KONTROLL AV EXTERNA VÅRDGIVARE OCH VÅRDENHETER INOM REGION SKÅNE MED AVSEENDE PÅ FAKTURERING OCH JOURNALFÖRING M.M.
|
|
- Patrik Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utfört på uppdrag av Region Skånes Revisorer KONTROLL AV EXTERNA VÅRDGIVARE OCH VÅRDENHETER INOM REGION SKÅNE MED AVSEENDE PÅ FAKTURERING OCH JOURNALFÖRING M.M. En uppföljning BDO Consulting Group AB
2 FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående kontroll av externa vårdgivare och vårdenheter i Region Skåne. Vi tackar samtliga personer som ställt sin tid till förfogande och medverkat på ett mycket positivt och engagerat sätt. BDO Consulting Group AB Bo Anderson Uppdragsansvarig Certifierad kommunal yrkesrevisor Dag Ström Uppdragsledare, MD Rolf Holmquist Senior konsult, Juridisk expert Annika Nyman Senior konsult - 2
3 SAMMANFATTNING På uppdrag av revisorerna i Region Skåne har BDO Consulting Group AB genomfört en granskning av ett antal externa vårdgivare inom regionen med avseende på deras debitering av ersättning hos regionen samt kvaliteten på patientjournalerna från ett antal utvalda vårdtillfällen. Parallellt har kvaliteten i journalföringen hos ett antal offentliga vårdenheter inom regionen granskats. I samråd med revisorerna har sammanlagt 40 vårdgivare/vårdenheter inom regionen valts ut för närmare granskning. Av dessa är hälften externa vårdgivare och hälften offentliga vårdenheter. Av de externa vårdgivarna är 15 läkare och fem sjukgymnaster. Fördelningen vid de offentliga vårdenheterna är densamma, d.v.s. 15 läkare och fem sjukgymnaster har granskats. Granskningen har också tagit sikte på hur kontrollen hos Region Skåne är utformad både vad gäller riktigheten i vårdgivarnas debitering av ersättning och den medicinska kvaliteten i den vård de meddelar. Granskningen har genomförts som en uppföljning av en motsvarande granskning av externa vårdgivare inom regionen under De externa vårdgivarna har tillställts en enkät med frågor om sin uppfattning om kontakterna med regionen m.m. Svar på enkäten har lämnats från 18 av vårdgivarna. Redovisning av iakttagelser och bedömningar Vid granskningen 2010 konstaterades betydande brister hos vissa vårdgivare både när det gällde debiteringen av ersättning och kvaliteten avseende journaldokumentationen rörande den medicinska vården. Det framkom också att kontrollen av såväl ekonomiska frågor som frågor om patientsäkerheten var bristfällig hos de organ som för regionens del svarade för denna kontroll. Den nu genomförda granskningen visar beträffande majoriteten av de granskade läkarna och sjukgymnasterna att den medicinska vården varit adekvat samt - hos de externa vårdgivarna - även tillfredsställande vad avser rutiner för kassaregistrering av besök. Granskningen visar emellertid också att det fortfarande finns anledning till kritik mot ett antal externa vårdgivare både för deras sätt att fakturera regionen samt för hur de redovisat genomförda vårdåtgärder i patientjournalerna. I några fall bedöms bristerna som allvarliga. Totalt uppvisar 28 procent av de granskade offentliga vårdenheterna och externa vårdgivarna brister. En jämförelse mellan journalföringen hos de offentliga vårdenheterna och den hos de externa vårdgivarna har visat på brister i journalföringen av i huvudsak samma slag och omfattning. - 3
4 Kontrollorganen inom Region Skåne, främst Hälso- och sjukvårdsavdelningen, har efter granskningen 2010 genomfört ett antal åtgärder i syfte att förbättra sin kontrollverksamhet. Åtgärderna har dock till stor del varit tillfälliga och därmed inte tillräckligt inriktade på mera varaktigar förbättringar av kontrollsystemen. Någon dokumentation som redovisar antal upptäckta fel eller vidtagna åtgärder med anledning av dessa har inte visats upp under granskningen. En majoritet (65 respektive 59 procent) av de vårdgivare som besvarat enkäten har lämnat positiva svar på frågorna om avtal och regelverk är tydligt utformade med avseende på vårdkontakter och ersättningsfrågor. Rutinerna för regionens hantering av fakturor och vårdgivarnas kontakter med handläggarna upplevs på det hela taget fungera väl. De som varit mera negativa har efterfrågat tydligare direktiv från regionen t.ex. hur vårdkontakter ska klassificeras och faktureras. Flera upplever även regionens uppföljning av vårdgivarnas produktion och ersättning som begränsad och en utveckling efterfrågas. Även om de flesta sagt sig vara nöjda med sin samverkan med regionen har man ändå gett uttryck för att kontakterna mellan vårdgivare och regionens företrädare skulle kunna bli ännu bättre. Man har velat ha bättre information i samband med nyetableringar, t.ex. om vilka krav som gäller i fråga om vårdgivarens rapportering till regionen. Det finns också önskemål om en genomgång av avtal och regelverk samt information avseende vårdkontakter och ersättningar för specifika specialiteter. Ett särskilt önskemål gäller de tekniska rutinerna för överföringen av fakturorna till regionen. Rekommendationer Mot bakgrund av nödvändigheten av en god hushållning med allmänna medel och en hög kvalitet i vårdinsatserna har vissa förbättringsområden