KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2013/2014. Catrine Norrby

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2013/2014 Catrine Norrby 1

2 Sammanfattning: Baggebygårds förskola har ett gott rykte och det är en förskola som är attraktiv att söka till. Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt där de lyssnar på och bemöter barnen på ett mycket professionellt sätt. Pedagogerna trivs på förskolan och framhåller det öppna klimat som råder. Miljön för barnen är trygg, tillåtande och föräldrasamarbetet är mycket gott. Vi inspireras av Reggio Emilias filosofi när det gäller barns inflytande och delaktighet i sitt lärande. Vår pedagogista har haft i uppdrag att tillsammans med förskolechef och pedagoger utveckla verksamheten. Pedagogerna är mycket engagerade av att utveckla verksamheten utifrån läroplansmålen och förskolans utvecklingsmål, våra s.k. pedagogiska ställningstaganden då vi på pedagogiska grunder formulerar vad, hur och varför vi planerar och sätter mål till kommande läsår. Detta utgör grunden till förskolans arbetsplan. Året har präglats av att det inträffade en incident på förskolan i höstas. Det har därför varit ett tufft år både för pedagoger och för förskolechef att hålla fokus på de uppsatta målen, men vi har lyckats bra. Verksamheten har fungerat och föräldrar och barn är nöjda.(se resultat från brukarundersökningen från Markör, sid 4). 2

3 Inledning: Baggeby gårds förskola ligger i ett lummigt skogsområde, helt ostört från vägar och biltrafik. Förskolan är öppen mellan kl Det finns 65 barn inskrivna och på förskolan arbetar 12 pedagoger, förskolechef och pedagogista. Förskolan inspireras av Reggio Emilias filosofi och har två avdelningar, Bubblan (1-3 år) och Virveln (3-6 år). Barnen lämnas utomhus då de lämnas till förskolan och vi använder oss mycket av den fina förskole gården och naturen runt omkring oss. Tillvägagångssätt: Kvalitétsrapporten har tagits fram utifrån förskolans mål o arbetsplan och läroplanen, avdelningarnas verksamhetsuppföljningar, föräldrarnas synpunkter i brukarundersökning. Vid årets kvalitetsuppföljning som Kvalité utveckling och forskning ansvarar för fanns föräldrar representerade med ett gott resultat där de uttryckte sin nöjsamhet. Utvärdering och åtgärder enligt föregående års kvalitetsrapport: En ny förskolechef började i augusti Det har varit ett intensivt och innehållsrikt år. Många av pedagogerna på förskolan har genomgått PIM utbildning som har gett resultat i arbetet med barnen genom att pedagogerna har arbetat med programmet Photo Story och gjort filmer och sagor. Vi har arbetet med förskolans arbetsplan, introducerat BRUK i liten skala, och arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Utifrån förskolans arbetsplan: Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Det systematiska kvalitetsarbetet sker genom uppföljningar och utvärderingar, en ständigt pågående process. Tiden till reflektion på förskolan, såväl enskild som i arbetslaget på veckoreflektionen upplevs för liten. Dokumentationer ska hinna förberedas och följas upp på 1,5 timmes reflektionstid/vecka. Pedagoger från Bodal, Baggebygård, Larsberg och Farkostens förskolor har träffats 6 gånger i nätverk under året där vi genom pedagogiska dokumentationer presenterat barns lärande i olika projekt för varandra. Enligt uppdrag från Kvalité, utveckling och forskning, KUF, ska vi mäta kvalitén genom BRUKs verktyg och det har vi introducerat. Vi kommer under hösten arbeta mer med BRUK. Förskollärarna är indelade i ansvarsområden efter läroplansmålen och kommer att ha extra ansvar för dessa områden på ledningsgruppsmöten samt på arbetsplatsmöten. 3

4 Markör: Kvalitetsarbetet mäts även genom samtal med och enkäter till föräldrar och i år har företaget Markör genomfört undersökningen. Baggebygårds förskola hade 73 %,(antal svar 45) svarsfrekvens i undersökningen. Förskolan ligger över medelvärde om man tittar på övriga förskolor i kommunen utom i fråga om Mitt barn serveras god och näringsrik mat på förskolan. Baggebygårds förskola ligger också över snittet när det gäller nöjd Kundindex. Förskolans resultat är 82, jämförelse med kommunens 78. Baggebygårds förskola ligger över snittet även när det gäller Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhet-hur nöjd är du då med den? Förskolans resultat är 8,5 i medelvärde mot förskolor i kommunen som har 8,2. Värdegrundsfrågor Alla på förskolan ska känna sig trygga, ha roligt och få uppleva det positiva med att leka/lära. Barnen bemöts med respekt, får lära sig ta ansvar och får utveckla sin självständighet. Pedagogerna på förskolan är mycket lyhörda och bemöter barnen med stor kompetens. Vi diskuterar ofta vad idet innebär att vara goda förebilder och att inta ett gott förhållningssätt. Vi har utvärderat och diskuterat vår plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt DO:s riktlinjer i olika forum. Alla pedagoger har haft i uppgift att vara delaktiga i utformningen av den nya planen genom att ha synpunkter på innehållet. Förskolechefen och pedagogistan har reviderat skrivit om planen och vi kommer att arbeta med planen på utvecklingsdagen i augusti för att förankra planen. Flertalet av pedagogerna har lyssnat på en föreläsning om likabehandling under hösten av Edna Eriksson. Den uppskattades och slutsatsen av föreläsningen är att inte döma och bedöma människor utan att veta något om dem. Flera av pedagogerna var på föreläsningen om Kan Batman vara rosa. Den var inte lika uppskattat och många blev besvikna. Tankar som väcktes var att man ska försöka tänka på hur man uttrycker sig. Se mer vad som händer i relationer mellan barnen. Det är viktigt att vi inom förskolan diskuterar förhållningssätt mot föräldrar/ barn/ arbetskamrater. 4

5 Året som gått Förskolans fokusområden Normer och värden -ur förskolans arbetsplan ) Alla på förskolan ska ha en förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situation samt vilja att hjälpa ha respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö 98/10) Virveln började läsåret med att alla barnen ritade varsitt självporträtt och pratade om hur man är en bra kompis. (Här är jag, hur är jag en bra kompis) Vi pratade också mycket om hur vi vill att andra ska vara gentemot oss. Detta är ett arbete som fortlöper under hela läsåret Vi pratar med barnen och försöker få dem att vända på situationen som har uppstått. T.ex. hur skulle du ha känt om någon sa så till/gjorde så mot dig? Vi lyfter fram barnen, ser det positiva hos alla barn. Vi har sett resultat att vårt arbete och det ger ringar på vattnet i verksamheten. Barnen hjälper varandra på ett mycket föredömligt sätt. Pedagogerna på förskolan har ett positivt bemötande som speglar av sig på barnen. Alla på förskolan ska Arbeta utifrån ett genusperspektiv med barnen Vi har lånat olika sagoböcker från biblioteket med ett genus perspektiv. Vi har tänkt mer på hur vi uttrycker oss. Något vi arbetar med varje dag är våra förväntningar på de olika könen. Förväntar vi oss att tjejerna städar mera? Att de ska vara lugnare? Accepterar vi att pojkar inte lyssnar lika bra? Vad förväntar vi vuxna oss? Vi försöker tänka på att säga Föräldrar istället för mamma och pappa då vi pratar i barngruppen Vi har ett varierat material, t.ex. utklädningskläder i alla skepnader Vi lyfter funderingar eller frågor som uppkommer om någon kollega uttrycker sig mindre bra. Vi kan ta kritik och ge kritik. Det spelar ingen roll om det är en kille/tjej som får uppdrag. Alla på förskolan ska: ha respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vi har blivit bättre på att sopsortera i vår restaurang och barnen har återkommande gått med skräpet till återvinningsstationen. Vi har pratat om vikten av att sopsortera. Vi har även deltagit i Håll Sverige Rents skräpplockardagar och lyft vikten av att hålla rent i naturen för människor och djur. På våra utflykter är vi noga med att alltid återställa naturen såsom vi fann den och bygger vi ngt så använder vi oss av nedfallna träd och pinnar. 5

6 Vi tittar och uppmärksammar barnen på vad som händer i naturen under de olika årstiderna. Vi återvinner material och använder oss av det i verksamheten som i verkstan och ateljén. Även föräldrarna tillsammans med barnen är med och tillför material. Vi märker en tydlig förändring i barnens agerande med vårt material när vi gick ifrån att använda ordet krajja till att istället sortera. Tidigare blev det så våldsamt när vi skulle städa undan och det blev lite av en sport att förstöra andras byggen men detta har in princip förvunnit sedan vi började använda ordet sortera. Arbeta med mångkulturalitet tillsammans med barn och föräldrar Vi lånar böcker från biblioteket Vi arbetar med ord som är bekanta för barnet Förskolan erbjuder varierande mat från köket. Vi ser barn som vill och kan Vi använder oss av det kompetenta barnet genom att lyfta allas starka sidor i gruppen och att man gärna kan ta hjälp av varandra om något känns svårt. Vi använder ordet fiffiga kompisar, där vi märker att barnen kan hjälpa varandra i olika situationer. En förutsättning för ett bra arbete är att vi delar in oss i smågrupper så pass ofta som vi gör. Analys av normer och värden: Vi kan bli bättre på att låna flera böcker på biblioteket. Vi kan samarbeta med biblioteket om olika förslag på böcker. Vi behöver diskutera hur vi kan förebygga konflikter i barngruppen på fler sätt än att vara en bra kompis. Vi behöver diskutera förhållningssätt, vad är rätt och fel att säga? Vi behöver se över förskolans utklädningskläder, har vi olika skepnader? Vi behöver skapa en checklista vad gällande uppdrag som barnen får vara delaktiga i Hur kan vi tillföra olika kulturer till vår förskola? Hur ser kartläggningen ut för förskolans kulturer? Hur är organisationen uppbyggd så att vi ser vad barnen vill och kan? Behöver strukturen ändras? 6

7 Utveckling och lärande ( ur förskolans arbetsplan ) Alla barn ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Vi har introducerat de olika miljöerna/rummen på förskolan. Detta är för att alla barn är medvetna om vad som finns att tillgå. Gruppärmarna vill vi ha som ett levande reflektions och dokumentations verktyg för oss och barnen men under året har detta fått stå tillbaka. Denna pärm kan byggas upp utifrån Lidingö Stads projektstruktur. Plus att vi måste fokusera mer på att utveckla och strukturera upp tiden till den pedagogiska dokumentationen. Organisationsstrukturen är viktig på förskolan och det känns som att den börjar sitta mer och mer. Vi vuxna och barnen är mer trygga med den och det visar sig i verksamheten och även hos föräldrarna. Bra med tydlighet vilken sida/miljö varje grupp ska vara på. Vi har lyft fram barnens processer mer i skapande verksamhet och blivit mer tillåtande och ser inte till slutresultatet lika mycket längre. Vi har stort fokus på att vara ute i naturen och utmana barnen och vi ser att barnen har lättare för att röra sig i blandad terräng samt gå längre promenader. Vi har även införskaffat promenad rep som gör det lättare för de minsta barnen att vara ute i vårt närområde på äventyr. Vi har arbetat mycket med sagor och dramatisering samt tillverkat rekvisita i miljöer såsom verkstan och ateljén som vi sen har använt oss av i musik och dramarummet. Det har även resulterat i två filmer som barnen själva har ritat bilder och skapat ljud samt berättat sagan. Sedan har barnen med hjälp av datorn skapat film som sedan har visats för kompisarna på avdelningen. Sång och musik (instrument/cd) är ett dagligt inslag. Spontana stunder samt under samlingen. Vi rör oss även till musiken. Gården och skogen utmanar barnens motorik (stenar/stockar/vattenpölar/kuperad terräng). Vi arbetar med Max/Nalle/bockarna bruse exempelvis. Vi har flanosagor/rekvisita/böcker. Barnen får själva agera. 7

8 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98/10 ) I ateljén där får barnen exempelvis utforska och experimentera med hjälp av färger och upptäcka vad som händer när olika färger blandas och hur man kan skapa nya nyanser av samma färg. Vi har experimenterat med vatten, is, salt, ånga och sett hur vatten beter sig i olika former. Vi har varit mycket lyhörda för barnens teorier genom att låta dem ställa hypoteser och därigenom utmana barnen vidare i sin tanke. NTA lådan om luft har använts under året och barnen har fått möta olika material och skapat teorier om hur luft kan användas. Vi är mycket utomhus och vi märker att barnen har ett stort intresse för småkryp som vi försöker bejaka och undersöka med hjälp av litteratur och luppar. USB mikroskåpet fungerar äntligen och kan börja användas mer tillsammans med barnen. På gårdsfixardagen som vi har på våren tillsammans med föräldrarna har barnen planterat blommor, rädisor, morötter och potatis. Vi lever i naturen på gården vilket gör det naturligt att prata med barnen om vad som händer i den samt uppmärksamma barnens frågor kring den och ta tillvara på det. Vi har gjort kojor, såväl inomhus som utomhus med barnen. Barnen har varit med och funderat över hur de kan få kojan att fungera. Alla barnen ska: Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Vi upplever att utbildningen av PIM(Praktisk it- och mediekompetens) ger oss en grund i det digitala arbetet med barnen och vi har redan sett resultat i detta genom att barnen har fått vara med och använda sig av den kunskapen i bild och filmskapande. Vi håller på att bygga upp ett arbetsrum för barnen med olika verktyg i sitt skapande kring sagor och berättande. I arbetsrummet kommer vi introducera och aktivt arbeta med datorer, lär plattor, kameror etc. Vi har under vårterminen köpt två lärplattor till förskolan samt en interaktiv projektor. Två av pedagogerna har gått utbildning för hur lärplattorna kan användas i verksamheten med barnen. Dessa två pedagoger har sedan utbildat resterande pedagoger i olika program och appar som kan användas. Lite arbete har påbörjats med barnen men detta kan utvecklas. Vi hoppas att vi kan få utbildning i höst på den hur vi kan arbeta med projektorn i verksamheten. 8

9 Vi erbjuder ute och innemiljöer med mötesplatser som är utmanande och stimulerar till lek, nyfikenhet, kreativitet och egna val Vi har organiserat oss så att varje ansvarsgrupp (blå, röd och gul) har varsina förmiddagar samt eftermiddagar i de olika miljöerna såsom gården, östra samt västra sidan inomhus Därigenom finns det alltid pedagoger som är ansvariga för sin grupp och gör bedömningar vilka miljöer som kan vara öppna Rumsansvariga är utsedda men det ansvaret har inte fullföljts av olika anledningar. Analys av utveckling och lärande: Vi behöver en struktur för hur vi kan få en tydligare rumsstatistik inom grupperna. Vi ska använda oss av öppna frågor som sitter i rummen för att kunna utveckla barnens funderingar. Vi ska fokusera på att skriva ner gemensamma förhållningssätt till miljöerna och materialet på förskolan så alla är införstådda med vad som gäller. Vi behöver diskutera hur vi ska få till mer kontinuitet i våra projekt och kunna ha möjlighet att vara i samma miljöer flera gånger per vecka Hur kan vi göra det? Mer projekttid hur? Vi ser ett lärande med NTA(Naturvetenskap och teknik för alla) lådorna, hur kan vi utveckla arbetet? Hur ska vi dokumentera arbetet? Ska vi använda oss av olika temaveckor, t.ex. luft, vatten, småkryp m.m. Hur ska vi arbeta med dessa, PIM kunskaperna i verksamheten och till barngrupperna? Arbeta vidare med att låta barnen fotografera, vad ser barnen, vad är viktigt för barnen, låta barnen vara delaktiga i hela processen. Barns inflytande ( ur förskolans arbetsplan ) Alla barn ska utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande (Lpfö 98/10 ) Vi har utvecklat en bra strategi för barnen för att tydliggöra de olika miljöerna som finns på förskolan samt ge barnen valmöjlighet att styra över sin egen verksamhet. Detta gör vi genom att ha välplanerade miljöer och använda oss av valtavlan under barnmöten för att ge barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Till en början styrde vi vuxna över vilka miljöer man kunde välja mellan men när alla barnen blev mer och mer trygga med miljöerna så har barnen kunnat göra val av miljöer som man sen kunde välja mellan. Tavlan delades upp i fyra delar och barnen satte sen upp sin bild med namn när man valde. Barnen får till stor del välja om de vill vara inne eller ute. Barnen samarbetar med att städa/sortera efter sin förmåga. De hjälper varandra att ta av sig ytterkläderna/dra ner blixtlåset, ta av skorna mm. 9

10 Vi har varit lyhörda för barnens intressen för vad de saknar i de olika miljöerna men vi känner dock av de negativa ekonomiska förutsättningar som är inom förskolan Analys av barns inflytande: Vi ska utveckla och fokusera på Lidingö Stads projektstruktur samt pedagogisk dokumentation inför kommande läsår. Hur kan vi arbeta med mer demokratiska principer på förskolan? Vad är demokrati på förskolan? Förskola och hem (ur förskolans arbetsplan) Att förskolan är tydlig gällande verksamhetens innehåll som ger en förutsättning för föräldrars möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Varje vecka skriver vi veckobrev där alla grupper är representerade med någon/några aktiviteter som hänt under veckan. Ambitionen är att alla barn ska vara synliga i veckobreven vid något tillfälle under året så inte samma barn är representerade varje gång Gruppärmarna ska utvecklas och användas mer i verksamheten med barnen som vi tidigare skrivit om, ett mål att utveckla inför nästa år, utifrån projektstrukturen. Föräldrasamtalen erbjuds under höstterminen och vi måste bli mer tydliga med vad de samtalen ska innehålla. Utvecklingssamtalen erbjuds under vårterminen och de dokumenten är under utveckling. Vi erbjuder föräldrarna ett föräldramöte per år. Förskolan erbjuder även Lucia, Gårdsfixardag och Gårdsfest. Föräldrarådet träffas två gånger per år och diskuterar övergripande frågor som berör förskolan. Vi bygger upp en god kontakt med föräldrar och barn under introduktionen vilket vi tycker är en förutsättning för ett bra samarbete. Vi bjuder in föräldrarna att vara med en dag i verksamheten, vilket många har gjort och det har varit uppskattat. Föräldrarna är även delaktiga på så sätt att de tillför remidamaterial. 10

11 Vi värnar om ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrar Vi har alla blivit bättre på att bemöta föräldrarna så missförstånd inte uppstår och att det är bättre att återkomma om man känner sig osäker. Analys av förskola och hem: Ta hjälp av projektstrukturen i arbetet när vi har våra samtal med föräldrarna. Använd en checklista över vilka som medverkar i veckobrevet (namn/datum) Vilka pärmar ska vi använda oss av? Färdigställa samtalsunderlagen för föräldrarna (se över det innan sommaren) Diskutera vilka samverkande träffar med föräldrarna vi har (föräldramöte/gårdsfixardagen/etc.) Vilka är hög uppslutning på/ mindre uppslutning på? Kan innehållet ändras? Föräldrarådsinbjudan/Protokollet skickas ut till samtliga föräldrar samtidigt som veckobrevet mejlas ut. Syftet är att alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i frågorna. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Nätverksgruppen förskola/skola hade inget uppföljningsmöte i höstas. Ingen utveckling i samarbetet har skett, alla pedagoger har fullt upp med de vardagliga uppgifterna så det är nästan svårt att komma ifrån. Rektor för Bodals skola och förskolechefer från Bodals/Baggebygård och Larsberg/Farkosten träffades och diskuterade samarbetet i våras. De pedagoger som är ansvariga för de blivande förskolebarnen och en pedagog från förskoleklass träffades och diskuterade överlämningssamtalen, skolbesöken och årshjulet i slutet av april. Skolbesöken är ett viktigt inslag och mycket uppskattat av barnen. Överskolningssamtal mellan förskolan och skolan var i början av juni, där föräldrar uppmandes att närvara. Analys av samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Det är viktigt att förskolan och skolan träffas och diskuterar övergången och uppföljning. Två möten per år ska planeras in, ett på hösten för uppföljning och ett på våren så planering av klasser och överföringssamtal kan ske. 11

12 Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas Reflektioner och annan tid har gått åt till mycket diskussioner kring incidenten som var i höstas. Vi gör dokumentationer och observationer och använder oss av olika mallar/protokoll Vi fotograferar och filmar, tittar på dokumentationer och i digitala fotoramen tillsammans med barnen. På reflektionstiden reflekterar vi kring pedagogiska dokumentationer och analyserar dessa. Vi har en förståelse för att själva processen i arbetet är viktigare än slutresultatet för barnen. Barnen måste få den tid de behöver i sin utveckling. Vi utgår ifrån vår arbetsplan då vi planerar och reflekterar. Analys av förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas Vi behöver se över struktur och organisationen kring hur vi systematiskt kan följa upp och utvärdera tillsammans med barnen. Kan vi utveckla arbetet med lärplattorna så att barnen kan vara med och reflektera? 12

13 Året som kommer: Förskolan kommer att koppla till nedanstående mål i Lpfö: Normer och värden Alla på förskolan ska ha förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Förskollärarna kommer att ansvara för att förskolan fördjupar sig inom de olika områdena. Vi kommer att arbeta med förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, på utvecklingsdagen i augusti. Utveckling och lärande Alla barn ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. -utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. -utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa De estetiska aktiviteterna fortsätter vi arbeta med eftersom barnen detta läsår visat stort intresse till dessa. Teater, dans, sång och musik prioriteras. Eftersom vi har en fantastisk natur runt knuten kommer vi även att ha kvar detta utvecklinsområde nästa år. Utifrån NTA-kursen om Luft : Pedagogerna kommer att utveckla och inspirera barnen i naturvetenskap. Vi kommer fortsätta vårt arbete med lärplattor och andra mediala verktyg i vår verksamhet. 13

14 Barns inflytande Alla barn ska: utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen Vi kommer att starta upp barnråd på förskolan under hösten där barnen ska få medverka i frågor som berör verksamheten. Vi kommer fortsätta vårt arbete med våra valtavlor som ger barnen ett stort inflytande över sin dag. Förskola och hem förskolan är tydlig gällande verksamhetens innehåll som ger en förutsättning för föräldrarnas möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Pedagogerna strävar efter att vara tydliga då de informerar om förskolans verksamhet men samtidigt lyhörda över föräldrars önskemål. Det är en förutsättning till att föräldrar ska uppleva delaktighet och kan få möjlighet till inflytande Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Samarbetet med förskoleklass, skola och fritidshem måste bli bättre. Det är viktigt att möten planeras in så att alla berörda kallas och träffas. Förskolechefens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete: Vi har ett årshjul där vi ser vad vi har för uppdrag varje månad. Det kan handla om allt från barnens introduktion till tid då vi arbetar med projekt. Förskolan har påbörjat arbetet med projektstrukturen som kommer bli ett mycket bra arbetsmaterial. Pedagogerna har varit på gemensam föreläsning under våren och med hjälp av vår pedagogista och det pedagogiska ombudet har sommaruppgift bestämt. 14

15 Vi har arbetsplatsmöten, utvecklingsdagar, avdelningsmöten, ledningsgrupp, pedagogisk miljögrupp, reflektionsmöten. Alla dessa möten bidrar på olika sätt till utveckling av förskolans kvalitét. Två av förskolans APT kommer att ske tillsammans med övriga förskolor i området i nätverk där vi fortsätter arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. På höstterminens möte kommer projektstrukturen att stå på agendan. Pedagogiskt ledarskap: Förskolechefen har ansvar för att verksamheten uppfylls utifrån de styrdokument som omfattar förskolan. Det är skollagen, barnkonventionen, läroplanen för förskolan, utbildningsnämndens mål och förskolans egen arbetsplan. Kompetensutveckling: Utifrån Programmet för kompetensutveckling utbildas pedagogerna internt genom att erbjudas såväl teoretisk som praktisk fortbildning inom Lidingö Stad. På Lärcenter ges kurser i estetiska läroprocesser och pedagogisk dokumentation där en av pedagogerna har deltagit. Flera pedagoger har examinerats i PIM (Praktisk IT-och Mediakommunikation). Framåtblick : Vi kommer nästa läsår att: Fortsätta fokusera på värdegrundsfrågor och pedagogernas förhållningssätt Fortsätta arbeta med systematiskt kvalitetsarbete Fördjupa oss i BRUKs material genom att fördela ansvar mellan förskollärarna. Arbeta för att verksamheten har en tydligare organisation och struktur Arbeta med förskolans arbetsplan och barnkonventionen 15