm åkte till Münster i slutet av maj. Det var mycket lärrika dagar ch vi bestämde ss för att jbba fram ett kncept sm skulle gå att genmföra hemma i Sverige. Under hösten har jag varit med ch jbbat fram ett förslag till den här nya tävlingsfrmen sm kallas för terrängprv med stilbedömning. Det är det sm kmmer att presenteras i denna uppsats. Det material sm jag har haft att tillgå är till största delen egna erfarenheter, anteckningar från dmarutbildningen i Tyskland, Deutsche reiterliche vereinigungs Der Geländeaufbau, Tyska förbundet (FN)s regelbk LPO 2008 ch Svenska Ridsprtförbundets Ridhandbken. 4

5 Terrängprv med stilbedömning Grundtanke Stilterrängprv är tänkt att vara ett hjälpmedel till att utbilda unga hästar ch ryttare, för att på ett tidigt stadium kunna stämma av att man är på rätt väg i sin terrängutbildning. Genm att pängbedöma ett krtare terrängprv över karaktäristiska hindertyper, kan således stilterräng vara en kntrll av utbildningsskalan ch ge väsentligt bättre förutsättningar för framtida framgångar inm fälttävlanssprten. Det kan ckså vara till hjälp för tävlingsarrangörerna att kunna utnyttja sina terrängbanr vid fler tillfällen, då de är enklare att arrangera än vid en fälttävlan, därför att dressyrch banhppningsprv faller brt ch det behövs färre antal funktinärer. Nedanstående förslag bygger i huvudsak på det tyska systemet med några anpassningar till Sverige, genmarbetat från bedömning, prtkll, klassindelning, kvalifikatin ch banr. För att få ptimal utbildning är det viktigt att skilja på unghäst- ch ryttarutbildning, därför är stilbedömningen indelat i två huvudgrupper. Begrepp Terränghästprv Stilterrängritt Bedömning av hästen i ålder 4-6 år. Bedömning av ryttaren där hästens ålder är 7 år ch äldre. En unghäst hör ihp med en erfaren ryttare Ridhandbken 1 Hästens utbildningsskala 5

6 Terränghästprv - Här bedöms endast hästen i ålder 4-6år. Syfte ch mål Förbättra utbildningen ch träningen av unga fälttävlanshästar Få mer ch bättre terrängerfarenheter för unga fälttävlanshästar Selektin av unga hästar lämpliga för fälttävlanssprten Marknadsföring av unga svenskuppfödda fälttävlanshästar Uppmuntran till uppfödare Den unga fälttävlanshästen skall utbildningsmässigt vara på rätt väg ch kunna ta sig an banan på ett harmnisk ch rytmisk vis. Banan skall kunna ridas i en rytmisk anpassad galpp, med framåtbjudning ch lätt stöd i handen, såväl på galppsträckrna sm i anridningen mt hinder. För att göra stilbedömningen lättförståelig ch enkel, är det tre bedömningsgrupper sm tillsammans ingår i ett slutbetyg. (se bilaga Prtkll Terränghästprv) Ridbarhet Är Enligt Utbildningsskalan (se bild) Att vara på hjälperna (acceptans av framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper) Genm: - bibehållen bjudning - bibehållen balans - bibehållen rytm - vara lösgjrd (psykisk ch fysisk avspändhet) - Kntrll över varje galppsprång - Att kunna följa den tänkta idealiska vägen/linjen/spåret - Att hålla nsen framme ch örnen spetsade - Tydlig självbärighet i jämvikt - Vara rakriktad OBS! var uppmärksam på att hästen bjuder ärligt fram till bettet! Galppförmåga En gd kvalitet på galppen har egenskaper sm Med bjudning skall den vara vägvinnande, lätt, spänstig, eknmisk ch rytmisk Effektiv mtrik med ett brett register till att krta ch länga sprången Har en tydlig egenbalans (självbärighet) Med en känsla av att vara i uppförsbacke Har en snabb acceleratinsförmåga med tryck bakifrån 6

7 Hppförmåga En bra hppförmåga med gd kvalitet inför hindret, i språnget ch i landning kännetecknas av framåtbjudning ch självförtrende Balans, användandet av halsen Bascule, användandet av ryggen Spänst ch avstamp i avsprånget Uppmärksamhet ch överblick Reaktinssnabbhet Försiktighet ch md Rörlighet ch elasticitet Säker hppning med gd taxering ch krdinerad benteknik Scp, bedöms ha str kapacitet Balanserad säker landning Hinderklkhet De tre kmpnenterna ridbarhet, galppförmåga ch hppförmåga ingår i ett gemensamt slutbetyg. 7

