PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED BUS-NÄMNDEN

Transkript

1 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 74 Nämnden för barn, ungdom och kola PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED BUS-NÄMNDEN Plat och tid: Aarumalen, Rådhuet, klockan Deltagare: (markerade med x, i ledamot tälle tjäntgörande erättare med xx) Ledamöter Erättare x Tobia Folkeon, ordf (S) XX Ingvar Anderon (S) x Britt Jämtorp, l v.ordf (KO) Karalina Sandgren (S) x Carin Erlandon, 2 v ordf (M) Nieole Sundin (M) x Bengt-Olof Björck (S) XX Sten Wijkander (S) Liz W ennerberg (MP) XX Roland Engleon (MP) Torgny Lindqvit (S) XX QritinaRibohn (S) Xhevat Latifi (M) XX Magnu Sandgren (M) x Anneli Bengton (S) x Petru Erikon (S) Karin Lange (SD) XX Mona Wettergren (SD) Kritin Lundberg (FP) XX Kennet Svanberg (FP) x Ankie Laron Boklund (C) XX Gertrud Ivaron (C) x Peronalföreträdare J eica V edin TCO Ann-Charlotte Svenon SACO Peronalföreträdare, erättare Michael Filipen TCO Tjäntemän x Ewa Kritenon, förvaltningchef x Madelaine Forberg, ekreterare x Patrik Håkanon, verkamhetchef x Mikael Johnon, ekonom x Anette Peron, matematikutvecklare 69 Tid för jutering: kl Vid ammanträdet behandlade ärenden: 58, 60-66, ~//1J~.d Ankie Laron Boklund ;~~2k~-~l fflelaine Forberg Jutering av protokollet har tillkännagivit på kommunen anlagtavla i Rådhuet V:~/" 2_9,} fia;/ tfti:}ji!_&f!~:tr.tfi,''/. li~ae1ain':fo~berg, (J_erare

2 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 Nämnden för barn, ungdom och kola PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED BUS-NÄMNDEN Plat och tid: Aarumalen, Rådhuet, klockan Deltagare: (markerade med x, i ledamot tälle tjäntgörande erättare med xx) Ledamöter Erättare x Tobia Folkeon, ordf (S) XX Ingvar Anderon (S) x Britt Jämtorp, l v.ordf (KO) Karolina Sandgren (S) x Carin Erlandon, 2 v ordf (M) Nieole Sundin (M) x Bengt-Olof Björck (S) x Sten Wijkander (S) Liz W ennerberg (MP) XX Roland Engleon (MP) Torgny Lindqvit (S) x Qritina Ribohn (S) Xhevat Latifi (M) XX Magnu Sandgren (M) x Anneli Bengton (S) x Petru Erikon (S) Karin Lange (SD) XX Mona Wettergren (SD) Krilin Lundberg (FP) XX Kennet Svanberg (FP) x Anlde Laron Boklund (C) x Gertrud Ivaron (C) x Peronalföreträdare Jeica Vedin TCO Ann-Charlotte Svenon SACO Peronalföreträdare, erättare Michael Filipen TCO Tjäntemän x Ewa Kritenon, f<irvaltningchef x Madelaine Forberg, ekreterare x Patrik Håkanon, verkamhetchef x Mikael Johnon, ekonom Tid för jutering: kl Vid ammanträdet behandlade ärenden: 59, 67, omedelbar jutering ekreterare o d*"jgl {b&!t~u~d 4tk~t2~~'-"'T-~-~- Ankie Laron Boklund q,{;delaine Forber Jutering av protokollet har tillkännagivit på kommunen anlagtavla i Rådhuet ~ -0~-19 ~--- (!J. ~.lit ",o~jlil~

