Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?
|
|
- Jonathan Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?
2 Programdagar för högskolan 2012, Internationalisering i tider av förändring Arken, Göteborg maj Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap? Beskrivning av workshopen: Workshopen ger deltagarna möjlighet att diskutera frågan om hur avgiftsreformen har påverkat internationellt samarbete och utbyte. Vilka erfarenheter har man av det första året med avgifter? I vilken mån har nya arbetsformer, strategier och handlingsplaner utvecklats? Hur har avgifterna påverkat övrigt internationaliseringsarbete? Under workshopen förväntas deltagarna dela med sig av sina egna erfarenheter och ta del av andras i syfte att få perspektiv på den egna verksamheten och inspireras i arbetet med internationalisering. Åtta grupper diskuterar samma tema. Workshopen ska mynna ut i en sammanfattning av gruppens uppfattning om på vilket sätt införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har påverkat lärosätenas arbete med samarbete och utbyte och svara på nedanstående övergripande frågor. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? 1
3 Grupp 1 Diskussionsledare: Gunnar Enequist, sekreterare: Anna Angermann Flera lärosäten rapporterar att man ser ökning av antalet studenter från EU-länder, och i motsvarande mån en minskning av studenter från tredje land. Man förlorar ett viktigt perspektiv, vilket kan upplevas som en försämring av kvaliteten på undervisningen. Samtidigt påpekar några lärosäten att de utländska studenter som idag antas har en bättre kunskapsnivå generellt sett, och framför allt bättre kunskaper i engelska, vilket positivt påverkar kvaliteten på undervisningen. En ytterligare konsekvens av att man idag har fler svenska och europeiska studenter, och färre studenter från tredje land, är att studenterna ställer större krav på möjlighet till utbytesterminer, vilket utländska studenter från t.ex. Kina inte gör. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Det råder konsensus kring att internationalisering är mer i fokus idag än tidigare. Dock tror de flesta att detta är en utveckling som inte beror på avgiftsreformen, utan är något som tagit fart tidigare och nu fortlever av egen kraft. Många mindre lärosäten rapporterar att man inte satsat på att rekrytera utländska studenter efter avgiftsreformens införande ( studenterna vill inte komma till vårt lilla lärosäte ) men att man idag med förvåning kan konstatera att man fått många utländska (icke-eu) studenter. Avgiftsreformen har medfört att internationaliseringen har blivit något som idag genomsyrar hela lärosätet, även t.ex. studenthälsa och studievägledning har påverkats av internationaliseringen. Flera lärosäten vill framhålla att ledningen satsar strategiskt på internationalisering och inkluderar service-funktioner i arbetet, som en del i arbetet att göra lärosätet attraktivt för utländska studenter. Vissa lärosäten menar att en negativ konsekvens är att man idag mer och mer tänker på internationalisering som ett sätt att få in pengar till verksamheten det har blivit fokus på business. I det sammanhanget upplever vissa lärosäten att ledningen ser internationalisering som något som måste göras (ett politiskt direktiv) och som kostar pengar, men som inte ger några tydliga vinster. Man glömmer bort mötet mellan människor som grunden för internationaliseringen. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? En tydlig förändring är att man på lärosätena jobbar med att rekrytera utländska studenter, vilket man inte gjort tidigare. Man jobbar också mer med likabehandling av utländska studenter, oavsett om de kommer inom ramen för ett utbytesprogram eller som free movers. Tidigare hade utbytesstudenterna fördelar som free movers saknade. Många lärosäten rapporterar att ledningen på olika sätt varit aktiv och drivande i internationaliseringsarbetet, t.ex. genom att tillsätta strategiska internationaliseringsråd eller genom att skapa tjänster riktade särskilt mot internationell rekrytering av studenter. Vissa lärosäten rapporterar att man använder sina partneruniversitet för att marknadsföra sig hos utländska studenter. Andra lärosäten, med tydligt specialiserade utbildningar, rapporterar att man absolut inte vill marknadsföra sig hos sina partneruniversitet, då detta riskerar att tolkas som att man försöker stjäla deras studenter. 2