identifierats. På grundval av de iakttagelser som gjorts under utförandet av uppdraget och de slutsatser som redovisats i det föregående lämnas följande rekommendationer: Utveckla det påbörjade arbetet med att finna indikatorer på felaktig fakturering. Utveckla en risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll. Genomför stickprovsvis, när anledning till det finns, återkommande revisioner av externa vårdgivare med avseende på både ekonomi och medicinsk kvalitet. Lägg fast mätbara mål för revisionsverksamheten som led i en verksamhetsplanering. Avdela särskilda personer - andra än vederbörande avtalsförvaltare - för revisionsverksamheten. Utveckla rutiner för de åtgärder återkrav, polisanmälan, anmälan till Socialstyrelsen som kan aktualiseras vid konstaterade brister i fråga om medicinsk kvalitet och vid misstankar om ekonomiska oegentligheter. Utveckla rutinerna för fakturahanteringen hos GSF så att vårdgivarna kan överföra sina fakturor elektroniskt till regionen. Förbättra kontakterna med vårdgivarna med bättre information, särskilt i samband med att nya vårdgivare knyts till verksamheten. - 4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdraget Syfte och omfattning Särskilda frågor Revisorernas granskning år Revisionskriterier Avrapportering Metod och genomförande Granskningen Projektorganisationen Iakttagelser och bedömningar Regionens kontroll av vårdgivare HSAs åtgärder med anledning av revisorernas granskning år Den nu genomförda granskningen av vårdgivare och vårdenheter Enkäten till vårdgivarna Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer
6 1 UPPDRAGET Region Skånes revisorer granskade under år 2010, rapport 20/2010, hur kontrollen av fakturor från externa vårdgivare hade utförts. Granskningen som utfördes av BDO Consulting Group AB (BDO), visade på påtagliga brister med avseende på både ekonomi och patientsäkerhet. Revisorerna har nu uppdragit åt BDO att, från ett patientperspektiv, genomföra en uppföljning av den tidigare granskningen med fokus på vidtagna och planerade åtgärder inom området. Den nya granskningen ska innefatta en stickprovmässig avstämning av fakturor mot besökslistor och journalanteckningar hos ett urval externa vårdgivare. En jämförelse ska göras med ett antal offentliga vårdgivare. 1.1 Syfte och omfattning Granskningen ska ge revisorerna ett underlag som ger dem möjlighet att bedöma om den kontroll som genomförs av fakturor från externa vårdgivare är sådan att den säkerställer att utbetalad ersättning är riktig och att journalerna håller en kvalitet som tillförsäkrar en hög patientsäkerhet. Granskningen ska utgå från, förutom gällande avtal, de centrala rutiner och riktlinjer som finns för fakturakontroll och journalskrivning. För ett urval av externa leverantörer, cirka 20 läkare och sjukgymnaster, ska ett förutbestämt antal fakturor stämmas av mot underlag såsom journalanteckningar, besökslistor, etc. Därutöver ska cirka 20 offentliga vårdenheter granskas för kontroll av kvaliteten på journalanteckningarna. Denna del av granskningen ska utföras hos berörda vårdenheter, läkare och sjukgymnaster och urvalet ska ske i samråd med revisionskontoret. 1.2 Särskilda frågor Förutom vad som nu angetts vill revisorerna ha bland annat följande frågor belysta: Vilka kontrollåtgärder genomförs och vilken kvalitet har dessa? Hur har kontrollerna förändrats sedan förra granskningen? Hur många och vilka fel har konstaterats vid dessa kontroller? Är felen dokumenterade? Vilka åtgärder vidtas med anledning av upptäckta fel? Hur ser specifikationer och underlag för valda fakturor ut? Överensstämmer fakturerade åtgärder med journalanteckning? Vilken kvalitet håller journalanteckningarna? Rapporten från uppdraget ska innehålla impulser till förbättringar, i det fall gjorda iakttagelser under granskningen visar på behov av detta. - 6
7 1.3 Revisorernas granskning år 2010 Vid den granskning som BDO genomförde på revisorernas uppdrag under år 2010 konstaterades att regionen hade viss kontroll när det gällde vårdgivarnas fakturering men att det fanns flera viktiga förbättringsområden. Granskningen, som omfattade stickprovskontroller av fakturor från ett antal offentligt finansierade läkare och sjukgymnaster, visade att flertalet vårdgivare både dokumenterat och kassaregistrerat vårdkontakterna på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt framkom brister i journalföringen hos ett antal vårdgivare. I några fall bedömdes bristerna vara så allvarliga att patientsäkerheten i det enskilda fallet äventyrades. Jämförelser av kassaregistrerade vårdkontakter mot motsvarande anteckningar i patientjournalerna visade på motstridiga uppgifter i flera fall. Rapport 20/2010 mynnade ut i ett antal rekommendationer med sikte på förbättringar med avseende på kontrollen och uppföljningen av fakturorna från de externa vårdgivarna: Förtydliga rutiner, anvisningar och regelverk vad gäller utbetalning av ersättning till externa vårdgivare. Utveckla en risk-och väsentlighets analys som underlag för uppföljning och kontroll. Utveckla kriterier för vad som är väsentligt ur patientsäkerhetssynpunkt och även