VETERINÄRkongressen. Sveriges Veterinärförbund Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap

Transkript

1 VETERINÄRkongressen 2014 Sveriges Veterinärförbund Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap

2 Skapa framtidens djursjukvård med oss Välkommen till oss i monter N etablerades AniCura som den första sammanslagningen av djursjukhus i Norden och är idag det enda nordiska djursjukvårdsföretaget med exklusivt fokus på sällskapsdjur. I vår familj arbetar fler än 300 veterinärer, varav några av Europas mest framstående. Genom satsningar på utbildning, specialisering och forskning ser vi till att ligga i framkant av den veterinär medicinska utvecklingen. Idag finns AniCura på ett sextiotal platser i hela Norden och tillsammans skapar vi framtidens djursjukvård. Vill du bli en av oss? Arboga Djurklinik Borgholms Djurklinik Borlängekliniken Djurdoktorn i Linköping Djurkliniken i Katrineholm Djursjukhuset Albano Djursjukhuset Hund & Katt Djursjukhuset i Hässleholm Djursjukhuset i Jönköping Eksjö Djurklinik Emmaboda Djurklinik Falu Djursjukhus Gärdets Djurklinik Habo Djurklinik Hund och- Kattkliniken i Bista Högsby Djurklinik Kalmar Djursjukhus Kneippens Veterinärpraktik Kungskliniken Ludvikakliniken Läckeby Djursjukhus Norsholms Djursjukhus Nybro Djurklinik Nässjö Djurklinik Regiondjursjukhuset Bagarmossen Smådjursmottagningen i Finspång Strängnäs Djurklinik Torsås Djurklinik Veterinärboden Veterinärhuset i Värnamo Västra Djursjukhuset Dyreklinikk Bygdøy Dyreklinikk Drammen Dyreklinikk Ekeberg Dyreklinikk Grimstad Dyreklinikk Grünerløkka Dyrelegekontor Lillesand Dyreklinikk Majorstuen Dyreklinikk Rising Dyreklinikk Sandvika Dyreklinikk Østerås Dyreklinikken Askøy Dyreklinikken Kvaløya Dyreklinikken Notodden Dyreklinikken Sotra Dyreklinikken Telemark Dyreklinikken Tromsdalen Dyresykehus Oslo Dyresykehuset Bergen Nord Dyresykehuset Bergen Sør Dyresykehuset Tromsø Veterinærkontoret Sotra Aarhus Dyrehospital Centrum Dyrehospital Dyreklinikken Vester Allé Gistrup Dyrehospital Københavns Dyrehospital Odense Dyrehospital Rosengårdcentret Dyreklinik TandDyreklinikken

3 Veterinärkongressen 2014 Antrozoologi, studier av interaktioner mellan människa och djur, är temat för årets plenarsession. Antrozoologi är ett interdisciplinärt forskningsområde som inkluderar bland annat antropologi, psykologi, etologi, medicin, veterinärmedicin och zoologi. Huvudfokus inom antrozoologisk forskning utgörs av studier av framförallt positiva effekter av människa- djurrelationer. På SLU finns kurs i antrozoologi omfattande 15 högskolepoäng. Klara Zimmergren, djurvän, programledare, komiker, författare m.m. kommer att inleda plenarsessionen. Smådjurssektionen anordnar en Steg I-kurs i odontologi med den internationellt välrenommerade Cecilia Gorrel som föreläsare. Under fredagens parallella program ligger fokus på abstract, information från normgruppen samt hundgenetik. På eftermiddagen ansvarar tre av Sveriges kunniga diplomates/kandidater för kliniskt praktiska uppdateringar av hur man hanterar akuta medicinska fall. Hästsektionen satsar i år huvudsakligen på respirationssjukdomar. Sektionens program avslutas på fredagen med intressanta och aktuella forskningspresentationer. Sektionen för veterinär folkhälsa tar i sitt program bland annat upp problem med läkemedelsrester i livsmedel och livsmedelsproducerande djur, villkorad läkemedelsanvändning, läkemedel i miljön samt olika aspekter på antibiotikaresistens. Husdjurssektionen har i år djurslaget gris som tema. Under första dagen är huvudtemat salmonella medan fredagen ägnas åt smågrisen och dess överlevnad, PRDC samt epizootier och veterinär folkhälsa. Parallellprogrammet under fredagen innefattar exotiska idisslare, presentation av på gående forskning samt nya riktlinjer rörande val av antibiotika och mastitdiagnostik. Försöksdjurssektionen har ett program som under torsdagen tar upp neurovetenskap, hjärnforskning och beteendetester. Under fredagen handlar föredragen om exotiska laboratoriedjur, huvudsakligen smärtlindring och djurmodeller. Nytt för årets kongress är att inskickade sammanfattningar av aktuell forskning presenteras i 15 minuters föredrag i ett separat symposium. För första gången genomförs också en sektionsgemensam posterutställning. Sveriges veterinärförbund med Sveriges veterinärmedicinska sällskap hoppas att årets kongress och detta kompendium kan bidra till ny kunskap, kompetensutveckling och en uppdatering av viktiga områden inom svensk veterinärmedicin. Björn Dahlén Ordförande SVS Per Jonsson Vice ordförande SVS Omslagsfoto: Suzanne Fredriksson veterinärkongressen

4 veterinärkongressen uppsala 6 7 november 2014 Plats: Undervisningshuset Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Arrangör: Sveriges Veterinärförbund/Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap issn program och innehåll Se även separat programblad. Förteckning över föredragshållare och moderatorer se sidan 352. TORSDAGEN DEN 6 NOVEMBER aulan PLENARSESSION antrozoologi Välkomsthälsning Torsten Jakobsson, ordförande Sveriges Veterinärförbund Presentation av våra huvudsponsorer Moderator: Torkel Ekman, Sveriges lantbruksuniversitet Människor kan tråka ut mig, men djuren tröttnar jag aldrig på Klara Zimmergren, komiker och programledare Effekter av vård/terapihund inom barnsjukvården Ann Edner, Akademiska barnsjukhuset kaffe Material från svenska hundar används för banbrytande studier Kerstin Lindblad Toh, Uppsala universitet Genetisk anpassning hos hund till människa Erik Axelsson, Uppsala universitet Embracing equitation science into veterinary practice Elke Hartmann, Sveriges lantbruksuniversitet Paneldebatt aulan SMÅDJURSSYMPOSIUM odontologi Moderator: Christopher Naffah, Djursjukhuset Bagarmossen Introduction to veterinary dentistry Cecilia Gorrel, UK Equipment and instrumentation Cecilia Gorrel kaffe Clinical examination and treatment planning Cecilia Gorrel The importance of radiography and radiology in dentistry Cecilia Gorrel 38 4 veterinärkongressen 2014

5 sal j LABORATORY ANIMAL SESSION neurovetenskap och djurmodeller Moderator: Lars Ewaldsson, Göteborgs universitet Hjärnforskning och beteendemodeller David Engblom, Linköpings universitet Beteendemodeller: Varför och hur? David Engblom kaffe Transgenteknik i hjärnforskningens spår Klas Kullander, Uppsala universitet Nya utmaningar och modeller inom hjärnforskningen Marie Carlén, Karolinska Institutet Paneldiskussion David Engblom, Klas Kullander och Marie Carlén sal l PRESENTATION AV AKTUELL FORSKNING husdjurssektionen Moderator: Per Jonsson, Nyköping Förekomst av Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis på svenska mjölkgårdar med >100 kor och/eller automatisk mjölkning Håkan Landin & Anna Ohlson, Växa Sverige Kartläggning av BSRV i svenska mjölkbesättningar Anna Ohlson & Jonas Carlsson, Växa Sverige Livestock vaccines matter: facing new challenges with next generation vaccines Jenna Andersson, Sveriges lantbruksuniversitet Impacts of African swine fever outbreaks in northern Uganda Erika Chenais, Statens veterinärmedicinska anstalt 53 sektionen för veterinär folkhälsa Kunskap, attityder och beteenden kopplat till brucellos en studie bland mjölkbönder i stadsnära småskaliga besättningar i Tadjikistan Elisabet Lindahl, Sveriges lantbruksuniversitet Zoonoses in humans and domestic animals in Cambodia, a cross disciplinary approach Kristina Osbjer, Sveriges lantbruksuniversitet Antimicrobial resistance of Campylobacter isolates from chicken products of different origin Ingrid Hansson, Statens veterinärmedicinska anstalt The role of the rodent for the Echinococcus multilocularis lifecycle in Sweden Andrea Miller, Sveriges lantbruksuniversitet kaffe hästsektionen Hand hygiene procedures by veterinarians engaged in equine reproduction in Sweden Ulrika Grönlund, Sveriges lantbruksuniversitet Zona pellucida proteiner från sto för att utlösa akrosomreaktion hos hingstspermier Ann-Sofi Bergqvist, Sveriges lantbruksuniversitet 59 veterinärkongressen

6 smådjurssektionen The effect of epididymal maturation of the ability of feline spermatozoa to undergo capacitation Panisara Kunkitti, Sveriges lantbruksuniversitet Morbidity in the Nova Scotia duck tolling retriever with a focus on immune-mediated disease Hanna Bremer, Sveriges lantbruksuniversitet C-reaktivt protein hos hundar som behandlas kirurgiskt för pyometra Anna Hillström, Sveriges lantbruksuniversitet Metabolic and hormonal response to a feed-challenge test in lean and overweight dogs Josefin Söder, Sveriges lantbruksuniversitet 63 prisutdelning Prisutdelning för bästa presentation Inskickade forskningssammanfattningar veterinär folkhälsa Sektionen för veterinär folkhälsa sal k SYMPOSIUM VETERINÄR FOLKHÄLSA läkemedel från fabriken till folkhälsan läkemedelsrester i livsmedel och livsmedelsproducerande djur Moderator: Nils Fall, Sveriges lantbruksuniversitet Aquaculture products public health aspects Edda Bartelt, Institute for fish and fishery products, Tyskland Läkemedel i livsmedel Ingrid Nordlander, Livsmedelsverket Naturligt förekommande kloramfenikol ett nyupptäckt gammalt faktum? Erik Nordkvist, Statens veterinärmedicinska anstalt kaffe Kontroll av läkemedel på gård Jenny Bransell, Länsstyrelsen Villkorad läkemedelsanvändning med knorr rapport från stallgolvet Magnus Paulsson, Svenska Djurhälsovården Det är lätt att göra rätt! Hur ska hästpassen användas egentligen? David Slottner, Jordbruksverket Hästpass läkemedels- och slaktkarenser för häst Evamari Lewin, Vaxholm 78 sal o HUSDJURSSYMPOSIUM salmonella en patogen hos gris och många andra av våra husdjur Moderator: Per Wallgren, Statens veterinärmedicinska anstalt Olka typer av salmonella behöver man behandla alla lika? Julia Österberg, Statens veterinärmedicinska anstalt Salmonella typhimurium i en stor grisbesättning Erik Lindahl, Lundens Djurhälsa Salmonella Yoruba i en livdjursproducerande besättning Julia Österberg Salmonella hos svenska vildsvin Axel Sannö, Svenska Djurhälsovården kaffe Reflektioner från två foderburna salmonellautbrott; Salmonella Cubana 2003 och Salmonella Mbandaka 2013 Julia Österberg & Estelle Ågren, Statens veterinärmedicinska anstalt Soja och salmonella Per Häggblom, Stanes veterinärmedicinska anstalt 92 6 veterinärkongressen 2014

7 Genetiskt modifierade grödor lagstiftning, odling och import Marie Nyman, Genetiknämnden Proteinråvaror i en värld som domineras av GMO Lars Hermansson, Svenska Foder Riskhanterarens perspektiv på salmonella Bengt Larsson, Jordbruksverket 99 stora hörsalen HÄSTSYMPOSIUM loftet respirationssjukdomar andas bör man, annars dör man Moderator: Anette Graf Edling, Hälsinglands hästklinik A horse with respiratory signs how to approach the clinical case Scott Pirie, UK Diagnostic techniques in equine respiratory disorders Scott Pirie bensträckare Aetiology and pathogenesis of non-infectious respiratory disorders in horses Scott Pirie Frågor till Scott Pirie kaffe Lower airway disease a common cause of non-orthopedic exercise intolerance Miia Riihimäki, Sveriges lantbruksuniversitet Avslutande frågor och diskussion aulan FREDAGEN DEN 7 NOVEMBER SMÅDJURSSYMPOSIUM I odontologi Moderator: Tina Mannerfelt, Djurdoktorn i Mälardalen Periodontal disease aetiology and pathogenesis Cecilia Gorrel, UK Periodontal disease diagnosis and treatment planning Cecilia Gorrel kaffe Prevention and treatment of periodontal disease Cecilia Gorrel Pulp and periapical disease aetiology and pathogenesis Cecilia Gorrel lunch med årsmöte i sal l Moderator: Christopher Naffah, Djursjukhuset Bagarmossen Management of traumatic injuries Cecilia Gorrel Indications and contraindications to tooth extraction Cecilia Gorrel kaffe Closed extraction technique Cecilia Gorrel Open extraction technique Cecilia Gorrel 143 veterinärkongressen

8 lokal: l abstracts SMÅDJURSSYMPOSIUM II Moderator: Jessica Ingman, Universitetsdjursjukhuset, SLU Quantitative real-time PCR detection of islet specific genes in lasermicrodissected pancreatic islets from healthy and diabetic cats Malin Öhlund, Sveriges lantbruksuniversitet Ett resorberbart kirurgiskt implantat för ligering Odd Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet Katamenial epilepsi hos intakta tikar Sofie van Meervene, Läckeby djursjukhus Ultraljud av lymfoid vävnad i tunntarmen på unga katter Tove Hjorth, Universitetsdjursjukhuset, SLU Development and evaluation of a surgical training model Märit Badman, Sveriges lantbruksuniversitet kaffe Genetiska analyser av atopisk dermatit hos schäfer Katarina Tengvall, Uppsala universitet Genetiska studier av cancer hos hundar Maja Arendt, Uppsala universitet pris till bästa abstract/forskarsammanfattning, smådjur Rapporter från Normgruppens möten 2014 Malin Öhlund lunch med årsmöte Akut behandling av arytmier hos hund och katt Ingrid Bersås Ljungvall, Sveriges lantbruksuniversitet Praktisk tolkning av syra-basrubbningar hos hund och katt Josefine Öberg, Djursjukhuset Bagarmossen kaffe Addisonkris Jeanette Hanson, Sveriges lantbruksuniversitet 172 sal j LABORATORY ANIMAL SESSION exotic laboratory animals: birds, fish, amphibians, reptiles and wild mammals anesthesia, analgesia and field research Moderator: Magnus Algotsson, Guldfågeln AB Pathophysiology of pain and pain control Karen L Machin, Western College of Veterinary Medicine, Canada Pain and analgesia in avian species Karen L Machin kaffe Pain and analgesia in fish, frogs and reptiles Karen L Machin Considerations in anesthesia of fish, frogs and reptiles Karen L Machin veterinärkongressen 2014

9 Telemetry and field anesthesia in avian species. Do you need general anesthesia? Karen L Machin lunch och årsmöte med försöksdjurssektionen (råttary) Methods in ethological and ecological research using wild birds Cecilia Kullberg, Stockholms universitet Research and animal models using wild mammals the Arctic fox as a research model Tomas Meijer, Stockholms universitet kaffe Challenges in field research using anaestethics and analgesics and how to approach them Karen L Machin 201 sal k SYMPOSIUM VETERINÄR FOLKHÄLSA läkemedel från fabriken till folkhälsan från idé till godkänt läkemedel i klinikerns hand Moderator: Karolina Törneke, Läkemedelsverket Chances and challenges in discovery and development of new medicines for animal health Christina Mertens, Bayer R&D, Tyskland kaffe Att godkänna veterinärläkemedel nyttan mot riskerna för patientdjuret Fredrik Hultén, Läkemedelsverket Godkännande av veterinärläkemedel mer än djurhälsa Eva Lander Persson, Läkemedelsverket Avreglering av apoteket vad innebär det för veterinärer/veterinära läkemedel? Vilka konsekvenser får det? Karolina Antonov, Läkemedelsindustriföreningen Facebook, Fass eller Fantastiska Föreläsaren vem ger bäst behandlingsråd? Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet lunch och årsmöte med sektionen för veterinär folkhälsa läkemedels- och läkemedelsresistenskretslopp Moderator: Maria Karlsson, Djursjukhuset Sundsvall Antibiotikaresistenta bakterier hos djur var är vi, vad gör vi, vart är vi på väg? Helle Unnerstad, Statens veterinärmedicinska anstalt kaffe Läkemedel i miljön Joakim Larsson, Göteborgs universitet Antibiotikaresistens i miljön Joakim Larsson Resistens inte bara mot antibiotika. Parasiterna revansch i komagen? Marlene Areskog, Sveriges lantbruksuniversitet 225 veterinärkongressen

10 sal o HUSDJURSSYMPOSIUM I smågrisen och dess överlevnad Moderator: Claes Fellström, Sveriges lantbruksuniversitet Reproduktion och smågrisens överlevnad är grundbulten i grisproduktionen Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården Orsakas den nya spädgrisdiarrén av Enterococcus hirae? Jenny Larsson & Magdalena Jacobson, Sveriges lantbruksuniversitet NNPD New Neonatal Porcine Diarrhoea. Kompletterande undersökningar Per Wallgren, Statens veterinärmedicinska anstalt kaffe Och coli då? Var står vi idag? Lennart Melin, Statens veterinärmedicinska anstalt Rotavirus och Isopora suis hur ser det ut? Per Wallgren Smågrisens överlevnad. Arv och/eller miljö Torun Wallgren, Sveriges lantbruksuniversitet Kan man importera gener på ett säkert sätt? Ebba Suneson, Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll Import av gener från Danmark; metodik, säkerhet och resultat Margareta Wallgren, Quality Genetics lunch husdjurssektionens årsmöte, medlemmarna serveras ärtsoppa med tillbehör porcine respiratory disease complex prdc Moderator: Annette Backhans, Sveriges lantbruksuniversitet PRDC vad är det? Per Wallgren Varför talar alla om influensa? Siamak Zohari, Statens veterinärmedicinska anstalt Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) en viktig aktör Marie Sjölund, Statens veterinärmedicinska anstalt Nytt vaccin mot lunginflammation orsakad av Actinobacillus pleuropneumoniae Carl-Johan Ehlorsson & Maria Lindberg, Svenska Djurhälsovården Spelar byggnaden någon roll? Mate Zoric, Statens veterinärmedicinska anstalt kaffe epizootier och public health Moderator: Anders Engvall, Uppsala Vad är MRSA och hur är läget i Sverige och i övriga Europa? Björn Bengtsson, Statens veterinärmedicinska anstalt LA-MRSA hos svin er det mulig å bekjempe? Erfaringer fra Norge. Marianne Sunde, Norge Afrikansk svinpest nu i vår omedelbara närhet Karl Ståhl, Statens veterinärmedicinska anstalt veterinärkongressen 2014

11 ulltunabibliotekets läsrum HUSDJURSSYMPOSIUM II nya världens idisslare Moderator: Kristina Dahlborn, Sveriges lantbruksuniversitet Nutrient metabolism in llamas: Not quite like in other ruminants Mette O. Nielsen, University of Copenhagen, Danmark Inhysning och skötsel av alpackor Karin Lindqvist Frisk, Svenska Djurhälsovården & Kerstin de Verdier, SVA bensträckare Varför dör alpackor? Christina Björklund, Uppsala Alpaca reproduction from a public health perspective Jane Morrell & Celina Abraham, Sveriges lantbruksuniversitet kaffe gott och blandat Moderator: Ylva Persson, Statens veterinärmedicinska anstalt/växa Sverige SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning får och get Katarina Gustafsson, Svenska Djurhälsovården Mastitdiagnostik när, var, hur? Susanne Andre, Statens veterinärmedicinska anstalt & Håkan Landin, Växa Sverige Besättningens veterinär är en oumbärlig kugge i smittskyddsmaskineriet Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet Genetic variation among isolates of Streptococcus dysgalactiae and Streptococcus uberis collected from cases of bovine clinical mastitis Åsa Lundberg, Statens veterinärmedicinska anstalt Smittrisker och sjuklighet hos renar som utfodras i hägn Ulrika Rockström, Svenska Djurhälsovården årets examensarbete på veterinärfakulteten stora hörsalen HÄSTSYMPOSIUM loftet respirationssjukdomar andas bör man, annars dör man Moderator: Beate Lundbäck, Distriktsveterinärerna Kvarka bakgrund, smittskydd, isoleringsrutiner, pågående forskning Gittan Gröndahl, Statens veterinärmedicinska anstalt Kvarka behandling av akuta och kroniska fall Miia Riihimäki, Sveriges lantbruksuniversitet kaffe Antibiotikapolicy i samband med sjukdomar i respirationsorganen Miia Riihimäki Behandling av hästar med andningssvårigheter Miia Riihimäki lunch veterinärkongressen

12 Moderator: Karin Holm Forsström, Sveriges lantbruksuniversitet aktuella forskningspresentationer Pregnancy rates after artificial insemination with cooled stallion spermatozoa processed by Single Layer Centrifugation Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet Infektionskontroll på hästsjukhus i Sverige Karin Bergström, Statens veterinärmedicinska anstalt Vad har ACS för effekt på ledbroskets celler vid inflammation? Maria Löfgren, Sveriges lantbruksuniversitet Luftvägsviroser, diagnostik, klinisk hantering och aktuell forskning Helena Back, Statens veterinärmedicinska anstalt sponsorpresentation msd animal health kaffe Vaccination mot influensa och herpes aktuella frågeställningar i hästpraktiken Agneta Gustafsson, MSD Animal Health Avslutande frågor och diskussion loftet PRESENTATION AV AKTUELL FORSKNING I FORM AV POSTERS postervandring torsdag pris för bästa poster med prisutdelning under kongressbuffén Relationship between bull sperm kinematics and fertility Essraa Al-Essawe, Sveriges lantbruksuniversitet 337 Relationship between 56-day non-return rate and the quality of frozen thawed bull semen Thanapol Nongbua, Sveriges lantbruksuniversitet 338 Effect of diet on initiation of luteal activity in dairy cows Theodoros Ntallaris, Sveriges lantbruksuniversitet 339 Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika? Anna Ordell, Sveriges lantbruksuniversitet 340 Ny teknik förklarar penicillinresistens under mjältbrandsutbrott Joakim Ågren, Statens veterinärmedicinska anstalt 341 Riskfaktorer för förekomst och spridning av Escherichia coli med kinolon- och cefalosporinresistens hos kalvar, nykalvade kor och i deras miljö Anna Duse, Statens veterinärmedicinska anstalt 342 Escherichia coli Lipopolysaccharide (E. coli LPS) induces proliferation and Bovine Herpes Virus 4 (BoHV4) induces cell death of in vitro bovine endometrial cells Metasu Chanrot, Sveriges lantbruksuniversitet 343 A robust infection model with bovine respiratory syncytial virus in calves with specific passive immunity Krister Blodörn, Sveriges lantbruksuniversitet 344 Impact of first parity litter size on sow stayability and lifetime production a retrospective observational study on data from Swedish piglet producing herds Emma Andersson, Sveriges lantbruksuniversitet veterinärkongressen 2014

13 Oral nekrobacillus hos unga renkalvar i samband med tanderuption Erik Ågren, Statens veterinärmedicinska anstalt 346 Subjective evaluation of lameness in horses during lungeing Marie Hammarberg, M.H. EquiVet 347 Effects of diet-induced weight gain and access to pasture on insulin sensitivity in horses Sanna Lindåse, Sveriges lantbruksuniversitet 348 Serum amyloid A a possible marker for sepsis in dogs with pyometra Supranee Jitpean, Sveriges lantbruksuniversitet 349 The German Shepherd dog its immune system, its consequences and how to alter it Åsa Vilson, Sveriges lantbruksuniversitet 350 Chromogranin A concentration in saliva and plasma in dogs Thanikul Srithunyarat, Sveriges lantbruksuniversitet 351 veterinärkongressen

14 TACK! Vi vill gärna framföra vårt tack för alla inblandades ovärderliga insatser. Utan ert engagemang och know-how skulle det inte vara möjligt att anordna den årliga Veterinärkongressen som har blivit en fixpunkt i många kollegors och studenters kalender. Programmet har utformats av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps sektioner samt kollegium. De olika symposierna har gemensamt planerats av respektive sektions utbildningsansvarige och ordförande. Plenarsessionen utformades av SVS kollegium och som huvudansvarig för denna har varit Per Jonsson. De huvudansvariga för kongressprogrammet inom sektionerna har varit: Smådjurssektionen: Ulrika Windahl och Tove Fall Sektionen för veterinär folkhälsa: Erika Chenais och Annika Sundström Husdjurssektionen: Håkan Landin och Hanna Eriksson Försöksdjurssektionen: Veronica Rondahl och Anne Halldén Waldemarson Hästsektionen: Lena Malmgren och Karin Holm Forsström Sveriges Veterinärförbund och Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap vill gärna framföra ett hjärtligt tack till årets sponsorer och övriga som med sitt engagemang på olika sätt bidrar till genomförandet av Veterinärkongressen. Nytt för i år är att Veterinärkongressen har fått tre huvudsponsorer nämligen Agria, Swevet och Trofast. Sektionerna är sponsrade av Idexx, LABOKLIN, MSD Animal Health och Triolab. Vi vill även uttala ett stort tack till alla utställare som genom sitt deltagande presenterar aktuella nyheter inom sina respektive områden. Varje år ställer Veterinärmedicinska Föreningen (VMF) upp och hjälper till med kaffeserveringen, bakar kakor och säljer smörgåsar under pauserna och vid lunch samt att de står för den tekniska hjälpen i de olika föreläsningssalarna under kongressen. VMF sponsras av Ultunarestaurangen för genomförandet av kaffeserveringen. Tack alla för hjälpen! Huvudsponsor Huvudsponsor Huvudsponsor Sponsor för Smådjurssymposium Sponsor för Husdjurssymposium Sponsor för symposium Veterinär Folkhälsa Sponsor för Hästsymposium 14 veterinärkongressen 2014

15 PLENARSESSION Antrozoologi

16 För anteckningar:

17 Effekter av vård/terapihund inom barnsjukvården Ann Edner Akademiska barnsjukhuset, Uppsala Bakgrund När barn vårdas på sjukhus har de ett stort behov av att leka. Det behovet överskuggas endast av behovet av föräldrars närvaro. Mer och mer data kommer fram att det är mycket viktigt med komplementär behandling för sjuka barns upplevelser av sjukvården och olika procedurer. Exempel på det kan vara distraktion, lekterapeuter, clowner, bildterapi och musik. Både forskning och praktisk verksamhet i andra länder har visat att närvaron av en vård/terapihund har positiva effekter på människor, både barn och vuxna, liksom patienter och personal. Man har sett att de neurokemiska substanserna kortisol och oxytocin, som förändras beroende på sinnestillstånd, har kunnat mätas motsvarande ett ökat välbefinnande. Inom framförallt psykiatrisk och geriatrisk vård beskriver flera studier hur hundar har god inverkan genom att lindra stress och oro hos patienter. Människor i särskilt svåra livssituationer har i både vetenskapliga större studier samt i så kallade single-case reports beskrivit hur hunden kan lindra känslor av ensamhet, minska depression, öka sociala interaktioner och bidra med något naturligt i en onaturlig och stressande situation. Hunden har också funnits kunna ge tröst, motivation och trygghet samt har upplevts av patienter vara en meningsfull komponent i livet under den palliativa vården. Så tidigt som på 1800-talet lyfte Florence Nightingale fram i sin Notes on nursing what it is and what it is not den stora betydelsen av kontakten med djur och natur för en svårt sjuk patient. Inom barnsjukvård har vård/terapihund (AAT, animalassisted therapy) visat sig ha minskat barnets egen skattade smärta vid kontakt med vård/terapihund. Vi ämnar studera de empiriskt positiva effekterna hos sjuka barn genom att ha vård/terapihund inom barnsjukvården. Vi ämnar också studera om/vilka bakterier som vård/terapihunden bär på. Möjliga effekter på anhöriga och personalen kommer också att beskrivas genom enkätundersökningar samt även effekter på hunden genom tränad etologist. Effekterna kommer att dokumenteras genom medicinska, fysiologiska och tekniska analyser. Studien har en multidisciplinär inställning där den medicinska humana vetenskapen går hand i hand med den djurvetenskapliga. Hypotes Att vård/terapihund har positiva effekter på patient det sjuka barnet, föräldrar och personal. Syfte Målet är att undersöka hur olika grupper det sjuka barnet, anhöriga och personalen påverkas av närvaron av vård/terapihund och att vård/terapihund kan användas inom barnsjukvården. Vi har även som mål att undersöka hur vård/terapihunden påverkas. Metodik På en enhet som bedriver barnsjukvård, avdelning 95B, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala, behandlas sjuka barn mellan 0 18 år. Barnavdelningen har framförallt barnneurologiska och barnkirurgiska barn. Barnkirurgin innefattar även operation av tumörer. Diagnoserna varierar och vårdtiderna varierar också. veterinärkongressen

18 Studien beträffande de sjuka barnen har en crossoverdesign, vilket innebär att det sjuka barnet är sin egen kontroll. 50 barn, 25 flickor/25 pojkar, planeras att inkluderas. Hälften av patienterna får börja leka minuter vanlig lek utan vård/terapihunden och därefter minuter med vård/terapihunden. Hälften gör omvänd ordning, dvs. leker med vård/terapihunden först och därefter utan vård/terapihunden. Beroende på det sjuka barnets tillstånd, önskemål och förmåga kommer de gemensamma patient/hundaktiviteterna att variera. Aktiviteterna kan vara mycket enkla såsom att hunden finns tillgänglig för barnet att klappa och gosa med, till avancerade lekar såsom till exempel att vård/terapihunden på kommando hämtar utkastade ringar i olika färger och lägger dem på en kon, till mer lekfulla aktiviteter som olika tricks, exempelvis high five, vara blyg, rulla runt och putta boll. Barnen blir sin egen kontrollgrupp. Vi kommer att mäta hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), hudkonduktans, hudtemperatur samt syresättning på patienten under studieförsöket. Vi kommer också att göra hormonanalyser på patienten samt ta bakterieodlingar både från patient och hund. Enkäter kommer att lämnas ut till personal, patienter samt föräldrar/anhöriga. Betydelse Att ha hundar närvarande är egentligen något som har förekommit under lång tid inom vården och vård/terapihund som företeelse börjar bli allt vanligare inom olika vårdformer i vuxenvärlden, exempelvis demenssjukvården, kriminalvården och inom den psykiatriska vården. Ute i världen har det förekommit sedan 1960-talet inom vård av barn (barncancer hospice) men inte i Sverige förrän nu. Det finns litteratur som beskriver hundens positiva effekt på människor i sjukvården, hos både patienter och personal, men flera av studierna som gjorts har brister då de metodologiska utmaningarna har bedömts av författarna vara stora och i flera studier är antalet deltagare relativt litet. Chur-Hansen, Zambrano och Crawford beskriver i sin artikel Furry and feathered family members critical review of their role in palliative care, just detta problem och poängterar vikten av att mer forskning om vård/terapihundens effekt på patienten är av betydelse. Det saknas också studier som utvärderar effekter utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Barns, familjers och personals upplevelser är sparsamt beskrivna. Det saknas även studier som genom olika metoder belyser vård/terapihundens betydelse för sjuka barn. I enlighet med WHO:s definition och intentioner kan erbjudandet av kontakt med vård/ terapihund inom barnsjukvården innebära en helhetssyn om barnets fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande samt innefatta ett stöd för familjen. Förhoppningen är att resultatet av denna studie medför att de som kommer i kontakt med och vårdar det sjuka barnet, dvs. sjukhuslärare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, läkare, etc. kan skriva vård/terapihund på remiss. Abstract When children are in hospital, they have a great need to play and it s very important with complementary treatment for sick children s experiences of health care. This is overshadowed only by the need for parental presence. Dogs can provide comfort, motivation, security, ease pain and anxiety. In child health care abroad therapy dogs have been used for a long time. In Sweden therapy dogs have been used in geriatric and psychiatric care, but not in child health care. More studies are required. We intend to implement therapy dogs in child health care. To be able to do that we have to study the physiological including heart rate variability (HRV ), a method developed by prof. M. Ericson and hormonal effects of a therapy dog on sick children 25 girls/25 boys. The study contains no painful procedures. The sick child s interest is crucial for participation and it s entirely voluntary. In this study we have a labradoodle. It s a breed of dog that is used for allergy sufferers as it rarely causes allergic symptoms because of the absence of undercoat in its fur. We will cultivate (for bacteria) from the therapy dog and the child and give out questionnaires to staff and parents to obtain their perceptions of the therapy dog s presence. The effects on the therapy dog will be judged by ethologist. This study is a collaboration between pediatric neurology, pediatric oncology, pediatric surgery and medical technology as well as between child health care and veterinary care. The study is the first healthcare scientific study of therapy dogs in Swedish child health care. The results will hopefully pave the way so that the child health care therapy dog becomes a natural complement in the care and treatment of sick children. The goal is to Dog on referral will be written by those who will come in contact with the sick child, i.e. hospital teacher, play therapist, physiotherapist, nurse, doctor, etc. Referenser: 1. Barker, S.B., Knisely, J.S., McCain, N.L., and Best, A.M. (2005) Measuring stress and immune response in healthcare professionals following interaction with a therapy dog: a pilot study. Psychol. Rep. 96: Braun, C., Strangler, T., Narveson, J. & Pettingell, S. (2009). Animal-assisted therapy as a pain relief intervention for children. Complementary therapies in clinical practice, 15: Doi: /j.ctcp Burger, E., Stetina, B.U., Turner, K., McElheney, J. & Handlos, U. (2011). Dog-assisted therapy in prison:emotional competences and emotional status of drug-addicted criminal offenders. Journal of veterinary behavior, 6(1): Hoffmann,A.O.M., Lee, A.H., Wertenauer, F., Ricken, R., Jansen, J.J., Gallinat, J., Lang, U.E. (2009). Dog-assisted intervention significantly reduces anxiety in hospitalized patients with major depression. European journal of integrative medicine, 1: doi: /j.eujim Lang, U., Jansen, B.J., Wertenauer, F., Gallinat, J. & Rapp, M.A. (2010) Reduced anxiety during dog assisted interviwes in acute schizophrenic patients. European journal of integrative medicine 2, Doi: /j.eujim veterinärkongressen 2014

19 6. Majic, T., Gutzmann, H., Heinz, A. & Lang U.E. (2013). Animal-assisted therapy and agitation and depression in nursing home reisdents with dementia: a matched control trial. American journal of geriatric psychiatry, 21(11): doi: /j.jagp Marinelli, L., Adamelli, S., Normando, S., and Bono, G. (2007) Quality of life of the pet dog: influence of owner and dog s characteristics. Applied Animal Beh. Sci. 108: Muschel, I.J. (1984). Pet therapy with terminal cancer patients. Social caseworker,65(8), Nightingale, F. (1898). Notes on nursing what it is and what it is not. Hämtad 13 novenber, 2013, från com/nightingale/index.html 10. Odendaal, J.S.J. (2000). Animal-assisted therapy- magic or medicine? Journal of psychosomatic research 49, Socialstyrelsen. (2011). MRSA hos häst, hund och katt: rekommendationer för handläggning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 december, 2013, från se/publikationer2011/ Uvnäs-Moberg K. (1998) Antistress pattern induced by oxytocin. News Physiol. Sci., 13, Uvnäs-Moberg K. (1998) Oxytocin may mediate the benefits of positive social interaction and emotions. Psychoneuroendocrinology vol. 23, No. 8: Uvnäs Moberg (2003) The oxytocin factor. Da Capo Press, Boston USA. 15. Uvnäs-Moberg K, Arn I, Magnusson D. (2005) The psychobiology of emotion: the role of the oxytocinergic system. 1: Int J Behav Med. 2005;12(2): veterinärkongressen

20 Material från svenska hundar används för banbrytande studier Kerstin Lindblad-Toh Science for Life Laboratory, Department of Medical Biochemistry and Microbiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden och Broad Institute of MIT and Harvard Hunden och människans sjukdomar liknar varandra, vi lever ofta i samma miljö och har ungefär samma gener. Att hitta genetiska orsaker till människans sjukdomar har varit svårt eftersom våra folksjukdomar ofta orsakas av ett stort antal genetiska faktorer. Vanliga sjukdomar hos hundar orsakas också av flera riskfaktorer men den förenklade genetiska strukturen, orsakad av rasbildningen, gör att specifika riskfaktorer ansamlas inom vissa raser och att det blir lättare att hitta de genetiska riskfaktorerna. Ett internationellt konsortium under min ledning kartlade hundens arvsmassa för cirka 10 år sedan. Sedan dess har min forskargrupp fortsatt med att utveckla de genetiska verktyg som krävs för att leta sjukdomsgener, samt att tillsammans med veterinärer samla prover från sjuka och friska hundar och mappa sjukdomsgener inom vitt skilda områden såsom cancer, immunmedierade sjukdomar, kardiologi och beteende. Vi har nu hittat gener för flera olika cancer-typer såsom osteosarkom, lymfom, mastcelltumörer, juvertumörer och hjärntumörer, men fortsätter samtidigt att samla prover från många raser med dessa sjukdomar. Dessa studier visar både vilka gener och sjukdomsmekanismer som ligger till grund för sjukdomarna, samt ger ett underlag till utvecklandet av genetiska tester som i framtiden kan användas för att bättre diagnosticera och behandla sjukdomarna. detta har vi studerat tvångsbeteende i Dobermann och andra raser och hittat flera gener som påverkar risken för tvångsbeteende. Alla gener pekar på att synaptisk plasticitet och signalering i glutamatneuron i striatum och thalamus har stor betydelse för tvångsbeteendet. Jag avser att beskriva hur vi går tillväga när vi letar sjukdomsgener, ge exempel på sjukdomsgener vi hittat, samt diskutera hur vi skulle vilja gå vidare mot att använda genetisk information som ett verktyg vid sjukdomsdiagnostik och behandling. Summary Dogs and humans get roughly the same diseases, many of which are caused by complex genetic and environmental components. The breed structure in dogs makes disease gene mapping simpler in dogs than in humans. We have sequenced the canine genome and developed tools for disease gene mapping. Now we are mapping genes for cancer, immunological disease, cardiology and behavior. I will describe our methods and give examples of success stories as well as discuss how these results could become useful for disease diagnostics and treatment. Inom immmunmedierade sjukdomar jobbar vi med atopisk dermatit, immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD) i Tollare, Shar-Pei feber, hypotyroidism, Addison s sjukdom, m.fl. sjukdomar. Hos Tollarna har vi just identifierat 11 gener inom fem regioner i arvsmassan som har funktionella förändringar hos hundar med IMRD. Våra data visar att olika sub-fenotyper kan påverkas av olika gener och att riskgenerna kan peka på olika biologiska mekanismer för de olika sub-fenotyperna. Inom kardiologin har fokus legat på kardiomyopati där vi studerat flera olika raser och har preliminär data som indikerar att olika riskgener förekommer i olika raser. Vi har också ett stort fokus på beteende där vi letar efter gener som associerar till olika parametrar inom MH testet. Genetiska analyser pågår just nu framför allt i schäfer, men vi ämnar expandera till även andra raser. Parallellt med 20 veterinärkongressen 2014

21 Genetisk anpassning hos hund till människa Erik Axelsson Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet Introduktion Hunden har spelat en betydelsefull roll under framväxten av den mänskliga civilisationen och utgör fortfarande en viktig del av vår kultur. Trots det har vi tills nyligen haft mycket lite kännedom om den genetiska grunden för de karaktärsdrag som åtskiljer hundar och dess vilda anfäder vargarna. Tidigare forskning antyder att hunden kan ha domesticerats för [1,2,3] år sedan någonstans i Asien eller Europa [2,4]. Möjligen startade denna process genom att människor avsiktligen sökte upp varglyor för att fånga in och tämja vargvalpar, men mera troligt är att vargar istället självmant närmade sig oss för att söka föda i de soptippar som hade blivit vanliga sedan människan blivit bofast [5]. De vargar som var mest lämpade för detta nya levnadssätt, t.ex. genom att inte sky människors närvaro, kan ha utgjort den moderna hundens anfäder. För att sprida ljus över denna tidiga fas av hundens historia har vi kartlagt DNA-sekvensen hos ett stort antal hundar och vargar med mål att identifiera och karakterisera de genetiska förändringar som var avgörande för att hunden skulle klara ett liv i nära samklang med människan. Metod och material I detta arbete har vi utgått från antagandet att de genetiska förändringar (mutationer) som utgjorde grund för viktiga anpassningar sannolikt spred sig relativt snabbt genom hundpopulationen när domesticeringsprocessen startade. Genom en stark urvalsprocess (selektion) kom en majoritet av alla hundar att på kort tid bli bärare till specifika anlag som antagligen var ovanliga eller helt frånvarande i den ursprungliga vargpopulationen. Eftersom anlagen och närliggande mutationer är sammanlänkade fysiskt i DNAsträngen antar vi vidare att selektionsprocessen har skapat stora områden (hundratusentals nukleinsyrabaser) i vilka alla hundars arvsmassa är 1) mycket lik varandras, men 2) tydligt skild från den hos vargar [6]. Baserat på dessa antaganden har vi letat efter regioner i arvsmassan med för hunden avgörande mutationer genom att jämföra mönster av genetisk variation i hund och varg. I detta syfte har vi kartlagt DNA-sekvensen hos 60 hundar från 14 olika raser samt 12 vargar från Nordamerika, Europa och Asien. Resultat Sammanlagt sekvenserades varje nukleinsyrabas i genomsnitt 30 gånger i hundens arvsmassa och 6 gånger i vargens. Genom att jämföra all tillgänglig DNA-sekvens identifierade vi nära 3,8 miljoner mutationer i den kombinerade hund och varg populationen. Bit för bit undersökte vi därefter hundens arvsmassa med avseende på hur vanligt förekommande dessa mutationer är i hund- respektive vargpopulationen. I 36 områden var skillnader mellan hundindivider så få, samtidigt som hundarna här uppvisade stora olikheter med många vargar, att det sammantaget bedömdes som troligt att stark selektion hade påverkat arvsmassan. Dessa områden (domesticeringsområden) sträckte sig i genomsnitt över mer än 300 kilobaspar och innefattade totalt 122 gener [7]. Eftersom varje område oftast innehåller fler än en gen (drygt 3 gener per område) är det normalt svårt att veta exakt vilken egenskap som varje enskild selektionsprocess påverkat. För att ändå få en uppfattning om vilka egenskaper som var viktiga när hunden började leva med oss människor undersökte vi om funktionen hos generna i domesticeringsområdena tillsammans uppvisade gemensamma drag. Vi fann att domesticeringsområden innefattar fler gener än förväntat som är inblandade i nervsystemets utveckling. Det är troligt att mutationer i dessa gener förklarar flera av de beteendeskillnader som finns mellan hundar och vargar. Samtidigt stöder detta fynd tidigare hypoteser om att anpassningar av beteendet har varit viktiga under tidig hunddomesticering och att en långsammare utveklingstakt av nervsystemet kanske kan förklara flera av dessa beteendeskillnader mekanistiskt [8]. Utöver nervsystemsgener fann vi också en grupp överrepresenterade gener i domesticeringsområdena som styr näringsupptag. Bland dessa utmärker sig tre gener som är viktiga för hundens förmåga att bryta ner och tillgodogöra sig energi från stärkelse. Den första av dessa, AMY2B, kodar för enzymet amylas som genom att katalysera nedbrytningen av långa till korta sockerkedjor ansvarar för det första steget i nedbrytningen av stärkelse [9]. Genom att jämföra såväl genuttryck som amylseaktivitet i hundar och vargar har vi kunnat klarlägga att en urvalsprocess i samband med hundens domesticering har gett upphov till en kraftigt ökad enzymaktivitet hos hundar jämfört med vargar, och att denna ökning kan förklaras av ett ökat antal kopior av AMY2B i hundens arvsmasssa. Den andra för stärkelsenedbrytningen viktiga genen, MGAM, tar vid efter amylas genom att koda för ett enzym (maltas) som bryter ned den korta sockerkedjan maltos till glukos [10]. Genetiskt sett veterinärkongressen

22 är hundars MGAM gen oftast tydligt skild från vargars och skillnaderna återspeglas i hur genen används i de båda grupperna: hundar uttrycker MGAM genen mer än vargar och omvandlar mer maltos till glukos per tidsenhet än vargar gör. Ett flertal mutationer i MGAM utgör potentiella mål för selektionsprocessen men vi har inte fastställt vilken eller vilka som specifikt påverkar hur MGAM används än. Efter att maltos har sönderdelats till glukos transporteras sockret över tunntarmsväggen av en membranpump som kodas av SGLT1-genen [11]. Även om vi inte har lyckats fastställa några uppenbara skillnader i hur denna membranpump används i hundar och vargar tyder den mycket tydliga skillnaden mellan fördelningen av mutationer i de båda grupperna att även denna gen var måltavla för en selektionsprocess under hundens domesticering. 9. Meisler, M. H. & Ting, C. N. The Remarkable Evolutionary History of the Human Amylase Genes. Crit Rev Oral Biol M 4, (1993). 10. Nichols, B. L. et al. The maltase-glucoamylase gene: Common ancestry to sucrase-isomaltase with complementary starch digestion activities. P Natl Acad Sci USA 100, , doi:doi /Pnas (2003). 11. Wright, E. M., Loo, D. D. F. & Hirayama, B. A. Biology of Human Sodium Glucose Transporters. Physiol Rev 91, , doi:doi /Physrev (2011). 12. Perry, G. H. et al. Diet and the evolution of human amylase gene copy number variation. Nat Genet 39, , doi:doi /Ng2123 (2007). Diskussion Sammantaget är det alltså mycket som talar för att en hel kedja av komponenter som styr förmågan att tillgodogöra sig energi från stärkelse kom att förändras när hunden domesticerades och att hundar därför är bättre än vargar på att bryta ner stärkelse. Detta tyder på att förmågan att kunna livnära sig på stärkelserik mat, jämfört med den mest köttbaserade diet som vargar lever av, var helt avgörande för tidiga hundars överlevnad. Det är intressant att hundens anpassning till mat med ett relativt högt stärkelseinnehåll verkar har gått hand i hand med en liknande anpassning hos oss människor under jordbrukets framväxt [12]. I detta, och kanske även andra avseenden har alltså en delad livsmiljö lett till att hundar och människor har blivit mer lika varandra. Referenser: 1. Skoglund, P., Gotherstrom, A. & Jakobsson, M. Estimation of Population Divergence Times from Non-Overlapping Genomic Sequences: Examples from Dogs and Wolves. Mol Biol Evol 28, , doi:doi /Molbev/Msq342 (2011). 2. Pang, J. F. et al. mtdna Data Indicate a Single Origin for Dogs South of Yangtze River, Less Than 16,300 Years Ago, from Numerous Wolves. Mol Biol Evol 26, , doi:doi /Molbev/Msp195 (2009). 3. Freedman, A.H. et al. Genome Sequencing Highlights the Dynamic Early History of Dogs. Plos Gen. 10(1): DOI: / journal.pgen (2014). 4. vonholdt, B. M. et al. Genome-wide SNP and haplotype analyses reveal a rich history underlying dog domestication. Nature 464, 898-U109, doi:doi /Nature08837 (2010). 5. Coppinger, R. C., Lorna. Dogs: a startling new understanding of Canine Origin, Behaviour and Evolution. 352 (Scribner, 2001). 6. Stephan, W. Genetic hitchhiking versus background selection: the controversy and its implications. Philos T R Soc B 365, , doi:doi /Rstb (2010). 7. Axelsson, E. et al. The genomic signature of dog domestication reveals adaptation to a starch-rich diet. Nature 495(7441),360-4 (2013). 8. Belyaev, D. K. Destabilizing Selection as a Factor in Domestication. J Hered 70, (1979). 22 veterinärkongressen 2014

23 Embracing equitation science into veterinary practice Elke Hartmann Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden Equitation Science is a relatively new scientific discipline that aims to provide an objective, quantifiable understanding of horse-human interactions with the ultimate goal of advancing horse welfare and human safety (McGreevy, 2007). Equitation science brings together a range of scientific approaches, such as ethology, psychology, and biomechanics to evaluate the effectiveness, and the welfare consequences, of various horse training methods. The use of innovative technology can provide objective data on, for example, how much rein tension is too much, how discomfort and learned helplessness is expressed in horses and what pressures are applied via the riders seat and legs to elicit a response in the horse. Most importantly, equitation science explains horse training from a learning theory perspective, clarifying the roles of non-associative and associative learning processes in the horse (McGreevy and McLean, 2007). Traditionally, this approach has been bypassed in riding manuals, leaving space for interpretation and anthropomorphic centered approaches to horse training (Waran et al., 2002; Warren- Smith and McGreevy, 2008) that confuse riders and horses alike. Horse riding and training in its wide range of forms is continuously under public scrutiny, especially from a welfare perspective. The high number of rider accidents in comparison to other sports and the high wastage rates among horses that become unusable or dangerous as a result of regular unsound or excessively risky handling emphasizes the importance of embedding equitation science into practical contexts (Hawson et al., 2010). Barriers to progress in the uptake of equitation science into practice may reflect different cultures of scientists, practitioners and lay people alike, where each group uses different terminology leading to confusion and misinterpretation (Waran et al., 2014). Education is the key to bridging the gap between science and practice (McGreevy and McLean, 2010). Veterinary professionals are important stakeholders in this process as they have a direct influence on horse welfare and clients commitment to best practice. Furthermore, they may also frequently encounter horses that are difficult to handle during routine clinical examination and medical treatment, potentially jeopardizing the safety of themselves and their team, but also owners and horses (Geng and Adolfsson, 2008; Lucas et al., 2009). Knowledge of equine behaviour and the effective application of learning theory can help prevent fear responses in horses, lower stress levels as well as decrease the risk of injury in humans and boost confidence in clients. This presentation will present some simple approaches to handling the challenging equine patient, such as overshadowing, negative and positive reinforcement techniques used to deal with horses that are needle- and head-shy or refuse to go into examination stocks. It will also give an example of how equitation science has been successfully embedded into tertiary veterinary education and clinical practice at the Royal (Dick) School of Veterinary Studies in Edinburgh, Scotland. Ultimately, this presentation aims to explore ways in which education can help bridging the gap between theory and practice. Referenser: Geng, Q. and N. Adolfsson, Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie. JTI Institut för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sweden, pp. 30. Hawson, L.A., McLean, A.N. and P.D. McGreevy, The roles of equine ethology and applied learning theory in horse-related human injuries. Journal of Veterinary Behavior 5, Lucas M., Day L. and L. Fritschi, Injuries to Australian veterinarians working with horses. Veterinary Record 164, McGreevy, P., The advent of equitation science. The Veterinary Journal 174, McGreevy, P.D. and A. McLean, Roles of learning theory and ethology in equitation. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 2, McGreevy, P. and A. McLean, Equitation Science. Wiley- Blackwell Ltd., West Sussex, United Kingdom, pp Waran, N., McGreevy, P.D. and R.A. Casey, Training methods and horse welfare. In: The welfare of horses, pp Ed: N. Waran, Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, The Netherlands. Warren-Smith, A.K. and P.D. McGreevy, Equestrian coaches understanding and application of learning theory in horse training. Anthrozoos 21, Waran, N., Pearson, G. and B. Waggett, Bridging the gap: Embedding the science into teaching and practice. 10 th International Equitation Science Conference, Bredsten, Denmark, p. 42. veterinärkongressen