2015 Inventering av äldre stadsplaner ska göras för att se om det finns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden.

Transkript

1 Två politiska uppdrag: 2014 Kontoren ska utreda möjligheterna för infillprojekt och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Arbetet bör inriktas på inventering och ett öppet förhållningssätt till olika aktörers förslag. (I ursprunglig uppdragstext fanns även: - För att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad krävs en samordnad markplanering samt en ökad förtätning / på alla kommunala som privata ytor/byggnader i urbana miljöer. / Staden måste ta ett ökat ansvar för att driva denna nyare form av exploatering på ett effektivt sätt genom att befintliga strukturer i stadsmiljön identifieras och analyseras- med maximal förtätning som målsättning. Förtäta Göteborg vertikalt och horisontellt, uppdrag i fastighetsnämnden, diarienr 4767/14) 2015 Inventering av äldre stadsplaner ska göras för att se om det finns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden. = En målbildskarta över möjliga byggytor i en utvidgad innerstad på kort & lång sikt, mycket baserat på gamla planer men framförallt en konkret tolkning av stadens nya strategiska dokument. Handläggare: Lukas Memborn & Josefin Westerlund

2 Ebeneezer Howard första gröna vågen Jugend: frigörelse, allmän rösträtt, vegitarianism, feminism Raymond Unwin Nothing gained by overcrowding

3 Tony Garnier - Cite industrielle. Frederick Taylor tidsstudier. Adolf Loos: Ornament & brott

4 San`t Elia Citta Nuova Byggnader kommer att ha en kortare livslängd än oss själva. Varje generation kommer därmed att bygga sin egen stad. Futurism Marinetti 4. Vi deklarerar att världens ära har berikats av en ny skönhet: skönheten av hastighet. En racerbil med motorhuven prydd med stora tuber som liknar ormar med explosiv andedräkt... en rytande automobil som verkar driven av en kulspruta är vackrare än Nike från Samothrake. 5. Vi vill besjunga mannen vid ratten 9. Vi vill glorifiera kriget - världens enda hygien - militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan. 10. Vi vill förstöra museerna, biblioteken, akademier av alla slag och bekämpa moralism, feminism och varje opportunistisk eller utilitaristisk feghet. 11. Vi kommer att besjunga de stora folkmassorna, hetsade av arbete, nöjen eller uppror Enkelt uttryckt så innebär futurism ett hat av det förflutna. Vårt mål är att energiskt bekämpa och förstöra kulten av det förflutna...

5 J.J.P Oud - De Stijl Mendelsohn Expressionism Vesnin - Konstruktivism Peter Behrens Deutscher Werkbund Margerete Steiff factory Oswald Spengler Västerlandets undergång

6 Le Corbusier - Vers une architecture & Plan Voisin 1925 Frihet från socialt ansvar = segregering Voisin Le Corbusier

7 Bauhaus: Walter Gropius Solstudier & relativa gator Ernst Neufert Detaljerna styr helheten Mies Van Der Rohe Minimalism Ludwig Hilberseimer Stad av militärbaracker

8 Walter Gropius Oswald Spengler Ludwig Hilberseimer Adolf Loos Omodernt är omoraliskt! Marinetti 1931 års Stadsplanelag och Byggnadsstadga Uno Åhrén företrädde Stockholms byggnadsförening Sven Markelius ordförande fastighetsägareförbundet Relativa mått mellan byggnader Enkelriktade lägenheter Ingen anpassning kontrast! Funktionsseparering Bostadshygieniska kompetenskrav för byggnadsnämnden (Monica Andersson, 2009 sthlms universitet)

9 Rationalism/ Terragni 1936 Konstruktivism Stalin Mies Van Der Rohe 1935 Peter Behrens Berlin akademi Le Corbusier Vichy Ernst Neufert Bauentwurf 1936 Bauordnungslehre 1943 med förord av Albert Speer

10 Siegfried Giedeon (CIAM) 1948 Det var monumentaliteten hos den klassiska arkitekturen som drog folk till fascism Gregor Paulsson (medförfattare acceptera) Monumental (klassisk) arkitektur är antidemokratisk och måste rensas bort Albert Speer 1937 Gunnar Asplund 1940 Om enbart fasader kan skapa fascism vad skapar då den övergripande strukturen? Hastighet & bilar Autobahn & Volksvagen Industrialisering Lebensraum, AEG, Krupps Standardisering Neufert, mänskliga mått & mätningar Funktionsseparering social/rasseparering, Warsaw ghetto

11 Organisera kallt, hårt så som man organiserar vilket företag som helst! Avveckla de befintliga städerna (1932) Utlokalisera bostadsområden och industriområden Koncentrera handel & kontor I centrum Skynda på förfallet av alla äldre fastigheter (1942) Förhindra barnstöd till familjer i kvartersstad Standardisera byggindustrin planspräng marken Öka hastigheten från gata till trafikled (& SCAFT 1968) Parkering inom fastighetsgräns 1947, 1960 Fjärrvärmeledningar som dränerar byggnadernas rustbäddar Den som icke vill acceptera han avstår från medarbete i kulturens utveckling. Han skall sjunka undan i en betydelselös pose av bitter heroism eller världsvis skepticism. Ur acceptera 1931 Vi har definitivt lämnat småstadsidyllen. Gatorna är icke längre ett sällskapsrum. Där härskar enväldigt rörelsen. Ur acceptera

12 Nuläget: Yta till trafik & resterande yta att bygga på (park- & naturmark?)

13 Skattebetalare med hög- medelinkomst dräneras ut till kranskommunerna... är trafiklederna då en investering eller utgift för Göteborgs stad? Lagstiftning Rutiner Finansiering Tomtstorlekar Skatter? Miljökrav? Vi har definitivt lämnat småstadsidyllen. Gatorna är icke längre ett sällskapsrum. Där härskar enväldigt rörelsen. (acceptera 1931)

14 Varning för hastighet i innerstan Utvidgad innerstad GBG har stora hål i gatunätet:

15 Oslo har valt trafikledernas principer för sin innerstad Paris har valt stadsgatornas principer för sin innerstad Med hög hastighet (eller religiös procession) följer en väldigt märklig gatustruktur Gång & cykelvänlig stad hur då? Inga återvändsgator eller blockerade siktlinjer

16 Hans Asplund Farväl till funktionalismen 1980: Arkitektur och trafik = två fria konstformer som numer målas helt oberoende av varandra

17 - Har bilismens arkitektur något budskap ut i rymden? eller är det trams? Blir verkligen stadsmiljön kul bara för att det ser kul ut på flygfoto?

18 Fasadernas budskap är nog inte att sänka farten i alla fall...

19 Hur hängde gatustrukturen ihop före massbilismen? Ett kommersiellt fungerande torg verkar behöva människor/kunder som passerar förbi?

20 Kärrskogens oskiftade by med huvudgator, tvärgator & fickparkering? Samma gångvänliga struktur i alla kulturer? Människors orienteringsförmåga verkar inte bero på inkomst, religion eller hudfärg Konstigt att New York inte anses vara en tråkig stad när gatorna är så raka? Catal Hûyutuk, år 6000 f kr STAD = 8000 år av empiriskt stöd för att organisationsformen fungerar! Funktionsseparerade områden = 80 år av chansning

21 Sthlm 1866 Sthlm 1904 Uppriven Paris 1853

22 Upprivna planer i Rambergsstaden, Majorna, Olskroken, Bagaregården, etc. etc

23 Norra Masthugget & Oscarsgatan (ej genomförd äldre stadsplan) mellan Stigbergstorget-Lindholmen :a långgatans förlängning vid Johanneskyrkan Oscarsleden var tänkt som stadsgata (typ 35 m)

24 Heden (ej genomförd äldre stadsplan) Johanneberg (ej genomförd äldre stadsplan)

25

26 Hänger alla nya och gamla delar av den framtida innerstaden ihop med varandra? Hur stadens stråk hänger samman är avgörande för hur stadens invånare hänger samman och för hur man rör sig till fots & med cykel. Många av Göteborgs viktigaste stråk går fortfarande att koppla ihop med små justeringar i stadsstrukturen medan en del är håller på att blockeras i dagens planering

27 Hur nya stadsdelar hängde ihop med övriga staden var för 100 år sedan den viktigaste utgångspunkten (1911) Helheten bestämde detaljerna (inte tvärt om som idag)

28 och man lade fram och valde mellan flera olika förslag. (inte bara ett i taget)

29 Trafikintegrering i innerstaden: Lägre hastigheter tar mindre mark i anspråk & ökar tillgängligheten till blandstaden Pendelfartsgata ca 18-35m, 50 km/h & 30 km/h Lägre hastigheter ger ett jämnare & effektivare flöde Torg vid huvudkorsning Park inom offentliga gator El-cykel? Cykelfartsgata ca 10-18m, km/h Lägre hastigheter undviker så breda gator att affärsverksamheterna får halverat kundunderlag Lägre hastighet låter barn och rörelsehindrade komma ut Gångfartsgata ca 4-10m, 0-5 km/h

30 24 m Friggagatan etc. 8 m innanför vallgraven

31 Åtta separerade trafikstråk bredvid varandra med på- och avfarter... Dag Hammarskjöldsleden

32 Dag Hammarskjöldsgatan tar idag upp ytor stora som hela kvarter. Lägre hastigheter kan effektivisera markutnyttjandet, öka fastighetsvärden och antal bostäder.

33 San Fransisco före 1989 Champs Élysées, stadsgata med 10 filer Det är ju omöjligt inom vår livstid San Fransisco efter 1989 men exakt vad gör det omöjligt? New York, Broadway

34 Göteborgs försvunna eller framtida innerstad, steg 1: (arbetets upplägg) Gör en målbildskarta över möjliga byggytor i en utvidgad innerstad på kort & lång sikt. Så mycket som möjligt baserat på gamla stadsplaner men framförallt en konkret tolkning av stadens nya strategiska dokument. -Blandstadsbyggnader till 2035, 2055 (ska skiljas med olika grad av transparens) - Ursprungliga och/eller framtida gator (2055-) att förhålla sig till -Återuppbyggnad med stor platsmarknadsmässig vinst -P-hus på egen fastighet med verksamhetslokaler i markplan - Kollektivtrafik - Skola Framtida utvidgad innerstad mellan typ Björlandavägen & Tunnlandsgatan samt mellan Älvsborgsbron & Munkebäcksgatan (inklusive knutpunkter i varje satellitort?)

35 Steg 2: Granska, justera & rangordna kartskissen utefter genomförandefrågor: - Kolla arrenden/tomträttsavtal/rälsbyte (för att kunna bestämma skede/etapp) - Ägofrågor (inkludera BRF-mark och köp in strategiskt viktig mark) -Lagliga hinder (buller, säkerhetsavstånd, parkering etc.) (ändra skissen eller ändra -riktvärdet/normen/lagen?) - Identifiera ledningar, geologi, markmiljö och andra utgifter (= alla dessa uppgifter -finns)

36 Steg 3: 3: Analysera kommunala behov och trafikförslag ovanpå kartskissen och kolla övergripligt om något krockar. Alla korten på bordet likt byggsektorns BIM-ritningar. - Gång- & cykelvänlig målbild enligt viljestyrning? (space-syntax analys etc.) - Lämpliga stråk/knutpunkter & kollektivtrafiksystem för handel & verksamheter (blandstad) i framtiden? - Tröskelvärden, potentialen för antal bostäder/lokaler, exploateringsintäkter, integration - Placering & tillräcklig mängd för skolor, kommunala behov, parker etc. -Hur tilldela mark i tät innerstadsstruktur (ospecifiserad anvisning som idag eller standardiserade lucktomter

37 Steg 4: Kartan visar tillslut vilka ytor som är möjliga att bebygga inom några år, ytor som måste invänta t ex tomträttsavtal i några decennier eller ytor som är direkt olämpliga att bebygga av olika skäl. Slutredovisning i nämnderna 2017 och använd sedan som överblickande stöd till: - förprövningsarbetet - urvalet till produktionsplanen - programarbeten - proaktiva inkorgsförslag - privata aktörers inkorgsförslag - detaljplaner / ÖP så att vi inte längre riskerar att blockera framtida byggnation eller hållbar omställning). Bygg där det går idag men undvik att blockera det som skulle kunna byggas imorgon

38 Göteborg har redan de storskaliga objekten nu behövs även staden runt omkring. Och det kommer nog kräva en helt annan stadsbyggnadsfilosofi en helt annan arkitektur Och en helt annan organisation (Stadsingenjörskontoret Stadsarkitektkontoret Fastighetskontoret igen)