för vad som är att betrakta som betydande belopp i ersättningssammanhang. Förbättra dialogen mellan Avdelningen för hälso- och sjukvård och externa vårdgivare. Tillgodose behovet av introduktion och information för vårdgivare när avtal tecknas. Vidta åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten hos vårdgivare där brister uppmärksammas. Vidta adekvata åtgärder för insatser och uppföljning i de fall där faktureringsunderlaget inte överensstämmer med journalförda vårdåtgärder. Tydliggör definitioner och följ upp vårdgivarnas tillämpning av de olika ersättningsberättigade besöksåtgärderna avseende enkelt arvode, normalarvode och särskilt arvode. Utveckla rutiner för olika slag av insatser som kan bli aktuella i de fall brister och felaktigheter uppmärksammas. I rapporten pekades särskilt på att de vårdgivare som uppvisat brister vid granskningen borde bli föremål för kompletterande åtgärder från regionens sida. 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens (granskningens) analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier som är specifika för uppdraget hämtas från: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). - 7
8 Patientdatalagen (2008:355). Patientsäkerhetslag (2010:659). Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL). Förordning (1994:1121) om läkarvårdsersättning. Lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik. Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Skatteförfarandelagen (2011:1244). Socialavgiftslagen (2000:980). Mervärdesskattelagen (1994:200). Skattebrottslagen (1971:69). Bokföringslagen (1999:1078). Brottsbalken i de delar som avser bl.a. stöld (8 Kap. 1 ), bedrägeri (9 kap. 1 ), förskingring (10 kap. 1 ) och bokföringsbrott (11 kap. 5 ). 1.5 Avrapportering Granskningen ska enligt uppdraget avrapporteras till revisorerna och vara revisionskontoret tillhanda senast METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Granskningen Granskningen har genomförts i överensstämmelse med uppdragsgivarens direktiv. Från hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) i Region Skåne har inledningsvis inhämtats ett skriftligt bakgrundsmaterial bestående av organisations-beskrivningar, flödesschema avseende rutiner för fakturahantering, PM med anvisningar för fakturakontroll, avtalshantering etc. Materialet har kompletterats genom intervjuer med personer i nyckelbefattningar vid enheterna för uppdragsstyrning resp. Gemensam Service Funktion (GSF). Det bör framhållas att kontakterna med HSA och GSF har präglats av öppenhet och en ambition från berörda personers sida att medverka i granskningen på bästa sätt. - 8
9 I samråd med revisorerna har slumpvis sammanlagt 40 vårdgivare/vårdenheter inom regionen valts ut för närmare granskning. Av dessa är hälften externa vårdgivare och hälften offentliga vårdenheter. Av de externa vårdgivarna är 15 läkare och fem sjukgymnaster. Fördelningen vid de offentliga vårdenheterna är densamma, d.v.s. 15 läkare och fem sjukgymnaster har granskats. I formell mening är varje enskild extern vårdgivare utsedd och ansvarig. Motsvarigheten för de offentliga vårdenheterna är verksamheten med verksamhetschefen som ytterst ansvarig. De externa vårdgivarna har tillställts en enkät med frågor om sin uppfattning om kontakterna med regionen m.m. Svar på enkäten har lämnats från 18 av vårdgivarna. En sammanställning av svaren redovisas i det följande under avsnitt Projektorganisationen Granskningen har för BDOs del utförts av; Bo Anderson, senior konsult, certifierad kommunal yrkesrevisor, uppdragsansvarig Dag Ström, senior konsult, leg.läkare, uppdragsledare Rolf Holmquist, f.d. generaldirektör, f.d. hovrättslagman, expert Annika Nyman, senior konsult, projektsamordning Den närmare granskningen av enskilda vårdgivare och vårdenheter har utförts av Göran Mellbring (leg.läkare, docent, fd chef för Socialstyrelsens Regionala Tillsynsenhet), Anders Jacobsson (leg.läkare), Rune Sjödahl (leg.läkare, professor emeritus), Magnus Tenfält (leg.läkare, chefläkare inom primärvård) samt Karolina Stridh (leg. sjukgymnast). 3 IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR 3.1 Regionens kontroll av vårdgivare Organisation m.m. Inom Region Skåne ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård (och tandvård) i regionen. Nämnden bereder övergripande vårdpolitiska frågor åt Regionstyrelsen och regionfullmäktige. HSA som lyder under HSN är en del av Koncernkontoret, svarar för tjänstemannastödet åt HSN. I uppgiften ingår att bereda och verkställa HSNs beslut om upphandling av vårdtjänster. Den hälso- och sjukvård som sker i privat regi och är finansierad genom offentliga medel regleras genom avtal av olika slag med regionen som ena parten och vårdgivaren som den andra parten. Till en del är avtalslutandet reglerat genom särskild lagstiftning. Lagen om - 9
10 läkarvårdsersättning resp. lagen om ersättning för sjukgymnastik innehåller sålunda bestämmelser om s.k. samverkansavtal mellan beställaren (det allmänna i form av t.ex. regionen) och vårdgivaren. I övrigt sluts avtalen efter upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller, i förekommande fall, med stöd av lagen om valfrihetssystem. För Region Skånes del finns f.n. cirka 1100 aktuella avtal med externa vårdgivare. Av dessa är cirka 200 samverkansavtal enligt lagen om läkarvårdsersättning och cirka 250 samverkansavtal enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik. Inom HSA är det Enheten för uppdragsstyrning som har det närmare ansvaret för avtalsslutandet och uppföljningen av aktuella avtal. Inom enheten ligger det i första hand på s.k. avtalsförvaltare att se till så att avtal träffas med vårdgivarna och att fortsättningsvis följa upp att avtalen följs. Varje avtalsförvaltare ansvarar således för ett visst antal av avtalen. Antalet kan variera mellan några tiotal upp till över 250. En särskild fråga i föreliggande granskning gäller huruvida s.k. seriositetskontroll ingår i Region Skånes granskning av de externa vårdgivarna i samband med avtalsslutande och avtalsuppföljning. Med seriositetskontroll avses i vid mening en undersökning om avtalsparten följer gällande bestämmelser om inbetalning m.m. av skatter och allmänna avgifter och i övrigt har ordnade ekonomiska förhållanden. Granskningen har visat att sådan kontroll utförs vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och lagen om vårdval. Beträffande samverkansavtal enligt LOL och LOS har man från HSAs sida hänvisat till att lagarna i fråga lägger fast att den som bjuder det högsta priset vid övertagande av en verksamhet och uppfyller kravet på att vara legitimerad yrkesutövare har rätt till ett avtal oavsett personens förmåga att sköta sina ekonomiska och andra åligganden. En utförligare redovisning för organisationen m.m. finns i bilaga 1 till rapport 20/2010. Även om vissa organisationsförändringar skett sedan rapporten skrevs är redovisningen i väsentliga delar alltjämt giltig Fakturakontrollen De externa vårdgivarna fakturerar HSA i princip kalendermånadsvis. I absolut övervägande del sker faktureringen genom att en CD-skiva, diskett eller motsvarande med en datafil innehållande ett detaljerat fakturaunderlag översänds till Region Skåne (Enheten för gemensamma servicefunktioner, GSF). Filen läggs hos GSF in i datasystemet PRIVA som i sammanhanget kan ses som ett försystem till regionens ekonomisystem Raindance. I de få fall då fakturaunderlaget inte översänds till GSF i ett datamässigt format utan presenteras i form av periodens samlade läkarvårdskvitton, förs uppgifterna in i PRIVA manuellt. Vid GSF sker en första granskning av fakturan. Där kontrolleras i första hand att vårdgivaren är berättigad till ersättning från det allmänna med stöd av ett gällande avtal. Här kontrolleras också att den begärda ersättningen inte når över de beloppsgränser som gäller för resp. vårdgivare. I förekommande fall reduceras fakturabeloppet med den avvikelse som konstaterats. - 10
11 Fakturauppgifterna förs därefter in i Raindance och vidarebefordras i detta system till HSA för fortsatt granskning. Dessförinnan har uppgifterna attesterats av en behörig person vid GSF. Vid HSA tas fakturan om hand av den avtalsförvaltare som svarar för det avtal som fakturakravet grundar sig på. Förvaltare granskar uppgifterna i fakturan för att säkerställa att faktureringen är korrekt också i andra avseenden än dem som kunnat kontrolleras vid GSF. Avtalsförvaltarens kontroll är således inriktad på om vårdgivarens ersättningskrav stämmer överens med gjorda vårdinsatser under faktureringsperioden. Erfarenhetsmässigt är det vissa omständigheter som ger anledning till frågor om vårdgivaren fakturerat ett för högt belopp i förhållande till vad han eller hon är berättigad till. En sådan omständighet är t.ex. att samma patient behandlats vid ett anmärkningsvärt stort antal tillfällen. Kontrollen av läkare och sjukgymnaster vilkas relation till regionen är reglerad genom samverkansavtal enligt LOL eller LOS avser också om vårdgivaren - som lagarna föreskriver har varit verksam på heltidsbasis. Om kontrollen ger anledning till det, tar avtalsförvaltaren kontakt med handläggaren vid GSF och vårdgivaren för eventuell reduktion av det fakturerade beloppet. Avvikelser som konstateras efter att fakturabeloppet betalats ut regleras genom att motsvarande belopp dras från en senare inlämnad faktura. Om det inte finns anledning till vidare anmärkning, attesterar avtalsförvaltaren fakturan för utbetalning. Därmed har ekonomisystemets krav på två av varandra oberoende attester av fakturan tillgodosetts. I normalfallet betalas beroende på avtalet - en faktura inom dagar efter det att fakturan kommit in till GSF. 3.2 HSAs åtgärder med anledning av revisorernas granskning år Avdelningens åtgärder En första åtgärd från HSAs sida när revisorernas rapport från granskningen 2010 hade presenterats var att kontakta var och en av de vårdgivare som blivit föremål för anmärkningar vid granskningen för en genomgång av anmärkningarna. I de fall då avvikelser kunnat konstateras i fråga om faktureringen riktades återkrav mot vårdgivaren. Avvikelserna bedömdes inte i något fall vara så stora att man från avdelningens sida fann anledning att ta initiativ till en polisanmälan. Det