Investeringar i framtiden: fler bostäder och jobb i ett roligt, rent, tryggt och kunnigt Helsingfors

Transkript

1 Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen Investeringar i framtiden: fler bostäder och jobb i ett roligt, rent, tryggt och kunnigt Helsingfors Bästa redaktörer! Det går bra för samhällsekonomin och Helsingfors får sin del av kakan då skatteintäkterna ökar. Det finns mycket i Helsingfors stads budget som gör att helsingforsarna kan få en bättre stadsmiljö och bättre tjänster. Också verksamhetsmöjligheterna för näringslivet förbättras då vi utvecklar stadsstrukturen och skapar nya möjligheter till företagande och stadens anställda tränas i att bättre beakta behoven i företagsvärlden. Vi bygger framtiden genom att räkna med ökande investeringar i budgeten för år 2008, och vi satsar på tjänster och på åtgärder som gör Helsingfors till en trivsam, ren och trygg stad. Kommunalskatten och fastighetsskatten är oförändrade i budgetförslaget. Arbetet på Nordsjö hamn är som intensivast och vi investerar därför över 800 miljoner euro, en femtedel mer än vi gör i år enligt prognosen. Politisk enhetlighet tillämpas på ärenden i Helsingforsregionen, och staten har för första gången tagit med problemen i huvudstadsregionen i regeringsprogrammet. Det regionala samarbetet spelar en central roll på alla viktiga områden: när det gäller att främja gemensam användning av tjänster, utveckla konkurrenskraften och planera stadsstrukturen och boendet. Vi bygger tillsammans upp en homogen ny stadsstruktur i Helsingforsregionen även om alla kommuner har olika byggverktyg. Mer personal till familjerådgivningen och hemvården, informationsställe till gamla busstationen Helsingfors stad planerar, är byggherre, effektiviserar lokalanvändningen och rationaliserar organisationen men ökar inte skulderna. Stadens stora satsning Nordsjö hamn tas i drift år 2008, spårvagn 9 börjar trafikera linjen Kirurgen Östra Böle, det blir fler turer inom tvärtrafiken, nybygget för Gårdsbacka servicecentrum för äldre avancerar, och Helsingfors centrum får mer liv då Jugendsalen och Banksalen blir restauranger eller något liknande. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

2 Ett roligt och tryggt Helsingfors lockar Socialverket och hälsovårdscentralen har kunnat samarbeta bra när det gällt att få vårdkedjorna att fungera bättre. Båda har i budgetförslaget flera åtgärder genom vilka flexibiliteten ökas också år Hälsovårdscentralen ändrar dimensioneringen på akutsjukhuset och långvårdssjukhuset och ändrar bäddplatser till rehabiliteringsplatser. Socialverket föreslår bl.a. fler platser inom boendeservicen för handikappade och sådana som får psykiatrisk rehabilitering. Den specialiserade barnpsykiatriska sjukvården centraliseras till HNS för att tjänsterna skall kunna säkras. Det är meningen att familjevården inom vården av barn utom hemmet skall öka, och vårdersättningarna höjs därför. Familjerådgivningen och hemvården får mer personal. Arbetet med att bearbeta tandvårdsköerna fortsätter. Förebyggande åtgärder betonas inom både socialvården och hälsovården. Hälsovårdscentralen uppmanar oss att röra på oss, sluta röka, göra oss av med övervikten och leva sunt i största allmänhet. Det finns fler stråk för gång- och cykeltrafik än någonsin, gatunätet sätts i stånd och tillgängligheten ökar. Helsingforsarna blir mer och mer intresserade av stadsplanering och byggande. Staden öppnar ett informationsställe på gamla busstationen. Helsingforsarna får tillgång till fler elektroniska kommunikations- och webbtjänster. Träffpunkt Glaspalatset och stadsbiblioteket fortsätter att förbättra helsingforsarnas mediekunskaper och att producera digitalt material. Staden effektiviserar också webbkommunikationen. Konstmuseet arrangerar utställningar tillsammans med bl.a. Tretjakovgalleriet i Moskva och Barbican i London. Inträdet till stadsmuseets verksamhetsställen blir fritt. Stadsmuseet inleder samarbete med Kulttuuritehdas Korjaamo Oy med ett aktivt museum som mål. Huvudstäder har alltid en naturlig dragningskraft och folk flyttar dit både från andra länder och från andra orter inom landet. På sista tiden har det blivit vanligare att arbetsplatsen ligger på andra sidan landsgränsen. Varje vecka pendlar redan ester från Tallinn till Helsingfors. Invandrarna får ett invandrarpolitiskt program som stöd. Företagsrådgivningen för invandrare stärks då ekonomi- och planeringscentralens näringslivsservice öppnar ett nytt verksamhetsställe i centrum. Helsingfors är en bra värdstad för evenemang och kongresser och vi tänker bli ännu mer anlitade i framtiden. Kemikalieverket Echa gör Helsingfors till Europas kemikaliestad och ger årligen personer anledning att besöka Helsingfors. Antalet turister ökar i år med 10 procent. Den nya evenemangsenheten vid näringslivsservicen kommer att göra Helsingfors till en evenemangsstad. Evenemangen ger företagarna större verksamhetsmöjligheter. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

3 Renhet och trygghet Moln över Helsingfors? Helsingfors vill bibehålla sin goda säkerhetsnivå och höja den ytterligare. Hemmet, boendemiljön och staden som helhet skapar grundtrygghet. Företagen måste kunna verka och människorna leva och röra sig utan rädsla. Ett tryggt Helsingfors bidrar också till stadens ekonomiska bas. Säkerhetstjänster är en växande bransch i dagens samhälle. Stadens egen enhet Palmia har också fogat säkerhetstjänster till sin verksamhet och övervakar säkerheten i flera av stadens fastigheter. Palmia skötte ju dessutom föredömligt de omfattande säkerhetsarrangemangen under Eurovisionsschlagerfestivalen. Stadsstrukturen förtätas och räddningsväsendet får mer personal. En räddningsstation byggs i Gräsviken. Arbetet med att kartlägga tillgängligheten fortsätter och vinterunderhållet och halkbekämpningen på tillgängliga stråk ökar. Olika slags enkäter och säkerhetsutredningar har visat att helsingforsarna störs mest av att Helsingfors är smutsigt och nedskräpat och av att berusade raglar omkring. Byggnadskontoret har placerat ut fler sopbehållare och håller också i övrigt staden renare. Det finns nu över sopbehållare och nästan 200 djupbehållare i Helsingfors. Att hålla staden ren lyckas dock inte utan hjälp från invånare, föreningar och företag. Byggnadskontoret har genom en webbenkät rett ut varför folk skräpar ned och hur nedskräpningen kan fås att minska. Enligt svaren är de bästa metoderna att påverka dem som skräpar ned att uppmuntra dem att ändra sina vanor och att ge dem miljöinformation på ett positivt sätt skuldbeläggning och förmynderi leder inte till resultat. Det är meningen att antalet olovliga soptippar skall minskas år 2008 inom ramen för projektet Snygg Stad. Folk gör sig nämligen av med trädgårdsavfall, möbler, hushållsmaskiner och diverse skräp på stränder, i friluftsområden och i skogar i stället för på soptippar. Till det centrala i stadens ekonomi hör utvecklingen i fråga om skatteintäkter och omkostnader. Även om utsikterna för skatteintäkterna är ganska positiva just nu återstår det faktum att det behövs strukturella reformer och långsiktig balans i stadens ekonomi. Hur få skattebasen stärkt är en av nyckelfrågorna när det gäller att genomföra stadens nya näringslivsstrategi. Befolkningen ökar i Helsingfors, men verkningarna av detta är problematiska på grund av migrationens struktur. De positiva effekterna på ekonomin kommer först senare. Utmaningarna inom tjänsteverksamheten är stora: social- och hälsovårdsutgifterna stiger, befolkningen åldras och arbetskraftsbrist står för dörren. Målet är att årsbidraget inom den grundläggande verksamheten skall täcka avskrivningarna. Stadens stora byggnadsbestånd kan i så fall skötas som sig bör. Vi är långt från målet. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

4 Tät och sammanhängande stadsstruktur Bostadsfrågorna centraliseras Hur framgångsrikt Helsingfors blir beror i hög grad på hur vi lyckas utveckla stadsstrukturen, ta i bruk de områden som inte längre behövs för hamnändamål och sköta bostadsproduktionen. I utkastet till program för markanvändning och boende föreslås det att staden årligen skall börja bygga nya bostäder för att boendekostnaderna skall bli skäliga, skattebasen starkare och invånarstrukturen mångsidigare. Trots tvivel vågar jag påstå att totalmålet är realistiskt de kommande åren. Alla måste vara beredda att sträva mot målet och gripa ögonblicket. Förändringarna sker inte genast. Vi måste se till att besluten kommer i tid när det gäller planläggning, tomtöverlåtelse och grundberedning. Stadsplaneringskontoret har som mål för år 2008 att utarbeta detaljplaner som omfattar kvadratmeter våningsyta. Viktiga områden som skall planläggas som helheter är Mellersta Böle, Sörnässtranden Hermanstadsstranden, Kronbergsstranden, Busholmen, Munkholmen, Kungseken och Kasåker Igelkottsvägen. Vi förbereder oss redan nu för att planlägga det område som eventuellt överförs från Sibbo till Helsingfors. Planläggningen inleds år 2008 och fortsätter hela ekonomiplaneperioden. Organisationen för utbyggnad av områden stärks under den innevarande budgetperioden och också under nästa budgetperiod. De åtgärder som har att göra med att de områden som inte längre behövs för hamnändamål skall planeras och bebyggas kommer att öka trycket på både drifts- och investeringsutgifter inom flera sektorer de närmaste åren. Det är hur som helst fråga om investeringar i framtiden. Det behövs fler bostäder till rimligt pris i Helsingfors. Också näringslivet kräver detta, eftersom det är ett av sätten att trygga tillgång på arbetskraft. Utöver att nya områden byggs ut sätter vi gamla områden i stånd och förtätar dem också. Våra stadsdelar är ju trivsamma, mångsidiga och högklassiga. Vi måste kunna erbjuda tillräckligt lockande bostäder av olika typer och av god kvalitet, både för sådana som vill äga sin bostad och för sådana som vill hyra. I regeringsprogrammet ingår ett löfte om ett åtgärdsprogram för staten och kommunerna i Helsingforsregionen med vilket syftet är att utbudet av tomter till rimligt pris skall öka. Ansvaret för den regionala bostadspolitiken bör vara gemensamt. Frågan om produktion av sociala bostäder måste lösas av staten och kommunerna i Helsingforsregionen i samråd, Helsingfors kan inte bära hela ansvaret. Enligt budgetförslaget skall bostadsfrågorna och bostadsegendomen skötas centraliserat av fastighetskontorets lokalcentral från ingången av år Stadens personalbostäder och uppgiften att sköta och hyra ut dem hör också dit. Lokalcentralen får en separat bostadsenhet som sedan sköter allt som har att göra med bostadsägandet och uthyrningen. Syftet med reformen är att bostäderna skall cirkulera snabbare och att tillgång och efterfrågan säkert skall mötas. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

5 Kollektivtrafiken i framtiden Beroendet av Helsingfors Energi upphör Trafiksystemet och boendet hör nära ihop. Att utveckla dem är inte en angelägenhet bara för beslutsfattarna i Helsingfors. Alla är eniga om att det som bestäms om kollektivtrafiken i Helsingforsregionen har bäring långt in i framtiden och påverkar konkurrenskraften i regionen. Lösningen för kollektivtrafiken förbättrar servicen för invånarna, ökar användningen och är ekonomiskt effektiv. Specialbehoven i de enskilda städerna beaktas dessutom på ett balanserat sätt. Det har de senaste åren varit typiskt för stadens ekonomi att den ekonomiska balansen har baserat sig på Helsingfors Energis goda resultat. Ekonomin som helhet är i balans bara tack vare att vi har överfört ett belopp som motsvarar ett par procentenheter i kommunalskattesatsen från de årliga överskotten vid Helsingfors Energi till stadens kassa för att täcka de ökande utgifterna. Extra belopp på sammanlagt 510 miljoner euro har överförts sedan år Den osunda situationen är nu över. Energimarknaden skärps. Helsingfors Energi måste investera för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Också miljön och klimatet måste beaktas i investeringarna, och vi måste vara förberedda inför den nationella utsläppshandelsperiod som börjar år Den främsta metoden för Helsingfors Energi att klara av klimatförändringen är att se till att den kombinerade produktionen av elektricitet och värme och energiöverföringen är effektiva. Helsingfors Energi satsar mer på förnybar energi, särskilt vindkraft. A-kraftverket på Hanaholmen rivs, det område som använts som öppet stenkolsupplag börjar användas för något annat och ersättande stenkolslogistik införs åren Dessa investeringar belastar resultatet i hög grad under hela ekonomiplaneperioden. Mot en sund situation med internt tillförda medel Fördomsfri granskning Stadens skatteintäkter och statsbidrag täcker inte kostnaderna för basservicen. Inkomsterna måste emellertid täcka utgifterna. Att servicesystemet fungerar får inte basera sig på vinst vid Helsingfors Energi. Detta betyder att ramen är snävare då vi våren 2008 börjar bereda budgeten för år 2009 och att den ekonomiska saneringen fortsätter hela ekonomiplaneperioden. Vi frigör genom ett saneringsprogram gradvis stadens ekonomi från dess beroende av extra inkomstöverföringar från Helsingfors Energi. Vi måste hitta nya sätt att producera tjänster. Administrativa gränser får inte vara ett hinder för vettig verksamhet utan bör vara ett hjälpmedel. Alltför starkt revirtänkande bör undvikas. Servicestrukturen måste förändras då befolkningsstrukturen förändras. Vi har råd att förbättra produktiviteten, i en stor organisation finns det alltid funktioner och rutiner som kan effektiviseras. Kvalitet och effektivitet är inte varandras motsatser. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

6 De politiska beslutsfattarna måste bedöma sättet att producera tjänster. Jag vill inte ha överraskande drag utan önskar att besluten skall fattas först efter en offentlig debatt och bedömning. Stadsstyrelsen har i september beslutat att Helsingforskoncernen måste fås att fungera bättre och ägarstyrningen bli skarpare. Striktare verksamhetsmål och ekonomiska mål ställs år 2008 upp för dottersammanslutningarna, och uppföljningen intensifieras. Ledarskaps- och förvaltningsrutinerna görs enhetliga. Vi utreder inom Moder-Helsingfors möjligheten till en separat byggtjänst för stadens organisation. Processerna kring stadens lokalförvärv börjar utvecklas år Arbetet med att centralisera stödtjänster fortsätter genom att det utreds om Palmia kan överta en del av köken inom socialväsendet. Nya riktlinjer för samarbetet i huvudstadsregionen 2008 Östersjön måste räddas Huvudstadsregionen bör också stå i fokus när det gäller tjänsteproduktion. Vilka tjänster kan användas gemensamt i hela regionen? Möjligheten till sambruk inom social- och hälsovården utvecklas i fråga om dagvård och jour. Yrkeshögskolan Metropolia inleder sin verksamhet i augusti 2008, MetropoliLab redan vid ingången av året. Samarbetet kring upphandlingar intensifieras och behovet av gemensamma logistiktjänster utreds år Samarbetet inom personaladministrationen är intensivt i huvudstadsregionen, och systemen för löneuträkning och personaladministration förenhetligas och självbetjäningen byggs ut. Huvudstadsregionen får vid ingången av år 2009 en trafikkontrollcentral som arbetar med trafikreglering. Utöver Esbo, Vanda och Helsingfors deltar Vägförvaltningen och polisen i verksamheten. Hur samarbetsavtalet för huvudstadsregionen fungerar utvärderas år 2008 och nya riktlinjer slås fast för samarbetet. Östersjön är inte förlorad trots att den är ett av världens mest förorenade hav. Det tror åtminstone Åbo och Helsingfors och de 77 kommuner och sammanslutningar som har svarat på vår utmaning. Vi har inlett konkreta åtgärder för att förebygga övergödning i Östersjön. Helsingfors Vatten sätter avloppsledningar i stånd och förbättrar behandlingen av lakvatten. Helsingfors Hamn tillhandahåller elektricitet på land för att utsläppen från fartyg skall minska. Idrottsverket ökar antalet platser där båtfolket kan tömma sina septiktankar. Det här verkar vara små saker, men det är det inte för Östersjöns tillstånd. Dessutom donerar Helsingfors stad en professur i miljöforskning till Helsingfors universitet. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen

7 En Helsingforsförfattares hundraårsjubileum År 2008 har det gått hundra år sedan författaren Mika Waltari föddes. Han var helsingforsare i tredje generationen och beskriver Helsingfors på följande sätt i romanen Mies ja haave från år 1933: Tämä oli hänen kaupunkinsa, hänen asuinpaikkansa, hänen isänmaansa rakkain osa. Sen kanssa hän kasvoi, sen tuhannet ihmiset olivat hänen naapurinsa, se oli annettu hänelle, hänen lapsilleen, hänen jälkeläisilleen. Sen köyhtyessä hän köyhtyi, sen rikastuessa hän rikastui, se oli hänen leivänantajansa, hänen kotinsa ja kerran hautansa... Se oli oma ja omistettu, siihen virtasi voima maasta ja merestä, maa kantoi sille parhaat tuotteensa, meri kaukaisten maiden tavarat. Se oli pääkaupunki, hänen kaupunkinsa. I en sådan här stad vill jag bo, i en sådan här stad vill jag vara stadsdirektör. Helsingfors stad Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag , stadsdirektör Jussi Pajunen