HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA VID VÅRDCENTRALER
|
|
- Linnéa Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA VID VÅRDCENTRALER Slutrapport 16 maj 2016
2 INNEHÅLL 1 UPPDRAGET BAKGRUND FRÅGESTÄLLNINGAR KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING PROJEKTORGANISATION JÄVSPRÖVNING METOD OCH AVGRÄNSNING REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING REDOVISNING AV INTERVJUER ORGANSATION OCH VERKSAMHET BESÖK OCH BEHANDLING LOKALER OCH UTRUSTNING PATIENTSÄKERHET ÖVRIGA FRÅGOR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FAKTURERAD OCH UTBETALD ERSÄTTNING BEHANDLINGSINSATSER BEHANDLINGAR I GRUPP SLUTSATSER OCH KOMMENTARER
3 1 UPPDRAGET 1.1 BAKGRUND Fördjupade uppföljningar har genomförts tidigare av fysioterapeuter verksamma enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. För att kunna få en helhetsbild av hur fysioterapiverksamheterna fungerar i länet har landstinget beslutat att tilldela HiQ uppdraget att även granska fysioterapeuter verksamma på vårdcentraler, vilket för närvarande är ett frivilligt tilläggsåtagande. Landstinget planerar även att från och med 2017 införliva tilläggsåtagandet kring fysioterapi att bli en obligatorisk verksamhet inom vårdcentralsuppdraget. Förändringen av vårdcentralsuppdraget är en viktig anledning till att se över tilläggsåtagandet avseende fysioterapi inom vårdcentralerna inför kommande revidering av förfrågningsunderlaget (regelboken). Uppdraget består av dels en journalgranskning, dels en intervjudel. Den fördjupade uppföljningen ska avse granskning av såväl medicinsk kvalitet som faktureringsunderlag och utbetald ersättning. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR De frågeställningar som ska besvaras är följande: Har ersättning utbetalats endast för behandlingar orsakade av skada eller sjukdom? Förekommer det att begärd ersättning inte avser sjukvårdande behandling? Är behandlingen adekvat i förhållande till patientens skada eller sjukdom? Visar journaldokumentationen vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning? Är fakturerad ersättning och arvodesnivå i enlighet med gällande regler med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning? Finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar? Hur sker gränsdragningen mellan fysioterapeutisk behandling och egen träning hos de vårdcentraler som erbjuder gymträning/egen träning i samma lokaler? Avseende gruppverksamheten; sker bedömning av patienterna innan gruppbehandlingen, eller kan patienten anmäla sig direkt? Sker gruppverksamheten under ledning av fysioterapeut? 1.3 KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Med bedömningskriterier avses här de kriterier som bildar underlag för slutsatser och bedömningar. Kriterierna har hämtats ur lagar, föreskrifter och från interna landstingskommunala regelverk, policies, beslut m.m. Förutom uppdragsteamets samlade kunskap och erfarenhet har följande bedömningskriterier tillämpats i den här uppföljningen: Lagstiftning Kommunallagen (1991:900) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientlag (2014:821) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Lag (1998:204) om personuppgifter (PUL) Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), (2009:400) Skattebrottslagen (1971:69), skattebrott 2 m.fl., försvårande av skattekontroll 10 Brottsbalken (BrB), 9 kap. 1 bedrägeri, 15 kap. 11 osant intygande och 11 kap. 5 bokföringsbrott) Bokföringslagen (1999:1078) 2
4 Nationella föreskrifter och riktlinjer Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvård Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Interna riktlinjer Samverkansavtal med privata fysioterapeuter och övriga överenskommelser samt riktlinjer och regler som varit relevanta för granskningen. Riktlinjer och rutiner för uppföljning och intern kontroll. Förfrågningsunderlag. Regelbok för vårdcentraler Vidare har uppföljningen utgått från gällande avtal och överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och anlitade vårdgivare, centrala rutiner, anvisningar för registrering och riktlinjer för fakturakontroll samt de krav och riktlinjer som gäller för vårdgivarnas verksamhet i övrigt. I övrigt har uppdraget genomförts med tillämpning av vedertagna standarder, riktlinjer och vägledning vad gäller uppföljning och kontroll av avtal och överenskommelser. Vid granskningen och bedömningen har föreskrifter och riktlinjer tillämpats, som gäller för den aktuella perioden. 1.4 PROJEKTORGANISATION Den fördjupade uppföljningen har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län. De konsulter och experter från HiQ som har medverkat i den fördjupade uppföljningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Gunilla Corp, leg. sjukgymnast och granskningsansvarig Niklas Föghner, leg. sjukgymnast Bengt Larsson, civilekonom, seniorkonsult Både Gunilla Corp och Niklas Föghner har lång och gedigen erfarenhet av kliniskt arbete. Gunilla Corp är verksamhetscontroller vid vårdvalsenhet. Niklas Föghner är specialist i idrottsmedicin och har också erfarenhet som vårdcentralschef, verksamhetsutvecklare samt genomförare av flera liknande granskningsuppdrag. Från hälso-och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län har Maj Sölvesdotter medverkat som projektledare. 1.5 JÄVSPRÖVNING Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte har funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Fältarbetet och substansgranskningen har bestått av en genomgång av relevanta styr-och stödjande dokument och en journal- och fakturagranskning samt bearbetning och analys av produktionsuppgifter och annan relevant statistik. Därtill har intervjuer och diskussion förts med samtliga berörda vårdgivare utifrån ett semistrukturerat frågeformulär. De som har intervjuats hos vårdgivarna är verksamhetschefen och en eller flera fysioterapeuter, verksamma vid vårdcentralen. Granskningen har omfattat åtta vårdgivare varav fyra drivs i offentlig regi och fyra i privat regi. 3
5 I journalgranskningen har vårdgivarnas följsamhet till gällande avtal och regler avseende journalföring och ersättning granskats. Syftet har varit att besvara frågorna om utförd vård är korrekt fakturerad, om fakturerad vård överensstämmer med journalförd vård samt om ett avvikande debiteringsmönster förekommer. Även frågor avseende den medicinska kvaliteten i behandlingarna har ingått i granskningen. Journalgranskningen har baserats på 30 slumpmässigt utvalda patientbesök hos åtta vårdgivare. Av dessa patientbesök har 10 varit nybesök, 10 återbesök och 10 av besöken har varit gruppbesök. För dessa besök har journalanteckningarna inhämtats och avidentifierats på plats i samband med intervjubesöken. Granskningen har avgränsats till att innefatta fysioterapin, enligt tilläggsuppdraget, på vårdcentralen och inte den enskilde fysioterapeuten. Vid flera av de granskade vårdcentralerna har flera fysioterapeuter varit anställda vilket innebär att enstaka besök inte ger tillräckligt underlag för att bedöma journalföringen hos den enskilde fysioterapeuten. Journalgranskningen har genomförts av två legitimerade sjukgymnaster, där den ena först har granskat journalanteckningarna för de utvalda patientbesöken och därefter stämt av iakttagelserna med den andre. Med utgångspunkt i uppdragsfrågorna har ett särskilt anpassat granskningsprotokoll för journalgranskningen tagits fram. Avidentifieringen av journalerna har, som nämnts ovan, skett på plats hos respektive vårdgivare som har granskats. Sekretessförbindelse har tecknats mellan ansvariga vårdgivare och berörda granskare. Uppdraget har genomförts under våren REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING Skyldigheten att föra journal vid vård av patienter regleras i 3 kap. patientdatalagen (2008:355). Skyldigheten gäller legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården såsom bl.a. legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster. Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I patientdatalagen finns detaljerade föreskrifter om vad en journal ska innehålla. Journaldokumentationen bedöms över lag vara tillfredsställande. Mål samt en tydlig plan saknas i dokumentationen. Det är också otydligt dokumenterat hur man väljer behandling och varför. Dokumentationen innehåller bedömningar av patientens hälsotillstånd (form av diagnos, funktionsdiagnos) men bedömningarna skulle kunna vara mer utvecklade och ha en tydligare koppling till anamnes och undersökning. Uppföljningar är ofta ospecifika och i det här materialet förekommer få objektiva kriterier. Vi har dock noterat att exempelvis Svartbäckens vårdcentral använder EQ-5D. Vanligtvis används annars subjektiva skattningar t.ex. VAS för smärtskattning och goniometer för att mäta rörelseomfång. I sammanhanget bör nämnas att några av verksamhetscheferna ifrågasatt fysioterapeuternas dokumentation som i en del fall alltför omfattande. Med begränsade resurser och krav på hög tillgänglighet är det viktigt att finna en väl avvägd balans mellan vad som ska dokumenteras och vad som kan ses som överdokumentation. Ökande krav på dokumentation och registrering ställer samtidigt allt större krav på effektivisering av de administrativa uppgifterna så inte tiden för patientarbetet blir lidande. 4
6 En sammanställning av det resultat som kommit fram i journalgranskningen redovisas i sammanställningen nedan. Huruvida journaldokumentationen är tillfredsställande har bedömts utifrån nybesöken. Ersättningar och arvoden har bedömts utifrån alla besök som ingår i granskningen. Frågan om "Ersättning utbetalats endast för behandlingar som är orsakad av skada eller sjukdom" har markerats röd. Patienter som ingår i "graviditetsgruppen" blir inte behandlade på grund av skada eller sjukdom. Behandlingen har dock bedömts höra till gruppen skada eller sjukdom eftersom det i Regelverk för vårdcentral", tilläggsåtagande fysioterapi, framgår att ersättning utgår för föräldragrupp BMM/BVC. Vi har även bedömt att hälsogrupper ingår i uppdraget även om det inte är behandling för skada eller sjukdom då det i samma regelverk, punkt 4.6 tilläggsåtagande framgår att fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Vidare är frågan om "Begärd ersättning avser sjukvårdande behandlingar (dvs. ej egenträning i gym utan personligt möte mellan sjukgymnast och patient)" svår att besvara entydigt. Vissa återbesök har enbart dokumenterats med en KVÅ-kod, muskelfunktions- och styrketräning. Det framgår inte av anteckningen om patienten har träffat fysioterapeut eller tränat på egen hand. Capio Vårdcentral Liljeforstorg har två anteckningar där det endast finns en kontaktorsak och en åtgärdskod för muskelfunktions- och styrketräning. Knivsta har fyra sådana anteckningar och Ekeby har tre. Vi har dock inte avräknat dessa anteckningar i sammanställningen ovan. 4 REDOVISNING AV INTERVJUER Under detta avsnitt redovisas vad som framförts under intervjuerna med berörda verksamhetschefer och fysioterapeuter. I granskningen ingår som tidigare redovisats fyra vårdcentraler i offentlig regi och fyra som drivs i privat regi. Samtliga av dessa har fysioterapin som ett frivilligt tilläggsuppdrag med särskild ersättning. 5
7 Redan vid tidpunkten för granskningen var fysioterapeuterna inordnade i de granskade vårdcentralernas verksamhet. Fysioterapin är samlokaliserad med vårdcentralen och fysioterapeuterna är enligt uppgift anställda vid vårdcentralen. Vårdgivaren får besöksersättning för kostnaderna för fysioterapin genom tilläggsuppdraget. Verksamhetschefer och fysioterapeuter vid de granskade vårdcentralerna har, som tidigare redovisats, intervjuats vid besök på plats. Redovisningen av intervjuerna följer intervjuformulärets struktur. Intervjusvaren visar inte på några systematiska skillnader mellan fysioterapin vid privata respektive offentligt drivna vårdcentraler. 4.1 ORGANSATION OCH VERKSAMHET Fysioterapin uppfattas av de intervjuade som väl integrerad i vårdcentralens verksamhet. I något fall uppges att vårdcentralen sedan lång tid bedriver fysioterapi. Omfattningen av fysioterapin varierar med vårdcentralernas storlek och antal listade patienter. Genom att fysioterapin ingår i vårdcentralerna verksamhet och fysioterapeuterna inte är fristående företagare ansvarar ledningen för vårdcentralen också får debiteringen till landstinget. Flertalet av de granskade verksamheterna anser sig ha en väl utbyggd triagefunktion där fysioterapin har egen mottagningstid med direktval via telefon. Flera av vårdcentralerna erbjuder även en s.k. Drop-in -verksamhet dit patienter kan komma utan förbokning. Oftast erbjuds tid hos fysioterapeuterna mellan kl. 8-9 samtliga helgfria dagar. Fysioterapeuterna vid vårdcentralerna har framfört att de har tillgång till den kompetens som behövs. Endast i undantagsfall redovisas behov av att underleverantörer anlitats. I intervjuerna redovisas omfattande intern samverkan med andra yrkeskategorier (läkare, psykolog, kurator m.fl.) men också samverkan med utomstående aktörer som kommuner, sjukhus, försäkringskassa, arbetsförmedling m.m. Samtliga personer som har intervjuats menar att integreringen av fysioterapin med vårdcentralens övriga verksamheter har skapat förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig vård. 4.2 BESÖK OCH BEHANDLING Samtliga granskade verksamheter använder landstingets journalsystem Cosmic för sin dokumentation. I det systemet görs också registrering av besök och kassaregistrering. Alla utom en av de granskade enheterna redovisar att de bedriver någon form av behandling i grupp under ledning av fysioterapeut. Vanligast är artrosskola men det förekommer även gruppbehandling av exempelvis gravida, stressbehandling etc. Vid samtliga granskade enheter görs enligt intervjusvaren en individuell bedömning av en fysioterapeut innan patienten påbörjar sin gruppbehandling. När behandlingen av en patient ska avslutas bedöms detta, enligt intervjusvaren, av fysioterapeut i samråd med patienten. Insatser för att förebygga återfall varierar mellan vårdcentralerna. Vanligast är att fysioterapeuten ger råd till patienten och kallar till återbesök efter viss tid. Vid två av de privat drivna vårdcentralerna har patienten enligt uppgift, möjlighet till återfallsförebyggande träning genom att kunna köpa träningskort. Ingen sådan möjlighet redovisas från de offentligt driva vårdcentralerna i vårt underlag. Samtliga tillfrågade verksamheter utom en som drivs i privat regi uppger att de vid mer än tio behandlingar för varje enskilt fall tar fram dokumentation som stöder behovet av långvarig behandlingsinsats. Vid samtliga åtta verksamheter uppges att fysioterapeuten i sådana fall kontaktar läkare och/eller andra kollegor för att rådgöra om kompletterande behandlingsinsatser behövs. 6
8 4.3 LOKALER OCH UTRUSTNING Vid tre av de offentligt drivna vårdcentralerna uppges att lokalerna är ändamålsenliga, vilket även konstaterats vid besöket. Vid en av vårdcentralerna framförs behov av fler behandlingslokaler. Vid samtliga privat drivna vårdcentraler uppges lokalerna vara ändamålsenliga. Det bör dock noteras att Hälsohuset i Enköping saknar lokaler för träning i grupp och att lokalerna vid Brukshälsan inte är helt handikappanpassade. Vid samtliga granskade enheter uppges att regler och rutiner finns för service och kontroll av utrustning genom bland annat avtal med serviceleverantörer som genomför årliga genomgångar av utrustningen, vilket även gäller stötvågsutrustning. 4.4 PATIENTSÄKERHET Samtliga intervjuade uppger att de känner till och tillämpar reglerna i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Företrädare för de privat drivna vårdcentralerna uppger att de därutöver tillämpar företagens egna regler och rutiner för kvalitetskontroll. I flera fall har noterats att det finns särskilda rutiner vid klagomål rörande exempelvis bemötandefrågor. Vanligtvis hänvisas då patienten till verksamhetschefen som hanterar dessa frågor. Samtliga intervjuade uppger att de hanterar avvikelser och klagomål genom systemet MedControl. Dessa rutiner kompletteras med lokala genomgångar och återföring av information vid personalmöten. I flera fall har även noterats att patientsäkerheten är en stående punkt på agendan för personalmöten. På frågan hur det säkerställs att behandling sker enligt bästa tillgängliga kunskap svarar samtliga ett de tillgodoser delta krav genom att enbart anlita legitimerad personal och genom att tillhandahålla erforderlig fortbildning för personalen. 4.5 ÖVRIGA FRÅGOR Vid sidan av de frågor som angivits i intervjuformuläret har de intervjuade ombetts att ta upp frågor som de finner angeläget att föra fram. Ett ämne som återkommer i flera intervjuer är den förestående förändringen av fysioterapins ställning i landstingets verksamhet. Ett orosmoment är den föreslagna förändringen av fördelningen mellan kapitering och prestationsersättning. Eftersom flera verksamheter inom fysioterapi nu är starkt beroende av prestationsbaserad ersättning finns en oro för att en förändring av ersättningssystemet ska slå väldigt olika och vålla problem som verksamheterna kan få svårt att balansera. Det anses viktigt att landstinget snarast tar fram en konsekvensanalys av hur de föreslagna förändringarna av regelverket och ersättningarna kommer att påverka de olika enheterna och primärvården i stort. En sådan konsekvensanalys bör enligt vad som framförts i intervjuerna innehålla en uträkning som visar hur omfördelningen av medel slår på verksamhetsnivå samt hur detta kan komma att påverka tillgänglighet och vårdutbud. Andra aspekter som tagits upp är bland annat önskemål ersättning för gruppterapi och för telefonrådgivning. Minskningen av ersättningen för gruppbesök anses ha medfört kännbara effekter i verksamheten både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Återkoppling via telefonrådgivning anses viktigt också inom fysioterapi och borde, enligt intervjusvaren, vara ersättningsgrundande. Ett viktigt argument för att ersätta tid för telefonrådgivning anses vara att fler patienter hinner behandlas och att okynnesbesöken sannolikt kommer att minska. 7
9 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING I detta avsnitt redovisas svar på de granskningsfrågor som anges i uppdragsbeskrivningen. Svaren på de nio frågorna har sammanförts till tre större områden. 5.1 FAKTURERAD OCH UTBETALD ERSÄTTNING Samtliga granskade vårdkontakter har bedömts avse vård på grund av skada eller sjukdom. I Regelverk för vårdcentral", tilläggsåtagande fysioterapi, framgår att ersättning utgår för föräldragrupp BMM/BVC. Vi har även bedömt att hälsogrupper ingår i uppdraget även om det inte är behandling för skada eller sjukdom då det i samma regelverk, punkt 4.6 tilläggsåtagande framgår att fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Journaldokumentationen för de granskade besöken visar vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning och den utbetalda ersättningen överensstämmer med vad som framgår av journalanteckningarna. Vår bedömning är att den fakturerade ersättningen och arvodesnivån är i enlighet med gällande regler och överensstämmer med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning. Mindre felregistreringar förekommer men verkar inte alltid ha varit till vårdcentralernas fördel. 5.2 BEHANDLINGSINSATSER Redovisade behandlingsinsatser bedöms i huvudsak vara adekvata. Då det bara finns en enda anteckning per patient kan detta vara svårt att bedöma. Behandlingen kan ändras i ett senare skede. Det har inte varit möjligt att bedöma om det finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar då endast en anteckning per patient har granskats. Anledningen till att det inte går att dra några slutsatser kring detta är följden av det slumpmässiga urvalet som begränsar granskningen av antalet besök per patient och år. Enligt vår mening finns det dock inte några tecken som tyder på behovet av att undersöka detta närmare för att få underlag till att besvara frågeställningen. Gränsdagningen mellan fysioterapeutisk behandling och patientens egen träning för att förebygga återfall är inte tydlig. Vid samtliga granskade verksamheter uppges att patienter inte behandlas i återfallsförebyggande syfte utan att detta är patientens ansvar. Någon av de intervjuade vid en av vårdcentralerna har angett en träningsperiod på 2-3 månader innan patienten hänvisas till egen träning. De övriga menar att varje patient måste bedömas individuellt då många faktorer påverkar behovet av insatser. 5.3 BEHANDLINGAR I GRUPP Gruppträning föregås enligt uppgift alltid av en individuell bedömning av fysioterapeut. I en del fall görs även bedömning av läkare, psykolog och/eller av annan medicinsk kollega. Dokumentationen vid gruppbesök är sparsam, men det har under intervjubesöken uppvisats att det finns riktlinjer och träningsprogram för gruppbehandlingarna. Vid flertalet vårdcentraler finns ambitionen att utöka antalet gruppbehandlingar för exempelvis KOL/astma. Gruppverksamheten vid samtliga vårdcentraler leds normalt av fysioterapeut eller sjukgymnast. 8
10 6 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Med utgångspunkt i det material vi tagit del av finner vi ingen anledning att rikta några anmärkningar mot de granskade verksamheterna. Den behandling patienterna erbjudits har bedömts vara i allt väsentligt adekvat. Fakturering har skett enligt villkoren i avtalet. Dokumentation av behandlingsinsatserna i journalsystemet Cosmic bedöms vara adekvat och i god ordning. Vi har inte funnit några systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrivs i offentlig respektive privat regi. Vi har inte heller funnit tillräckliga skäl som talar för att tilläggsuppdraget ska fortsätta i sin nuvarande form. Flertalet av de intervjuade anser att tilläggsuppdraget kan ingå som en del i grunduppdraget för vårdcentraler. En sådan integrering av uppdragen anses även underlätta den ekonomiska redovisning och medelshanteringen. Det bör dock, enligt vår mening, närmare undersökas om de mindre vårdcentralerna kan undantas fån kravet på att integrera fysioterapin i den ordinarie verksamheten. En fråga som vi också anser lämplig att lyfta till landstingets ledning är att redovisa en bedömning av de konsekvenser som en ändrad fördelning mellan kapitering och prestationsersättning kan innebära för verksamheterna. 9
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN - SLUTRAPPORT 9 juni 2015 INNEHÅLL 1 UPPDRAG... 3 1.1 Bakgrund...
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN - SLUTRAPPORT INNEHÅLL 1 UPPDRAG... 3 1.1 Bakgrund...
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN RAPPORT 2014-08-22 HiQ Stockholm AB
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN RAPPORT HiQ Stockholm AB 1. UPPDRAG (LUL) har beslutat att genomföra en fördjupad uppföljning
GRANSKNING AV SJUKGYMNASTER
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING GRANSKNING AV SJUKGYMNASTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN BDO Consulting Group AB 1. UPPDRAGET (NLL) har gett BDO Consulting Group AB (BDO) i uppdrag att genomföra en journalgranskning
Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni 2016
2016-06-07 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni 2016 Översänder föredragningslista, handlingar
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT Februari 2016 INNEHÅLL 1 UPPDRAGET... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR...
Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län
Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 16-03-18 Denna rapport
Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Gerd Fridh Eva Theander Enhetschef Maria Antonsson Anderberg Avd. för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning
Gerd Fridh Eva Theander Enhetschef Maria Antonsson Anderberg Avd. för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Sammanfattande rapport avseenden granskning av legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter
Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Journalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring i tandvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017-06-14 17REV24 2(11) Sammanfattning Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län
Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 2016-04-21 Denna rapport har utvecklats av Sirona AB (org
Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella
Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta
2015-09-11 Dnr HSS 2013-0243 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Tfn: 018-611 60 44 E-post: inge.bruce@lul.se Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vårdcentral
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Styrning av behörigheter
Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet
1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Privata vårdgivare förstudie
Revisionskontoret AM/KS Rev/15021 Privata vårdgivare förstudie Rapport 5-15 Privata vårdgivare, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Sammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Ersättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård 2019 Handbok besöksersättning 2019, gällande från 2019-01-01 Ersättningsnivåer fastställda av Vårdstyrelsen 2018-10-22 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral...
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Avtal LK 09-0
1(6) Avtal om sammanhållen journalföring för privat vårdgivare Landstinget i Jönköpings län ges rätt att för privata vårdgivares räkning träffa avtal om sammanhållen journalföring. 1 PARTER ,
Hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan
112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet
Dokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT 23 februari 2015 Sid 1(20) Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 5 2.1 Bakgrund...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik; SFS 2013:1145 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december 2013. Enligt riksdagens beslut
Regler för granskning av privata vårdgivare verksamma inom den nationella taxan. Version: 1. Ansvarig: Lena Weinstock Svedh
vårdgivare verksamma inom den Version: 1 Ansvarig: 2(6) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-03-26 Nyutgåva Landstingsstyr elsen 2014-04-28-- 29 3(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förvaltning Ägare Reviderat datum Sofia Öhrman
Förvaltning Ägare Reviderat datum Sofia Öhrman 2016-04-22 Verksamhet Region Örebro län Slutgranskare Sofia Öhrman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m 16RS2416 Riktlinjer Rickard
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Vårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.
BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte
Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter
Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för
Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter
Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4
Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive enhetschef Dokumentets namn: Granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt Utfärdad
Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Rutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behovs- och riskanalys samt riktlinjer till befattningshavare som utför loggkontroller
Beslut Diarienr 1 (8) 2017-06-13 989-2016 Praktikertjänst AB 103 55 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behovs- och riskanalys samt riktlinjer till befattningshavare som utför loggkontroller
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...
Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Helena Wallander Hälso- och sjukvårdsstrateg Helena.Wallander@skane.se YTTRANDE Datum 2018-09-06 Dnr 1801991 1 (6) Remiss. Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till Bakgrund Regelverket är utarbetat utifrån erfarenheter i Landstinget i Uppsala län, där nästan 50 000 användare haft tillgång till
Rutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård
KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Elisabeth Karlsson 2014-03-20 ALN-2014-0151.37 NHO-2014-0106.37 Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Dokumentationen inom
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Förändringar av nuvarande riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Förändringar av
PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Granskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2
Kallelse/Föredragningslista 1(8) Samordningskansliet 2015-08-27 Monica Byvald Tfn: 063-147637 E-post: monica.byvald@regionjh.se ORGAN: DATUM: 2015-09-08 Vårdvalsnämnden PLATS: Regionens hus, hus 3 plan
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård
Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-06-14 Senast uppdaterad: 2016-06-14 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga,
Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också