samlade resultatet av granskningen överlämnades dock till Socialstyrelsen mot bakgrund av de brister ur ett patientsäkerhetsperspektiv som granskningen blottlagt. Vid HSA utarbetades en PM med klarläggande av avtalsförvaltarens roll och ansvar för avtal/uppdrag/överenskommelser. I en annan PM reglerades rutinerna för verksamhetsrapport för verksamheter med avtal enligt LOU, LOS och LOL. Rutiner för uppföljning av de externa vårdgivarnas verksamhet beskrevs i ett annat särskilt dokument. Ett arbete sattes också igång med att ta fram dokument med rutiner för granskningen av vårdgivare (läkare) verksamma inom vissa specialiteter. Dessa specialiteter avsåg urologi, ortopedi och allmänmedicin. I dessa dokument, som har uppdaterats under sommaren 2012, identifieras vissa indikatorer (varningsflaggor) som kan tyda på att vårdgivaren inte uppfyller - 11
12 lagens krav på verksamhet på heltid eller att vårdgivarens debitering är för hög i förhållande till vårdinsatsen. Arbetet på att identifiera ytterligare varningsflaggor på misstänkta överdebiteringar pågår fortlöpande. En särskild åtgärd som beslutades med anledning av revisorernas rapport var att ge ett uppdrag till revisionsfirman PwC att göra en fördjupad granskning av bl.a. de vårdgivare som vid BDOs granskning visat de största bristerna med avseende på ekonomi och journalföring. En närmare redogörelse för PwCs granskning finns i nästa avsnitt. I övrigt har HSA inte genomfört några särskilda revisioner innefattande t.ex. jämförelser mellan fakturering och journalförda vårdåtgärder. Någon dokumentation som redovisar antal upptäckta fel eller vidtagna åtgärder med anledning av dessa har inte visats upp under granskningen PwCs revisioner Uppdraget till PwC var att genomföra en medicinsk granskning av tre privata vårdgivare, en sjukgymnast och två läkare som en uppföljning av BDOs granskning Kontrollen tog sikte på följande: Att vårdgivarna vid journalföringen följde patientdatalagen. Att insatta åtgärder var relevanta till de undersökningsfynd och behandlingsmål som var angivna i patientjournalen. Att patienten informerats och getts möjlighet till delaktighet vid val av behandling. Utöver detta undersöktes om vårdgivaren utfört de åtgärder som debiterats regionen. PwCs granskning visade på brister beträffande journalföringen i följande hänseenden: Anteckning om tidpunkten för journalanteckningen. Hantering och förvaring av patientjournaler. Signering av patientjournalen. Anteckningar om anamnes, status, diagnos m.m. Vidtagna eller planerade åtgärder. Inte i något fall fanns dokumentation som visade att patienten fått tillräcklig information eller beretts möjlighet att vara delaktig i valet av behandling. På HSAs uppdrag och med samma inriktning genomförde PwC också en särskild revision hos fyra andra externa vårdgivare (tre sjukgymnaster och en läkare). Denna granskning visade på liknande brister när det gällde journalföring, information till patienten och överensstämmelsen mellan debiterade vårdåtgärder och journalanteckningarna. Av de totalt sju reviderade vårdgivarna konstaterades hos tre varierande grader av avvikelser mellan debiterad ersättning å ena sidan och motsvarande journalanteckning å den andra sidan. Två vårdgivare har inte visat upp efterfrågad dokumentation med hänvisning till egen - 12
13 sjukdom. I dessa fall avser regionen att följa upp ärendena med syfte att få in dokumentationen alternativt gå vidare med ersättningskrav. 3.3 Den nu genomförda granskningen av vårdgivare och vårdenheter Journalgranskningen Journalgranskning har genomförts hos 20 offentliga vårdenheter och 20 externa vårdgivare. Urvalet vårdenheter och vårdgivare har gjorts slumpvis men med hänsyn till att det ska föreligga en geografisk spridning över Region Skåne. I samtliga fall med journalgranskning har särskilt erfarna läkare samt en sjukgymnast ansvarat för genomförandet och bedömningen. Av nedanstående tabell framgår hur granskningen fördelats mellan offentliga vårdenheter och externa vårdgivare samt mellan läkare och sjukgymnaster. Totalt har 2000 patientbesök bedömts fördelade lika mellan offentliga vårdenheter och externa vårdgivare. Vid varje vårdenhet respektive vårdgivare har 50 besök granskats per läkare respektive sjukgymnast. Resultatet som redovisas i tabellen utgörs av det samlade utfallet för samtliga vårdenheter och vårdgivare i enlighet med vad som framkommit vid granskningen. Som framgår av tabellen nedan har variationen varit stor avseende kvalitet mellan olika vårdenheter och vårdgivare alltifrån utomordentligt god kvalitet till förekomsten av allvarliga brister. Beträffande majoriteten av de granskade läkarna och sjukgymnasterna är bedömningen att det medicinska innehållet i vården varit adekvat samt hos de externa vårdgivarna, även tillfredsställande vad avser rutiner för kassaregistrering av besök. De undantag som framkommit i granskningen redovisas i speciell tabell nedan. Det förtjänar att påpekas att i några fall där det föreligger allvarliga brister påverkar detta det genomsnittliga utfallet negativt. Det sammanvägda resultatet av vad som framkommit vid journalgranskningen redovisas i tabellen nedan. Totalt uppvisar 28 procent av de granskade offentliga vårdenheterna och externa vårdgivarna brister eller allvarliga brister. - 13
14 De enskilda granskningsrapporterna kommer att överlämnas till uppdragsgivaren i särskild ordning De externa vårdgivarna Vid granskning av de externa vårdgivarna (** se tabell ) har vårdgivaren eller i förekommande fall dennes vikarie granskats. Samtliga externa vårdgivare dokumenterar vårdinsatserna i ett datorjournalsystem förutom i två fall. En sjukgymnast använder enbart pappersjournal samt en läkare (***) använder både pappersjournal och datoriserat journalsystem. Signering av journaler hos läkare och sjukgymnaster uppvisar brister. I gruppen sjukgymnaster redovisas dessutom samtliga övriga områden i tabellen brister i de genomsnittliga resultaten. Det måste betonas att spridningen inom de båda grupperna är stor mellan olika läkare respektive sjukgymnaster med alltifrån mycket noggrann och god dokumentation av genomförda åtgärder till motsvarande bristfällig dokumentation, vilket i sin tur påverkar de genomsnittliga resultaten negativt. - 14
15 3.3.3 De offentliga vårdenheterna Vid granskning av de offentliga vårdenheterna (*) har en specialistläkare inom allmänmedicin respektive sjukgymnast valts som representant för vårdenheten. Samtliga vårdenheter journaldokumenterar i datoriserade journalsystem. Signeringen av journaler hos läkare samt helhetsbild av journalföring och dokumenterat utfört status hos sjukgymnaster uppvisar brister i de genomsnittliga resultaten. Det måste betonas att spridningen inom de båda grupperna är stor mellan olika läkare respektive sjukgymnaster med alltifrån mycket noggrann och god dokumentation av genomförda åtgärder till motsvarande bristfällig dokumentation Kontrollen av faktureringen Vid granskningen avseende om kassaregistreringen överensstämmer med innehållet i journalanteckningarna är det framför allt i fråga om två sjukgymnaster och en läkare som avikelser noterats. 4 ENKÄTEN TILL VÅRDGIVARNA Enkäten riktades till de externa vårdgivare som omfattas av granskningen. Av dessa 20 vårdgivare har 18 besvarat enkäten. De frågor som ställdes var följande: 1. Anser du att avtal och regelverk är tydligt utformade avseende vårdkontakter och ersättningar i samband med dessa? 2. Anser du att du erhåller tillräcklig uppföljning från region Skåne som redovisar din produktion och därtill hörande ersättning? 3. Vilka förbättringspotentialer ser du i hur rutinerna är utformade i hanteringen av fakturering och dess uppföljning? 4. Övriga kommentarer? En majoritet (65 respektive 59 procent) av dem som besvarat enkäten har lämnat positiva svar på frågorna 1. och 2. ovan. Rutinerna för regionens hantering av fakturor och vårdgivarnas kontakter med handläggare upplevs av de svarande på det hela taget fungera väl. De som varit mera negativa har efterfrågat tydligare direktiv från regionen t.ex. hur vårdkontakter ska klassificeras och faktureras. Flera upplever även regionens uppföljning av vårdgivarnas produktion och ersättning som begränsad och en utveckling efterfrågas. Även om de flesta sagt sig vara nöjda med sin samverkan med regionen har man ändå gett uttryck för att kontakterna mellan vårdgivare och regionens företrädare skulle kunna bli ännu bättre. Generellt har flera och mera personliga genomgångar med regionen efterfrågats. - 15
16 Beträffande relationen regionen vårdgivarna har föreslagits bättre information i samband med nyetableringar, t.ex. om vilka krav som gäller i fråga om vårdgivarens rapportering till regionen. Det finns också önskemål om en genomgång av avtal och regelverk samt information avseende vårdkontakter och ersättningar för specifika specialiteter. Ett förslag är att regionen ordnar årliga diskussions- och informationsmöten med de externa vårdgivarna. Svarande önskar också att korrigeringar av felaktigheter i samband med faktureringen sker utan onödig fördröjning. I flera av enkätsvaren framförs önskemål om en smidigare hantering av vårdgivarnas fakturering. Det nuvarande systemet med fakturafiler på CD-skivor, disketter etc. borde kunna ersättas med en möjlighet att översända fakturan digitalt, anser flera svarande. De samlade enkätsvaren kommer att överlämnas till Region Skånes revisorer i särskild ordning. 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 5.1 Slutsatser Med utgångspunkt i det material som vi tagit del av bedömer vi att utbetalad ersättning i huvudsak är riktig. Vi anser att journaldokumentationen uppfyller kraven på en god patientsäkerhet men samtidigt har vi konstaterat att en del områden kan förbättras. Revisorernas granskning under år 2010 av de externa vårdgivarna och hälso- och sjukvårdsförvaltningens handläggning av frågor relaterade till dessa vårdgivare, har lett till förbättringar i flera avseenden. En sannolik effekt av granskningen och den uppmärksamhet den fått är att vårdgivarna blivit mera omsorgsfulla vid faktureringen av sina vårdinsatser liksom också vid journalföringen i anslutning till dessa. För HSAs del har den tidigare granskningen medfört en i viss mån bättre uppföljning av vårdavtalen främst vad gäller den ekonomiska kontrollen. Bättre rutiner har införts och dokumenterats som framgår av redovisningen under avsnitt 3.2. HSA har enligt uppgift också börjat ett arbete med att finna generella indikationer (varningsflaggor) på att en debitering kan vara felaktig. Granskningen 2010 ledde också till att HSA uppdrog åt PwC att genomföra ytterligare revisioner hos några enskilda vårdgivare. I övrigt har några revisioner i egentlig mening inte genomförts från avdelningens sida eller på dess initiativ. Såvitt framkommit planeras inte heller några mera verksamma åtgärder för att göra kontrollen mera effektiv. Som förklaring har nämnts de höga kostnaderna för att anlita utomstående granskningskonsulter och den allmänna resursbristen vid avdelningen.. Någon dokumentation som redovisar antal upptäckta fel eller vidtagna åtgärder med anledning av dessa har inte visats upp under granskningen. - 16
17 När det gäller avtalsförvaltarnas roll som granskare av debiteringarna har framhållits det psykologiska motståndet mot att å ena sidan skapa och upprätthålla en nödvändig god och förtroendefull relation till den enskilda vårdgivaren och, å den andra sidan, ha rollen som kontrollant med uppgift att när så krävs ta initiativ till repressiva åtgärder ytterst kanske i form av en polisanmälan eller en anmälan till Socialstyrelsen. Den kritik som fortfarande alltså kan riktas mot HSA för brister i den ekonomiska kontrollen av vårdgivarna kan i viss mån även anses gälla frågor som rör den medicinska kvaliteten av vårdinsatserna. Svaren på den enkät som riktats till de berörda vårdgivarna i anslutning till den nu genomförda granskningen är i huvudsak positiva vad gäller kontakterna med regionen. Det som efterfrågas är emellertid bättre information från regionens sida i samband med att nya avtal träffas. Därutöver har framförts önskemål om återkommande diskussions- och informationsmöten. Den tekniska fakturahanteringen förefaller hålla god standard. Om det är möjligt bör dock undersökas om inte önskemålen om elektronisk överföring av fakturafilerna kan tillgodoses. 5.2 Rekommendationer Mot bakgrund av nödvändigheten av en god hushållning med allmänna medel och en hög kvalitet i vårdinsatserna har vissa förbättringsområden identifierats. På grundval av de iakttagelser som gjorts under utförandet av uppdraget och de slutsatser som redovisats i det föregående lämnas följande rekommendationer: Utveckla det påbörjade arbetet med att finna indikatorer på felaktig fakturering. Utveckla en risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll. Genomför stickprovsvis, när anledning till det finns, återkommande revisioner av externa vårdgivare med avseende på både ekonomi och medicinsk kvalitet. Lägg fast mätbara mål för revisionsverksamheten som led i en verksamhetsplanering. Avdela särskilda personer - andra än vederbörande avtalsförvaltare - för revisionsverksamheten. Utveckla rutiner för de åtgärder återkrav, polisanmälan, anmälan till Socialstyrelsen som kan aktualiseras vid konstaterade brister i fråga om medicinsk kvalitet och vid misstankar om ekonomiska oegentligheter. Utveckla rutinerna för fakturahanteringen hos GSF så att vårdgivarna kan överföra sina fakturor elektroniskt till regionen. Förbättra kontakterna med vårdgivarna med bättre information, särskilt i samband med att nya vårdgivare knyts till verksamheten. - 17
GRANSKNING AV SJUKGYMNASTER
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING GRANSKNING AV SJUKGYMNASTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN BDO Consulting Group AB 1. UPPDRAGET (NLL) har gett BDO Consulting Group AB (BDO) i uppdrag att genomföra en journalgranskning
KONTROLL AV FAKTUROR FRÅN EXTERNA VÅRDGIVARE
Utförd på uppdrag av Region Skånes Revisorer KONTROLL AV FAKTUROR FRÅN EXTERNA VÅRDGIVARE 2011-01-25 Bo Anderson Dag Ström BDO Consulting Group AB SAMMANFATTNING Revisorerna i Region Skåne har gett BDO
Regler för granskning av privata vårdgivare verksamma inom den nationella taxan. Version: 1. Ansvarig: Lena Weinstock Svedh
vårdgivare verksamma inom den Version: 1 Ansvarig: 2(6) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-03-26 Nyutgåva Landstingsstyr elsen 2014-04-28-- 29 3(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Privata vårdgivare förstudie
Revisionskontoret AM/KS Rev/15021 Privata vårdgivare förstudie Rapport 5-15 Privata vårdgivare, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga
Gerd Fridh Eva Theander Enhetschef Maria Antonsson Anderberg Avd. för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning
Gerd Fridh Eva Theander Enhetschef Maria Antonsson Anderberg Avd. för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Sammanfattande rapport avseenden granskning av legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN RAPPORT 2014-08-22 HiQ Stockholm AB
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN RAPPORT HiQ Stockholm AB 1. UPPDRAG (LUL) har beslutat att genomföra en fördjupad uppföljning
Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015
Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...
Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN - SLUTRAPPORT 9 juni 2015 INNEHÅLL 1 UPPDRAG... 3 1.1 Bakgrund...
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län
Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 16-03-18 Denna rapport
ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2
Kallelse/Föredragningslista 1(8) Samordningskansliet 2015-08-27 Monica Byvald Tfn: 063-147637 E-post: monica.byvald@regionjh.se ORGAN: DATUM: 2015-09-08 Vårdvalsnämnden PLATS: Regionens hus, hus 3 plan
Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Region Kronoberg
Plan Process: Planering, ledning Giltig fr.o.m: 2015-07-0109-30 Giltig t.o.m: 2018-12-31 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Region Kronoberg 1
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler
Sida 1 (7) 2013-09-19 Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Övergripande riktlinjer för kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler i Stockholms stads verksamhetssystem. Dessa riktlinjer
Läkemedelsfakturor intern kontroll
1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning
Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-08-15 HSN 1206-0718 Handläggare: Ann Fjellner Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas
Uppföljningsarbetet ska genomsyras av ett systematiskt arbete för att förbättra kvalitet och uppföljning.
! " # " Region Kronoberg har med stöd av kommunallagen möjlighet att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till privata utförare, enligt KL 3 kap 16. Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Granskning av Utbetalningsunderlag till privata vårdgivare
Granskning av Utbetalningsunderlag till privata vårdgivare Dnr: Rev 54-2013 Genomförd av: BDO Behandlad av Revisorskollegiet den 18 juni 2014 Granskning av Utbetalning till privata specialister Läkare
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.
Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat
Journalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring i tandvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017-06-14 17REV24 2(11) Sammanfattning Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.
REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se
Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Patientdatalagen 2008:355 (PDL) HSLF-FS
Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm
HSN 2008-03-17 p 11 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-02-16 HSN 0902-0160 Handläggare: Said Mousavi Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning
Riktlinjer för logghantering, kontroll och åtkomst enligt Patientdatalagen (PDL) och SOSFS 2008:14 (Vodok och NPÖ)
Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Riktlinjer Sida 1 (8) 2016-05-19 kontroll och åtkomst enligt Stadsgemensamma riktlinjer för logghantering och kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.
REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning
Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta
2015-09-11 Dnr HSS 2013-0243 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Tfn: 018-611 60 44 E-post: inge.bruce@lul.se Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vårdcentral
PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.
1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
PM: uppföljning av granskning av upphandlingsfrågor
2013-08-08 Ref R Wallin PM: uppföljning av granskning av sfrågor Inledning Kommunrevisionen har beslutat genomföra en uppföljning av den granskning som gjordes år 2010 av sfrågorna. I granskningen 2010
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Granskning år 2012 av patientnämnden
Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Intern kontroll, Tekniska nämnden
Revisionsrapport Intern kontroll, Tekniska nämnden Bollnäs kommun Mars 2006 Ann Lissåker Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga...2 2. Metod...3 3. Redovisning
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Malmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda
Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län
Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 2016-04-21 Denna rapport har utvecklats av Sirona AB (org
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella
Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Helena Wallander Hälso- och sjukvårdsstrateg Helena.Wallander@skane.se YTTRANDE Datum 2018-09-06 Dnr 1801991 1 (6) Remiss. Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen
Projektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till Bakgrund Regelverket är utarbetat utifrån erfarenheter i Landstinget i Uppsala län, där nästan 50 000 användare haft tillgång till
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: Fördjupad uppföljning Ultragyn Sophiahemmet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-04-05 Diarienummer: 2017-0654 Fördjupad uppföljning Ultragyn Sophiahemmet Revisorer: Mathias Pålsson Överläkare gynekologi och reproduktionsmedicin
Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive enhetschef Dokumentets namn: Granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt Utfärdad
Granskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården
Yttrande Diarienr 1(7) 2015-09-15 1284-2015 Ert diarienr 4.1-39055/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i
Privatisering och nya driftsformer
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för tillsyn och utredning Dokumentslag: Styrande Datum: 2016-04-22 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Privatisering och nya
Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Riktlinjer till reglemente för attest av ekonomiska transaktioner
1 (5) Typ: Riktlinjer Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2009-09-16, 64 Uppdateras: av ekonomiska transaktioner Paragrafen efter rubriken är hänvisning till reglementet för attest
(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)
Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel)
Revisionskontoret PM NR 8/2014 Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel) Eva Tency Nilsson September 2014 Postadress:
Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning
Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Marks kommun November 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Uppdrag och genomförande... 3 2 Bakgrund... 3 3 Revisionsfråga...
Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Anvisning Datum 2017-03-01 Version 1.0 1 (5) Hantering av elektroniska underskrifter
Sammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen
Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen
Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets