HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN - SLUTRAPPORT

2 INNEHÅLL 1 UPPDRAG Bakgrund Uppdragsfrågor Kriterier Projektorganisation Jävsprövning METOD, AVGRÄNSNING OCH GENOMFÖRANDE REDOVISNING AV INTERVJUSVAR Organsation och verksamhet Samverkan Patientarbete Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Övrigt RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN Besök, ersättningar och arvoden Granskning av besök Granskning av journaler SAMLAD BEDÖMNING Intervjusvar Journalgranskning SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Förteckning över bilagor: Bilaga 1: Förteckning granskade fysioterapeuter 2

3 1 UPPDRAG 1.1 BAKGRUND (LUL) genomför sedan några år tillbaka uppföljningar och utvärderingar av vårdgivare och följsamheten till ingångna avtal och gällande regelverk. Landstinget har som ett led i uppföljningsarbetet beslutat att genomföra en fördjupad uppföljning av vårdgivare med stöd av 25 lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi samt patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientdatalagen (2008:355). HiQ Stockholm AB (HiQ) har som extern oberoende part fått uppdraget att genomföra uppdraget. Uppföljningen har genomförts genom bland annat en journalgranskning av fysioterapeuter som är verksamma enligt den nationella taxan. 10 slumpmässiga besök av fem patienter med många besök har granskats hos var och en av de nio fysioterapeuterna/sjukgymnasterna. Fortsättningsvis i texten används begreppet fysioterapeut eller vårdgivare. Den fördjupade uppföljningen har således inriktats på att granska journalföringen och fakturerade ersättningar av de 45 besöken med utgångspunkt i gällande regelverk och avtalsbestämmelser som gäller för vårdgivarna. Denna typ av uppföljningar, som genomförs på uppdrag av landstinget, ska även bidra till att förbättra uppdragsstyrningen, öka kunskapen, stödja vårdgivarens utvecklingsarbete och att öka den demokratiska insynen. 1.2 UPPDRAGSFRÅGOR Den fördjupade uppföljningen har, enligt uppdragsbeskrivningen, omfattat vårdgivarnas journaldokumentation avseende patientens identitet, diagnos, behandlingsmål, behandlingsåtgärder och omfattning samt de krav i övrigt som gäller för god journalföring. Uppdraget har syftat till att besvara bland annat följande frågeställningar: Har ersättning utbetalats endast för behandlingar orsakade av skada eller sjukdom? Förekommer det att begärd ersättning inte avser sjukvårdande behandling? Är behandlingen adekvat i förhållande till patientens skada eller sjukdom? Visar journaldokumentationen vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning? Är fakturerad ersättning och arvodesnivå i enlighet med gällande regler med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning? Finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar? Överensstämmer begärda arvoden och fakturerade arvoden med gällande samverkansavtal och regelverk? Under avsnittet Metod, avgränsning och genomförande framgår vilka ytterligare aspekter som också har haft betydelse för uppföljningen. 1.3 KRITERIER Med bedömningskriterier avses här de kriterier som bildar underlag för slutsatser och bedömningar. Kriterierna har hämtats ur lagar, föreskrifter och från interna landstingskommunala regelverk, policyer, beslut m.m. Förutom uppdragsteamets samlade kunskap och erfarenhet har följande bedömningskriterier tillämpats i den här uppföljningen: 3

4 Lagstiftning Kommunallagen (1991:900) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientlag (2014:821) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Lag (1998:204) om personuppgifter (PUL) Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), (2009:400) Skattebrottslagen (1971:69), skattebrott 2 m.fl., försvårande av skattekontroll 10 Brottsbalken (BrB), 9 kap. 1 bedrägeri, 15 kap. 11 osant intygande och 11 kap. 5 bokföringsbrott) Mervärdesskattelagen (1994:200) Bokföringslagen (1999:1078) Inkomstskattelagen (1999:1229) Skatteförfarandelagen (2011:1244) Socialavgiftslagen (2000:980) Nationella föreskrifter och riktlinjer Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvård Interna riktlinjer Samverkansavtal med privata fysioterapeuter och övriga överenskommelser samt riktlinjer och regler som varit relevanta för granskningen. Riktlinjer och rutiner för uppföljning och intern kontroll Etiska riktlinjer, uppförandekoder, upphandlingspolicy och andra riktlinjer och anvisningar inom området Vidare har uppföljningen utgått från gällande avtal och överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och anlitade vårdgivare, centrala rutiner, anvisningar för registrering och riktlinjer för fakturakontroll samt de krav och riktlinjer som gäller för vårdgivarnas verksamhet i övrigt. I övrigt har uppdraget genomförts med tillämpning av vedertagna standards, riktlinjer och vägledning vad gäller uppföljning och kontroll av avtal och överenskommelser. Vid granskningen och bedömningen har föreskrifter och riktlinjer tillämpats, som gäller för den aktuella perioden. 1.4 PROJEKTORGANISATION Den fördjupade uppföljningen har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid. De konsulter och experter från HiQ som har medverkat i den fördjupade uppföljningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Niklas Föghner, leg. sjukgymnast och granskningsansvarig Regina Arvidsson, leg. sjukgymnast 4

5 Både Niklas Föghner och Regina Arvidsson har lång och gedigen erfarenhet av kliniskt arbete. Niklas är specialist i idrottsmedicin och har också erfarenhet som vårdcentralchef, verksamhetsutvecklare samt genomförare av flera liknande granskningsuppdrag. Landstingets projektledare har varit Maj Sölvesdotter. 1.5 JÄVSPRÖVNING Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte har funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. Särskilda sekretessöverenskommelser har undertecknats av berörda vårdgivare och granskare. 2 METOD, AVGRÄNSNING OCH GENOMFÖRANDE Fältarbetet och substansgranskningen har bestått av en genomgång av relevanta dokument och riktlinjer, journal- och fakturagranskning samt bearbetning och analys av produktionsuppgifter och annan relevant statistik. Därtill har intervjuer och diskussion förts med samtliga berörda vårdgivare utifrån ett semistrukturerat frågeformulär. I journalgranskningen har vårdgivarnas följsamhet till gällande avtal och regler avseende journalföring och ersättning granskats. Syftet har varit att besvara frågorna om utförd vård är korrekt fakturerad, om fakturerad vård överensstämmer med journalförd vård samt om ett avvikande debiteringsmönster förekommer. Även den medicinska kvaliteten i behandlingarna har granskats. Journalgranskningen har baserats på 45 avidentifierade patientjournaler hos nio vårdgivare enligt det urval som uppdragsgivaren har gjort. För var och en av de fem patienter som har besökt den aktuella vårdgivaren flest gånger under år 2015 har ett slumpmässigt urval av tio besök gjorts. För en av fysioterapeuterna (FT8) granskades nio besök för en av patienterna då denne endast hade nio besök hos fysioterapeuten under Besöken har granskats med avseende på ersättning och journalföring. Totalt har 449 vårdkontakter hos de utvalda vårdgivarna kartlagts och analyserats. Respektive journal har också granskats utifrån ett helhetsperspektiv vilket har inneburit en genomläsning och bedömning av alla patientjournaler från första anteckning till sista. Granskningen har således varit omfattande och har behandlat en lång rad besök. I vissa fall har journalerna sträckt sig över flera år och har i några fall har patienter besökt vårdgivaren mer än 50 gånger per år. Journalgranskningen har genomförts av två legitimerade sjukgymnaster som först var och en för sig granskat journalerna och därefter stämt av iakttagelserna med varandra. Granskarna har med utgångspunkt i uppdragsfrågorna tagit fram och använt ett särskilt anpassat granskningsprotokoll för journalgranskningen. Avidentifieringen av journalerna har skett på plats hos respektive vårdgivare som har granskats. Sekretessförbindelse har tecknats mellan ansvariga vårdgivare och berörda granskare. Arbetet har löpande stämts av och kontrollerats i enlighet med HiQs kvalitetssystem och krav på kvalitetssäkring. Uppdraget har genomförts under våren och sommaren