4 Många lärosäten talar om vikten av att ha utbytesstudenter på kandidatnivå, som ett sätt att marknadsföra lärosätet och få fler utländska studenter på magisternivå. Många lärosäten använder alumner som en del i strategin för att locka utländska studenter. 3
5 Grupp 2 Diskussionsledare: Anders Ahlstrand Valfriheten för utbytesstudenter från tredje land har minskat då det blir svårare att ta kurser utanför den på förhand överenskomna planen. Det kommer i så fall kosta pengar för att delta i kurser. Rörligheten mellan lärosäten minskar. Utbildningen utformning och kvalitet diskuteras mer man ser mer kritiskt på den egna utbildningen och lägger mer fokus på lärarnas engelskkompetens, man lyssnar mer på studenterna och lägger större vikt vid kursutvärderingarna. Strävanden att få ut lärare på utbyten. Studenter behandlas bättre, mer kundtänk. Sköter man sig bra när det gäller utbyten på kandidatnivå så kan det vara ett sätt för att rekrytera masterstudenter. Internationella samarbeten och studentutbytespartners kan användas i rekrytering. Man har bra kontakter och man kan visa vad man går för genom utbyten. Genom att betalande tredjelandsstudenter kan delta i utbyten har man lagt större fokus på att följa upp utbytesavtal så att de håller hög kvalitet och passar bra in i programmen. Det har även påverkat tecknandet av nya avtal. Mer fokus på ömsesidighet i utbytena ger ökat fokus på de egna utresande studenterna. Det gäller att få ut dem så att balans råder. Vissa ansåg att betalstudenterna värderas högre och att de ges lite bättre service medan andra hävdade att det inte gjordes skillnad mellan utbytesstudenter och betalande studenter när det gällde service exempelvis. Då kursutbudet kan komma att dras ner till följd av avgifterna kan det få negativa konsekvenser för utbytesstudenter då färre kurser kan komma att ges på engelska. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Internationalisering har lyfts på lärosätet. Fler engagerar sig i internationalisering både på institutionsnivå och på högsta nivå på lärosätet. Frågor kring kvalitet i internationalisering diskuteras mer än tidigare. Kommittéer för internationalisering har bildats på hög nivå. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Mer fokus på strategiska partnerskap. Diskussionerna handlar mycket om rekrytering, mindre om samarbeten men det fanns ingen konsensus kring frågan om utbyten och samarbeten hade blivit mindre i fokus. En del hävdade att det har kommit mer i fokus. Flera lärosäten rapporterade att nya internationaliseringsstrategier har utformats och att internationalisering har fått en tydligare roll i lärosätenas övergripande måldokument och visioner. 4
6 Grupp 3 Diskussionsledare: Jari Rusanen, sekreterare: Ingrid Gustafsson För tidigt dra några slutsatser beträffande kvaliteten i utbytesverksamheten. Färre studenter har lett till färre kursutbud. Många nya handläggningar. Bara utbytesdelen som är status quo. Det är svårt att upprätta samma nivå av service till alla. De betalande är en mer resurskrävande grupp; det ställs nya krav på information webben har blivit allt viktigare och att informationen finns på engelska. Det ställs också högre krav på administrationen. Stöd och service har minskat pga mer resurskrävande antagningsprocess. Betalande studenter ställer högre krav än icke betalande studenter, universiteten har inte alltid möjlighet att uppfylla förväntningarna. Det har lett till mer omfattande administration per student och ställer nya krav på information. Problem med att ta emot utbytesstudenter vad gäller bostadsgarantin. De betalande kommer högre upp i prioriteringen när det gäller bostäder. Det har blivit mer noga med antalet i avtalen (krav på bättre balans på in- och utresande). Några lärosäten uppmuntrar fler svenska studenter att gå vidare till masters nivå nu när vi har färre utländska studenter. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Ja, internationalisering har blivit mer i fokus, t ex när det gäller tillgodoräknande, rekrytering, strategiskt tänkande och att ha bra relationer till partneruniversitet. Bologna processen har dessutom underlättat samarbetet med tredje land. Det satsas mer på internationell marknadsföring nu jämfört med tidigare vilket skapat merkostnader vid rekrytering (bl a pga användning av agenter). Agenter vet inte om studenter är behöriga och uppmuntrar dem att söka vilket skapar merarbete eftersom en hel del är obehöriga. Det har lett till att lärosäten börjat profilera sig mer i vissa regioner, satsat mer på forskningsnätverk eller forskningsprojekt. Andra har installerat internationaliseringsansvarig på policy och strateginivå eller skapat nya poster som vicerektor för internationalisering. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Avgifter ställer nya krav på strategier för internationalisering och bidragit till allianser med vissa universitet och vissa områden. Det ställer krav på information på olika språk, på hemsidan, större krav på anställda och på administrationen. Nya tjänster har inrättats, t ex översättare och förändringar har gjorts på policynivå. Några lärosäten anser att de betalande studenterna kräver mer, efterfrågar ett helt paket, inklusive omhändertagande i större utsträckning än vad som varit aktuellt tidigare. Andra lärosäten har däremot inte en erfarenhet av att betalande studenter kräver mer. De kräver mer av sig själva, eftersom de gör en stor investering i utbildningen, men inte mer av systemet. Uppsala universitet har fått säga nej till utbytesstudenter när de betalande har kommit. 5
7 Grupp 4 Diskussionsledare: Rebecka Herdevall, sekreterare: Carola Barhammar. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Gruppen diskuterade ovanstående frågor och här kommer kommentarer från gruppmedlemmarna: Komplicerat att ha en sådan strategi studenterna väljer andra skolor i så fall. Inga nya sökanden. Operahögskolan har tidigare haft duktiga studenter från Sydafrika men inte ens stipendierna täcker avgiften. Påverkar arbetet mycket. Begriper inte avgifterna vad går de till? Institutionerna drabbas. Många som har råd att betala avgiften kanske inte har den kvalité på sin utbildning som är önskvärt.. Vi har ingen mottagarservice Många negativa synpunkter. Jönköpings högskola har en mer positiv inställning - varför ska vi erbjuda gratis undervisning? Men de har jobbat med detta i fem år och hade en plan. Men en annan typ av studenter som kommer nu. Chalmers: har inte drabbats så svårt hade tidigare byggt upp. Antagningen gör jobbet åt institutionerna. Utbytesstudenternas service verkar bli bättre. Men Lund prioriterar de betalande? Efterlyser en kostnadsanalys rekryteringen av studenter kostar. Sverige har ännu ingen utbyggd struktur för att ta emot. Hur har lärosätena ändrat sina strategier? Mottagarservice, nuvarande avtal? Mittuniversitetet. Håller på med strategin fram till Inventerar partneruniversiteten. Internationaliseringen har kommit högt upp på listan kanske har det något med att göra när avgifterna infördes? Karin Granevi: som tidigare jobbat på Stockholms universitet men nu finns på Södertörna högskola: strategin har varit att jobba via partneruniversitet. För att rekrytera till mastersutbildningarna. Ser utbytesstud.enterna som en viktig grupp. Man har prioriterat USA, Kina och Ryssland. Budget: var ligger kostnaderna? Mer än hälften går till institutionerna. (ex. Sthlm), Lunds univ. har satsat hårt på mässor och alumni. Institutionerna har en mycket stor arbetsbelastning som de inte får betalt för. Operahögskolan: man får söka privata sponsorer vara kreativ. Vad ger mässor, partneruniversitet? Bör tänka efter vad man vill med det hela. Ett lärosäte(sthlm univ) kommer att ändra strategin man kan använda sig av studenterna som åker ut och ber dem vara ambassadörer i utlandet och därigenom kunna rekrytera. Naturvetenskapliga fakulteten i Lund Lund satsar på EU-studenter som de har avtal med. En viss trend kanske att man satsar mer på EU-stud. Jönköping: fler EU studenter än tidigare. Fler ickebetalande studenter är trenden. Svår balans för lärosätena man ska spara och öka samtidigt. En nationell strategi för internationalisering efterlyses. Tar inte emot några Erasmus-Mundus-studenter längre för att det kostar en massa pengar 6
