Sydkustens ordkonstskola Läroplan Allmän lärokurs i ordkonst
|
|
- Monica Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sydkustens ordkonstskola Läroplan Allmän lärokurs i ordkonst
2
3 Sydkustens ordkonstskola Läroplan, Allmän lärokurs i ordkonst Innehållsförteckning 1. Sydkustens ordkonstskolas uppgift 1.1. Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs uppgift 1.2 Sydkustens ordkonstskolas strävan och värden 2. Undervisningsmål, arbetsmodell och lärmiljö 2.1 Undervisningens mål 2.2 Arbetsmodell 2.3 Samarbete och lärmiljö 3. Undervisningens utbud och arrangemang 3.1 Utbud 3.2. Undervisningens uppbyggnad 3.3. Studiernas omfattning 3.4 Individualisering av lärokursen och undervisningen 4. Undervisningens centrala innehåll 4.1 Att gestalta sin värld 4.2 Berättelsens strukturer och begrepp 4.3 Språkets mångformighet 4.4 Återkommande teman inom ordkonsten 4.5 Olika verkligheter och berättartekniska grepp 4.6 Berättarens och textens metamorfoser 4.7 Texten i världen 4.8 Jag som konstnär 4.9 Berättelser i nya medier 4.10 Möten mellan olika konstformer 5. Detaljerat studieinnehåll 5.1 Beskrivning av studieinnehåll 6. Anvisningar gällande elevens studier 6.1. Studiernas längd 6.2. Bedömning 6.3. Betyg 7. Förberedande undervisning för barn samt utbildning för vuxna 7.1. Förberedande undervisning i ordkonst 7.2. Vuxenutbildning i ordkonst
4 1. Sydkustens ordkonstskolas uppgift 1.1. Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs uppgift Grundläggande konstundervisning är sådan målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga. Syftet med den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs i ordkonst i Sydkustens ordkonstskola är att lägga en grund för elevens känslomässiga, estetiska och etiska växande samt att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse. Undervisningen har även till uppgift att utveckla och slå vakt om den nationella kulturen samt att främja elevens förmåga att värdesätta andra kulturer och fungera i ett mångkulturellt samhälle. Konstundervisningens målsättning är att öppna nya möjligheter för eleverna att förstå vad konsten och kulturen innebär. Undervisningens uppgift är även att utveckla elevernas tankeförmåga och kreativitet inom olika livsområden. Den allmänna lärokursens mål är att eleverna skall utveckla sådana färdigheter och kunskaper som de behöver inom olika livsområden och för att kunna söka sig till fortsatt utbildning. 1.2 Sydkustens ordkonstskolas strävan och värden Sydkustens ordkonstskola erbjuder grundläggande konstundervisning i ordkonst enligt allmän lärokurs för barn och ungdomar i årskurs 1-9. Utöver detta ordnas även förberedande undervisning i ordkonst såsom babypoesi och rimjam för barn i åldern 0-3 samt ordkonst på eftis för barn i åldern 7-8. Utbildningen för vuxna består av en årlig introduktionskurs i ordkonst samt de fördjupade kurser i ordkonst som ordnas med varierande teman. Vi erbjuder ordkonstundervisning i årskurs 1-9. Vår läroplan baserar sig på de grunder för allmän lärokurs som Utbildningsstyrelsen fastställt. Sydkustens ordkonstskola strävar till att erbjuda invånarna i sina medlemskommuner målinriktad ordkonstundervisning där den studerande individen och dess utgångspunkt och förutsättningar är i fokus. Med vår undervisning vill vi stärka elevernas språkkänsla och fantasi på ett kreativt sätt, väcka intresset för det egna språkets möjligheter samt ge medel för att utvecklas som individ i ett socialt sammanhang. I Sydkustens ordkonstskola utvecklar vi elevernas insikt om sig själva som tänkande och kännande individer. Vi vill att den lekfullhet som ordkonstundervisningen erbjuder väcker ett livslångt intresse och engagemang hos eleverna för det egna skapandet, för språket och litteraturen i växelverkan med andra konstformer. Vi vill också att eleverna utvecklar sin tankeförmåga och att de aktivt funderar över, analyserar och ifrågasätter sina upplevelser i undervisningen. Framför allt vill vi att de skall glädjas och ta till sig av den kraft som det ordkonstnärliga skapandet ger.
5 2. Undervisningsmål, arbetsmodell och lärmiljö 2.1 Undervisningens mål Målet för undervisningen i Sydkustens ordkonstskola är att berika elevens språk och fantasi samt erbjuda en möjlighet till livslångt lärande i ordkonst. Eleven utvecklar sin tankeförmåga och lär sig gestalta sin värld genom skrivande och litteraturstudier. Undervisningen i ordkonst skall ge eleverna mångsidiga upplevelser, utveckla deras förmåga till inlevelse och utvidga deras ordförråd samt hjälpa dem att bygga upp en egen identitet och finna ett personligt uttryck. Tonvikten ligger på glädje, lek och uttrycksfrihet. Elevernas intresseinriktningar beaktas vid uppläggningen av undervisningen. Eleverna uppmuntras till socialt samspel och möten med andra generationer och kulturer. I undervisningen behandlas språklig framställning i skrift, tal och bild, med tonvikt på såväl språklig mottaglighet som språkligt uttryck. Eleverna får bekanta sig med läsande och skrivande i dess traditionella former och med de möjligheter som de nya medierna har att erbjuda. Genomgående teman i undervisningen är läsning av olika slags skönlitterära texter och andra texter som hör till ordkonstens område samt medieläskunnighet och mediekritik. Inom den allmänna lärokursen ligger tonvikten på tvärkonstnärlighet. Målet är att utveckla samarbetet med andra läroanstalter och instanser som ger konstfostran. Tonvikten i undervisningen ligger på skapande växelverkan mellan olika konstformer och impulser från teater, bildkonst, musik, dans och cirkuskonst. Samarbetet med dessa konstformer genomförs i form av gemensamma projekt. 2.2.Arbetsmodell I Sydkustens ordkonstskola sker undervisningen såväl enskilt, i par som i mindre grupper. Utgående ifrån barnens ålder och uppgiftens karaktär bestäms arbetsmodellen. Med de yngre barnen fokuserar vi på lek, ordkonstnärligt pyssel och muntligt berättande. Med de äldre barnen står oftast skrivandet, drama och nya medier i fokus. Vi värdesättar skaparprocessen framom allt, det vill säga det är inte den färdiga produkten som är viktigast, utan hur man har tagit sig dit. Vi ser gärna på skaparprocessen ur olika synvinklar och prövar oss fram till det som passar var och en av våra elever bäst. För en elev kan det bästa uttryckssättet vara det muntliga berättandet, för en annan kan det vara manusskrivande som blir en föreställning eller dikter som samlas i en antologi. Det viktiga är att var och en av eleverna känner att de ges möjligheter att utveckla det egna uttryckssättet tillsammans med gruppen och ledaren. För de elever som vill pröva på ordkonst mellan undervisningstimmarna finns möjligheter att läsa och skriva blogg, samt arbeta med skrivböcker som kan lånas hem.
6 2.3 Samarbete och lärmiljö Inom Sydkustens ordkonstskola arbetar vi med projekt mellan åldersgrupper. Tillsammans med lokala arrangörer som också erbjuder grundläggande konstundervisning samt övriga aktörer genomförs tvärkonstnärliga samarbeten. Detta kan ske i form av författarbesök, besök på konstutställning, tidningsredaktioner, teatrar och dylika för att samla information och inspiration till en övning eller ett mindre projekt. Biblioteken spelar alltid en viktig roll i ordkonstundervisningen för kontakten till litteraturen. Bibliotekssamarbeten kan t.ex. vara utställningar av ordkonstgruppens alster. Vi lägger stor vikt vid att undervisningen hålls i inspirerande, lugna och inbjudande utrymmen. Miljön är av stor betydelse i ordkonstsammanhang. Att skapa en magisk ordkonstmiljö går lätt med ljus, ljud och inspirerande material. Vi fokuserar också på varje elevs inre miljö, källan till kreativitet som finns inom var och en av oss. Med hjälp av vår inlevelseförmåga och vår fantasi kan vi resa vart vi vill och skapa de miljöer vi behöver. I undervisningsutrymmet är det viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för varje elev för koncentration och skapande. Vi arbetar också för att stämningen och gruppdynamiken ska vara god och att gruppen ska trivs med varandra. 