6 3 REDOVISNING AV INTERVJUSVAR I samband med platsbesöket hos vårdgivarna för avidentifiering och insamling av journaler har intervjuer genomförts med samtliga berörda fysioterapeuter. I stort sett alla de granskade fysioterapeuterna har i intervjuerna framfört att de är positiva till att den här typen av fördjupad uppföljning görs 3.1 ORGANSATION OCH VERKSAMHET Flertalet av de granskade fysioterapeuterna har lång arbetslivserfarenhet av kliniskt arbete och även lång vana vid att arbeta med ersättningsetablering. Två av de granskade vårdgivarna har köpt etableringen på senare år och har därför mindre erfarenhet av att arbeta med ersättningsetablering. Fysioterapeuterna anger att de lägger stor vikt vid att vidareutbilda sig kontinuerligt inom relevanta områden. Utbildningsnivån bland de granskade fysioterapeuterna bedöms generellt vara hög och adekvat. Tre av vårdgivarna har anställd personal. En av dessa har en assistent som arbetar i receptionen och med kassahanteringen. En annan av vårdgivarna har en undersjuksköterska anställd på deltid medan en tredje har en anställd fysioterapeut som också är godkänd av landstinget. Resterande sex fysioterapeuter har inte någon anställd personal. Sex av fysioterapeuterna driver verksamheten i form av aktiebolag (AB) medan de övriga tre driver verksamheten som enskild firma. 3.2 SAMVERKAN Något formellt samarbete mellan de granskade vårdgivarna och övriga vårdgivare inom hälso- och sjukvården finns i princip inte. Däremot uppger alla utom en att man samarbetar med andra vårdgivare. Samarbetet baseras i första hand på informella kanaler vilket medför att personliga relationer avgör om och med vilka samarbete sker. Vårdgivarna anser att de kontakter som sker med landstinget i stort sett fungerar bra. Några vårdgivare anser dock att den löpande dialogen med landstinget kan förbättras för att underlätta samarbetet mellan dem som vårdgivare och landstinget. Det har också framförts att initiativ till samverkan även med närliggande offentliga fysioterapeutiska verksamheter skulle uppskattas, där landstinget också skulle kunna ha en pådrivande roll. För att stärka samverkan mellan privata och offentliga vårdgivare inom fysioterapin har framförts att den utbildningsansvarige för fysioterapeuterna skulle kunna användas i större omfattning än vad som sker idag. Vid intervjun med en av vårdgivarna framfördes behovet av ett närmare samarbete med neurologer. Det har även framförts av några av vårdgivarna att landstinget brister i återkoppling avseende frågor som rör etableringen av verksamheten. 3.3 PATIENTARBETE Individuellt anpassad träning har angetts vara en vanligt förekommande fysioterapeutisk åtgärd som också övervakas av den behandlande fysioterapeuten. I stort sett samtliga vårdgivare har uppgivit att Visuell Analog Skala (VAS) används för smärtskattning, främst gällande artrospatienter. Testning av muskelstyrka, balans och rörlighet anges förekomma i mindre omfattning men goniometer används vanligen vid mätning av vinklar och motsvarande. Även skattningsskalor används av de flesta fysioterapeuterna för att bedöma patientens tillstånd. En av fysioterapeuterna använder sig av EQ5D för självskattning. Flera av fysioterapeuterna anser att den egna bedömningen fungerar bäst, exempelvis genom att stalla och få svar på frågan hur långt upp på bokhyllan når du idag. 6

7 3.4 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE Alla utom en av fysioterapeuterna har upprättat en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. En av fysioterapeuter har lämnat in en rapport som en del i den patientberättelse som den vårdcentral tar fram, som verksamheten är samlokaliserad med. Det framkommer även i den här granskningen att återkopplingen från landstinget rörande patientsäkerhetsberättelsen sker sporadiskt. Det har framförts i tidigare intervjuer att fysioterapeuterna gärna skulle samarbeta med andra vårdgivare i arbetet med att ta fram kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Innebörden i begreppet ledningssystem är delvis känt hos flera av de intervjuade fysioterapeuterna men inte någon av fysioterapeuterna har ett dokumenterat ledningssystem. En av de granskade fysioterapeuterna uppger sig dock vara anmäld till en kurs om ledningssystem i hälso-och sjukvården som arrangeras av fysioterapeuternas förbund. Ingen av vårdgivarna har visat sig ha ett dokumenterat ledningssystem. Vidare saknas generellt system för avvikelsehantering hos de vårdgivarna. 3.5 ÖVRIGT Flera av vårdgivarna har under intervjuerna framfört önskemål om tydligare vägledning från landstinget som stöd för att klargöra hur de ska tolka de olika ersättningsnivåerna som finns i förordning om ersättning för fysioterapi. Flera av vårdgivarna uppger att nuvarande ersättning är för låg när det gäller normalarvode och särskild behandling. När det exempelvis gäller en B-mottagning som får ersättning för 20 min/patient anses detta vara alltför lågt när det är fråga om ett nybesök. Några av de fysioterapeuter som arbetar med särskilda behandlingar rörande exempelvis EDS/HML (bindvävsskörhet) uppgavs att många multisjuka patienter och andra patienter t.ex. cancersjuka eller patienter som behandlas med dialys, kräver betydligt mer tid än vad som ersätts med nuvarande arvodesbelopp. Två av fysioterapeuterna som huvudsakligen arbetar med särskilda behandlingar uppgav att de endast hinner med att behandla patienter per vecka. En av fysioterapeuterna ansåg sig inte ha råd att erbjuda Artrosskola då arbetet med den efterföljande dokumentationen och registreringen i bl.a. BOA registret är alltför tidsödande i relation till ersättningens storlek. Ett annat område där önskemål om vägledning från landstinget framförts är stöd för att avsluta eller tidsbegränsa behandlingen för de patienter som inte längre är i behov av fysioterapeutisk behandling. Av främst omvårdnadsskäl anser vårdgivarna att det är svårt för dem att ta egna initiativ till att avsluta behandlingen av patienter som inte längre anses vara i behov av fortsatt behandling av fysioterapeut. 4 RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN Skyldigheten att föra journal vid vård av patienter regleras i 3 kap. patientdatalagen (2008:355). Skyldigheten gäller legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården såsom bl.a. legitimerade fysioterapeuter. Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Till patientdatalagen finns detaljerade föreskrifter om vad en journal ska innehålla. Patientdatalagen skiljer mellan journalhandling och patientjournal. Med det förstnämnda avses anteckningar om patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden samt om planerade eller vidtagna vårdåtgärder. En patientjournal innehåller en eller flera journalhandlingar som rör samma patient. Hos nio av de granskade vårdgivarna förekommer sju olika journalsystem. Två av vårdgivarna använder Rehab 2, två använder File IT medan övriga använder något av Wineasy Gold, Riksdata, Leasy, Asynja och Journal 3 (tidigare Proffdoc). 7

8 4.1 BESÖK, ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN Hos några av de granskade vårdgivarna förekom längre behandlingsperioder med ett stort antal besök och behandlingar för samma patient. I flera fall har behandlingsperioder för samma patient sträckt sig över flera år. Bland mångbesökarna varierar antalet besök under 2015 från 9 till 62 hos de granskade vårdgivarna. Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi innehåller fyra typer av arvoden: enkelt arvode/grupparvode, normalarvode, särskilt arvode och parallellbehandling. Ersättning utgår för utförd åtgärd kopplat till fysioterapeutens kompetens och utifrån patientens medicinska behov. Granskningen visar att fem av de granskade fysioterapeuterna har använt sig av differentierade typer av fakturerad ersättning (enkelt, normal, grupp eller särskilt arvode). 4.2 GRANSKNING AV BESÖK Journalföringen av vårdåtgärderna utgör tillsammans med kassaregistreringarna basen för bedömningen av samstämmigheten mellan utförd vårdåtgärd och motsvarande fakturering. Resultatet av granskningen av de totalt 449 vårdkontakterna hos de nio utvalda vårdgivarna, som har analyserats, framgår av nedanstående sammanställning (tabell 1). Hos en av fysioterapeuterna konstaterades att journalanteckning saknades för ett av de 50 besök som granskats. Detta bedöms dock vara ett tillfredsställande resultat med låg risk avseende patientsäkerhet baserad på dokumentation. I samtliga granskade besök framkom att alla journalanteckningar var signerade alternativt automatiskt låsta vilket genererat en signatur som om journalen vore signerad. Journalsystem har funktioner som efter valbar tid låser anteckningen och då generas automatiskt en signatur i journalen. Att signera en journalanteckning innebär att den som förde in uppgiften bekräftar att uppgifterna i handlingen är riktiga. För att kunna göra det ska uppgifterna kontrolleras innan signering görs. En automatisk låsning innebär inte att uppgifterna är kontrollerade. Detta är en viktig del i kvalitetssäkrings-och patientsäkerhetsarbetet. Granskarna har inte kunnat skilja på om de anteckningar som granskats har signerats eller om anteckningarna är automatiskt låsta. Granskarna har betraktat samtliga anteckningar där signatur har funnits som signerade. Samtliga granskade fysioterapeuter har besök där kassaregistreringen för aktuellt besök stämmer överens med innehållet enligt journalanteckningen. För två av de granskade fysioterapeuterna bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakterna vara tveksamt i 40 (FT1) respektive tio fall (FT2). För FT2 bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakten vara bristfälligt i 40 fall. För resterande granskade fysioterapeuter bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakten vara adekvata avseende medicinskt innehåll i vårdkontakten. För FT2 har dokumentationen bedömts vara så otydlig att patienters sjukdomshistoria, undersökningar, bedömningar och åtgärder samt underlag för fortsatt planering är svår att förstå och följa. I sammanställningen (tabell 1) på nästa sida redovisas resultatet av granskningen för var och en av de granskade fysioterapeuterna. 8

9 Tabell 1. Granskningsresultat för respektive fysioterapeut. 4.3 GRANSKNING AV JOURNALER Samtliga patientjournaler har också bedömts i ett vidare perspektiv, eftersom spårbarhet i fysioterapeutiska journaler inte endast avgörs av ett enskilt besök. Det första besöket för vårdåtagandet måste analyseras för att rimligheten i den fysioterapeutiska behandlingsperioden ska kunna följas och bedömas. Löpande under behandlingsperioden måste status uppdateras, behandling utvärderas, mål samt behandlingsplanering revideras och dokumenteras. I nedanstående sammanställning (tabell 2) redovisas resultatet av den del av granskningen där journalerna (fem stycken per vårdgivare) har bedömts utifrån ett helhetsperspektiv. Denna del av granskningen baseras på hela patientjournalen och det faktureringsunderlag som vårdgivarna har lämnat till landstinget. 9

10 Tabell 2. Sammanställning av granskningsresultatet av fem patientjournaler per fysioterapeut. Sammanställningen av de journaler som har granskats (tabell 2, ovan) visar att journaldokumentationen är tillfredsställande avseende patientens identitet och uppgifter om patienten är remitterad eller har sökt på eget initiativ hos samtliga fysioterapeuter. Även journaldokumentation avseende ersättningar och arvoden liksom den för utbetald ersättning är tillfredsställande för samtliga vårdgivare. Det är framför allt ett par fysioterapeuter som har brister (se tabell 2), där journaldokumentationen inte anses innehålla väsentlig och ändamålsenlig information om funktionsdiagnos, mål för behandling, utvärdering, behandlingsåtgärder samt omfattningen av behandling. Valida och reliabla utvärderingsinstrument används i liten utsträckning i de granskade journalerna, med undantag av enstaka fysioterapeut. Rörelseomfångsmätningar återfinns men följer inte standard för hur de ska dokumenteras i någon av de granskade journalerna. Ingen av de granskade fysioterapeuterna har fått ersättning för behandling där behandling ej finns dokumenterad i journal. Utförd behandling anses vara tillfredsställande i förhållande till patientens skada eller sjukdom avseende behandlingsmetod och omfattning i 39 av 45 upprättade journaler. För de fem journaler där motsatsen råder hos FT2 har patienten behandlats på samma sätt över lång tid, från ett par år upp till i vissa fall över fem år. Förnyad undersökning, utvärdering av behandlingseffekter, ifrågasättande av behov saknas i princip helt i dessa journaler. För granskarna har det utifrån dokumentationen varit uppenbart att behandlingen inte har haft effekt. 10

11 Sammanfattningsvis visar granskningen att två av de granskade fysioterapeuterna har brister i journaldokumentationen. Däremot överensstämmer faktureringsunderlaget mot erhållen ersättning för samtliga fysioterapeuter. Bristerna i journaldokumentationen är av allvarlig karaktär för FT 2. För FT 6 kan effekterna av behandlingen ifrågasättas för en patient där längden på behandlingsserien ej styrks av journaldokumentation. 5 SAMLAD BEDÖMNING 5.1 INTERVJUSVAR Av intervjuerna framgår att utbildningsnivån hos de granskade fysioterapeuterna är adekvat och tillfredsställande. Några av fysioterapeuterna tar stort ansvar för sin personliga kompetensutveckling och har genomgått ett stort antal vidareutbildningar. Flertalet av de granskade fysioterapeuterna har lång arbetslivserfarenhet och vana av att arbeta kliniskt och med ersättningsetablering. Samarbetet med andra vårdgivare sker främst genom informella kanaler vilket medför att samarbetet blir personberoende. Av intervjuerna framgår att de kontakter som sker med landstinget i stort fungerar bra. Några av de intervjuade fysioterapeuterna har framfört att den löpande dialogen med landstinget kan förbättras för att underlätta samarbetet mellan dem som vårdgivare och landstinget. Samarbete och förbättrad dialog är därför enligt vår mening ett område med förbättringspotential. Som ett led i en förbättrad patientsäkerhet bedömer vi att avvikelsehantering är ett annat område som behöver utvecklas. Det låga antalet rapporterade incidenter under 2015 är en av anledningarna till detta. Uppföljning av patientupplevd kvalitet är ett annat område som generellt kan förbättras genom egna patientenkäter för att följa upp patientnöjdheten och den egna kvaliteten. Förståelsen av innebörden i begreppen kvalitet och vårdgivare bedömer vi som låg hos några av de granskade vårdgivarna, vilket innebär att dessa behöver höja sin kompetens inom området för att kunna leva upp till de lagar och förordningar som reglerar detta. 5.2 JOURNALGRANSKNING Samtliga granskade fysioterapeuter har besök där kassaregistreringen för aktuellt besök stämmer överens med innehåll enligt journalanteckningen. Framför allt två av de granskade fysioterapeuterna har i olika omfattning brister i sina patientjournalers innehåll. Dokumentation av patienters sjukdomshistoria, undersökningar, bedömningar, målsättningar med insatser och utvärdering samt underlag för fortsatt planering kan förbättras. För sex patienter är utförd behandling inte tillfredsställande i förhållande till patientens skada eller sjukdom avseende behandlingsmetod och omfattning. Patienten har behandlats på samma sätt över lång tid, från flera år upp till i vissa fall fem år. Här borde vårdgivarna ifrågasatt behov av fysioterapeutisk behandling. Sammanfattningsvis menar vi att dokumentationen är av adekvat karaktär för åtta av de granskade vårdgivarna. En av vårdgivarna uppvisar brister i journaldokumentationen där samma text upprepas på alla dokumenterade besök över lång period utan utvärdering av behandling eller förnyad undersökning. 11

12 6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Med utgångspunkt i det material som vi har tagit del av och vad som har framkommit i diskussioner med berörda vårdgivare bedömer vi att landstinget har en tillfredsställande intern kontroll och även förutsättningar i övrigt för att följa upp anlitade vårdgivare i de hänseenden som har omfattats av den nu genomförda fördjupade uppföljningen. I journalgranskningen har uppmärksammats ett fall där en vårdgivare uppvisar brister i journaldokumentationen. Utifrån granskningens resultat föreslås: Att dialogen mellan landstinget och berörda vårdgivare löpande fortsätter att utvecklas vad gäller samverkansformer, avvikelserapportering samt vårdens innehåll och resultat i övrigt. Att fortsätta arbetet med regelbundna kvalitets- och verksamhetsuppföljningar inklusive journalgranskningar. Att rutiner, anvisningar och regelverk förtydligas och löpande kommuniceras avseende behandlings- och utbetalningsformer av ersättningar till berörda vårdgivare. Att skapa bättre förutsättningar för att utveckla kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna samt att tillse att den fysioterapeut som uppvisar brister vidtar adekvata åtgärder för att säkerställa en god journalföring och dokumentation. 12

13 BILAGOR Bilaga 1: Förteckning avseende granskade fysioterapeuter. Förkortning i tabellerna FT1 FT2 FT3 FT4 FT5 FT6 FT7 FT8 FT9 Namn Håkan Jernberg Ulf Andersson Ulla Gustafsson Söderman Krista Åkerfeldt Gunilla Berglund Reza Goli Fredrik Elfsborg Jonas Olsén Ylva Rhodin 13