8 Stilterrängritt- Här bedöms endast ryttaren där hästens ålder är Syfte ch mål 7 år ch äldre Att få ryttarna att stå i rätt psitin i lätt sits Få en förståelse för terrängridning Uppmana till terrängträning Utbilda ryttarna från grunden i ridning på lika hindertyper Uppmana ryttarna till nggrannhet ch precisin Lära ryttarna att rida i rätt temp Kunna inverka i lätt sits Kunna rida terräng i rytm, flyt ch balans Här bedöms endast ryttaren sm ska kunna visa upp en terrängridning med flyt i harmni, balans ch rytm med hästen. Stilterräng kan hjälpa ryttaren att stämma av att man är på rätt väg i sin utbildning. Det är tre bedömningsgrupper sm ingår i stilterrängritt. (se bilaga Prtkll Stilterräng) Anridning En bra anridning kännetecknas bl. a. av: Planering i anridningen på hinder Rätt anpassat temp för de lika hindertyper ch lika markförhållanden av banan Ridning i balans ch jämvikt vid vändningar, svängar ch kurvr Känsla av avståndsbedömning Känsla för att anpassa galppen inför lika distanser till ch mellan hinder Krrekta vägar Inverkan Inverkan är kmmunikatinen mellan häst ch ryttare ch kännetecknas av: Fungerande framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper Förmågan att rida i rytm, balans ch harmni Ryttarens påverkan att ha hästen framför skänkeln Kntrll ch påverkan av temp Förmågan att bibehålla rytmen i tempväxlingar, speciellt viktigt direkt före ch efter hinder Inverkan ska vara diskret men effektiv! En förfinad inverkan sker med nästan synliga hjälper ch inger en känsla av tankeöverföring mellan häst ch ryttare Leder till en harmnisk ritt 8

9 Sits (lätt sits) Psitinen i sadeln över hästen kännetecknas av: Balans Lösgjrdhet (psykisk ch fysisk avspändhet) Förmåga att vara ett med hästens rörelse ch anpassad efter situatinen Den lätta sitsen är en ständig finmtrisk rörelse med hästen, där ryttarens tyngdpunkt är centrerad över hästens tyngdpunkt i alla situatiner Följsamhet sm tillåter hästen att jbba genm ryggen i alla mment Den lätta sitsen har flexibel bålstabilitet, ch med viss samling kunna rida hästen i uppförsbacke Med tydligt förkrtade stigläder ch med underskänkel-ft under tyngdpunkten vid sadelgjrden, ha balansen i stigbyglarna ch sätet nära sadeln Stadig hand med anpassad tygellängd, där underarmslinjen-tygel ska vara rak Att ha en bra egenbalans, d v s m man tänker brt hästen ch ställer ryttaren på marken, frtfarande kunna stå i balans Att kunna rida i avspänning ch anspänning med bibehållen balans Också en djupare sits nära sadeln är en lätt sits En balanserad sits är en säker sits! Vägledning för en lösgjrd sits Avspänd huvudhållning, blicken framåt Lösgjrdhet i axel/skulderparti Rak men flexibel överkrpp Rörlighet i höft Rörlighet i armbågen Rörlighet i handled Smidig knäled Fjädrande ftled Bedömningshjälp av den lätta sitsen Stiglädren gentemt grundsitsen är betydligt krtare, med ett stadigt tramp i stigbygeln, ha sätet nära sadeln men inte i sadeln. För att den lätta sitsen ska vara balanserad ch flexibel ch kunna ge rätt signaler till hästen är det viktigt att: ftleden är elastisk, knäleden är vinklad ch smidig, höften är rörlig, överkrppen stadig, någt framför ldplanet ch hålla huvudet buret med blicken framåt. 9

10 Lätt sits är inte: Sittande i sadeln, trts krta läder Stående med raka knän ch framåtlutad överkrpp över hästens hals Kapplöpningssits Banr Det viktigaste att tänka på när man bygger en terrängbana är att ge ekipaget förtrende för hinder, så att ekipaget kan stämma av att man är på rätt väg i sin terrängutbildning. Att ha str kunskap inm, inte bara banbyggeri, utan ckså av rutinerade ryttare ch unga hästar, är ckså av str vikt för banbyggaren. Denne ska bygga banan på ett sådant sätt, sm ställer tydliga frågr till ekipaget samt att bygga hindren utbildande, inbjudande ch mtiverande. En bana ska innehålla karaktäristiska hindertyper även på lägsta nivå ch att kvaliteten på banan är utbildande inför nästa klassnivå. Banan byggs på ett mråde eller fält av 1,5-3,5 ha så att dmaren kan ha översikt över i strt sett alla hinder. Mjuka stra svängar eftersträvas sm gör att hästen kan bibehålla rytm ch balans, sm gör att ritten blir harmnisk. Följande riktlinjer gäller banbyggnad för stilterräng: Att följa TR Att bygga för bra ch säker sprt Hindren skall vara: - Fair - Respektingivande - Fasta - Säkra - Inbjudande ch ge förtrende - Naturliga ch passa in i miljön - Utbildande ch förberedande inför nästa klassnivå 10

11 Terrängbanans lika typhinder prövar lika egenskaper hs hästen Förtrende ch md Hinder med djuplandning ch dld landningspunkt Ex. vatten, gravar, häck ch ptiska titt hinder Ärlighet Ex. hörn ch smalhinder Ridbarhet ch lydnad ex. böjda linjer, krta ch långa distanser mellan hinder Rytm ch balans ex. upp- ch nerförsbacke, vatten, jämnheter ch skiftningar i underlaget, cffin Reaktinssnabbhet, krdinatinsförmåga ch hinderklkhet Snabbhet, galppförmåga ch uthållighet ex. kmbinatiner, studs Terrängbanan prövar lika egenskaper hs ryttaren Balans (jämvikt) ex. upphpp, nerhpp, vatten, cffin Inverkan Tempkntrll, krrekta vägar, rida hästen i balans Rytmkänsla Hela banan i samma rytm Kntakt ch förmåga att känna av hästen Finmtriska hjälper, rida hästen framför skänkeln Genmförande av terrängprv med stilbedömning Klassindelning Klass längd m antal hinder temp m/min P P P H H H

12 Regler ch genmförande Grundläggande regler enligt TR för fälttävlan avseende utrustning Ett fält eller mråde 1,5-3,5 ha är lämpligt med översikt av banan så att dmarna i strt sett alla hinder från samma plats Hela terrängbanan betraktas sm en straffzn (kan jämföras med banhppningsarenans) Inga alternativa hinder Banvisning till häst skall erbjudas ryttarna, före klassens start, där de även får skritta igenm vattenhindret ch tillåts nsa på hindren En (men helst två dmare sm sitter tillsammans) ger ett betyg. Dmarens placering på banan bör vara från en upphöjd plats, så att alla hinder i princip kan bserveras. Sekreterare ch ringmaster (vid insläppet) behövs, speaker sm läser upp kmmentaren är att rekmmendera då det går att starta fler ekipage per timme Ett samlat betyg ges för hästen eller ryttaren. Skriftliga kmmentarer kan ges m dmaren vill Flygande start rekmmenderas. Dmaren ger startsignal ch först då kan startlinjen passeras i galpp Muntlig kmmentar samt päng meddelas direkt efter varje startandes målgång Ekipage får starta två gånger/dag, även två gånger i samma klass, men endast ett resultat räknas vid start i en ch samma klass Häst sm har vägrat ut sig får starta i samma klass en gång till samma dag, dck ej i högre klass den dagen Vid avfallning ska sjukvårdspersnal ge klartecken innan nästa start för den ryttaren Dmaren ska avbryta ritt sm bedöms sm en säkerhetsrisk Betygsskala 1-10 används i speciellt prtkll för stilterrängritt ch terränghästprv. Pängavdrag: -överskridande av ptimaltid -0,1/sek. -första vägran -0,5 -andra vägran på samma hinder -2,0 -andra vägran på annat hinder -1,0 -tredje vägran, fall av häst samt avfallning ger uteslutning 12

13 Förslag till kvalifikatin Uppridning av fälttävlansmärket kan ersättas av en stilterrängritt på minst 6.0 i H90 eller P70 För att få rida fälttävlan P80 så krävs minst en stilfälttävlan P70 med minst 7.0 ch en genmförd P70 med kvalande resultat enl. TR För att få rida fälttävlan P90 så krävs minst två stilfältävlan P80 med minst 7.0 ch en genmförd P80 med kvalande resultat en TR För att få rida fälttävlan H100 så krävs minst två stilterrängritt H90 med minst 7.0 ch en genmförd H90 med kvalande resultat enl. TR För att få rida CNC* krävs minst två stilterrängritt H100 med minst 7.0 ch två genmförda H100 med kvalande resultat enl. TR Kval till Breeders Trphy/ unghästchampinat 4-åringar Alt 1: En fälttävlan H90 med max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt ett terränghästprv med minst 7.0 Alt 2: Dressyr LC med 60 % ch felfri 1,00m hppning samt ett terränghästprv men minst 7.0 Alt 3: Två terränghästprv men minst åringar En fälttävlan H100 med max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt ett terränghästprv med minst åringar Två fälttävlan H100 med ttalt max 8 fel i banhppningen exkl. tidsfel ch max en vägran i terrängen, samt två terränghästprv med minst 7.0 Kval till ungpnnychampinat 4-åringar Kat II: ett terränghästprv P60 med minst 6.0 Kat I: ett terränghästprv P70 med minst åringar Kat II: en fälttävlan P70 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P70 med minst 6.0 Kat I: en fälttävlan P80 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P80 med minst åringar Kat II: en fälttävlan P80 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P80 med minst 6.0 Kat I: en fälttävlan P90 med kvalande resultat enl. TR, samt ett terränghästprv P90 med minst

14 4.Diskussin Fördelarna med stilfälttävlan är många! Klubbarna kan använda sin terrängbana fler gånger ch därmed kan få lite bättre eknmi. Det är enklare att arrangera, därför det behövs inte så många funktinärer. Det går att bygga en sådan terrängbana på ett begränsat mråde. Det blir fler tävlingstillfällen för ekipagen att få rutin på lika banr. Stilfälttävlan kan vara en avstämning för ryttaren, hästen ch tränaren att utbildningen är på rätt väg. Ryttarna lär sig tidigt att nggrannhet, precisin, balans ch rytm är viktiga för kmmunikatinen med hästen. Den ridningen ligger till grund för all vidare framgång ch karriär inm ridsprten. Genm stilbedömningen kan man tidigt selektera lämpliga hästar för fälttävlan ch mtivera uppfödarna att satsa på avel av fälttävlanshästar. Ryttaren kan läsa av i dmarprtkllet för stilterräng m det finns brister i sin terrängsits ch inverkan på hästen. Tränaren kan använda sig av prtkllen sm ett verktyg för att höja kvaliteten på sin träning. Det är framför allt rligt att tävla i stilterräng! Man ska se stilbedömning sm ett kmplement till fälttävlan i de lägre klasserna. Det kan vara svårt att få ridklubbarna till att kmma igång i början med någnting nytt ch få tillräckligt många arrangörer, så att stilfälttävlan kan ligga till grund för kvalifikatin till unghästchampinat ch till nästa klassnivå. I början kan det vara en brist på utbildade dmare, därför är viktigt att rdna flera tillfällen till dmarutbildning på lika platser i landet. 14

15 Terränghästprv nr Ryttare: Häst/Pnny: Ridbarhet Acceptera hjälperna, framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper med bibehållen balans. Hästen skall kunna ridas med stöd i handen med en anpassad ch rytmisk galpp längs den bestämda vägen Rakriktning Tydlig självbärighet i jämvikt Hppförmåga Framåtbjudning med självförtrende Balans med användandet av ryggen Rörlighet ch elasticitet. Bra krdinatin med en gd benteknik Balanserade språng med säker landning Säker hppning med gd taxering ch reaktinsförmåga Bedöms ha gd kapacitet Galppförmåga Bra bjudning i galppen Avspänd ch vägvinnande galpp sm är lätt ch eknmisk Strt register, lätt för att länga ch krta galppsprången Acceleratinsförmåga med ett tryck bakifrån Balanserad med känsla av Uppförsbacke Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag 0,5 vägran första gången, -1,0 vägran andra gången, -2,0 vägran andra gången samma hinder, fall ch vägran tredje gången uteslutning. -0,1/s för överskriden ptimaltid. SLUTBETYG Dmare: Plats: Datum: 15

16 Stilterrängritt nr: Ryttare: Häst/Pnny: Anridning på hinder, temp ch vägar Anpassat temp med rytmisk anridning ch krrekta vägar Ridningen i jämvikt vid vändningar Känsla för distanser till hinder Sits ch psitin Säker ch stadig lätt sits i jämvikt ch balans, nära hästen Stadig underskänkel vid sadelgjrden med anpassad stigläderlängd med vikten i stigbyglarna Följsam sits i hästens rörelseriktning Stadig hand med anpassad ch varierad tygellängd Elastisk, rörlig ch lösgjrd sits Inverkan, kmmunikatin mellan häst ch ryttare Hjälper: Framåtdrivande, förhållande ch vändande Förmåga att rida i rytm ch balans med harmni Kntrll ch inverkan på tempt Ryttaren har hästen framför skänkeln Följsam ch lugn inverkan. Säker ridning. Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag -0,5 vägran första gången, -1,0 vägran andra gången, -2,0 vägran andra gången samma hinder, fall ch vägran tredje gången uteslutning. -0,1/s för överskriden ptimaltid SLUTBETYG Dmare Plats: Datum: 16

Banhoppning med stilbedömning

Banhoppning med stilbedömning 2012 Banhppning med stilbedömning Linda Algtssn Uppsats för B-tränarutbildning 2012-01-06 Innehållsförteckning 1. Intrduktin 3 Prblemmrådesbeskrivning Syfte med arbetet Frågeställning 2. Material ch metder

Läs mer

Stilhoppningens betydelse i hästens utveckling. Av: Anneli Wetterström B-tränarutbildning

Stilhoppningens betydelse i hästens utveckling. Av: Anneli Wetterström B-tränarutbildning Stilhoppningens betydelse i hästens utveckling Av: Anneli Wetterström B-tränarutbildning 2016-2017 1 Innehållsförteckning: Inledning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Metod och material sid 4 Frågeställningar

Läs mer

TR IV, Fälttävlan. Ingen större förändring då det idag oftast är den Tekniska Delegaten som utgör stödet då en banbyggnadskandidat bygger.

TR IV, Fälttävlan. Ingen större förändring då det idag oftast är den Tekniska Delegaten som utgör stödet då en banbyggnadskandidat bygger. TR IV, Fälttävlan Mom Rubrik Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens 419 Banbyggar Banbyggare i terrängprovet ska vara auktoriserad terrängbanbyggare. Banbyggaren ska finnas på tävlingsplatsen under

Läs mer

#ElinBiltmark. Ponny SM i Dressyr Björbäcks ryttarförening

#ElinBiltmark. Ponny SM i Dressyr Björbäcks ryttarförening #ElinBiltmark Pnny SM i Dressyr 2019 Björbäcks ryttarförening Agenda Onsdag start kl 17 Invigning Björbäcks ryttarförening ch kmmunen hälsar välkmna Defilering samtliga deltagare Uppvisning sprtkörning

Läs mer

Mål och strategi

Mål och strategi Mål ch strategi 2010-2013 Visin, mål ch strategi för Distanssprten 2010-2013 Detta mål- ch strategidkument för svensk distansridning ska ange mål ch handlingsplan för de lika mrådena sm vi bedömer ska

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

HOPPHÄSTENS DRESSYRARBETE

HOPPHÄSTENS DRESSYRARBETE HOPPHÄSTENS DRESSYRARBETE Författare: Linda Lejon Innehållsförteckning Förord och bakgrund 1 Frågeställningar 2 Metod.. 2 Utbildningsskalan. 3 Dressyrträning för hopphästen behov och arbete.. 5 Diskussion.

Läs mer

Fokusområden

Fokusområden Fkusmråden 2012-2013 Index 1. Uppträdande 2. Hand checking 3. Pst play 4. Screen Uppträdande ACCEPTABELT Situatiner med feedback/tekniska kmmentarer genmförda krrekt. Situatiner sm föranleds av kmmentarer

Läs mer

TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se

TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter 1 TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter 2 Välkommen att läsa nya PTV anvisningar för uppgifter. Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

SUGER CUP. Vill man delta i hela cup paketet gäller följande:

SUGER CUP. Vill man delta i hela cup paketet gäller följande: SUGER CUP Suger Cup är uppbyggt som en serie/cup men det är viktigt att förmedla att det finns inget krav på att rida hela paketet utan ekipagen kan rida en omgång eller en träning och lära av det. Vill

Läs mer

SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE III

SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE III SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE III Ridtravarhoppning Datum: Utgåva: Förändrade delar i reviderade avsnitt markeras genom ett vertikalt streck i vänster marginal. 1 2017-01-01 12 3 TÄVLINGSREGLER

Läs mer

Ridlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori.

Ridlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori. UTBILDNINGSPLAN Ridlekis Förkunskaper: Du behöver inte ha provat på ridning innan men du måste ha en hästvan förälder eller ledare med dig. Gruppen består av barn mellan 4 och 6 år. Lektionerna: 30 min

Läs mer

Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb

Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb Ridlekis Den här gruppen vänder sig till barn från fem års ålder som är nybörjare. Föräldrarna bör vara behjälpliga i stallet och under lektionerna tills barnet

Läs mer

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning Allt m städ www.prevent.se/allt-m-stad Handledarmaterial för intrduktin till bra arbetsteknik vid städning I den här handledningen har vi sammanställt tips ch gda råd samt lite bakgrundsinfrmatin sm du

Läs mer

Hoppfunktionärer! Funktionär vid framhoppningen

Hoppfunktionärer! Funktionär vid framhoppningen Funktionär vid framhoppningen Hoppfunktionärer! Vi är väldigt glada för all hjälp! Vi är en ideell förening och är i stort behov av stöd. Den här lilla instruktionen är till hjälp för dig som är tävlingsfunktionär

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

Våra mål och vår strategi

Våra mål och vår strategi Våra mål ch vår strategi 2013-2017 Alingsås Ryttarsällskap (ARS) är en ideell förening vars verksamhet vilar på tre ben: Utbildning Ridskla Träning Tävling Dressyr Hppning Gymkhana Uppstallning av häst

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund 5 gånger enligt särskild plan för respektive kategori Nybörjare - Skritt, de enklaste hjälperna, start och stopp. - Styra hästen. - De enklaste

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Laghantering i Equipe

Laghantering i Equipe Laghantering i Equipe för klubbar tillhörande Skånes Ridsprtförbund Eftersm distriktet autmatiskt vill betala ut lagstöd till arrangörerna är det viktigt att inrapprteringen av lagklasserna sker på ett

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Targeting KLICKER- TRANING Text: Cecilie Kste l & Mrten Egtvedt Targeting

Läs mer

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare 1 Innehållsförteckning: Sid 3: Introduktion. Sid 4: Material och metoder. Sid 5: Resultat. Sid 14: Diskussion. 2 Introduktion: Problemområdesbeskrivning

Läs mer

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte

Läs mer

BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING

BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING Bleckert Boy f 2001 166,0 cm e. Colman u. Gilda I e. Rocco u. Hawai 3 e. Rhadames Uppf: Juergen Bestmann Ägare: Stall Lagerfelt AB Godk. 36 8 6 8 7 7 7,7 8 7 8 9,1 9 9 9+10

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

TREC PTV anvisningar för uppgifter Debutklass

TREC PTV anvisningar för uppgifter Debutklass PTV anvisningar för uppgifter, Debutklass 1 TREC PTV anvisningar för uppgifter Debutklass www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter, Debutklass 2 PTV anvisningar för uppgifter, Debutklass Dokumentet

Läs mer

SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE Ii

SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE Ii SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE Ii Ridtravardressyr Datum: Utgåva: Förändrade delar i reviderade avsnitt markeras genom ett vertikalt streck i vänster marginal. 1 2017-01-01 12 2 TÄVLINGSREGLER

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens Kommentar kansliet Åldersgräns. Tas bort Gäller aven Normala

Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens Kommentar kansliet Åldersgräns. Tas bort Gäller aven Normala TR-ändringar TR III version 4 180424 TR III Gren Hoppning Datum 180424 Hk Mom Rubrik (ska finnas) Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens 301 1 Åldersgräns 12 år från Gräns finns på hästryttare 130

Läs mer

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk

Läs mer

Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst

Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst Plats och datum: Visningsnr Hästens namn Regnr Mankhöjd Bröstomfång Skenbensomfång Bedömningsgrupp Omdöme Typ Huvud, hals, bål och kors Extremiteter

Läs mer

SDS:s bruksklassregler

SDS:s bruksklassregler SDS:s bruksklassregler Allmänt: Syftet med ridklasserna är att visa upp ponnyn under ryttare. Bedömningen i klasserna är fokuserad på ponnyn. Endast en liten del av bedömningen avser ryttarens insats.

Läs mer

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning BILAGA 1 DRESSYR Beskrivning Rörelser och Bedömning Bedömning av utförda rörelser sker i 10 gradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende takt, balans, självbärighet och

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen Hästen skall svara på så lätta hjälper som möjligt. Alla hästar är mycket känsliga och kan lära sig att svara på små hjälper. Varje gång du ger en

Läs mer

SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015

SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015 Versin 2015 08 22 SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015 INBJUDAN Uppsala Vasalppsklubb har äran att få inbjuda er till SM på RULLSKIDOR 2015! På Lördag kör

Läs mer

Den första moderna distansritten i Sverige hölls 1977.

Den första moderna distansritten i Sverige hölls 1977. Kort om distansritt Den första moderna distansritten i Sverige hölls 1977. Sporten blev en erkänd FEI-gren 1982. Distansritt är numera den tredje största ridsportsgrenen ansluten till FEI, näst efter hoppning

Läs mer

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013 WRK Ungdomssektions Sits- och balanskurs Höstlovet 2013 Under höstlovet anordnade Ungdomssektionen en sits och balanskurs för klubbens medlemmar. Syftet med veckan var att informera om hur viktigt det

Läs mer

SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK-RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015

SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK-RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015 Versin 2015-09-01 SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK-RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015 INBJUDAN Uppsala Vasalppsklubb har äran att få inbjuda er till SM på RULLSKIDOR 2015! På Lördag kör

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Den nya grenen under SvRF Working Equitation WE - kommittéen Helena Wiklund och Jan Gustafsson Här är en gren som gör att alla kan mötas över gränserna oavsett hästeller ponnyras,

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade

Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade 2016-08-01 Bedömningsprotokollsblanketterna kan hämtas i pdf-format från ASHR:s hemsida med följande länk: http://www.ashr.se/index.php/bedoemningar/reglementen

Läs mer

Laghantering i Equipe. Uppdaterad Uppläggning på TDB. Efter inläsning av anmälningsfilen

Laghantering i Equipe. Uppdaterad Uppläggning på TDB. Efter inläsning av anmälningsfilen Laghantering i Equipe Uppdaterad 2014-09-15 Uppläggning på TDB I TDB lägger man upp lagklassen för sig men stänger den för anmälan. Ev. lägger man upp en lista där lagledarna kan anmäla sina lag genm att

Läs mer

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du

Läs mer

Ändringar i TR III 2015

Ändringar i TR III 2015 Ändringar i TR III 2015 Moment Ändring/nyheter Syfte Ordet han förändrat till ryttaren i de flesta fall eller till vem det berör. 300 Allmänt Mera utförlig beskrivning av vad en Tydlighet hopptävling är

Läs mer

Genomförandebeskrivning Digiresan

Genomförandebeskrivning Digiresan Genmförandebeskrivning Digiresan Ledarskapsprgram att effektivt leda verksamheten, sig själv ch andra Det här är en ledarskapsutbildning i tre steg ch lika många dagar. Syftet är att förbättra din förmåga

Läs mer

Mom Rubrik Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens 320 Hinder / Generellt / Plastbom. Vanlig träbom, måste användas som toppbom.