8 Göteborgs univ. ekonomisk fråga att kunna ge kurser till Erasmusstudenter. Man konstruerar kurser på engelska. Man får ta pengar från det ordinarie utbudet. Har kursutbudet ändrats? Nja, för vissa. Man måste spara och de engelskspråkiga kurserna har man skurit ner på. Vilket innebär att platserna för utbytesstudenterna blir färre. Men inte alla Lund har ökat antalet kurser /program på engelska dels för att utöka för betalande. Det läggs en massa saker på oss men inga pengar. Och nu ska vi ha praktik också Ett lärosäte har lagt ner 4-5 kandidatprogram skära ner (budgeten). (Mittuniv.) många vill dit men p g a budgeten. Har samarbetet med andra påverkats? Ett lärosäte har börjat om strukit avtalen och börjat om eftersom det i avtalen med svenska lärosätena inte funnits något om avgifter. Internationellt har det ökat. Man försöker samarbeta mer i Sverige och även inom Norden. Sverige är för litet på den globala marknaden. Svenska institutet är totalt frånvarande Ett pedagogiskt problem om de internationella studenterna flyttar mellan lärosätena i Sverige förstagångs problem? - man måste teckna avtal mellan olika svenska lärosätena. Det verkar inte ha påverkats så mycket internationellt de internationella avtalen. Kina Lund. man kan tydligen skicka kinesiska studenter till Kina men Peking vägrar att ta emot. Öppet för alla Norden vi måste få mer mobilitet och mer samarbete inom Norden. Vi skulle kunna erbjuda de olika internationella studenterna t ex Nordiskt Masterprogram. Det finns planer på detta. Sammanfattning grupp 4 Inte så många som är positiva, avgifterna har skapat mycket problem och extra arbete. Vissa ser dock att det finns möjligheter framöver. Förhoppningsvis kommer att servicen när det gäller mottagningen av de utländska studenterna att bli bättre. Institutionerna verkar ha drabbats hårt och fått mycket mera att göra. Färre studenter från 3e land (men det finns redan många studenter från 3e land) Internationaliseringen har kommit högre upp på agendan Betalande studenterna prioriteras. Rekrytering via avtalsuniversitet och svenska studenter har en viktig funktion. Försöker hitta andra sätt att täcka kostnaderna. Satsar mer på EU-studenter. Takbeloppet viktigt. Ett problem eftersom man tagit emot fler än vad man hade pengar till En internationell strategi efterfrågas. Samarbete med Norden föreslogs. Mera jobb men inte mera pengar. 7
9 Grupp 5 Diskussionsledare: Kate Sevón, sekreterare: Jacob Dygéus 1. Erfarenheter av första året med avgifter? Avgifterna minskar svenska lärosätens konkurrenskraft. Svenska lärosäten ställs mot bättre och än mer välrenommerade skolor utomlands, som även kostar pengar. I diskussionen framkom att Sverige var ett alternativ eftersom utbildningen inte kostade någonting. Med en prislapp på utbildning anser många studenter att de lika gärna, eller hellre går på en annan skola i ett annat land. Kursverksamheten genomgår en förändring, där den både minskar, men samtidigt planeras för att utvecklas för att kunna möta nya studenter i den nya avgiftsreformen. Många lärosäten känner att de arbetar efter 2004 års strategi, men vill se en modernare och mer framtidsinriktad strategi från högre ort för att kunna planera långsiktigt. 2. Hur har lärosätet ändrat sina strategier och handlingsplaner? Har t.ex. arbetet med utbyten och samarbeten påverkats? Generellt har internationalisering kommit mer i fokus pga avgiftsreformen. Diskussioner har funnits om hur lärosäten tar emot studenter, och vilken produkt man anser att man säljer. Efter avgiftsreformen är mycket tydligare att lärosäten säljer en produkt som måste ha ett mervärde. Det finnas en konflikt i kvalitetsbedömningen inom exempelvis konstnärliga utbildningar där de med bästa arbetsprover inte alltid är de som har pengar att betala avgifter. Avgiftsreformen har försämrat det internationella arbetet, anser några lärosäten. Man får inte alltid de bästa studenterna, utan de som kan betala för sig. De stipendier som finns täcker inte behovet som finns, dock är den generella synen att det finns fler, och mer, av privata stipendier att tillgå än statliga. En tydlig skillnad är att IPKs stipendier endast täcker studieavgifterna, medan Svenska Institutets täcker även levnadsomkostnaderna. Det ansågs väldigt viktigt att underhålla kontakterna med studenter som visat intresse för lärosätet, för att få dem att slutgiltigt göra valet att komma till Sverige. Bland de närvarande fanns en konsensus att de länder som satsas på utanför Europa är bland annat Brasilien, Indien, Kina, och Sydostasien. 3. Har interna rutiner och samarbetsformer påverkats? I så fall hur, har t.ex. samarbetet mellan olika funktioner på lärosätet förändrats? Vissa lärosäten erbjuder utbytesstudenter bostadsgaranti, men det gäller ej de som behöver betala avgifter. Samtidigt erbjuder andra lärosäten bostadsgaranti till just betalande studenter. I större städer, exempelvis Stockholm, finns inte tillräckligt med bostäder till studenterna. Därför är det svårt att erbjuda någon form av specialtillgång till bostad. En tydlig förändring som skett är att vissa lärosäten tidigare erbjudit utbytesstudenter bostadsgaranti, numera går betalande studenter före och anses viktigare att få hjälp med bostad. Vissa lärosäten har ändrat utlysningarna så att engelsk information alltid finns tillgänglig, för att kunna ge tid till de utländska studenter som vill söka att ordna med allt det praktiska. 8
10 Grupp 6 Diskussionsledare: Anna Lindeberg, sekreterare: Jöns Ahlén. Plus och minus med avgiftsreformen Genomförandet var för snabbt, för mycket blev ad hoc-lösningar. Det fanns inga rutiner och för dåliga resurser med tanke på den pressade tidplanen. ( ) Har skapat en administrativ oreda och ställt till det. ( ) Dramatisk minskning av antalet utländska masterstudenter. ( ) Betalningsrutiner och administrativ uppföljning har blivit en stor arbetsbörda. ( ) Mer kunskap om vilka som faktiskt kommer, och därmed möjlighet att planera bättre. (+) Mer studiemotiverade studenter (+) Vi har blivit diktigare på att lyfta fram våra styrkor som lärosäte. Tvingas fokusera på vad vi kan göra bättre. (+) Mer samarbete inom lärosätet, till exempel mellan fakulteter. Vi har lärt oss mycket genom det. (+) Har fått mer resurser till arbete med att marknadsföra och rekrytera studenter. (+) Internationalisering och det globala klassrummet blev något som alla pratade om. Helt plötsligt blev det viktigt. (+) Större intresse för att få studenterna att stanna i Sverige efter avslutade studier. (+) I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? Flera av representanterna betonade att deras lärosäten på olika sätt tvingats fokusera och rikta sitt arbete på ett tydligare sätt än tidigare. En del har börjat jobba med agenter för rekrytering. Man har också i flera fall ringat in vissa geografiska regioner som man prioriterar i marknadsföring och rekrytering. Linnéuniversitetet uppgav att man har tillsatt en vice rektor med särskilt ansvar för internationalisering, och dessutom inrättat olika råd som arbetar med att ta fram handlingsplaner. Ett ökat samarbete mellan lärosäten i Sverige är också något som lyftes fram av flera i diskussionen. Upplevelsen är att man i betydligt högre utsträckning än tidigare hjälper varandra och utbyter idéer för att kunna lösa de problem som man ställts inför. Detta är något som man ser som mycket positivt och som man tror kommer att fortsätta som en viktig del av internationaliseringsarbetet även i framtiden. En tydlig effekt av reformen verkar vara att man även här tvingats snäva av och fokusera. Flera uppgav att man har börjat skära ner på antalet utbytesavtal och fokusera på dem som har potential och/eller som fungerar bra. Någon uppgav att de utbytesavtal som man har kvar blivit mer värda och fått mer tyngd. Flera tyckte också att det blivit lite skifte i mottagandet och service mellan utbytesstudenter och betalande studenter. Där de senare nu ägnas mer möda än tidigare. Detta eftersom man i många fall måste garantera de betalande studenterna bostad, till exempel. Men flera påpekade att de tycker att alla inkommande studenter har fått bättre service i och med detta. 9
11 Grupp 7 Diskussionsledare: Heléne Säll Matsson, sekreterare: Therese Hadland Efter diskussioner i grupper fick deltagarna ranka de olika synpunkterna genom att sättas notislappar. Jämställdhet/genusperspektiv: Antalet kvinnliga masterstudenter minskar (neg), ökat antal män på högskolan (utjämning, positivt) Mindre spännande mix genom bortfallet av studenter från tredje land Bostäder; betalstudenter prioriteras, andra utbytesstudenter får det tuffare. Fördelningspolitik (på vissa orter) Bättre service för betalstudenter inklusive utbytesstudenter samma service för alla Varför reformen? Enbart full kostnadstäckning? Internationella distans(program)utbildningar drabbas av dip eller totalminskning av studenter från tredje land Pga restriktioner (inte skriva avtal för att undkomma avgifter) är man mer noggrann i skapandet av nya avtal Varför så få stipendier? Betalande masterstudenter kräver mer resurser inga nya tillkommer (utbytesstudenterna får stå tillbaka) Har internationalisering kommit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Fina ord på högsta nivå, avsaknad av handlingsplaner på verksamhetsnivå Regeringsunderlag har varit fokus medan utbytesverksamhet och lärarna borde få plats Formuleringar av konkreta mål Representation på alla nivåer Högst aktuellt på alla lärosäten Bostadsfrågan allt mer aktuell Ökad service Mer fokus centralt-lokalt? Internationell strategi. Centraliserade vs decentraliserade högskolor/universitet I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Geografisk prioritering Nationella strategier med synliggjord utbytesverksamhet Utbytesverksamhet som medel/mål Ändrade riktlinjer för Erasmus Mundus samarbeten pga diff i maxavgift för studenter och vad utbildningen de facto kostar Beslut att prioritera rekryteringsinsatser inom EU Agenter i Kina Projektgrupp tillsattes för att utvärdera hur man handlägger vtalsstudenter kontra freemovers/betalande studenter. Målet var att hitta sätt att hantera icke avtalsstudenter Ökat samarbete inom double degrees 10
12 Kompletta miljöer; Forskning Utbildning 11
13 Grupp 8 Therese Lindström och Ingrid Gran. Utgångspunkt till gruppen var att i än mindre grupper diskutera och ge exempel på positiva som negativa effekter/strategier som införandet av avgifter inneburit för lärosätena. Man konstaterade i grupperna och i slutdiskussion följande: Mixen av studenter har minskat. Antalet studenter från Asien och Afrika har minskat. Det ser annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Förlorat i mångfald. Sårbart för mindre lärosäten då de inte kan konkurrera Samarbetsformerna mellan lärosätena i regioner har ökat och nya tankesätt har införts. Man måste numera tänka utanför sina stuprör. Mer samarbeten söks och inte så många enskilda längre, detta är en ny strategi. Administrationen har ökat och minskat på samma gång, det ser ut på ett annorlunda sätt även här. Många nya arbetsuppgifter har tillkommit och därmed nya arbetssätt samtidigt som problematiken med den enorma anstormningen av studenter som förekom tidigare har minskat. Antalet falska anmälningar har minskat = en fördel Inte så många fortsätter att forska eller undervisa efter studier här i Sverige = en nackdel Personliga kontakter har ökat i och med rekryteringen, som numera måste utföras. Kontakter har ökat vid mässor etc. Det har blivit en annan typ av marknadsföring. Lärosätena tvingas vässa sina erbjudanden, marknadsföring och nischer. Ekonomipersonal har fått nya uppgifter (se ovan) och det kräver nytt sorts samarbete och nya rutiner Återbetalningsrutiner omständiga Svårigheter med att hantera tillgodoräkning av tidigare studier Vem ska hantera det hela? Agenter? Hur ska dessa rekryteras? Platsgarantin för kurser svenska (språket) har frigjorts (Freemovers) Färre kurser på engelska = minskat intresse från utländska studenter. Alumner och underlag till Masterprogram på engelska tappas. De studenter som kommer är mer motiverade och ambitiösa Synliggjort brister i rutiner för att söka visum etc (tidigare reform) Synliggjort brister i svenska, i stort samt bristande övergång (språkbrister). Gruppen som kommer blir en mer uppmärksammad grupp och servicen samt utbudet till dessa studenter blir bättre Dyra utbildningar tappar studenter (exempelvis konsthögskolorna) 12
1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD
1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla
Läs merUmeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020
Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all
Läs merGemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits
Läs merEnkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten
Enkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten Högskoleverket och Verket för högskoleservice (VHS) har sedan 2011 i uppdrag att följa upp den studieavgiftsfinansierade verksamheten
Läs merDelrapport Internationell marknadsföring
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets
Läs merInformation om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop
Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19
Läs merKartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth
Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth UKÄ skulle särskilt kartlägga storlek på studieavgifterna, vad
Läs merInternationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT
Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.
Läs merInternationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014
Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning
Läs merErasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick
Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Dnr: 1242-1.1.1-2017 Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Bakgrund I Vision, ethos, mål och strategier för Södertörns högskola 2015-2019 betonas
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merHandlingsplan för internationalisering
BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå
Läs merLinköpings universitet
Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella
Läs merStudera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND
Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska
Läs merInternationella utbildningssamarbeten 2014/15
Universitetens, högskolornas och de enskilda utbildningsanordnarnas Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 - ett urval uppgifter och slutsatser från rapporten. Anna Lundh, utredare vid UKÄ Internationella
Läs merPROJEKTPLAN. Införande av studieavgifter vid Umeå universitet. Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn
Sid 1 (10) PROJEKTPLAN vid Umeå universitet Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn vid Umeå universitet Fastställt av Rektor Dokumentansvarig Dokumentidentitet Projektplan
Läs merUnderlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete
Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera
Läs merUNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING
STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och
Läs merKarolinska Institutet ett medicinskt universitet
Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå
Läs merFyra år med studieavgifter
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska
Läs merUmeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning
Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Fastställd av rektor 2014-06-24 Dnr: FS 1.1.1-284-14 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Regler Rektor Tillsvidare
Läs merRapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?
R1 Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-12 Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016
Läs merInternationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola
Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola 2017 2020 Innehåll Inledning... 1 Övergripande målsättning... 1 Nuläge... 1 Internationalisering inom utbildningsverksamheten... 2 Internationalisering
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,
Läs merHandlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program
Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15
HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15 Handläggningsordning för internationella avtal Ärendet Högskolan Dalarna har ett stort antal internationella avtal som reglerar student- och
Läs merKapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige
2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall
Läs merInternationella studenter och deras villkor. Helena Gradin Studentcentrum/International Office
Internationella studenter och deras villkor Helena Gradin Studentcentrum/International Office Vilka är de internationella studenterna? Utbytesstudenter (från partneruniversitet) Studenter från EU (EU-medborgare)
Läs merPolicy för internationalisering vid Lunds universitet
Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets
Läs merDelrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merFuture Workshop - dokumentation
Karlskrona, 26 augusti 2008 Future Workshop - dokumentation Hur ska LTH marknadsföra sig? Hur förhåller vi oss till Bologna-processen? Hur kan vi paketera vårt erbjudande? Ska vi marknadsföra mångfalden
Läs merHur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?
Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet
Läs merInternationell studentmobilitet
Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för
Läs merstudieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av
DIK är fackförbundet för alla med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK är en del av Saco och organiserar fler än 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, inklusive studenter
Läs merInternationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10
UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen
Läs merLinköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009
Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag
Läs merPM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER
PM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER Linn Gabrielsson/ International Centre PM: 2016-03-02 Bakgrund Under 2015 släpptes rapporten hinder för svenska studenters mobilitet
Läs merNU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till
Läs merShort Term Mobility - en möjlighet till ökad internationalisering?
Internationella handläggargruppen Hans Abelius Annelie Hyllner Catharina Miklin Lena Pedersen Utbildningsnämnden V 2016/786 Short Term Mobility - en möjlighet till ökad internationalisering? I Vision 2020
Läs merHandlingsplan för internationalisering
HANDLINGSPLAN 1 2008-05-21 Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering 2008-2012 Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom
Läs merHandlingsplan för internationalisering fram till
UFV 2013/103 Handlingsplan för internationalisering fram till 2014-12-31 Fastställd av rektor 2013-02-12 Reviderad av rektor 2014-01-21 I Uppsala universitets mål och strategier (UFV 2007/1478) och i Program
Läs merDet akademiska värdet av mobilitet
Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter
Läs merPraktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter
Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter Avsikten med denna praktiska handläggningsordning är att den ska fungera som en riktlinje för internationella koordinatorer på fakultets- och institutionsnivå
Läs mer- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands
Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har
Läs merForum för internationalisering
Forum för internationalisering 2017-11-08 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1 Integrerad internationalisering Att inkludera internationella och interkulturella perspektiv i all utbildning,
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida
1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merKalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR
Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR 2015-05-27 Jari Rusanen Kalendarium 2015 16 september deadline för ansökan inför Nordic Master http://www.cimo.fi/programmes/nordic_master/to_the_applicant 21-20
Läs meroch att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm
28 mars 2019 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Vitterhetsakademien har inbjudits att inkomma med synpunkter på SOU 2018:78, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige, då särskilt
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Mål och visionsdokument /Internationalisering
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Mål och visionsdokument 2011-2013/Internationalisering Gemensam handlingsplan för institutionens program: sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet,
Läs merFortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare
Läs merHandläggningsordning för Akademiska utbytesavtal
Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Dokumenttyp: Regler Område: Utbildning och forskning Dnr: 500-2180-11 Datum: 2011-10-04 Ansvarig enhet: Studentcentrum Giltighetstid: 2011-2013 Sid 1 (10) Handläggningsordning
Läs merInternationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13
UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar
Läs merINTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare
INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merMyter och sanningar om studieavgifter
Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa
Läs merUTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet
Läs merNågra relevanta projekt på UKÄ
Några relevanta projekt på UKÄ HfR-konferens 10-11 november 2016 Marie Kahlroth och Johan Gribbe Aktuellt hösten 2016 Kartläggning av studieavgifterna (regeringsuppdrag) Uppföljning av ersättningsbeloppen
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merInresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.
STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merFler betalande studenter hösten 2012
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 2013-09-10/ 6 Analysavdelningen. 52-87-13 Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa tendenser
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag
Läs merBilaga 4. Enkät till lärosäten
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2018- 0320 Bilaga 4. Enkät till lärosäten RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades intentioner och måluppfyllelse RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 4. ENKÄT
Läs mer1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner.
2013-10-15 1 (5) Internationaliseringsrådets () möte 9 okt 2013 Närvarande Anna Andersson, fakultetskoordinator LiTH (adjungerad) Anna Bergek, prodekan tek fak Karin Gibson, enhetschef IO (sekr) Anderz
Läs merNämndmöte KB. Mars 2016
Nämndmöte KB Mars 2016 2016-03-16 2 Innehåll Internationalisering organisation Hur arbetar man vid LiTH/LiU Vad jobbar vi i KB-nämnden med Studenternas syn på utlandsstudier Är de intresserade? Varför
Läs merDatum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0
MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande
Läs merTEMA: VÄGLEDNING, GENOMSTRÖMNING OCH RETENTION
TEMA: VÄGLEDNING, GENOMSTRÖMNING OCH RETENTION NÄTVERKSTRÄFF FÖR STUDIEVÄGLEDARE 11 DECEMBER 2015 KATARINA BORNE ANALYS & UTVÄRDERING, FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET Upplägg Några europeiska trender
Läs merINTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter
INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter Projektnummer 1517353 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merForskning i en föränderlig värld
Forskning i en föränderlig värld STINTs frukostmöte 2017-11-07 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1 Varför internationalisering? 1. Universitet och högskolor är avgörande för det internationella
Läs merINFORMATION OM STUDENTUTBYTE. Institutionen för Kostvetenskap Sofia Rapo och Sandra Einarsson
INFORMATION OM STUDENTUTBYTE Institutionen för Kostvetenskap Sofia Rapo och Sandra Einarsson FÖRSTA STEGET FÖR DIG SOM STUDENT Är du intresserad av ett specifikt land? Är du intresserad av att lära dig
Läs merStatsvetenskapliga institutionen
DIARIE NR V 2017/68 HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Statsvetenskapliga institutionen DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Mikael Gilljam, prefekt KONTAKTPERSON: Anna-Karin Ingelström, administrativ
Läs merStaf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm
Internationell studentmobilitet i Stockholm 2015/2016 Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen 79 114 28 Stockholm www.staforum.se 2 Internationell studentmobilitet
Läs merInresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07
Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till
Läs merErasmus Mundus Basinformation
2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,
Läs mersamverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar
1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och
Läs merKoncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor
Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet
Läs merInternationella programkontoret vägen till världens kunskap
Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten
Läs merSTINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011
STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex
Läs merInternationellt kandidatprogram i kemi
2015-11-17 Dnr SU Carl-Johan Högberg Utbildningskoordinator Kemiska övningslaboratoriet Internationellt kandidatprogram i kemi Bakgrund kemi har under de senaste åren haft ca 30 registrerade studenter
Läs merStatistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor
Läs merVerksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik
Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs mer1 Remissvar: Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige Dnr LiU
2019-03-08 PROTOKOLL Delegationsbeslut FST del 2019-011 1(1) Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Delegationsbeslut Närvarande: Annalena Kindgren Maria Boberg dekanus föredragande sekreterare 1 Remissvar:
Läs merPraktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet
Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga
Läs merUniversitets- och högskolerådets antagningsstatistik
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Statistiker 010-470 03 90 torbjorn.lindquist@uhr.se PM Datum 2015-01-27 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress
Läs merStatistiken med kommentarer
Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella
Läs merInstitutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Läs mer