3. Undervisningens utbud och arrangemang 3.1 Utbud Grundundervisning i ordkonst ges i regel i fyra åldersgrupper: 7-8 år, 9-10 år, år och 13 år uppåt. Lediga elevplatser fylls i början av terminen i anmälningsordning. De elever som deltagit i ordkonstundervisningen tidigare garanteras en fortsättningsplats genom att de i slutet av läsåret reserverar en plats för kommande läsår. Gruppstorleken är 5-12 barn. Undervisningen sker i ändamålsenliga utrymmen. Grundstudierna omfattar ca 60 närstudietimmar per år. En termin består i allmänhet av 15 veckor. En del av undervisningen kan hållas också på annat sätt, till exempel i form av läger, kortkurser på veckoslut, gemensamma författar-, teater-, musei-, eller biblioteksbesök eller av samarbetsprojekt med övriga konstformer. Sydkustens ordkonstskola erbjuder även förberedande undervisning i ordkonst för småbarn samt eftisbarn. Elevens alla läsår är alltid innehållsmässigt olika och varierande. Om eleven startar sina ordkonststudier som äldre kan han/hon ändå få avgångsbetyg genom att komplettera missade studietimmar med arbete på egen hand. Läraren definierar uppgifterna, kontrollerar dem och ger feedback på arbetet. Lärarna i Sydkustens ordkonstskola har avlagt pedagogiska studier eller påvisat motsvarande erfarenhet och kunskaper. Vid valet av lärare fästs vikten också på lärarens nära förhållande och egna gedigna intresse till området.
7 3.2. Undervisningens uppbyggnad Undervisningsutbudet är uppbyggt utgående från de studiehelheter som fastställts i grunderna för läroplanen. De tio studiehelheter som ingår i undervisningen i ordkonst är planerade enligt elevernas ålder och tidigare studier. Vid planeringen av undervisningen tar vi också hänsyn till att eleverna kan vara mycket olika i fråga om språklig bakgrund och interaktionsförmåga. Studiehelheterna 1-9 som ingår i Sydkustens ordkonstskola läroplan tillämpas i grupperna växelvis vartannat år, förutom helheterna 7-9 där eleverna redan kommit längre i sina ordkonststudier och undervisningen sker mera självständigt och läroplanen kan tillämpas individuellt eller som större samarbeten mellan eleverna. Varje elev som deltar i ordkonstundervisningen från årskurs 1-9 får ta del av samtliga studiehelheter. Den sista 10 studiehelheten som tillkommer görs som ett större tvärkonstnärligt slutarbete där det egna särintresset hos eleven lyfts fram och fördjupas. Som ett läromedel i ordkonstundervisningen i Sydkustens ordkonstskola används handboken Ordkonst-alla har fantasi som har utarbetats tillsammans med rutinerade ordkonstledare och vars kapitel omfattar de flesta områden inom ordkonstverksamheten. (Starta och Börja, Stämning och känsla, Babbel och Berättelse, Bläck och Block, Lek och Replik samt Mixa och Skapa.) 3.3. Studiernas omfattning Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs har en beräknad omfattning om sammanlagt 500 timmar. Som beräkningsgrund har använts en 45 minuters lektion. I Sydkustens ordkonstskola hålls i regel dubbel timme, det vill säga 1,5 timme per ordkonstgrupp per vecka. Undervisningen har en sådan omfattning att det är möjligt att uppnå de mål och innehåll som fastställts i läroplanen och undervisningen ordnas på ett flexibelt sätt som tar hänsyn till konstformens natur, elevens ålder, tidigare kunskaper och färdigheter samt de undervisningsmetoder som används. Utöver de studiehelheter som hör till den allmänna lärokursen kan Sydkustens ordkonstskola erbjuda egna valbara studiehelheter som till mål och innehåll innebär en fördjupning och utvidgning av de studiehelheter som fastställts i grunderna för läroplanen. 3.4 Individualisering av lärokursen och undervisningen Läroplanens mål kan individualiseras så att de motsvarar elevens förutsättningar, om eleven på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller därmed jämförbar orsak inte kan studera enligt läroanstaltens läroplan. I sådana fall utarbetas för eleven en individuell studieplan i vilken fastställs studiernas mål och längd, undervisningens genomförande, behövliga stödåtgärder, eventuella prestationer och bedömningsförfarandet.
8 4. Undervisningens centrala innehåll (= 500 h) 4.1 Att gestalta sin värld, 50 h - göra iakttagelser om sig själv och sin omgivning - upptäcka stoff till berättelser i sin egen livshistoria och närmiljö - berika sin fantasi och utvidga sitt ordförråd - utveckla sitt muntliga och skriftliga uttryck - använda sig av biblioteket för att bekanta sig med litteraturens mångfald. - användning av iakttagelser av närmiljön samt egna erfarenheter och intressen som stoff för berättandet - berättelser om mig själv, min familj och släkt, samt samspelet mellan olika generationer - söka och utveckla ett eget uttryck genom att pröva på olika sätt att skriva - mångsidig utvidgning av ordförrådet - att presentera sin favoritbok för andra - förena upplevelse och handling: ett verk eller projekt som kombinerar olika konstformer, baserat på en text eller erfarenhet som är viktig för en själv. 4.2 Berättelsens strukturer och begrepp, 50 h - bekanta sig med hur en berättelses intrig är uppbyggd - lära sig känna igen olika strukturer i en berättelse - lära sig begrepp som används inom fiktionen - upptäcka hur man kan skapa fiktion utgående från det man själv har upplevt - hitta på egna äventyr och hjältefigurer - öva sig i att lägga upp en berättelse. - berätta, läsa, se och höra olika typer av berättelser - berättelsens centrala begrepp: personer, berättare, miljö, intrig, ämne och tema - konsten att bygga upp en berättelse: inledning, avhandling, avslutning och olika vändpunkter - persongestaltning: personernas ambitioner och konflikter - bekanta sig med olika miljöer på ett upplevelsemässigt plan - användning av tankekarta för att bygga upp berättelsens intrig och persongestalter Uppgift: ur det egna livet söka stoff till en äventyrsberättelse och ett hjälteporträtt, samt att skriva en berättelse. 4.3 Språkets mångformighet, 50 h - lägga märke till hur språket används i olika sammanhang - förstå skillnaden mellan fakta och fiktion - uppfatta och experimentera med olika stilmedel
9 - bekanta sig med dramat som litterär genre och med teaterns uttrycksformer - utveckla ett djupare och mångsidigare uttryck genom sinnesupplevelser och språklekar - pröva på att skriva utifrån olika roller. - att leva sig in i olika persongestalters situation och skriva utifrån olika roller - monolog och dialog - bekanta sig med skådespel, hörspel och teater - språkrytmen; känslolägets inverkan på texten - söka och utveckla ett personligt uttryck - leka med språket - text och rörelse, text och ljud, text och bild Uppgift: att (utifrån en läsupplevelse) skapa ett tillstånd som erbjuder sinnesupplevelser och ger inspiration till en egen text. 4.4 Återkommande teman inom ordkonsten, 50 h - lära känna sitt eget språks historia och nutidsfenomen - bekanta sig med sin egen kulturs och andra kulturers stora berättelser och myter - lära sig att känna igen arketypiska berättelser och gestalter - bli förtrogen med folksagor och moderna sagor. - magiska historier och gestalter i litteraturen och i de egna berättelserna - läsa och berätta spökhistorier och urbana legender - symboler och de vanligaste arketyperna - bekanta sig med skapelseberättelser och legender - den aristoteliska och mytiska narrativa strukturen - bekanta sig med muntlig tradition och med olika tidsepokers litterära verk och språkliga uttryck Uppgift: skapa en mytisk berättelse utgående från den egna hemortens berättelser och människor. 4.5 Olika verkligheter och berättartekniska grepp, 50 h - kunna uppfatta skillnaderna mellan realism och fantasi - kunna leta rätt på och identifiera de grundläggande elementen inom olika genrer - bekanta sig med olika former av humor - bygga upp en egen fantasivärld. - mångsidig bekantskap med fantasins värld - verkligt och övernaturligt, i andras och egna berättelser - humorns stilmedel: ironi, satir, parodi och omvända världar - studera miljöbeskrivningen som betydelsebärande element i berättelsen och persongestaltningen Uppgift: skapa en egen fantasivärld och skriva en berättelse som utspelar sig där.
10 4.6 Berättarens och textens metamorfoser, 50 h - lägga märke till förvandlingar i de världar som beskrivs i litterära verk - ge akt på stilbyte, språklig variation och bildspråklighet i texten - utvidga sin kulturkännedom om andra länder och folk och deras berättartraditioner - lägga märke till hur ord förvandlas till dikt, skådespel, hörspel eller film. - litterära metamorfoser i intrig, persongestaltning och språk - skriva om samma ämne med olika stil, utifrån olika genrer, med olika stilmedel, för olika syften - poesin som litterär genre samt begrepp som används inom poesin: diktjag, strof, vers, rytm, versmått, bild, upprepning - olika berättarlösningar - subkulturer som danare av persongestalter - olika kulturers bildvärldar, motiv, hjältar och grundläggande värderingar - författarens förvandlingar: den egna stilen och dess utveckling, egna teman och variationer på dem Uppgift: skriva en berättelse om förvandling. 4.7 Texten i världen, 50 h - bekanta sig med textens väg från manus till publikation samt få en orientering i det litterära fältets verksamhet och dess aktörer - pröva på att skriva tidningstexter - lära sig att beakta textens syfte och målgrupp - pröva på att påverka genom sina texter - genomföra en helhet baserad på en egen idé och informera om den. - bekanta sig med skrivandet som yrke: en författare och någon annan yrkesskribent - besök på ett förlag eller en tidningsredaktion - texter avsedda att påverka, t.ex. kolumn, kåseri, insändare, recension, pamflett Uppgift: en publikation eller framställning för en specifik målgrupp, t.ex. webbsida, tidning, antologi. 4.8 Jag som konstnär, 50 h - söka sin egen stil och genre - söka stoff och teman för sitt skrivande och bearbeta sina egna texter - förstå betydelsen av att få och ge feedback - lära sig att bedöma sitt eget arbete - utforska sina tankar och upplevelser i syfte att utveckla sin uttrycksförmåga. - jag som författare, t.ex. poet, prosaist, författare av person-, tema-, språk- eller intrigbaserade
11 texter - skriftliga reflektioner över den egna författarrollen - olika tekniker (t.ex. synopsis, miljöstudie, insamling av stoff) som hjälp för att skriva och strukturera en berättelse - reflektioner över de egna värderingarna och föreställningarna utifrån en berättelse och dess persongestalter - analys och bedömning av egna och andras texter samt feedback - läsning och diskussion av en bok om kreativt skrivande - medvetet utforskande och utvecklande av det egna språkbruket Uppgift: ett större slutarbete. 4.9 Berättelser i nya medier, 50 h - fördjupa sitt internetkunnande samt sin medieläs- och skrivkunnighet - pröva på att skriva för olika medier - lägga märke till om en text hänvisar till andra texter - reflektera över det ansvar man har som sändare respektive mottagare av ett budskap. - analys och produktion av olika medietexter - reklamens värld och berättelser - bedömning av tillförlitligheten hos en text och den information den förmedlar - webbsidor om litteratur och kreativt skrivande - böcker och tidningar på internet; användning av bibliotekens webbtjänster Uppgift: att sätta upp en egen litterär webbplats Möten mellan olika konstformer, 50 h - lära sig att tolka verk som kombinerar olika konstformer - förena upplevelse med handling - få en inblick i en annan konstform vid sidan av ordkonsten - förstå att ett tema, ett konstverks tes eller budskap, kan uttryckas genom olika tekniker inom olika konstformer - öva upp sin förmåga att ta emot olika intryck, även överraskande sådana - förstå ordkonstens särart i relation till andra konstformer - pröva på interaktion och samarbete som ett led i utövandet av ordkonst. - söka textuella och idémässiga referenser i konstnärlig framställning - analysera hur ett ämne, tema eller budskap uttrycks inom olika konstformer på deras eget språk - kombinera en text med rörelse, tyg, ljud, musik, fotografi, video etc.; pröva på interaktion med andra konstformer Uppgift: en föreställning eller ett verk som kombinerar olika konstformer eller en reflekterande text om upplevelser och tankar kring ett tvärkonstnärligt projekt.
12 5. Detaljerat studieinnehåll GRUPP 1 ÅK 1 och ÅK 2 2 ÅR År 1 År 2 1 eller 2 2 eller 1 Studiehelheterna 1 och 2 tillämpas växelvis vartannat år. Detta betyder att nya ettor (åk 1) inleder sina studier med antingen studiehelhet 1 eller studiehelhet 2, beroende på vad som står i tur. Båda studie-helheterna ingår under de två år man går i GRUPP 1. GRUPP 2 År 3 År 4 ÅK 3 och ÅK 4 2 ÅR 3 eller 4 eller Turvis studiehelhet 3 eller studiehelhet 4. Vartannat år. Båda studiehelheterna ingår i GRUPP GRUPP 3 År 5 År 6 ÅK 5 och ÅK 6 2 ÅR 5 eller 6 6 eller 5 Turvis studiehelhet 5 eller studiehelhet 6. Vartannat år. Båda studiehelheterna ingår i GRUPP 3. GRUPP 4 ÅK 7 ÅK 8 och ÅK 9 + äldre minimi 3 ÅR ÅR 7 7 ÅR 8 8 ÅR 9 erna 7-9 tillämpas i en cykel på 3 år. Studierna är mera självständiga och eleverna tar också själv ansvar för sina studiehelheter. 9
13 5.1 Beskrivning av studieinnehåll Då eleven inleder sina studier vid Sydkustens ordkonstskola samt under de två år som följer står gruppdynamiken, uppbyggnaden av en trivsam och stämningsfull miljö, elevens egna erfarenheter som stoff för berättelserna i fokus. Studiehelhet 1 och 2 med teman Att gestalta sin värld och Berättelsens strukturer och begrepp fungerar som ramverken inom vilken undervisningen hålls. Slutuppgifterna för dessa helheter är att förena upplevelse och handling i ett verk som kombinerar olika konstformer, baserat på en text eller en erfarenhet som är viktig för en själv samt att ur det egna livet söka stoff till en äventyrsberättelse och ett hjälteporträtt samt att skriva en berättelse. Då undervisningen fortsätter det tredje och fjärde studieåret behandlas studiehelhet 3 och 4 med teman som Språkets mångformighet och Återkommande teman inom ordkonsten. I dessa helheter betonas olika sätt att experimentera med stilmedel fram. Eleven ges möjlighet att bekanta sig med teaterns uttrycksformer och får också leva sig in och skriva utgående ifrån roller. Dessutom sätts fokus på den egna och på andra kulturers stora berättelser och myter, legender och sagor. Slutuppgifterna för dessa helheter är att utifrån en läsupplevelse skapa ett tillstånd som erbjuder sinnesupplevelser och ger inspiration till en egen text samt skapa en mytisk berättelse utgående ifrån den egna ortens berättelser och människor. Under studieår fem och sex, är studiehelhet 5 Olika verkligheter och berättartekniska begrepp och 6 Berättarens och textens metamorfoser teman. Här finns begrepp som realism och fantasi, humor, övernaturligt samt förvandling, poesi och subkultur. Slutuppgifterna handlar om att skapa en egen fantasivärld och skriva en berättelse som utspelar sig där och att skriva en berättelse om förvandling. Studiehelheterna sju, åtta och nio fungerar som årsverkstäder med ett självständigt projekt eller grupparbete som lämnas in i som slutuppgift under vårterminen. Grunden för dessa studiehelheter ges dock i grupp tillsammans med ledaren, men eleven eller elevgruppen får själv välja utgående ifrån eget intresse hur de vill arbeta med helheten i fråga. Studiehelhet 7 Texten i världen handlar om att skapa en publikation eller framställning för en specifik målgrupp, t.ex. webbsida, tidning eller en antologi. Slutuppgiften går under namnet Journalistisk produktion. Studiehelhet 8 Jag som konstnär tar fasta på att eleven ska söka sin egen stil och genre, bearbeta sina egna texter, samt medvetet utforska och utveckla det egna språkbruket. Slutuppgiften är ett större skriftligt slutarbete med namnet Författarproduktion. Studiehelhet 9 Berättelser i nya medier ger eleven en möjlighet att fördjupa sina kunskaper om sitt internetkunnande, medieläs- och skrivkunnighet, ta steget in i reklamens värld och berättelser. Slutuppgiften är att sätta upp en egen litterär webbplats och går under namnet Ordkonstnärlig mediaproduktion. (I slutuppgiften inkorporeras både den blogg som ordkonstverksamheten upprätthåller för eleverna samt det Ordlabb, den nätbaserade ordverkstaden som finns för årskurs 7-9 i södra Finland.) Under det nionde studieåret genomförs studiehelhet 10 Möten mellan olika konstformer som är Sydkustens ordkonstskolas slutarbete. Stor vikt vid sätts på att förstå ordkonstens särart i
14 relation till andra konstformer. Studiehelheten görs individuellt som ett större tvärkonstnärligt slutarbete där det egna ordkonstintresset hos eleven lyfts fram och fördjupas. Inför varje läsår utformas konkretiserade läsårsplaner för samtliga ordkonstgrupper med ett gemensamt tema och övningar som anknyter till studiehelheterna. Framsida från Sydkustens ordkonstskolas läsårsplan från med temat Trollskogen. 6. Anvisningar gällande elevens studier 6.1. Studiernas längd Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs är avlagd då elev har deltagit 9 läsår i undervisningen eller deltagit 7 läsår i undervisning och bevisligen avlagt ersättande studier. Deltagande i övriga konstformers grundläggande konstundervisning räknas till godo Bedömning Eleverna får fortlöpande feedback som grupp och individuellt under hela läsåret. Utvärderingens syfte är att främja elevernas framgång i studierna och skall ges i en positiv och uppmuntrande anda och hjälpa eleven att ställa upp egna mål. Eleven får verbal respons på sitt arbete och sina prestationer i muntlig och/eller skriftlig form under hela utbildningen. Olika metoder används beroende på elevernas ålder (genom att rita och skriva) De får även öva sig i självvärdering. Ca 1-3 gånger per läsår ger eleverna egen feedback på undervisningen och föräldrarna utvärderar undervisningen i slutet av läsåret i samband med reserveringen av plats för följande läsår. I Sydkustens ordkonstskola får eleverna ofta dela med sig av sina alster i gruppen, så att den egna upplevelsen växer till en gemensam upplevelse. Eleverna får då direktrespons på sina alster i en trygg miljö med likasinnade ordkonstnärer. Genom att ta emot och ge konstruktiv respons lär sig eleven om sitt och andras kreativa skapande. Eleverna i Sydkustens ordkonstskola ges redskap för hur de kan utveckla sina olika berättarstilar och vid behov också hur de kan bearbeta sina texter och bygga upp större texthelheter. Med jämna mellanrum utges antologier med barnens texter. I samband med dem lär sig barnen också gallra bland sitt material och göra ett medvetet urval. Eleverna ges efter varje läsår möjlighet att fylla i en blankett och besvara frågor om den egna utvecklingen, utvärdera läraren och undervisningen samt framföra önskemål om eventuella förbättringar.
15 6.3. Betyg Eleven får avgångsbetyg från den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs efter att ha fullgjort 10 studiehelheter. Alla studiehelheter som eleven har fullgjort skall antecknas i avgångsbetyget. Eleven skall på begäran ges intyg över fullgjorda studiehelheter. I avgångsbetyget från den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs används inte sifferbetyg. 7. Förberedande undervisning för barn samt utbildning för vuxna 7.1. Förberedande undervisning i ordkonst Samspel genom glädje och lek - leka och fantisera - uppmuntras till samspel med andra: lyssna, berätta och läsa - öva sig i att göra iakttagelser med alla sina sinnen - få en inblick i ordkonstens mångformighet. - sagoläsning individuellt och i grupp - interaktiva sagostunder - lek med ord - folksagor och litterära sagor, dikter och folkdikter - skapa egna sagofigurer och sagovärldar - leka med och beskriva olika sinnesintryck och använda dem i en berättelse - lekar som övar upp förmågan att uttrycka sig och dramatisera. Som förberedande undervisning erbjuder Sydkustens ordkonstskola babypoesi för bebisar i åldern 0-1 år, rimjam för småbarn i åldern 1-3 samt eftisordkonst för barn i åldern 7-8. Samtlig förberedande ordkonstundervisning ordnas i små grupper i mån av efterfrågan och möjlighet. Innehållsmässigt handlar det om att förbereda elever på den undervisning som hålls från årskurs 1-9. I babypoesin och rimjammen är ramsor och ordlekar i fokus då man tillsammans med barnen skapar gemenskap och glädje som stöder språkutvecklingen. När småbarnen får höra rim och ramsor, utvecklas deras språkmedvetenhet, vilket i sin tur underlättar läs- och skrivinlärningen i ett senare skede. De rörelselekar och fingerlekar som också finns med som innehåll ger kroppskontakt och hjälper barnen att utveckla motoriken. I dessa lekar är rörelsen och rytmen viktigare än själva språket. I eftisordkonsten som också ordnas som förberedande ordkonstundervisning ligger tyngdpunkten på muntligt berättande, sagoläsning, kreativt fantiserande och att ta vara på barnens naturliga berättarglädje och inneboende kreativitet. Verksamhetsformerna kan ha inslag av drama, dockteater, ljudverkstad och bildkonst. Ordkonstledaren fungerar som en handledare för barnen, skriver ner barnens berättelser, läser upp de egna alstren för dem och hjälper till att på olika sätt dramatisera berättelserna.
16 7.2. Vuxenutbildning i ordkonst Vuxenutbildningen grundar sig i tillämpliga delar på de mål och centrala innehåll som fastställts för den allmänna lärokursen i ordkonst. Vuxenstuderande handleds i att arbeta på egen hand och i att tillämpa uppgifter och kunskaper på ett självständigt sätt. De handleds i att läsa och bekanta sig med olika former av skönlitterära och andra texter inom ordkonstens område och att dra nytta av dem i sitt eget skrivande. Medieläskunnighet och mediekritik är centrala studie- och diskussionsteman. Vid planeringen av undervisningen beaktas att det kan finns stora skillnader mellan de studerande i fråga om kunskaps- och färdighetsnivå. I undervisningen skapas ett inspirerande och socialt interaktivt studieklimat. Undervisningen erbjuds under hela läsåret eller i form av kortare kurser. Studierna består av såväl närundervisning som perioder av självständiga studier. Undervisningen kan ges individuellt och i form av gruppundervisning. Vuxenstuderande är vanligen inriktade på antingen poesi, prosa eller journalism, och bör därför i något skede av studierna erbjudas tillfälle till specialisering. I samband med det självständiga arbetet får de handledning i att upprätta en individuell studieplan. I Sydkustens ordkonstskola består utbildningen för vuxna av en årlig introduktionskurs i ordkonst som samt de fördjupade kurser i ordkonst som ordnas varje år med varierande teman. Dessutom erbjuds elever som i årskurs 9 i ordkonstskolan vill fortsätta med sina ordkonststudier möjlighet att göra det.
Läroplan för grundundervisning i bildkonst
Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning
Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut
Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen Slöjd/Handkonst Helsingfors stads svenska arbetarinstitut 2010 Den grundläggande konstundervisningen i slöjd/handkonst vid Helsingfors stads svenska
Sydkustens ordkonstskolas läroplan
Sydkustens ordkonstskolas läroplan Grundläggande konstundervisning i ordkonst enligt allmän läroplan Innehållsförteckning 1. Allmänna mål för den grundläggande konstundervisningen 3 1.1. Grundläggande
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005 Utbildningsstyrelsen 2005 Innehåll Kapitel 1. Den grundläggande konstundervisningens uppgift, värdegrund
Lahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:12b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:12b ISBN 978-952-13-6429-7
Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs 2005
Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs 2005 Musik Ordkonst Dans Scenkonst Cirkuskonst Teaterkonst Visuella konstarter Arkitektur Audiovisuell konst Bildkonst
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Svenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS SCENKONST, INRIKTNINGSALTERNATIV TEATERKONST
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I VÄSTÅBOLAND Åbolands Ungdomsförbund ÅUF r.f. Väståbolands stad Väståbolands medborgarinstitut Saariston kanslaisopisto Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. LÄROPLANEN
Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs Utbildningsstyrelsen
Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs 2005 Utbildningsstyrelsen Utbildningsstyrelsen Omslag Evia Helsinki Oy Ombrytning Pirjo Nylund ISBN 952 13 2446 5 Edita
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:11b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:11b ISBN 978-952-13-6427-3
STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Broskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Modersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund
PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA
ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b
svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst
BORGÅ STAD Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst stad / Bildningsnämnden 4.9.2007 1. VERKSAMHETSPRINCIPEN...2 2. VÄRDERINGARNA OCH UNDERVISNINGENS ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR,
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
Scenkonst, inriktningsalternativ Teaterkonst
Grundläggande konstundervisning i Norra svenska Österbotten Pedersöre medborgarinstitut Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs Scenkonst, inriktningsalternativ Teaterkonst
RELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
MUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I MUSIK,
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I MUSIK, INRIKTNING RYTM-, POP- OCH ROCKMUSIK PEDERSÖRE MEDBORGARINSTITUT Läroplanen godkänd av kulturnämnden
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Orange Centrals Förskola
Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid
Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
ENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö
Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
projektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Karlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen
5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor
Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015
Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA. Läroplan. Fördjupad lärokurs i grundläggande konstundervisning
KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Läroplan Fördjupad lärokurs i grundläggande konstundervisning 5.6.2018 Läroplanen bygger på grunderna för läroplanen för den fördjupade lärokursen i grundläggande
BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa