Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar

Transkript

1 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra nybyggnation av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar enligt redovisat förslag. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande landstingsplaner. Bakgrund För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och den somatiska vårdens patienter. I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Den genomförda förstudien analyserade och prövade projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Förstudien resulterade i ett förslag för inplacering av nybyggnation på sjukhusområdets sydvästra del. I maj 2015 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete i enlighet med framtagen förstudie. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Total byggproduktionskostnad (i 2016 års prisnivå) beräknas till 817,4 Mkr, verksamhetsutrustning till 40,8 Mkr samt konstnärlig gestaltning till 8,1 Mkr. Ökade årliga driftkostnader beräknas från tidpunkten efter ombyggnation, fr.o.m Kapitaltjänstkostnader beräknas öka med 50 Mkr/år och övriga kostnadsökningar beräknas till 7,4 Mkr, samtidigt minskar kostnaderna för externa lokaler med 3,7 Mkr. Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenheten Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Bilagor 1. Underlag för genomförandebeslut daterad 26 september Partneringdeklaration daterad 18 augusti Organisationsplan och ansvarsfördelning daterad 26 september Förstudie daterad 30 april Huvudtidplan daterad 30 april 2015.

3 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för Genomförandebeslut Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar Landstinget i Kalmar län 1 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

4 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Sammanfattning Efter genomförd förstudie och programarbete föreslås landstinget investera totalt 866,3 Mkr i nyproduktion av lokaler för specialistpsykiatri inom fastigheten kv. Kungsljuset 3 i Kalmar. Psykiatriförvaltningen i Kalmar län utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar inom sjukhusområdet i en ny byggnad uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienter, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar i både verksamhet och i vårdprocess. De förväntade vinsterna med nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar är följande: Förbättrade patientmiljöer Effektiviserade vårdprocesser Ökad trygghet och säkerhet Mer jämlik vård Förbättrad arbetsmiljö Bättre nyttjande av ekonomiska resurser Bidrar till en positiv bild av psykiatri Egen identitet för psykiatrin med eget hus Bakgrund För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och den somatiska vårdens patienter. I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Landstinget i Kalmar län 2 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

5 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Den genomförda förstudien analyserade och prövade projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Förstudien resulterade i ett förslag för inplacering av nybyggnation på sjukhusområdets sydvästra del. I juni 2015 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete i enlighet med framtagen förstudie. Ärendet Landstingsservice föreslår byggnation av nytt hus (36) för specialistpsykiatrin enligt förstudie och programarbete. All psykiatrisk verksamhet kommer att hamna i samma byggnad. Detta möjliggör att många lokaler kan användas av samtliga verksamheter. Lokaler som ska samnyttjas i huset är entré, konferensrum, föreläsningssal, utbildningslokaler, café, omklädningsrum, brukarexpedition, förråd, personalmatsal, vilrum, kontemplationsrum och ett rum för läkemedelsautomat. Under programarbetet har det framkommit behov av att flytta reservkraftsaggregat för att uppnå önskad effekt av läkande miljö samt säkerhetsställa avståndet till närliggande byggnad (med hänsyn till oljud, avgaser, brandrisk). Detta medför även större möjlighet till ändamålsenlig utomhusmiljö för psykiatrins patienter och besökande. Nuläge Psykiatrins nuvarande lokaler begränsar möjligheterna att bedriva verksamhet på ett optimalt sätt avseende kvalité, säkerhet, tillgänglighet och effektivitet. Verksamhetsbeskrivning PIVA (Psykiatrisk akutmottagning samt intensivvårdsavdelning) Den psykiatriska akutmottagningen är första vårdinstansen där man tar emot och bedömer patientens behov av utredning, vård och behandling. Inom intensivvårdsavdelningen vårdas akut sjuka patienter, avdelningen bedriver heldygnsvård och består av sju vårdplatser. Heldygnsvård (Vuxenpsykiatri) Heldygnsvårdens uppdrag är att vårda patienter dygnet runt. Vården kommer att organiseras till två vårdavdelningar och respektive vårdavdelning innehåller femton vårdplatser. Inom psykiatrin vårdas allt fler patienter som också har somatiska diagnoser, vilket leder till att vården kan ske enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) samt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Öppenvårdsmottagning (Vuxenpsykiatri ) Öppenvårdens kärnverksamhet består av bedömning, utredning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och vid behov tillsammans med heldygnsvården, kommun samt brukarorganisation. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin består av fem mottagningar. Landstinget i Kalmar län 3 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

6 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Beroendecentrum Beroendecentrum vänder sig till personer över 18 år som vill ha hjälp med missbruk/beroende samt psykiatrisk problematik genom att erbjuda kartläggning, bedömning och behandling. ABC (Anorexi och bulemicenter) ABC är en specialistenhet där målgrupperna är barn, ungdomar och vuxna. Uppdraget är att utreda, behandla samt att erbjuda specialiserad och individanpassad vård till patienten och dess familj. Enheten ska bidra med kunskapsväxling till samarbetspartners som kommer i kontakt med patientgruppen så att en tidig upptäckt är möjlig och därmed minska behandlingstider och skapa goda förutsättningar för tillfrisknande. Heldygnsvård (Barn- och ungdomspsykiatri) Heldygnsvårdens uppdrag är att dygnet runt vårda länets barn- och ungdomar upp till 18 år. Vården organiseras till en vårdavdelning som innehåller fyra vårdplatser. Vårdens karaktär inbegriper både frivillig vård enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) samt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Öppenvårdsmottagning (Barn- och ungdomspsykiatri) Öppenvårdens kärnverksamhet består av bedömning, utredning och behandling. De huvudsakliga arbetsprocesserna handlar om möten med barn och ungdomar, föräldrar, familjer samt av det nätverk av andra viktiga personer som finns kring patienten. Öppenvården inom barn- och ungdomspsykiatrin består av två mottagningar. Administration och lärande Enheten består av lokaler för psykiatriledning, personaladministrativt stöd, verksamhetsutveckling och samordning, sekreterare samt studenter. Mål och syfte Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. Landstingets övergripande mål: En specialistpsykiatri i framkant med läkande miljö i fokus. Projektmålen för specialistpsykiatrin i Kalmar är att: skapa funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern patientfokuserad psykiatrisk vård skapa lokaler utformade med generella lösningar och stor flexibilitet som möjliggör kontinuerlig verksamhetsutveckling på alla nivåer arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv Under en startworkshop arbetades en Partneringdeklaration fram som undertecknades av samtliga medverkande från Psykiatriförvaltningen, Bygg- och förvaltarenheten samt upphandlade entreprenörer, se bilaga 1. Landstinget i Kalmar län 4 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

7 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Organisationsplan och ansvarsfördelning Se bilaga 2. Tagna beslut Landstingsservice fick av Landstingsfullmäktige ett utredningsuppdrag, nr 10/5 2010, (dnr ) Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre nyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebar att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. Inriktningsbeslut av Landstingsfullmäktige juni 2015 Landstingsstyrelsen, information avseende april 2016 planerings- och genomförandeprocessen enligt arbetssätt partnering Arbetssätt Partnering i funktionsentreprenad Den omfattande nybyggnation som ska ske avseende lokaler för specialistpsykiatrin ställer stora krav på lokalförsörjningsprocessen inom landstinget i Kalmar och aktörerna inom byggbranschen i länet. För att tillgodose psykiatriverksamhetens behov av framtidsinriktade lokaler och landstingets krav som långsiktig fastighetsägare genomförs dessa projekt enligt arbetssättet partnering. Inom byggindustrin sker en snabb utveckling när det gäller arbetssätten för att genomföra större projekt. Den allt större komplexiteten i projekten kräver föränderliga och teambaserade planerings- och utförandeprocesser för att tillgodose och kvalitetssäkra verksamheternas behov av och egenskaper hos lokaler på kort och lång sikt. Marknadens möjligheter behöver kunna ställas mot verksamheternas behov kontinuerligt under den process då lokalerna skapas fysiskt, inte bara inför planeringsstarten. På samma sätt som nya krav ställs på vårdens processer ställs nya krav på de processer som krävs för att vården ska få tillgång till väl fungerande vårdlokaler. Inom ramarna för sedan lång tid etablerade upphandlingsregler och entreprenadjuridik har under 2000-talet utvecklats arbetssättet partnering Arbetssättet innebär att verksamheten i samverkan med beställaren och i konkurrens upphandlade entreprenörer med kapacitet och kompetens tillsammans tar fram lösning till hur uttalade mål och identifierade behov kan tillgodoses inom beslutade ramar. I och med att upphandlade entreprenörer och konsulter skapar den slutliga utformningen av byggnaden tillsammans med Psykiatriförvaltningen och Landstingsservice för att på bästa sätt nå projektmålen kan utformningen av byggnaden skilja sig något från förstudien. Uppfyller lösningarna beställarens behov så får entreprenörerna efter beställning i samverkan med beställaren genomföra projektet på avtalade villkor. Planerad tidpunkt för driftsättning av byggnaden är oförändrad då den totala projekttidplanen inte påverkas. Tiden för planering och projektering är längre än vid genomförande enligt traditionell entreprenadform medan tiden för byggproduktion i gengäld är kortare. Landstinget i Kalmar län 5 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

8 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Tider i projektet Färdigt Förstudie färdigställd Projektering av programhandling färdigställd Entreprenadupphandling totalentreprenör är upphandlad Projektering av systemhandling december 2016 augusti 2017 Projektering av bygghandling augusti 2016 maj 2018 Förberedande- och följdprojekt maj 2017-> Byggproduktion januari 2018 augusti 2020 Driftsättning september 2020 december 2020 Inflyttning januari 2021-> Ekonomi Fastvärde (2016 års prisnivå) Total byggproduktionskostnad beräknas till 817,4 Mkr, verksamhetsutrustning till 40,8 Mkr och konstnärlig gestaltning till 8,1 Mkr. Landstingets kostnader för energi, tillsyn, skötsel och underhåll beräknas öka med 5 Mkr/år. Kostnader för logistik beräknas bli oförändrade medan kostnader för lokalvård beräknas öka med 1,5 Mkr/år. IT-driftskostnader beräknas öka med 0,9 Mkr/år. Psykiatriförvaltningens externa hyreskostnader minskar med 3,7 Mkr/år. Löpvärde tom år 2021 I löpvärde beräknas total byggproduktionskostnad till 917,1 Mkr, verksamhetsutrustning till 43,8 Mkr och konstnärlig gestaltning till 8,6 Mkr. Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling och ökad personalrörlighet ligger som grund för uppräkning med 4% per år avseende byggproduktionskostnad medan 2% uppräkning bedöms för verksamhetsutrusning och konstnärlig gestaltning. Kapitaltjänstkostnader grundade på löpvärde beräknas till ca 50,1 Mkr/år. Ökade driftskostnader kommer att arbetas in i Landstingsplanen from Risker Sex risker är bedömda som stora (>9) enligt utförd riskanalys: 1) Politiska beslut avseende genomförandebeslut 2) Politiska beslut avseende om- och tillbyggnation av hus 21 för att kunna genomföra ombyggnation av lokaler för bland annat radiologen i hus 19 och dialysen i hus 48. 3) Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling samt personalförändringar 4) Bristfällig projektering 5) Verksamhetens programförändring av större vikt 6) Byggnad 30, reservkraftaggregat G4-6 Åtgärder för att hantera dessa risker är: 1) Beror på anledning till besluten 2) Påverkan är identifierad i separat underlag för inriktningsbeslut avseende radiologen, hus 19 3) Fortlöpande avstämning av målbudget och omarbetning av förslag, aktivt arbeta med bemanning Landstinget i Kalmar län 6 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

9 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset ) Fortlöpande avstämning av föreskrivna krav, egenkontroller samt dialog med verksamheten 5) Fortlöpande dialog med berörda 6) Framtagning av handlingar för flyttning av utrustning samt rivning av hus 30 Uppföljning Rapportering i stora projekt sker regelbundet, 1 gång/månad till byggchef vid personliga möten och enligt uppställd redovisningsmall. Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget sker i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Landstingsservice har berett ärendet i samråd med Psykiatriförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt i samråd med IT-förvaltningen. LTS analys och bedömning Redovisat förslag, med hänsyn taget till alla aspekter, kommer att tillgodose lokalbehovet för specialistpsykiatrin i Kalmar och nå uppställda mål. Datum: Handläggare: Mats Arvidsson (BPL), Cecilia Ivarsson (FP), LTS Bygg- och förvaltarenheten Bilagor 1. Bilaga: Partneringdeklaration Bilaga: Organisationsplan och ansvarsfördelning Bilaga Förstudie Bilaga: Huvudtidplan daterad Landstinget i Kalmar län 7 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

10

11 Styrgrupp Peab Sverige AB TE Ombud Fredrick Ilestedt Övergripande organisation Nya lokaler för psykiatri, Kalmar Projektråd Mats E, Mats A Inge Melander Jan-Åke Larsson Styrgrupp Jörgen Ohlsson Iréne Brodell Florence Eddyson Hägg B Ombud Mats E Referensgrupper Skiljeman Mats Persson Partneringledare Hans-Christian Callisen Projektkoordineringsgrupp Mats A, Cecilia I, Mona, FM, IT, Tele Jan-Åke Larsson Extern information Projektchef, PRC Jan-Åke Larsson Byggprojektledare, BPL Mats Arvidsson Funktionsplanerare, FP Cecilia Ivarsson Utrustning Driftsstart Maja A Entreprenadingenjör EI Håkan Lindahl Platschef, PC Per Magnusson BAS-U Per Magnusson PE VS-ACE VS-Teknik AB Luft-Avent Installation AB El-Elia AB Mark-PEAB Anläggning SÖ 1-Apptronic Elteknik AB SÖ 2-Pronecta AB Högspänning Sprinkler M.fl. Upphandlare Hans-Fredrik Helldal Arkitekt, A UULAS ARKITEKTER AB Statiker, K INTEGRA ENGINEERING AB Brand BRAND & RISKANALYS Akustik Byggkonsult Bentien AB Ekonom Iréne Brodell Projekteringsledare, PL Christer Lennartsson BAS-P BAS-P2 Christer Lennartsson Miljöcoach Stefan Westblom Delprojektledare Övrig information Yttre gestaltning Landskapsarkitekt Kvalitetsledare Torbjörn J, EL Mårten/Jimmy, SÖ Stefan W, VS Tina G, Bygg Maria R / Thomas L, CAD Magnus K, säkerhet Bitr Kvalitetsledare Utskott Fastighetsdrift Ekonom Iréne Brodell Lokalplanering Övrig information Funktionsplanering Peter K Delprojektledare Peter K, säkerhet Inre gestaltning Jörgen Platzer, konst FM-grupp Arbetsgrupp Mona, David J, Magnus B Utskott Arbetsgrupper PF Arbetsgrupp HSF Ekonom Muris Sipo Upphandlare Staffan C Utrustningsplanering Alf S Driftstartsplanering Cecilia I, Peter K Delprojektledare Övrig information Flyttkoordinator Övrig information Arbetsgrupp Mona L Utskott Arbetsgrupper PF PE-Projektörer

12 Nya psykiatrilokaler i Kalmar Förstudie

13 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Projektmål Bakgrund psykiatrin Nulägesbeskrivning Mål och syften med förstudien Tidigare tagna beslut Risker 13 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Grönstruktur Projekt i omgivande områden Sjukhusområdet Trafik och angöring Teknisk försörjning Invändiga flöden Säkerhet Placering av förordat förslag Begränsningar Befintlig parkering 29 Förslag 3.1 Process utformning Förordat förslag Samband med sjukhuset Försörjning Teknisk försörjning Verksamhet och inre samband Rumstyper Ytor 42 Parkering 4.1 Parkeringsbehov Nya markparkeringar 43 Lokalprogram 5.1 Samband 44 Följdprojekt 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden 46 Omvärld 7.1 Föreläsning och workshop Studiebesök 47 Ekonomi 8.1 Kalkyler 48 Tidplan 9.1 Huvudtidplan 49 Källhänvisning 10.1 Texter Bilder / foton 50 Bilaga 1 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar Bilaga 2 Övriga framtagna förslag Bilaga 3 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Bilaga 4 SWOT Bilaga 5 Parkering 2

14 Förstudien har genomförts av Landstinget i Kalmar län och Tengbom har anlitats som konsulter. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Medarbetare; Iréne Brodell, Fastighetschef Torbjörn Bergström, Projektledare Gun Lindblad, Funktionsplanerare Peter Koffed, Funktionsplanerare Mikael Gustafsson, Projektledare, konsult Roller Styrgrupp Projektledningsgrupp - projektets beslutande organ - bereder inför styrgrupp Styrgrupp Christer Holmgren, förvaltningschef, LTS Florence Eddyson Hägg, psykiatridirektör, Psykiatriförvaltningen Iréne Brodell, fastighetschef, LTS (adjungerande) Marianne Wigforss, projektledare, Psykiatriförvaltningen (adjungerande) Torbjörn Bergström, projektledare, LTS (föredragande) Mats Eriksson, projektchef, LTS Projektledningsgrupp Marianne Wigforss, Psykiatriförvaltningen Torbjörn Bergström, LTS Gun Lindblad, LTS Peter Koffed, LTS Mikael Gustafsson, Ingenjörsfirman M Gustafsson Konsultgrupp - arbetar fram fysiska lösningar, konsekvensbeskrivning / omfattning, sammansättning varierar genom projektets olika skeden Konsultgrupp Christine Hammarling, uppdragsansvarig arkitekt, Tengbom Gertrud Sjöström, handläggande arkitekt, Tengbom Helen Steckel, handläggande inredningsarkitekt, Tengbom Marie Nilodahl, medverkande arkitekt, Tengbom Nils-Olof Ljunggren, medverkande arkitekt, Tengbom Gärda Sjöholm, medverkande arkitekt, Tengbom Ulf Löfgren, medverkande inredningsarkitekt, Tengbom Magnus Juhlin, medverkande planeringsarkitekt, Tengbom Catarina Holdar, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom Malin Ingemarsdotter, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom 3

15 Sammanfattning Psykiatriförvaltningen utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Det strukturerade kvalitets- och metodutvecklingsarbete som pågått under flera år inom Psykiatriförvaltningen ställer nya krav på kompetens och bemanning, men också på att lokaler ska vara funktionella och anpassade till ett professionellt bemötande av patientgruppen. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikens patienter. Samlokalisering inom sjukhusets område är därför en framgångsfaktor och innebär en nödvändig utveckling för att kunna erbjuda alla patientgrupper god vård. Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienten, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar både i verksamhet och i vårdprocess. Effektivare vårdprocesser förväntas också ge positiva ekonomiska effekter. Utformningen av lokaler speglar på många sätt hur man ser på de människor som ska vistas där. Lokalerna ska upplevas som välkomnande och trygga, signalera öppenhet och vara väl anpassade för den verksamhet som ska bedrivas där. Moderniseringen av länets psykiatrilokaler är en viktig del i arbetet med att förmedla en ljusare bild av psykiatrin och att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. I hälso- och sjukvårdens omhändertagandet av barn och unga involveras ofta flera aktörer. Många gånger samverkar olika specialiteter, till exempel BUP, barnmedicin och habilitering. Med syfte att stärka barnperspektivet eftersträvas därför närhet mellan dessa berörda specialistenheter. För medarbetaren är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor. Tillsammans med strukturerade satsningar på kompetens- och metodutveckling innebär satsningen på nya lokaler att Psykiatriförvaltningen har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsplats även i rekryteringssammanhang. Sammanfattningsvis är de förväntade vinsterna med ny- och ombyggnad av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar län att: förbättra patientmiljöer effektivisera vårdprocesser öka trygghet och säkerhet möjliggöra mer jämlik vård förbättra arbetsmiljöer bättre nyttja ekonomiska resurser bidra till en positiv bild av psykiatri 4

16 Sammanfattning Förordat förslag Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation för psykiatrin i Kalmar utretts och resulterat i ett förordat förslag (benämt B1 i Underlag förstudie ) på sjukhusområdets sydvästra del. Övriga studerade alternativ är samlade i bilaga 2 till denna rapport. Tomtutredningar har med beaktande av möjligheter och begränsningar på norra och södra delen av fastigheten redovisats inkluderande verksamheternas organisation och inplacering. Förslaget i denna rapport är förordat av Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen tillsammans och baseras bl.a. på följande motiv till förordat förslag: All psykiatri samlad, inkl. BUP. Egen identitet för psykiatrin med eget hus. Inbyggda gårdar och större möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna. Byggnaden placeras på befintlig parkering som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnadsformen möjliggör flexibel lokalutformning och ger god orienterbarhet. Placeringen medger närhet till huvudentrén, parkeringen samt huvudstråket, det vill säga inte på baksidan och psykiatrin blir en naturlig del av sjukhuset. Byggnaden har ingen insyn eller skuggning från omgivande byggnader. Byggnadens placering medger framtida ut- och ombyggnadsmöjligheter av närområdet. De fysiska begränsningarna är av betydligt mindre omfattning jämfört med de övriga studerade alternativen. I söder har man utsikt mot kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker både utvändigt och genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. 5

17 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att genomföra fördjupade förstudier och ta fram inriktningsbeslut för psykiatrins lokaler i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Tidigare delrapporter har visat att förutsättningar för ny-/om- och tillbyggnad i Västervik och Oskarshamn kräver mer omfattande utredning än vad som är fallet i Kalmar samt vid tidigare utredning angående Vimmerby. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har under 2013, 2014 och 2015 bedrivits parallellt på samtliga orter. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistpsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningens analysarbete har resulterat i några viktiga ståndpunkter; För att kunna erbjuda och upprätthålla psykiatrisk specialistkompetens är det nödvändigt att geografiskt samla och samordna den specialiserade psykiatrin med såväl öppen- som slutenvård samt barn- och ungdomspsykiatrin. Specialistpsykiatrins verksamheter bör vara lokaliserade i nära anslutning till övrig hälso- och sjukvård. Detta dokument är förstudien för nya psykiatrilokaler i Kalmar. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att ge Landstingsservice i uppdrag: Att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram ett underlag för genomförandebeslut

18 Bakgrund 1.2 Projektmål Projektmål Projektet ska skapa attraktiva, välkomnande miljöer och ändamålsenliga lokaler med höga arkitektoniska värden. Vård- och stödproceser ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. De nya lokalerna ska, så långt möjligt, utformas med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 7

19 Bakgrund 1.3 Bakgrund psykiatrin Psykiatriförvaltningens uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälsooch sjukvård för befolkningen. Syftet med verksamheten är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt att minska dödligheten i psykisk sjukdom hos patienter. Patienterna ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud, med akuta och planerade insatser i öppenoch slutenvård i en verksamhet som kännetecknas av hög kvalité, god tillgänglighet och ett gott patientbemötande. Öppenvården tar emot psykiskt sjuka patienter och erbjuder psykiatrisk utredning, bedömning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och ibland samverkande parter som kommun och brukarorganisation. Om en patient bedöms ha så svåra symptom att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller är farlig för sig själv eller andra kan den bästa åtgärden vara att erbjuda inläggning på en vårdavdelning. Att patienter i största möjliga mån ska vara delaktiga i sin egen behandling och vårdplanering i samverkan med närstående är idag självklart. Verksamhetens övergripande mål och vision Psykiatriförvaltningens vision och mål är att vara en specialistpsykiatri i framkant. Verksamheten ska ge länets befolkning tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och vård av hög kvalité och med god tillgänglighet, där välkomnande miljöer är en del av det goda bemötande som ska prägla vården. Ett uttalat mål är också att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Verksamhetens mål En förutsättning för att uppnå det övergripande verksamhetsmålet är funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, i miljöer där god och läkande patientmiljö går hand i hand med god arbetsmiljö. Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. Vi vill bygga lokaler för framtidens psykiatri; genom att samordna den psykiatriska vården genom ett närmande till övrig hälso- och sjukvård genom att skapa välkomnande och goda vårdmiljöer Vi vill bygga med fokus på hållbarhet; med byggnader som har låg energiförbrukning och låga underhålls- och driftskostnader med hållbara material som åldras vackert med flexibla lösningar där byggnader kan användas under lång tid och för olika ändamål genom samordning så att resurser utnyttjas effektivt Vi vill bygga med omsorg om miljön; genom att förena god patientmiljö och bra arbetsmiljö genom att ha ett miljömässigt hållbart tänkande i alla led genom att bygga med minsta möjliga negativa miljöpåverkan Vi vill bygga säkra miljöer; där både patienter och personal känner sig trygga där atmosfären signalerar lugn och tillit utan synliga säkerhetsanordningar 8

20 Bakgrund Att lokalerna ska vara utformade med utgångspunkt i aktuell forskning om läkande vårdmiljöer är en självklarhet liksom att höga krav ska ställas på miljö och hållbarhet när det gäller såväl materialval som den estetiska utformningen. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistkompetens inom psykiatrin är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin, såväl öppen- som slutenvård för både vuxna och barn/ ungdomar. Samlokalisering med övrig hälso- och sjukvård är en framgångsfaktor och nödvändig utveckling för möjligheten att ge psykiatrins patienter adekvat vård. Inom psykiatrin vårdas allt fler svårt sjuka patienter med samtidiga somatiska diagnoser. Patienter med psykiatriska diagnoser har fler undvikbara vårddagar i den somatiska vården än övriga patientgrupper. Denna patientgrupp har också kortare livslängd samt ofta sämre livsvillkor och levnadsvanor. Verksamhetens effektmål Önskade och förväntade effekter med nya och funktionellt anpassade lokaler; ökad patientsäkerhet kortare beslutsvägar med tydligare och enklare övergångar i vården färre antal inläggningar och kortare vårdtider färre akuta besök minskat antal tvångsåtgärder minskat antal självskadeincidenter minskat antal hot- och våldsincidenter färre sjukskrivningsdagar för personalen Minskat antal incidenter inom psykiatrivården har verifierats när Östra sjukhuset i Göteborg fick en förbättrad psykiatribyggnad. Antalet bältesläggningar av patienterna minskade med 44 procent, och antalet tvångsinjektioner minskade med 21 procent. Ett lokalmässigt närmande till somatiken möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska som somatiska patienter. 9

21 Bakgrund 1.4 Nulägesbeskrivning Verksamhet Verksamheten omfattar både öppenvård och heldygnsvård och är indelad i tre verksamhetsområden; Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Antal anställda är ca 590. Allmänpsykiatri vuxna Verksamheten består av tre basenheter, Vuxenpsykiatri söder, Vuxenpsykiatri mitt och Vuxenpsykiatri norr. Vuxenpsykiatri söder Upptagningsområdet har ca invånare fördelat på sex kommuner; Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga, Borgholm Centralort Kalmar, mindre öppenvårdsenhet i Nybro Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Kalmar Akutmottagning i Kalmar Heldygnsvård i Kalmar med 37 vårdplatser fördelade på 4 avdelningar Antal anställda ca 220 Vuxenpsykiatri mitt Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Oskarshamn, Mönsterås och Högsby Centralort Oskarshamn Öppenvårds- och rehabiliteringsenhet Antal anställda ca 40 Vuxenpsykiatri norr Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Västervik, Vimmerby, Hultsfred Centralort Västervik med öppenvårdsmottagning även i Vimmerby Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Västervik och Vimmerby Akutmottagning i Västervik Heldygnsvård i Västervik med 35 vårdplatser fördelade på 3 avdelningar Antal anställda ca 140 Barn- och ungdomspsykiatri Verksamheten är länsövergripande och från och med 2014 uppdelad på två enheter, BUP och Ätstörning Antal anställda ca 130 BUP Upptagningsområde är hela länet med ca invånare, varav ca är under 18 år Länsövergripande öppenvårdsverksamhet på tre orter; Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt en filialmottagning i Vimmerby Heldygnsvård i Kalmar med 4 vårdplatser Ätstörning Ålders- och länsövergripande ätstörningsverksamhet, AnorexiBulimiCenter, med en mottagning i Kalmar och en mottagning i Västervik Rättspsykiatri Verksamheten är länstäckande och består av en basenhet fördelad på två vårdenheter. Rättspsykiatrisk verksamhet finns enbart i Västervik En vårdavdelning med 10 platser finns på sjukhusområdet i Västervik En utslussningsenhet med 10 vårdplatser är förlagd i utkanten av Västervik Antal anställda ca 50 Funktioner och arbetsprocesser Framgår av lokala verksamhetsbeskrivningar, se bilaga 1. 10

22 Bakgrund Organisation Bemanning Psykiatriförvaltningen Gemensamt Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Gemensamt Vuxenpsykiatri Söder Vuxenpsykiatri Norr Vuxenpsykiatri Mitt BUP Ätstörning Rättspsykiatri antal anställda omräknat till heltid Kalmar vuxenpsykiatri ätstörningsenhet BUP Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet 4 4 BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP 5 5 Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 Avser tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda december Tillkommer timanställda, 123 personer december

23 Bakgrund Verksamhet Öppenvård - antal... Heldygnsvård - antal... besök patienter vårddagar** patienter vårdplatser*** avdelningar Kalmar vuxenpsykiatri BUP ätstörningsenhet Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet* BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 * Verksamhet startade sent 2014 ** Vårddagar 2014 exkl. permissioner *** Rättspsykiatrin har under 2014 minskat antal vårdplatser från 24 till 20 12

24 Bakgrund 1.5 Mål och syften med förstudien 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker Att i ett tidigt skede analysera och pröva projektspecifika lösningar på de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten har av Landstingsfullmäktige fått ett utredningsuppdrag, nr 10/5; Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre utnyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebär att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. Riskhanteringen bedrivs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. Riskhanteringen kommer att bedrivas i fyra steg i kommande skeden enligt nedan; 1. Riskidentifiering Riskidentifiering har påbörjats i denna förstudie i enlighet med den mall som Landstingsservice vid Landstinget i Kalmar har för förstudien. Här har identifierats 10 olika punkter som därefter har riskbedömts. Det kan under projektets kommande skeden uppkomma fler riskpunkter som ska komplettera listan och bedömas vidare i processen. 2. Riskbedömning De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. 3. Riskbemötande Varje risk som har identifierats kommer att föreslås åtgärder i nästa skede i projektet. 4. Riskstyrning Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. 13

25 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Området ligger i utkanten av Kalmar vilket märks tydligt bland annat när man ser på bebyggelsens förhållande till gatan. Husen här har inte ett direkt förhållande till gatan utan är placerade en bit ifrån gatan, ofta med en grön zon emellan. Bebyggelsen i omgivningarna är från olika tidsåldrar och har olika karaktär. Områdena norr och öster om sjukhusområdet är till stora delar från 40- och 50-talet och av förstads- eller villastadskaraktär. Dessa områden har ett öppet bebyggelsemönster och upplevs ha en rik växtlighet. Norr om sjukhusområdet ligger ett område med punkthus i park byggda huvudsakligen på 60- och 70-talen. I denna riktning ligger också ett institutionsområde som bland annat rymmer delar av psykiatrins nuvarande lokaler. Detta är ett område som är en institutionsmiljö med friliggande byggnader omgivna av mycket grönska. Angränsande till sjukhusområdet i söder ligger ett koloniområde vilket med sin småskalighet utgör en stark kontrast till sjukhusets stora volymer. Väster om lasarettet vidtar naturmark som tillsammans med angränsande holmar och vatten utgör ett vackert naturområde. De gator som omger sjukhusområdet är alla påtagligt gröna i sin karaktär. Detta skapas med alléplanteringar och gröna zoner mellan hus och gata. Inte någonstans i omgivningen har bebyggelsen direkt kontakt med gatan, utan separeras från denna med hjälp av träd, buskar och gräsytor. Länssjukhuset upptar hela kv. Kungsljuset. De äldsta delarna uppfördes 1934 och har sedan dess efterhand byggts ut. I kv. Vallmon ligger bl.a. den psykiatriska heldygnsvården för barn och vuxna. Sjukhusområdet är uppdelat i två delar, åtskilda av Ståthållaregatan. 14

26 Förutsättningar Förstad Institutionsmiljö, Kv. Vallmon Hus i park Park Förstad Ståthållaregatan Institutionsmiljö Sjukhusområdet Kv. Kungsljuset Placering av förordat förslag Villastad Natur Koloniområde N 15

27 Förutsättningar 2.2 Grönstruktur Inom sjukhusområdet tas marken till övervägande del upp av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom området finns sparad naturmark med stora tallar norr och söder om Sinnenas trädgård (mellan hus 13, 21 och försörjningskvarteret). Fin naturmark finns även sydväst om hus 40. Denna naturmark har en tydlig koppling till tallskogen sydväst om sjukhusområdet (Tegelviken). Mot Lasarettsvägen söder om hus 19 och 48 finns sparade stora ekar och tallar. Stora fristående tallar finns även i västra delen av sjukhusområdet. Kring sjukhusbyggnaderna finns en del mindre träd såsom oxel, rönn, körsbär och unga lindar. Kring entréer och sittplatser finns buskar och perenner. I övrigt finns några enstaka solitära stora träd inom sjukhusområdet. I nordost är det sparsamt med vegetation. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner. Denna vegetation är inte så värdefull att särskild hänsyn behöver tas. I tomtgräns eller strax utanför, mot Ståthållaregatan finns några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Almarna är hårt beskurna. Längs Stensbergsvägen finns också stora almar och lindar som inte är beskurna. Dessa träd skapar tillsammans med de stora ekarna mot Stensbergsparken ett fint grönt gaturum. De stora träden, även de som beskurits, är mycket värdefulla för gaturummet (Ståthållaregatan). Vid en exploatering måste de hanteras med stor försiktighet. Expertråd bör inhämtas beträffande de stora almarna, det är lite osäkert om de kommer att klara en exploatering. Norr om Ståthållaregatan ligger Ståthållarparken med nyrenoverade planteringar. Hus 01 och 02 ligger i vad som kan betraktas som en klassisk park med stora träd i gräsytor. Arterna är varierade och här finns bok, kastanj, tall, oxel, hassel, ask, lind m.m. Vidare västerut finns en fin naturmark. Norr om hus 44 finns en stenmur och här får man en fin inblick i hur landskapet sett ut innan sjukhuset byggdes ut. Sjukhusområdet som helhet befinner sig i gröna omgivningar: mer parklika i östra delen och mer naturlika i västra delen. Enligt rapporten Grönstrukturen i Kalmar från 2010, är det önskvärt att naturområdet Tegelviken utvecklas och förbättras framför allt genom att öka tillgängligheten till området. Söder om sjukhusområdet utvecklas Skyttisparken till en ny grannskapspark. 16

28 Förutsättningar N Placering av förordat förslag 17

29 Förutsättningar 2.3 Projekt i omgivande områden Norr om sjukhusområdet, på andra sidan Ståthållareparken i kvarteret Konvaljen, kommer ett högt bostadshus att byggas. En ny detaljplan har antagits och vunnit laga kraft och nu projekterar Kalmarhem för att uppföra ett 15 våningar högt hus med 84 lägenheter. Byggstart är planerad till Omedelbart söder om sjukhusområdet föreslås 200 nya parkeringsplatser i markparkering för att komplettera och avlasta de parkeringar som finns inom sjukhusområdet. Dessutom planeras för en större bostadsexploatering där Kalmarhem har för avsikt att bygga ca 142 nya lägenheter. 78 av dessa placeras i ett 13 våningar högt hus närmast Lasarettsvägen, medan resterande 64 lägenheter ryms i fyra stycken fyravåningshus som placeras invid en bågformad lokalgata. Denna detaljplan kommer enligt kommunen troligen att antas av kommunfullmäktige under andra kvartalet Konvaljen N 18

30 Förutsättningar 2.4 Sjukhusområdet Sjukhusområdet började byggas på 1930-talet och består av byggnader med stor variation. Byggnader för sjukhusvård är främst koncentrerade i områdets östra del. Här är bebyggelsen tät och med en mängd olika former och hushöjder. Byggnaderna uppfördes i rött tegel, ett material som fortfarande idag är det dominerande. Efter hand har hus rivits och ersatts av modernare byggnader med större yta för att möta det ökande behovet av vård Även om tegel är det dominerande materialet kan man avläsa tidernas olika arkitektur i formspråk och materialhantering. Orienteringen i området är lite svår då strukturen är komplex och tät, detta trots att utblickar finns från förbindelsegångar och trapphus I nordväst är all försörjning samlad i separata byggnader vilka är förbundna med övriga sjukhuset genom kulvertar. Detta gör att de flesta transporter är koncentrerade till en avgränsad del. I sydvästra delen finns en del äldre bebyggelse av småskalig karaktär samt en stor markparkering. Framtagande av lokalstrategiplan ska påbörjas = Befintliga byggnader = Befintliga byggnader som rivs N 19

31 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 20 Länkbyggnad i en våning mellan byggnad 21 och 13 samt huvudförbindelse till försörjningscentral. Innehåller även teknikstråk i tak. Byggnaden är från Byggnad 21 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller apotek inkl. varumottagning. Byggnad 26 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller verkstäder och fastighetsdrift. 20

32 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 30 Tegel och putsbyggnad från Innehåller reservkraftsförsörjning. Byggnad 48 Tegelbyggnad från 2000 med en oregelbunden planform. Delar av byggnaden är i åtta våningar med burspråk samt markerad betong i fasad och delar i två våningar med fönsterband. Byggnaden inrymmer vårdavdelningar samt mottagningar i de nedre våningsplanen. 21

33 Förutsättningar 2.5 Trafik och angöring Länssjukhuset har patienter från hela Kalmar län och många kommer med bil. Huvuddelen av sjukhusets bilburna besökare kommer norrifrån via Stensbergsvägen alternativt från nordväst via Ståthållaregatan. Sjukhusområdets norra del är oftast det första man möter. Huvudentrén och akutentrén ligger i söder. Här finns en angöringszon samt anvisad plats för taxi. En entré finns även i byggnad 18 med infart från Ståthållaregatan i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tillgängligheten till denna entré är av stor vikt även framgent. I anslutning finns här dessutom ambulansintag till förlossningsavdelningen och barnakuten samt räddningsväg till hus 18. Detta är samtliga funktioner som inte får påverkas av en eventuell nybyggnation i närområdet. Huvudparkeringen, för både besökare och personal, ligger i sjukhusområdets sydvästra del i närheten till huvudentrén. På övriga sjukhusområdet finns ett stort antal mindre parkeringsplatser, generellt med hög beläggning. Dessa platser används troligen mest av vana sjukhusbesökare som vet vart de ska. Sjukhuset har god tillgång till kollektivtrafik genom att både stadsbussar och regionala bussar har hållplatser vid sjukhusets huvudentré och på Stensbergsvägen i anslutning till korsningen med Ståthållaregatan. Hållplatser finns också på Lasarettsvägen och Ståthållaregatan i områdets nordvästra del. Cyklister kommer huvudsakligen till sjukhuset via cykelbanan längs Ståthållaregatan eller längs Stensbergsvägen norrifrån. Huvuddelen av cykelparkeringarna finns på norra sidan av sjukhusområdet vilket är den närmsta vägen in i sjukhuset för flertalet av de som cyklar. Det finns även cykelparkeringar i anslutning till huvudentrén och akutentrén på sjukhusområdets södra sida. N 22