Protokoll. Styrgruppsmöte 18 april 2011 Länsstyrelsen Göteborg april 2011

Transkript

1 18 april 2011 Protokoll Styrgruppsmöte 18 april 2011 Länsstyrelsen Göteborg Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen, ordförande Martin Gustafsson, Uddevalla Susanne Norberg, Svenljunga Övriga deltagande Lasse Lind, projektledare Cecilia Lunder, projektledare 1. Fastställande av dagordning och utseende av justeringsman Med kallelsen utsänd dagordning fastställs. Susanne Norberg utses att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Verksamhetsplan för 2012, samt frågan om livsmedelstillsyn i MVG Enkät har genomförts om MVGs verksamhetsplan 2012, den besvarades av 35 miljökontor och 3 av Länsstyrelsens branschgrupper. Enkäten omfattade projektförslag samt frågor om vad som ska prioriteras i arbetet med att uppdatera äldre handledningar. I enkäten ställdes också en fråga om MVGs verksamhetsområde bör utökas till att omfatta livsmedelstillsyn. Arbetsgruppens förslag Enkätresultatet samt arbetsgruppens bedömningar av detta har redovisats till styrgruppen via mejl och grupparbetsplatsen, samt föredrogs på mötet av Lasse. Arbetsgruppen föreslår att följande projekt tas med i verksamhetsplan 2012: Fortsätter från 2011 Vattenförvaltning och tillsyn enligt MB Buller Nya med ledning av enkätresultat Biltvätt på gatan Skrotbilar och annan nedskräpning Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Olyckor och utsläpp 1 (4)

2 Bedömts sedan tidigare som givet att ta med Vedeldning Nationella tillsynskampanjer, genomförandet i Västra Götaland Naturvårsverket: Gränsöverskridande avfallstransporter, uppströms-tillsyn Kemikalieinspektionen: Reach-tillsyn Socialstyrelen: Piercing och tatuering Jordbruksverket: Effektivare miljötillsyn i jordbruket Aktualitetsgranskningen. Prioriteringarna i aktualitetsgranskningen, d.v.s. uppdatering av äldre handledningar, kan göras med ledning av enkätresultatet. En del av dessa uppdateringar beräknas kunna bli klara redan i år. Livsmedelstillsyn Arbetsgruppen tog inte ställning i frågan om livsmedelstillsyn ska tas med i MVG. Enkätresultatet visade på delade meningar, även om de som vill att MVG också ska omfatta livsmedelstillsyn är något fler än de som inte vill det. Dessutom finns ett initiativ från Livsmedelsverket och några större kommuner till något som kallas Livstillsyn Sverige. Diskussion och beslut Verksamhetsplan 2012 Styrgruppen diskuterar arbetsgruppens förslag och bedömer att det ger en bra balans mellan små och stora projekt. Styrgruppen ger arbetsgruppen i uppdrag att till nästa styrgruppsmöte redovisa ett förslag till verksamhetsplan utgående från att ovan nämnda projekt ska kunna tas med, och som också beaktar önskemålen om prioriteringar i aktualitetsgranskningen. Livsmedelstillsyn i MVG Med hänsyn till det splittrade enkätresultatet samt osäkerhet om vad som händer nationellt bedömer styrgruppen att frågan om att ta med livsmedelstillsyn i MVG inte bör utredas närmare just nu. Den bör däremot tas med i diskussionerna inför ny projektperiod efter den innevarande ( ). 3. Kontaktpersonsträffen i januari Cecilia redovisar de önskemål och förslag om MVGs arbete som framkom på kontaktpersonsträffen i januari. I korthet följande: Säkrad finansiering Längre planeringstider för MVG framåt (flerårs-vp) Utveckla fältassistenter Testa normerande inspektioner Mindre omfattande projekt bör också finnas lättare för mindre kommuner att vara med 2 (4)

3 Positivt med mer utbildningar och kompetensutveckling Påverka lagstiftarna, förbättra lagar som inte fungerar Strukturerade samsynsträffar om specifika frågor Aktualitetsgranskning (viktig, mer, projektgrupp som arbetar med uppdatering av material) Återanvända projekt (tillsynskampanj, utbildning, nya inspektörer som inte varit med tidigare) Miljömål vid tillsynen (tydligare, t.ex. koppling till temaår för miljömål, konkret hur man kan nå mål samverkan ger stort genomslag) En del av detta har redan börjat beaktas, exempelvis värd-gäst i jordbrukstillsynen som en variant på fältassistenter, medan annat kan behöva utredas och planeras närmare. Diskussion och beslut Styrgruppen anser att i princip samtliga förslag är värda att beakta i MVGs fortsatta arbete. Två frågor diskuterades särskilt: Påverka lagstiftarna, förbättra lagar som inte fungerar: Bra att föreslå ändringar när det behövs för en fungerande tillsyn. De som arbetar med reglerna centralt, exempelvis på departement, har ofta inte kännedom om hur de fungerar i praktisk tillämpning och är nog ofta lyhörda för förslag. Förslag kan komma från länsstyrelse, kommuner eller från MVG när det gäller frågor med anknytning till MVGs projekt. TVL-portalen bör vara ett bra forum för att initiera förslag om regeländringar. Normerande inspektioner: Frågan avser kvalitetssäkrad och enhetlig tillsyn, som förutom normerande inspektioner också kan omfatta andra inslag/kriterier såsom helhetssyn, uppföljning, grundläggande checklistor med mera. Styrgruppen uppdrar åt arbetsgruppen att utreda hur MVGs arbete ska kunna ge en mer kvalitetssäkrad tillsyn. 4. Tydligare och bättre regler för små avlopp Projektgrupp avlopp har tagit fram ett förslag till brev med förslag om tydligare och bättre regler för små avlopp. Ett koncept har arbetats fram i början av året och på projektgruppens möte 15 april bestämdes om ett slutligt förslag. Brevet bör ställas till miljödepartementet och med kopia till den nya havs- och vattenmiljömyndigheten. Lasse delar ut och redovisar brevförslaget. Diskussion Styrgruppen ställer sig helt bakom det som framförs i projektgruppens förslag till brev. Det bör dock göras mer handlingsinriktat genom ett tillägg om att departementet föreslås ge den nya havs- och vattenmiljömyndigheten i uppdrag att utreda det som föreslås i brevet. Det bör också göras ett tillägg om att MVG kan medverka med granskningar och synpunkter. Det är önskvärt att övriga miljösamverkan får kännedom om brevet och ges möjlighet att ansluta sig till det, eller att göra motsvarande egna framställningar. De bör ges tre veckor att fundera på detta innan brevet går iväg. 3 (4)

4 Beslut Styrgruppen beslutar att ställa sig bakom brevet, med ovannämnda tillägg. Brevet får då den lydelse som framgår av bilaga till detta protokoll. Övriga miljösamverkan ges möjlighet att ansluta sig till brevet innan det skickas till miljödepartementet. 5. Kompetensutvecklingsprojektet Cecilia informerar om läget: Ansökan till Europeiska Socialfonden (ESF) om stöd med 14 Mkr till ett kompetensutvecklingsprojekt för miljötjänstemän på kommuner och länsstyrelser i Halland och Västra Götaland lämnades in 3 mars. Därefter har kompletteringar gjorts vid två tillfällen efter begäran från ESF. Måndag 2 maj har dessutom ESF bjudit in till en genomgång och diskussion om ansökan. Cecilia, Ulrika samt någon från Länsstyrelsens stab kommer att delta. Ett första beslutssteg är sedan en så kallad laglighetsbedömning som görs av ESF-rådet 13 maj. Klarar vår ansökan det steget ska Strukturfondspartnerskapet fatta beslut den 9 juni, och därefter vet vi alltså om projektet kan bli av. 6. Presentationer av verksamhetsberättelse 2010 och allmänt om MVG Projektledarna har sammanställt två presentationer avsedda för information om MVGs verksamhet. De kan t.ex. användas av miljökontoren för att informera nämndpolitiker. Den ena presentationen är en allmän presentation av MVG, den andra avser verksamheten 2010 och är alltså en sammanfattning av verksamhetsberättelsen. De båda presentationerna visades för styrgruppen. Ulrika Samuelsson ordförande Susanne Norberg justerande Lasse Lind sekreterare Bilaga Brev enligt punkt 4 i protokollet på följande sidor 4 (4)

5 xx maj 2011 Till Miljödepartementet För kännedom: Tillträdande GD för Havs- och vattenmiljömyndigheten Tydligare och bättre regler om små avlopp Styrgruppen för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) föreslår Miljödepartementet att ge ett regeringsuppdrag till den nya Havs- och vattenmiljömyndigheten att utreda de förslag som här framförs och som tagits fram av MVGs projektgrupp avlopp. MVG kan om så önskas bistå med granskningar och synpunkter under arbetets gång. Vad vi vill Vi föreslår en översyn av regleringen av små avlopp med målsättningen att få tydligare och mer bindande regler, inte som nu i huvudsak bara råd och vägledning. I detta brev ger vi förslag och exempel på vad som kan regleras bättre och hur. Vi gör det utan anspråk på att ha fått med alla frågor eller detaljer i hur regleringen skulle kunna ske. Bakgrund och motiv Små avlopp är alltid en stor arbetsuppgift på snart sagt alla miljökontor i landet. Även om man av någon anledning skulle prioritera ner denna arbetsuppgift blir det ofrånkomligen ett stort antal ärenden som måste handläggas varje år. Regelverket om små avlopp är otydligt och ger utrymme för mycket bedömningar som måste göras om och om igen av kommunernas miljökontor. Bland annat förekommer stor osäkerhet om vad olika slags anläggningar presterar och vilka krav som kan ställas både vid nyanläggning och vid förbättring av befintliga avlopp. Nuvarande EU-standard för provning av prefabricerade små avloppsanläggningar upplevs inte som tillförlitlig då det finns så många osäkra faktorer/variabler (se finska undersökningen). En typprovning för inklassning i olika utsläppsnivåer (i Sverige lämpligen hög respektive normal nivå för miljö- respektive hälsoskydd) kan vara ett tydligt hjälpmedel (jfr Danmark). Miljöpåverkan (ytvatten och grundvatten inklusive dricksvatten) från små avlopp kan vara betydelsefull både lokalt och i en större skala, exempelvis påverkan på havsmiljön. Detta har lyfts fram från centralt håll i många sammanhang på senare år, ett exempel är Naturvårdsverkets projekt Små avlopp ingen skitsak. Det nya stöd som tillkommit genom allmänna råd och handbok från Naturvårdsverket samt satsningen på Kunskapscentrum små avlopp är bra ansatser, men långt ifrån tillräckliga. Det går att gå betydligt längre och låta mycket av frågorna om de små avloppen regleras av tydliga föreskrifter och bindande normer. Därmed skulle 1 (3)

6 miljöinspektörerna avlastas en rad bedömningar och faktasökande, och handläggningen av bland annat tillståndsärenden skulle förenklas samt skulle man få en mer likartad hantering/bedömning i landet (jfr nordiska grannländerna). Då kan resurser frigöras till det som bör vara den viktigaste uppgiften i arbetet med små avlopp, nämligen att upptäcka och få åtgärdade de avlopp som innebär de största riskerna för hälsan och miljön. Genom de åtgärdsplaner som vattenmyndigheterna tagit fram finns nu underlaget för var dessa insatser i första hand bör sättas in. Kretsloppsanpassning med urinseparering eller andra system för återföring av växtnäring skulle också stärkas om kraven för olika system kunde slås fast tydligare. Det kommer säkert nya system som inte kan förutses och därför inte kan regleras nu, men det ska inte utesluta att det som nu kan regleras blir reglerat. Förslag och exempel på en bättre reglering $ Inför en föreskrift om små avlopp $ Behåll gärna de allmänna rådens inriktning på funktionskrav, det är en sund princip. Men överför dem till en bindande föreskrift. Ange i samma föreskrift hur vissa vanliga typer av anläggningar ska utformas och dimensioneras för att de direkt ska anses uppfylla funktionskraven. Exempelvis anläggning med slamavskiljare och infiltration eller markbädd (jfr Norge). $ Inför obligatoriskt typgodkännande eller motsvarande system för att klassa avloppsanläggningar (modeller, fabrikat) avseende deras prestanda i förhållande till funktionskraven. I föreskriften ska då anges att för alla andra anläggningar än de som direkt specificerats i föreskriften, så får endast sådana anläggningar användas som typgodkänts för det funktionskrav som ska gälla på platsen. $ Ta i föreskriften också in vad som ska gälla för hantering av urin från separerande system, exempelvis volymer på tankar och lagringstid innan spridning. $ Ställ även kompetenskrav på dem som ska anlägga avloppsanläggningar genom obligatorisk utbildning och certifiering eller motsvarande system. $ Krav på projektör behövs också. Det vill säga den som planerar/undersöker förutsättningarna för avlopp ska ha viss kompetens så att vi kommer från dagens situation där miljöinspektörerna får göra en del av detta (jfr Norge). $ Föreskriften bör också ha krav på kontroll och skötsel av anläggningar. För mer komplexa anläggningar (vad det är får preciseras i föreskriften) bör föreskrivas att de regelbundet (visst tidsintervall) ska kontrolleras och underhållas av personal med särskild kompetens. $ Försök i föreskriften också precisera skälighetsregeln avseende vilka krav som kan ställas på förbättring av befintliga anläggningar eller ge annan lämplig vägledning i denna fråga. $ Det behövs också tydligare ställningstaganden om hur långt kravet på resurshushållning och återföring av fosfor till produktiv mark från de små avloppen ska drivas. Om detta ska prioriteras måste det återspeglas i föreskriften och kommer att få betydelse för vilka tekniklösningar som är möjliga, och kan exempelvis medföra att kraven på BDT-avlopp måste sänkas i förhållande till vad som nu är brukligt. $ Tag gärna även initiativ till att få bort den förvirrande ordningen med krav på anmälan-tillstånd-anmälan-tillstånd i avloppshierarkin 2 (3)

7 För Miljösamverkan Västra Götalands styrgupp Ulrika Samuelsson ordförande Miljöskyddsdirektör Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län VÄNERSBORG ulrika.samuelsson@lansstyrelsen.se 3 (3)