Mom Rubrik Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens 320 Hinder / Generellt / Plastbom. Vanlig träbom, måste användas som toppbom. TR III Hoppning Mom Rubrik Tidigare text Ny text Motivering Konsekvens 320 Hinder / Generellt / Plastbom Behöver inte vara i samma färg. 323 Vattengravar/ Hinder med vatten Vanlig träbom, målad i samma

Läs mer

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 Svenska Banglfförbundets Utvecklingskmmitté: Hans Bergström, Leif Nilssn, Carina Lindström Versin 2019-01-21 1. INLEDNING Riksidrttsförbundet har antagit

Läs mer

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025 Svenska Banglfförbundets Utvecklingskmmitté: Hans Bergström, Leif Nilssn, Carina Lindström Versin 2019-01-21 1. INLEDNING Riksidrttsförbundet har antagit

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Lite om westerntävlingar

Lite om westerntävlingar Lite om westerntävlingar Western Horsemanship Klassen börjar med ett individuellt program, och därefter rider alla deltagarna i klassen samtidigt för bedömning. Ryttaren bedöms för sin sits, hållning och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Revisionsrapport Mjölby Kommun Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2

Läs mer

BaraTrav Inställningar Version 1.3.4

BaraTrav Inställningar Version 1.3.4 BaraTrav Inställningar Versin 1.3.4 I prgraminställningar styr du hur du vill att BaraTrav skall fungera Bilden van visar de inställningar sm gäller vid installatin. Du kmmer åt prgraminställningar på

Läs mer

R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST. Ett nytt sätt att tävla

R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST. Ett nytt sätt att tävla R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST Ett nytt sätt att tävla Ryttar- och Dressyrryttartest är två varianter av ett nytt sätt att tävla som testar ryttarens sits och goda ridning. Här behövs inga superhästar med

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

TALANG UTVECKLING FÖR FÄLTTÄVLAN

TALANG UTVECKLING FÖR FÄLTTÄVLAN TALANG UTVECKLING FÖR FÄLTTÄVLAN Fälttävlanskommittén Version ett: augusti 2013. 1 RYTTARENS NIVÅ TÄVLING TRÄNING FOKUS FÄLTTÄVLAN UTVECKLINGSTRAPPA Denna utvecklingstrappa har skapats av Gunilla Fredriksson,

Läs mer

ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL?

ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL? ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL? Katarina Henrikssn Samrdnare Enheten för externa relatiner katarina.henrikssn@umu.se ANSÖKNINGSHANDLINGAR CV Persnligt brev (ansökan) FÖR

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Nyhet: Guide för enklare motionsorientering

Nyhet: Guide för enklare motionsorientering Versin 20120525 Nyhet: Guide för enklare mtinsrientering Synligt, tillgängligt ch öppet för alla! Från ch med 2012 låter vi fler typer av mtinsaktiviteter ingå i begreppet mtinsrientering. Alla dessa vill

Läs mer

Innan tävling Även om du inte har möjlighet att hjälpa till under själva tävlingsdagarna finns det mycket att bidra med även innan en tävling.

Innan tävling Även om du inte har möjlighet att hjälpa till under själva tävlingsdagarna finns det mycket att bidra med även innan en tävling. Hopptävling Innan tävling Även om du inte har möjlighet att hjälpa till under själva tävlingsdagarna finns det mycket att bidra med även innan en tävling. Förberedelser till cafeterian I cafeterian har

Läs mer

FAQ Bedömning av smalhinder 2019

FAQ Bedömning av smalhinder 2019 Sida 1 av 8 FAQ Bedömning av smalhinder 2019 Utdrag ur reglerna: TRIV Moment 444.2 Utbrytning Missad flagga 2.1. Utbrytning (20 straffpoäng). En häst anses ha brutit ut om den efter att hindret har presenterats

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Examensarbete i språkteknologi

Examensarbete i språkteknologi Examensarbete i språkteknlgi Beáta Bandmann Megyesi Institutinen för lingvistik ch fillgi Uppsala universitet Översikt Frågr från förra gången Diskussin m uppsatsen Om försvar ch ppsitin Att göra Gda råd

Läs mer

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen.

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. 3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. Alexandra Larsson Examensarbete för B-tränarutbildning 2013-01-12 alexandralarsson@hotmail.co.uk Innehållsförteckning 1. Introduktion sid 3

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 13 16 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

10 Vi börjar rida hela timmar from denna vecka! Ridvägar- stora mittvolten.

10 Vi börjar rida hela timmar from denna vecka! Ridvägar- stora mittvolten. Måndag, Sussi Nybörjare 15.30-16.30 2 Dressyr, kontroll 3 Dressyr, kontroll 4 Markarbete 5 Markarbete 6 Markarbete 7 Ridvägar- vänd snett igenom, vänd över banan. 8 Ridvägar- vänd rätt upp, vänd halvt

Läs mer

BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005

BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005 BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005 Figaro 1085 f 2001 168,00 cm e. Friendship u. Florida e. Feiner Stern u. Wendy e. Werther Uppf: Michael Schenk Ägare: Rose Mathisen och Gränsbo stuteri Vet.bes. Exteriör

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Så spelar vi 5-mannafotboll

Så spelar vi 5-mannafotboll Så spelar vi 5-mannaftbll 5-manna utmhus ch inmhus skall lära våra barn att spela ftbll på ett lekfullt sätt med mycket bllkntakt. Den ska genmföras enkelt ch psitivt. 5-manna är ftbll på barnens villkr.

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Helsingbrgs Tennisklubbs ch kriterier HTK Tennis Akademi Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Inställning Mgnad Samarbetsförmåga Ptential Prcessmål Spelnivå Hur intresset för tennis är. Spntanspel ch

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Lekar för din träningsgrupp - En lekbank för ledare där nästan ingen extra utrustning krävs, enjoy!

Lekar för din träningsgrupp - En lekbank för ledare där nästan ingen extra utrustning krävs, enjoy! Lekar för din träningsgrupp - En lekbank för ledare där nästan ingen extra utrustning krävs, enjy! Innehållsförteckning Intrduktin 3 Hur leder jag en lek på bästa sätt? 3 Namnlekar hälsa på varandra 5

Läs mer

BILAGA B - TERRÄNGPROV

BILAGA B - TERRÄNGPROV .1 Svenska Ridsportförbundets riktlinjer Utöver det som står i ilaga gäller innevarande års upplaga av Svenska Ridsportförbundets riktlinjer för att bygga terrängbanor, som mer detaljerat anger kraven

Läs mer

Hinderbilaga teknik och speed Working Equitation

Hinderbilaga teknik och speed Working Equitation Hinderbilaga teknik och speed Working Equitation 1. Tunna/Två tunnor 2. Tre tunnor 3. Träbro 4. Enkelslalom 5. Parallellslalom 6. Fålla 7. Lydnadshinder 8. Grind 9. Flytta mugg 10. Klocka i korridor 11.

Läs mer

Protokoll - styrelsemöte Stockholms Skidförbund

Protokoll - styrelsemöte Stockholms Skidförbund Prtkll - styrelsemöte Stckhlms Skidförbund Datum: 16 maj 2017 Tid: Kl. 18-22 Plats: RSM, Västmannagatan 4, 4tr Närvarande: Björn Lidman, Karl Anderssn, Luise Crnebrg, Paula Lembke, Rikard Schwalbe, Tm

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Anders Edfeldt, Fotbollskondition

Anders Edfeldt, Fotbollskondition Ftbllsknditin En ftbllsspelare arbetar under en lång tidsperid med varierande intensitet Den mesta tiden arbetar han/hn med låg intensitet, men ungefär en tindel av tiden är spelaren uppe i en puls högre

Läs mer

TÄVLINGSREGLEMENTE FÖR UNGHÄSTCHAMPIONAT OCH FJORD-SM FÖR JUNIORER

TÄVLINGSREGLEMENTE FÖR UNGHÄSTCHAMPIONAT OCH FJORD-SM FÖR JUNIORER TÄVLINGSREGLEMENTE FÖR UNGHÄSTCHAMPIONAT OCH FJORD-SM FÖR JUNIORER SVENSKA SVENSKA FJORDHÄSTFÖRENINGEN Detta tävlingsreglemente ägs av Svenska Fjordhästföreningen (SFF). Det är SFF:s styrelse som äger

Läs mer

Programmering Åk Blockly Games

Programmering Åk Blockly Games Prgrammering Åk 7-9 -Blckly Games Innehåll Blckprgrammering s4 Blckly Games.. s5 Pussel.. s7 Labyrint.... s8 Fågel... s9 Sköldpadda. s10 Film s11 Dammhandledare.. s12 Damm.... s13 2 Lärarhandledning till

Läs mer

Jan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr...

Jan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr... Sida 1 av 7 Jan Brink: Hur blir man bäst? På ovanstående tema höll Jan Brink sin uppskattade clinic i Scandinavium. Han ställde sig frågan vad som krävs för att nå toppen? Och om det räcker med talang

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Riktlinjer för FEI:s kürprogram

Riktlinjer för FEI:s kürprogram Riktlinjer för FEI:s kürprogram Ponny-kür 1. Skrittpiruett som består av mer än 180 o. Slutbetyg för skrittpiruett blir 0 (oavsett om någon/några andra korrekt utförda skrittpiruetter visas). 2. Om skritt

Läs mer

Handbok för A, B & C tränare!

Handbok för A, B & C tränare! Handbok för A, B & C tränare! Samt anvisningar för tränarutbildning Utgåva 5 Handbok för tränare! Tränarutbildningens bakgrund Tränarutbildningen startade 1991, bakgrunden till bildandet var då att de

Läs mer

Tävlingsdatabasen (TDB)

Tävlingsdatabasen (TDB) Tävlingsdatabasen (TDB) Anvisningar för distrikt ch klubbar sm arbetar med tävlingsdatabasen (TDB) Prpsitinen Viktiga datum ch tidpunkter är när tävlingen öppnas för internetanmälan, när ev. efteranmälning

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer