Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stöttestenens Förskola

Transkript

1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Stöttestenens Förskola Vår Vision Stöttestenens barn och personal ska aktivt i ord och handling visa att man tar avstånd från alla former av kränkande behandling.

2 Innehåll 1 Inledning Ansvarsfördelning Arbetet :1 Främjande och förebyggande...3 3:2 Kartläggning...4 3:3 Utvärdering :4 Analys :5 Förslag på förbättringar Rutiner för utredning Ordförklaringar Lagtext... 7 Rapportblad vid problemsituationer... Bilaga 1 Husmodellen... Bilaga 2 1. INLEDNING Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Läroplanen (Lpfö 98/10) I läroplanen för förskolan strävar man efter att varje barn ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Utifrån detta har verksamheten i uppdrag att utforma en plan där främjande, förebyggande åtgärdande arbete beskrivs. Planen innefattar alla inblandade, barn, föräldrar, personal lokalvård och måltidspersonal, i vårt fall i förskolan. Det är viktigt att vi tillsammans motverkar oönskade handlingar. Inom förskolan har vi de yngsta barnen och också de kanske mest formbara. Detta innebär att det vilar ett stort ansvar hos oss alla vuxna som är tillsammans med barnen. Barns rätt till stöd Det är det utsatta barnet eller en vuxens tolkningar som avgör om ett beteende eller handling är oönskad eller kränkande. Barnen har rätt till vuxenstöd och den vuxna har alltid ansvar för att skydda barnet från att fara illa. Barns upplevelser eller den vuxnes tolkningar av kränkningar får inte avfärdas, han/hon har alltid rätt att bli tagen på allvar och få stöd. 1.

3 2.Ansvarsfördelning Förskolechef Det är förskolechefens ansvar att: Se till att all personal och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för likabehandling, genom främjande, förebyggande och åtgärdanden, utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, och om möjligt även barn och vårdnadshavare. Se till att personal har ett gemensamt verktyg för dokumentation i samband med anmäld/upptäckt diskriminering. Om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas och dokumenteras. Bevaka och följa upp utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling. Stöttestenens personal Det är personalens ansvar att: Följa förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskutera och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom vårt förhållningssätt mot barn, vårdnadshavare och arbetskamrater. Se till att åtgärder vidtas om diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. 2.

4 3. Arbetet Förskolan har en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som syftar till att förverkliga förskolans vision och främja arbetet för likabehandling. Nedan följer en beskrivning av verksamhetens uppsatta kriterier inom varje område. 3.1 Främjande och förebyggande arbete Det främjande arbetet tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Allmänna åtgärder: Personalen finns som stöd i barnens närhet. Personalen gör observationer i de dagliga aktiviteterna och tar tag i uppkomna situationer snabbt. Personalen arbetar aktivt för att stärka barns inflytande. Tydliga och kända regler. Planerar olika aktiviteter, lekar och samlingar som skapar gemenskap. Vi lyfter fram olikheter och likheter som något positivt. Vi organiserar inne- och utemiljön för att utveckla barnens samspel så det främjar likabehandling. Vi erbjuder alla barn samma lekmaterial oavsett kön. Vi ger pojkar och flickor lika stort utrymme i verksamheten. Regelbundna diskussioner i arbetslagen gällande förhållningssätt, mot/med barn och vuxna. Samtal med föräldrarna om barnets vardag på förskolan i samband med hämtning och lämning samt under utvecklingssamtalen. Personalen är goda förebilder genom ett medvetet förhållningssätt i enlighet med ICDP och arbetar aktivt för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen bemöter barns undringar med raka och uppriktiga svar. Samt har en öppenhet och acceptans för barns olika uttryck. Personalen har ett gemensamt ord för barnets kön som är snopp och snippa. Vi uppmuntrar barnen att använda sina förmågor och bygga på dem. Personalen informeras om och använder planen som ett verktyg för att främja likabehandling. Husmodell för inventering av riskområden Pedagogerna på förskolan har genomgått en utbildning i ICDP/Vägledande samspel som är ett främjande hälsoarbete vars målsättning är att öka omsorgskvalitén för barn. Programmet har sin grund i modern utvecklingspsykologi om vad som krävs för att skapa en god uppväxtmiljö som främjar barns utveckling. Pedagogerna får regelbunden uppföljning. För att fortsätta utveckla sitt förhållningssätt utifrån ICDP/Vägledande samspel. 3.

5 Mål Inga barn ska känna sig kränkta eller diskriminerade på grund av sitt kön, sin religion, sin funktionsnedsättning, sexuella läggning eller sin ålder. Alla barn ska få uttrycka sin könsidentitet. 3:2 Kartläggning Underlag tas in på flera sätt och analyseras för att ligga till grund i vårt förebyggande arbete. Vi tar in underlag vid utvecklingssamtal, pedagogers arbete på stängningsdagen med systematiska kvalitetsarbetet och den kommunala nöjdhetsenkäten. På föräldramöten informerar personalen om planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I samband med detta kan föräldrarna lämna sina synpunkter om handlingsplanen. Stöttestenens Förskola riskbedömning enligt husmodellen Vi har identifierat följande riskområden: 1 = Vattenlek 2 = Personalrum/samtalsrum 3 = Allrum (kuddrum, sång, rörelse) 4 = Ateljé (snickeri, måleri) 5 = Kök 6 = Samling, sång, rörelse, vila 7 = Mat, pyssel, föräldrafika = Område att tänka på exempelvis ha fasta platser vid t. ex samling eller mat så att ingen blir utesluten (roterande platser). 8 = Trappuppgång 9 = Mysrum, rollekar, dockvrå = Område att uppmärksamma 10 = Hall 11 = Entré 12 = Toaletter = Det förekommer kränkningar och skrämsel vid toaletterna. 13 = Bibliotek, Teater, Museum 14 = Skogsutflykter 15 = Utelek = Det kan förekomma uteslutning vid lek på gården, speciellt vid granarna. 4.

6 3:3 Utvärdering Så här har vi arbetat kring detta mål: Vi går alla in och tar en diskussion med berörda personer då vi ser en kränkande situation. Grundinställningen hos oss är att vi är alla olika men har samma värde. Vi tycker olika och det får vi göra. Vi bemöter barns undringar med raka och uppriktiga svar. Avdelning tre arbetar med sociala berättelser tillsammans med barnen. Dvs. seriesamtal där man gemensamt med barnen belyser och diskuterar vad som hänt i gruppen vid en konflikt och hur man kan komma fram till en lösning. ICDP; VI ställer ofta en fråga istället för en tillrättavisning. Öppnar upp för diskussion. Vi är respektfulla i reglerandet. 3:4 Analys av ovanstående underlag visade att: (diskuteras på studiedagen) Analys och resultat: Barnen har en större acceptans för olikheter. Fler barn släpps in i leken. Barnen har lättare att komma fram till en lösning i olika konfliktsituationer. I seriesamtalen är det ofta barnen själva som hittar en lösning på hur de kan agera vid en konflikt. 3:5 Förslag på förbättringsåtgärder Som utveckling av vårt främjande och förebyggande arbete har vi/kommer vi att: Ge alla barn och föräldrar ett positivt bemötande i den dagliga kontakten och därmed vara goda förebilder. Att få tid att få diskutera planen i sin helhet så att den kan bli ett levande verktyg i vår vardag. Kanske borde planen vara en stående punkt varje APT. Ska vi föra diskussioner kring planen på våra pedagogiska träffar? Vi samlar på oss dilemman som vi hamnar i under verksamheten och diskuterar dem sedan i de olika forum vi tidigare nämnt Kontinuerligt se över våra rutiner vad gäller hämtning och lämning. Pedagogerna ska hitta en fungerande rutiner att informera varandra om hur barnet haft det under dagen för att vidarebefordra information till föräldrarna. Personalen informerar vikarier om rutiner och arbetssätt som går att läsa i vår vikariepärm. Vi kommer att ha en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtalen om barnens trivsel och trygghet. Vi ska utveckla en inskolnings- och överskolningspärm. Vi använder oss av ICDP som förhållningssätt. Vi har ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. 5.

7 4. Rutiner för utredning och uppföljning Om fall av kränkande behandling upptäcks är det personalens ansvar att omedelbart ingripa och prata med de inblandade, att lyssna aktivt och ge stöd till den utsatta och underrätta föräldrarna. Pedagogen ansvarar för dokumentation och uppföljning av fallet. Vid upptäckt av en kränkande handling skall arbetslaget skapa sig en samlad bild av händelsen och informera förskolechef. Gäller det personal som kränkt barn skall förskolechef kontaktas omedelbart. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till I första hand till personal på barnens avdelning, i andra hand till pedagog på förskolan eller till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av annat barn Om kränkande behandling upptäcks är det pedagogens ansvar att omedelbart ingripa och prata med de inblandade samt: Informera förskolechef som bedömer om informationen omfattas av lagen gällande diskriminering och trakasserier. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Förskolechef utreder Om barn misstänks vara utsatta för kränkning ska förskolechef skyndsamt kontakta barnets vårdnadshavare. Förskolechef överväger om ärendet ska får disciplinära följder enligt lagen om anställningsskydd eller överlämnas till annan myndighet som t.ex. socialtjänst, arbetsmiljöverket eller polis. Rutiner för uppföljning Förskolechefens bedömning och all dokumentation ska vara skriftlig. Åtgärder på grupp- och organisationsnivå ska dokumenteras. Uppföljande samtal och andra åtgärder ska dokumenteras skriftligt. All dokumentation, när den är klar, ska förvaras hos förskolechef Ansvarsförhållande Förskolechef är ansvarig. 6.

8 5.Ordförklaringar De begreppsdefinitioner som används i denna plan är hämtade ur diskrimineringslagen och skollagen (2008:567). Diskrimineringsgrunder: Kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder, är de sju kategorier som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. Diskriminering: Att någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna direkt eller indirekt. Trakasserier: Med trakasserier menas ett handlande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker individen. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Exempel på kränkande behandling kan vara nedsättande tilltal, förlöjliganden och fysiskt våld. Främjande arbete: tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Förebyggande arbete: innebär ett aktivt arbete för att minska risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Likabehandling: Alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. 6.Lagtext som ligger till grund för planen Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har som måla att främja barn och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Skollagen (2012:800) I skollagen (6 kap) framgår de åtgärder förskolan är skyldig att vidta vid kränkande behandling. I lagen tydliggörs skolans handlinsplikt som innebär att skolan är skyldig att utreda och åtgärda kränkande behandling (6 kap 11 ). Läroplanen (Lpfö 98/10) I läroplanen för förskolan strävar man efter att varje barn ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 7.

9 Bilaga 1 Rapportblad vid problemsituationer Beskrivning av uppmärksammad händelse, ange även datum, tidpunkt och plats för händelsen: Namnge nedan samtliga inblandade personer. Bedömning och åtgärd: Information har givits till vårdnadshavare, ange av vem och datum:. Denna blankett skall alltid underställas förskolechef. Anmält datum: Anmälande personal: Av förskolechef beslutad bedömning och åtgärd: Av förskolechef beslutad uppföljning:...

10 Bilaga 2 Husmodellen Husmodellen är en enkel och konkret granskningsmetod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskolan. Metoden består av en husmodell av ett förskolehus. Vi applicerar modellen på vår egen byggnad och på vår miljö. 1 = Vattenlek 2 = Personalrum/samtalsrum 3 = Allrum (kuddrum, sång, rörelse) 4 = Ateljé (snickeri, måleri) 5 = Kök 6 = Samling, sång, rörelse, vila 7 = Mat, pyssel, föräldrafika 8 = Trappuppgång 9 = Mysrum, rollekar, dockvrå 10 = Hall 11 = Entré 12 = Toaletter 13 = Bibliotek, Teater, Museum 14 = Skogsutflykter 15 = Utelek 16 = Barnvagnssov