Banhoppning med stilbedömning

Transkript

1 2012 Banhppning med stilbedömning Linda Algtssn Uppsats för B-tränarutbildning

2 Innehållsförteckning 1. Intrduktin 3 Prblemmrådesbeskrivning Syfte med arbetet Frågeställning 2. Material ch metder 4 3. Resultat 5 Banhppning med stilbedömning Grundtanke Begrepp Hästens utbildningskala Hpphästprv 6 Syfte ch mål Ridbarhet Galppförmåga Hppförmåga 7 Stilhppning 8 Syfte ch mål Anridning Inverkan Sits 9 Hppbanans lika typhinder prövar lika egenskaper 10 hs hästen Hppbanan prövar lika egenskaper hs ryttaren Regler ch genmförande av banhppning med stilbedömning 11 Förslag till kvalifikatin 12 Breeders Trphy/unghästchampinat 4. Diskussin 13 Bilaga Hpphästprv prtkll 14 Stilhppning prtkll 15 2

3 1. Intrduktin Prblemmrådesbeskrivning För att få en stark tppsprt måste man bygga nggrant från grunden. Utvecklingen de senaste åren har tyvärr blivit så att grundridningen har över lag försämrats ch det är tydligt att kunskapen för markarbete har stra brister. Det är alltför många unga talangfulla hpphästar sm går till spill på grund av en felaktig ch dålig grundutbildning. Det är viktigt för hästens hållbarhet den får en allsidig träning. Det är ett strt prblem att ekipage startar i högre klasser än vad man är mgen för. När bredden (grunden) har för dålig kvalitet, blir tppen smal ch bräcklig. Syftet med arbetet Är att intrducera stilhppning i Sverige, för att höja kvaliteten på träning ch grundutbildning, av unga hästar ch unga ryttare. Stilhppning kan i det långa tidsperspektivet sett öka intresset för bra grundridning, få fram en större bredd ch därmed fler knkurrenskraftiga ekipage till stra mästerskap. Stilhppning kan hjälpa till att stämma av att utbildningen är på rätt väg. Den kan vara en hjälp till att tidigt selektera hästar lämpliga för hppning ch vara en mtivering för uppfödarna. Arbetet kan ses sm ett verktyg ch hjälp till hpptränaren för att höja kvaliteten på sina träningar. Frågeställning Hur kan jag sm ryttare stämma av att min utbildning av unghästen är på rätt väg? Hur kan man påverka ryttarens medvetenhet av vikten av nggrannhet ch precisin i grundridningen ch markarbetet? Hur kan jag sm ryttare stämma av att min sits ch inverkan är bra? Hur kan jag sm tränare stämma av att utbildningen är på rätt väg? Vad kan jag sm tränare göra för att höja kvaliteten på min träning av unga hästar ch unga ryttare? 3

4 2. Material ch metder 2006 flyttade jag till Tyskland för att träna ch tävla. Där fick jag möjligheten att för första gången tävla i springpferde ch stilspringen, hppning med stilbedömning. Detta var för mig en helt ny tävlingsfrm ch jag tyckte det var fantastiskt rligt. Det var ytterligare ett sätt att höja nivån på min grundridning ch hppträning. För mig var varje start, när jag fick betyg över 8.0, ett kvitt på att min träning höll hög kvalitet ch jag kunde stämma av att utbildningen för hästarna var på rätt väg. Jag tävlade ckså i stilbedömd terrängridning med samma bedömningsgrunder sm i banhppningen. När jag sedan 2009 flyttade tillbaka till Sverige saknade jag stilbedömningen, speciellt i unghästklasserna ch började fundera på hur det skulle vara möjligt att införa det här. I januari 2011 kntaktade jag Martin Plewa på Westfählische Reit- und Fahrschule, sm är ansvarig för all dmarutbildning inm ridsprten i Tyskland. Han skräddarsydde en kmprimerad dmarutbildning, där jag var en av fyra entusiaster sm åkte till Münster i slutet av maj. Det var mycket lärrika dagar ch vi bestämde ss för att jbba fram ett kncept för stilfälttävlan sm skulle gå att genmföra hemma i Sverige. Under hösten har jag varit med ch jbbat fram ett förslag till den nya tävlingsfrmen sm kallas för terrängprv med stilbedömning. Vi har under hösten utbildat dmare från vår tränarkår. Det material sm jag har haft att tillgå är till största delen egna erfarenheter, anteckningar från dmarutbildningen i Tyskland, Tyska förbundet (FN)s regelbk LPO 2008 ch Svenska Ridsprtförbundets Ridhandbken. 4

5 Banhppning med stilbedömning Grundtanke Stilhppning är tänkt att vara ett hjälpmedel till att utbilda unga hästar ch ryttare, för att på ett tidigt stadium kunna stämma av att man är på rätt väg i sin utbildning. Genm att pängbedöma rittens genmförande, kan således stilhppning vara en kntrll av utbildningsskalan ch ge väsentligt bättre förutsättningar för framtida framgångar inm hppsprten. Nedanstående förslag bygger i huvudsak på det tyska systemet med några anpassningar till Sverige, genmarbetat från bedömning, prtkll ch förslag till kvalifikatin. För att få ptimal utbildning är det viktigt att skilja på unghäst- ch ryttarutbildning, därför är stilbedömningen indelat i två huvudgrupper. Begrepp Hpphästprv Stilhppning Bedömning av hästen i ålder 4-6 år. Bedömning av ryttaren där hästens ålder är 7 år ch äldre. En unghäst hör ihp med en erfaren ryttare Ridhandbken 1 Hästens utbildningsskala 5

6 Hpphästprv - Här bedöms endast hästen i ålder 4-6år. Syfte ch mål Förbättra utbildningen ch träningen av unga hpphästar Ge den unga hpphästen chans att stärkas ch tränas för hållbarhet, genm bättre grundridning ch markarbete, eftersträva förtrende ch lösgjrdhet, Selektin av unga hästar lämpliga för hppsprten Marknadsföring av unga svenskuppfödda hpphästar Uppmuntran till uppfödare Den unga hpphästen skall utbildningsmässigt vara på rätt väg ch kunna ta sig an banan på ett harmnisk ch rytmisk vis. Banan skall kunna ridas i en rytmisk anpassad galpp, med framåtbjudning ch lätt stöd i handen, såväl på galppsträckrna sm i anridningen mt hinder. För att göra stilbedömningen lättförståelig ch enkel, är det tre bedömningsgrupper sm tillsammans ingår i ett slutbetyg. (se bilaga Prtkll hpphästprv) Ridbarhet Är Enligt Utbildningsskalan (se bild) Att vara på hjälperna (acceptans av framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper) Genm: - bibehållen bjudning - bibehållen balans - bibehållen rytm - vara lösgjrd (psykisk ch fysisk avspänd) - Kntrll över varje galppsprång - Att kunna följa den tänkta idealiska vägen/linjen/spåret - Att hålla nsen framme ch örnen spetsade - Tydlig självbärighet i jämvikt - Vara rakriktad OBS! var uppmärksam på att hästen bjuder ärligt fram till bettet! Galppförmåga En gd kvalitet på galppen har egenskaper sm Med bjudning skall den vara vägvinnande, lätt, spänstig ch rytmisk Effektiv mtrik med ett brett register till att krta ch länga sprången Har en tydlig egenbalans (självbärighet) Med en känsla av att vara i uppförsbacke Har en snabb acceleratinsförmåga med tryck bakifrån 6

7 Hppförmåga En bra hppförmåga med gd kvalitet inför hindret, i språnget ch i landning kännetecknas av framåtbjudning ch självförtrende Balans, användandet av halsen Bascule, användandet av ryggen Spänst ch avstamp i avsprånget Uppmärksamhet ch överblick Försiktighet ch md Reaktinssnabbhet Rörlighet ch elasticitet Säker hppning med gd taxering ch krdinerad benteknik Scp, bedöms ha str kapacitet Balanserad säker landning Hinderklkhet De tre kmpnenterna ridbarhet, galppförmåga ch hppförmåga ingår i ett gemensamt slutbetyg. 7

8 Stilhppning- Här bedöms endast ryttaren där hästens ålder är 7 år ch äldre Syfte ch mål Att få ryttarna att stå i rätt psitin i lätt sits Få en förståelse för hppning Uppmana till hppträning Utbilda ryttarna i grundridning Uppmana ryttarna till nggrannhet ch precisin Lära ryttarna att rida i rätt temp Kunna inverka i lätt sits Kunna rida banan i rytm, flyt ch balans Här bedöms endast ryttaren sm ska kunna visa upp en ridning med flyt i harmni, balans ch rytm med hästen. Stilhppning kan hjälpa ryttaren att stämma av att på rätt väg i sin utbildning. Det är tre bedömningsgrupper sm ingår i stilhppning. (se bilaga Prtkll Stilhppning) Anridning En bra anridning kännetecknas bl. a. av: Planering i anridningen på hinder Rätt anpassat temp för de lika hindertyper ch lika markförhållanden av banan Ridning i balans ch jämvikt vid vändningar, svängar ch kurvr Känsla av avståndsbedömning Känsla för att anpassa galppen inför lika distanser till ch mellan hinder Krrekta vägar Inverkan Inverkan är kmmunikatinen mellan häst ch ryttare ch kännetecknas av: Fungerande framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper Förmågan att rida i rytm, balans ch harmni Ryttarens påverkan att ha hästen framför skänkeln Kntrll ch påverkan av temp Förmågan att bibehålla rytmen i tempväxlingar, speciellt viktigt direkt före ch efter hinder Inverkan ska vara diskret men effektiv! En förfinad inverkan sker med nästan synliga hjälper ch inger en känsla av tankeöverföring mellan häst ch ryttare Leder till en harmnisk ritt 8

9 Sits (lätt sits) Psitinen i sadeln över hästen kännetecknas av: Balans Lösgjrdhet (psykisk ch fysisk avspändhet) Förmåga att vara ett med hästens rörelse ch anpassad efter situatinen Den lätta sitsen är en ständig finmtrisk rörelse med hästen, där ryttarens tyngdpunkt är centrerad över hästens tyngdpunkt i alla situatiner Följsamhet sm tillåter hästen att jbba genm ryggen i alla mment Den lätta sitsen har flexibel bålstabilitet, ch med viss samling kunna rida hästen i uppförsbacke Med tydligt förkrtade stigläder ch med underskänkel-ft under tyngdpunkten vid sadelgjrden, ha balansen i stigbyglarna ch sätet nära sadeln Stadig hand med anpassad tygellängd, där underarmslinjen-tygel ska vara rak Att ha en bra egenbalans, d v s m man tänker brt hästen ch ställer ryttaren på marken, frtfarande kunna stå i balans Att kunna rida i avspänning ch anspänning med bibehållen balans Också en djupare sits nära sadeln är en lätt sits En balanserad sits är en säker sits! Vägledning för en lösgjrd sits Avspänd huvudhållning, blicken framåt Lösgjrdhet i axel/skulderparti Rak men flexibel överkrpp Rörlighet i höft Rörlighet i armbågen Rörlighet i handled Smidig knäled Fjädrande ftled Bedömningshjälp av den lätta sitsen Stiglädren gentemt grundsitsen är krtare, med ett stadigt tramp i stigbygeln, ha sätet nära sadeln men inte i sadeln. För att den lätta sitsen ska vara balanserad ch flexibel ch kunna ge rätt signaler till hästen är det viktigt att: ftleden är elastisk, knäleden är vinklad ch smidig, höften är rörlig, överkrppen stadig, någt framför ldplanet ch hålla huvudet buret med blicken framåt. 9

10 Lätt sits är inte: Sittande i sadeln, trts krta läder stlsits Stående med raka knän ch framåtlutad överkrpp över hästens hals Kapplöpningssits Hppbanans lika typhinder prövar lika egenskaper hs hästen Förtrende, md Ex. vattenmatta, gravar, xrar, trippelbarr ch ärlighet ch ptiska titt hinder Ridbarhet ch lydnad ex. böjda linjer, krta ch långa distanser mellan hinder Rytm ch balans ex. upp- ch nerhpp, jämnheter ch skiftningar i underlaget, kmbinatiner Reaktinssnabbhet, krdinatinsförmåga ch hinderklkhet Galppförmåga ex. kmbinatiner Hppbanan prövar lika egenskaper hs ryttaren Balans (jämvikt) ex. kmbinatin Inverkan Tempkntrll, krrekta vägar, rida hästen i balans Rytmkänsla Hela banan i samma rytm Kntakt ch förmåga att känna av hästen Finmtriska hjälper, rida hästen framför skänkeln 10

11 Regler ch genmförande av hppning med stilbedömning Grundläggande regler enligt TR för hppning avseende utrustning I hpphästprv tillåten betsling är rakt, två- eller tre delat tränsbett, ledat eller rak pelham med delta Hpphästprv ersätter avdelning B i klasser Stilhppning bör vara bedömningen i minst en klass/ meeting för H m ch för P m Banvisning till häst bör erbjudas ryttarna i första klassen i hpphästprv, före klassens start, där de även tillåts nsa på hindren En (men helst två dmare sm sitter tillsammans) ger ett betyg. Muntlig kmmentar samt päng meddelas direkt efter varje startandes målgång, speaker sm läser upp kmmentaren är att rekmmendera då det går att starta fler ekipage per timme Ett samlat betyg ges för hästen eller ryttaren. Skriftliga kmmentarer kan ges m dmaren vill Dmaren ger startsignal ch först då kan startlinjen passeras i galpp Vid avfallning ska sjukvårdspersnal ge klartecken innan nästa start för den ryttaren Dmaren ska avbryta ritt sm bedöms sm en säkerhetsrisk Betygsskala 1-10 används i speciellt prtkll för stlhppning ch hpphästprv. Pängavdrag: -överskridande av ptimaltid -0.1/sek. - rivning första lydnad andra lydnad på samma hinder andra lydnad på annat hinder tredje lydnad, fall av häst samt avfallning ger uteslutning 11

12 Förslag till kvalifikatin Kval semifinal till Breeders Trphy/ unghästchampinat 4-åringar 5-åringar 6-åringar på maximalt fem försök i 1.00 m klass uppnått: Alt 1: 2 gånger med 7.5 eller högre från hpphästprv 1.00 m Alt 2: 1 gång med 8.0 eller högre från hpphästprv 1.00 m Alt 1: 1 gång felfri ritt 1.20 m bed B samt 2 gånger med 7.5 eller högre från hpphästprv 1.20 m Alt 2: 2 gånger felfri ritt 1.20 m bed B samt 1 gång med 8.0 eller högre från hpphästprv 1.20 m Alt 1: 1 gång felfri ritt 1.30m samt 2 gånger med 7.5 eller högre från hpphästprv 1.30 m Alt 2: 2 gånger felfri ritt 1.30 samt 1 gång med 8.0 eller högre från hpphästprv 1.30 m Semifinal 4-åringar Avgörs i hpphästprv 1.00 m Alt 1: Alla med genmsnittbetyg 8.0 eller högre från två mgångar i semifinal, går till final (ex. ( )/2=8.0) Alt 2: 10 med högst betyg från varje semifinal går till final 5-åringar Avgörs i hpphästprv 1.20 m Alt 1: Alla med betyg 8.0 eller högre från semifinal går till final Alt 2: De 10 med högst betyg från mgång 1 ch de 10 med högst betyg från mgång 2 går till final 6-åringar Avgörs i hpphästprv 1.30 m Alt 1: Alla med betyg 8.0 eller högre från semifinal går till final Alt 2: De 10 med högsta betyg från mgång 1 ch de 10 med högst betyg från mgång 2 går till final Finalmgång 4-åringar 5-åringar 6-åringar Avgörs i hpphästprv Vinnare är den sm har högst genmsnittsbetyg av två mgångar. Ex ( )/2=8.4. Vid lika päng, vinner den sm är närmast maxtiden Avgörs i 1.25 bed A1:a. Avgörs i 1.35 bed A1:a 12

13 4.Diskussin Fördelarna med stilbedömd banhppning är många! Stilhppning kan vara en avstämning för ryttaren, hästen ch tränaren att utbildningen är på rätt väg. Ryttarna lär sig tidigt att nggrannhet, precisin, balans ch rytm är viktiga för kmmunikatinen med hästen. Den ridningen ligger till grund för all vidare framgång ch karriär inm ridsprten. Genm stilbedömningen kan man tidigt selektera lämpliga hästar för hppning ch mtivera uppfödarna att satsa på avel av hpphästar. Ryttaren kan läsa av i dmarprtkllet för stilhppning m det finns brister i sin sits ch inverkan på hästen. Tränaren kan använda sig av prtkllen sm ett verktyg för att höja kvaliteten på sin träning. Det är framför allt rligt att tävla i stilbedömd hppning! Det kan vara svårt att få ridklubbarna till att kmma igång i början med någnting nytt ch få tillräckligt många arrangörer, så att stilbedömda klasser kan ligga till grund för kvalifikatin till unghästchampinat ch till nästa klassnivå. I början kan det vara en brist på utbildade dmare, därför är viktigt att rdna flera tillfällen till dmarutbildning på lika platser i landet. 13

14 Hpphästprv nr Ryttare: Häst/Pnny: Ridbarhet Acceptera hjälperna, framåtdrivande, förhållande ch vändande hjälper med bibehållen balans. Hästen skall kunna ridas med stöd i handen med en anpassad ch rytmisk galpp längs den idealiska vägen Rakriktning, lösgjrdhet, kntrll av temp Tydlig självbärighet i jämvikt Hppförmåga Framåtbjudning med självförtrende Balans med användandet av hals ch rygg Rörlighet ch elasticitet. Bra krdinatin med en gd benteknik Balanserade språng med säker landning Säker hppning med gd taxering ch reaktinsförmåga Bedöms ha gd kapacitet Galppförmåga Framåtbjudning med effektiv mtrik Avspänd ch vägvinnande galpp sm är lätt, spänstig ch rytmisk Strt register, lätt för att länga ch krta galppsprången Acceleratinsförmåga med ett tryck bakifrån Balanserad med känsla av Uppförsbacke Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag -0,5 vid rivning, -0,5 första lydnad, -1,0 andra lydnad, -2,0 lydnad andra gången på samma hinder, fall ch lydnad tredje gången uteslutning. -0,1/s för överskriden maxtid. SLUTBETYG Dmare: Plats: Datum: 14

15 Stilhppning nr: Ryttare: Häst/Pnny: Anridning på hinder, temp ch vägar Anpassat temp med rytmisk anridning ch krrekta vägar Ridningen i jämvikt vid vändningar Känsla för distanser till hinder Sits ch psitin Säker ch stadig lätt sits i jämvikt ch balans, nära hästen Stadig underskänkel vid sadelgjrden med anpassad stigläderlängd med vikten i stigbyglarna Följsam sits i hästens rörelseriktning Stadig hand med anpassad ch varierad tygellängd Elastisk, rörlig ch lösgjrd sits Inverkan, kmmunikatin mellan häst ch ryttare Hjälper: Framåtdrivande, förhållande ch vändande Förmåga att rida i rytm ch balans med harmni Kntrll ch inverkan på tempt Ryttaren har hästen framför skänkeln Följsam ch lugn inverkan. Säker ridning. Betygsskala: 1-4 mindre bra, 5 gdkänd, 6 tillfredsställande, 7 bra, 8 mycket bra, 9 utmärkt, 10 föredömligt GRUND BETYG Avdrag -0,5 rivning, -0,5 första lydnad, -1,0 andra lydnad, -2,0 lydnad andra gången på samma hinder, fall ch lydnad tredje gången uteslutning, -0,1/s för överskriden maxtid SLUTBETYG Dmare Plats: Datum: 15