3 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 76 Nämnden för barn, ungdom och kola Innehållförteckning Paragraf Ärende Godkännande av dagordning Delårrapport ekonomi per den 31 auguti Budget 2015 Reurer till barn i behov av ärkilt töd Demokratiarbete på Öterlättkolan Intern kontroll - delårrapport Grankningrapport-tatbidrag inom flyktingmottagandet IKT -plan får fårkola och grundkola Remi examenpremier till via lärare, Utbildningdepartementet Remi angående Blekinge regionala kulturplan Förlag till Karlhamn kommun- fårköna tadteatern foaje SKL matematikutveckling Karlhamn överiktplan får Karlhamn kommun Sytematikt kvalitetarbete, nämndrapport BUS -återkoppling Information Belutattetanter och erättare Anmälan av delegationbelut Meddelanden Integration, lägerapport Kontgräplan i Hällaryd Organiation fårkola/kola i Mö~/;::? 1 :!J! v

4 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 77 Nämnden för barn, ungdom och kola Godkännande av dagordning BUS-nämnden belut att godkänna dagordningen med nedantående ändringar. Sammanfattning Dagordningen har kickat tillledamöterna tillamman med kallelen. Extra ärenden: Integration, lägerapport Kontgräplan i Hällaryd Organiation förkola/kola i Mörru;}pzf!J

5 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 Nämnden för barn, ungdom och kola Delårrapport ekonomi per den 31 auguti BUS-nämnden belut att ge forvallningen i uppdrag att ge nämnden kontinuerliga lägerapporter hur det er ut i organiationen under verkamhetåret i forhånande till budget, prognoer etc och att hemtä1la ho kommunfu11mäktige om utökad ram for 2014 med tkr. Sammanfattning Ekonomik uppfoljning har tagit fram for periodenjanuari till auguti Verkamheten beräkna för närvarande ha ett negativt utfa11 om tkr mot budget vid året utgång. För en detaljerad redovining av orak till avvikeler, e belutunderlag. Den törta avvikelen finn inom verkamhetområde grundkola. Peronalkotnaderna har ökat då elevantalet har tigit med cirka 40 elever. Spridningen av elever på olika undervininggrupper och kolor har medfort behov av att dela grupper. Förvaltningen har ett långiktigt åtagande gä1lande kompetenutveckling, inom Lärarlyftet, till foljd av tatliga krav. De ekonomika forutättningarna har ändrat (minkade tatbidrag m m) edan belutet tog. Intentionen har varit att fu11folj a forvallningen åtaganden och amtidigt effektuera belutade anpaningar inom kompetenutveckling, vilket forvallningen inte lyckat med. Kotnader for barn i behov av ärkilt töd har ökat då behoven har varit törre än forväntat. Till törta del beror det på att fler elever behöver ha en e11er flera peroner knutna till ig. På via enheter har det inte varit möjligt att- givet ingångna antä11ningavtal och utbudet av t ex mala kompetener- kapa en effektiv organiation, då medarbetama yelättninggrad är törre än det faktika behovet. Ä ven ökade licenkotnader for tandardarbetplater har tillkommit. Underkottet inom barnomorgen beror till vi del på att kotnaderna for barn i behov av ärkilt töd ökat då olika funktionhinder på yngre barn kräver en till en-reur. Antal barn med neuropykiatrik diagno har blivit fler edan forra uppfoljningen. Behovet av forkaleperonal har ökat infor höten på grund av att det ej gått att tänga avdelningar i Hä11aryd, Åryd amt Svängta om planerat. Antalet barn h~ öbti M~ på gomd '~ iote,,otioo Wlkct h" medlort öhdc ko~ t{j

6 l l KARLSHAMNS KOMMUN Nämnden för barn, ungdom och kola PROTOKOLL BUS fort. 59 (utöver de tatliga bidragen får den del av de nyanlända om är aylökande) får peronal amt lokalaopaningar då två nya färkoleavdelningar har behövt öppna. Brit på vikarier inom barnomorgen har inneburit att verkamheterna inte fullt ut kunnat erätta peronal vid jukdom och vård av barn. Brit på behöriga vikarier har lett till en minkad timkotnad. Detta har förvärrat den får fårkolao peronal redan aoträngda ituationen. En annan konekven är att underkotten blivit mindre än de annar kulle ha varit. Rehabiliteringkotnaderna är törre än budgeterat belopp på grund av att aotalet rehabiliteringärenden ökat. Förvaltningen bedömer att det inte finn några rimliga anpaningåtgärder får att nå en budget i balao får 2014 på grund av ovantående. Förvaltningen har vidtagit anpaningåtgärder motvarande tkr. Belutunderlag Delårrapport ekonomi per den 31 auguti Ekonomik uppföljning för BUS-nämndenjanuari t o m auguti 2014, tjäntekrivele från förvaltningchef Ewa Kritenon, verkamhetchef Patrik Håkaoon och ekonom Mikael Johnon, Yrkanden Kenneth Svanberg (FP) förelår att nämnden ge kontinuerliga lägerapporter hur det er ut i organiationen under verkamhetåret i fårhållaode till budget, prognoer etc. Protokollet ka kicka till Kommunkao!i et Elmmmikootmct fj tjo

7 Till Nämnden för barn, ungdom och kola Ekonomik uppföljning för BUS-nämnden januari t o m auguti 2014 Sammanfattning ekonomik uppföljning för perioden Ekonomik uppföljning har tagit fram för perioden januari till auguti Verkamheten beräkna för närvarande ha ett negativt utfall om tkr mot budget vid året utgång. För en detaljerad redovining av orak till avvikeler, e bilaga. Den törta avvikelen finn inom verkamhetområde grundkola. Peronalkotnaderna har ökat då elevantalet har tigit med cirka 40 elever. Spridningen av elever på olika undervininggrupper och kolor har medfört behov av att dela grupper. Förvaltningen har ett långiktigt åtagande gällande kompetenutveckling, inom Lärarlyftet, till följd av tatliga krav. De ekonomika förutättningarna har ändrat (minkade tatbidrag m m) edan belutet tog. Intentionen har varit att fullfölja förvaltningen åtaganden och amtidigt effektuera belutade anpaningar inom kompetenutveckling, vilket förvaltningen inte lyckat med. Kotnader för barn i behov av ärkilt töd har ökat då behoven har varit törre än förväntat. Till törta del beror det på att fler elever behöver ha en eller flera peroner knutna till ig. På via enheter har det inte varit möjligt att- givet ingångna antällningavtal och utbudet av t ex mala kompetener- kapa en effektiv organiation, då medarbetarna yelättninggrad är törre än det faktika behovet. Även ökade licenkotnader för tandardarbetplater har tillkommit. Underkottet inom barnomorgen beror till vi del på att kotnaderna för barn i behov av ärkilt töd ökat då olika funktionhinder på yngre barn kräver en till en-reur. Antal barn med neuropykiatrik diagno har blivit fler edan förra uppföljningen. Karlhamn kommun Utbildningförvaltningen Rådhuet Karlhamn Tel Fax E-pot: utbildning@utb.karlhamn.e Hemid a: /

8 Behovet av färkoleperonal har ökat inför höten på grund av att det ej gått att tänga avdelningar i Hällaryd, Åryd amt Svängta om planerat. Antalet barn har ökat i Aarum på grund av integration vilket har medfört ökade kotnader (utöver de tatliga bidragen för den del av de nyanlända om är aylökande) för peronal amt lokalanpaningar då två nya färkoleavdelningar har behövt öppna. Brit på vikarier inom barnomorgen har inneburit att verkamheterna inte fullt ut kunnat erätta peronal vid jukdom och vård av barn. Brit på behöriga vikarier har lett till en minkad timkotnad. Detta har förvärrat den för förkolan peronal redan anträngda ituationen. En annan konekven är att underkotten blivit mindre än de annar kulle ha varit. Rehabiliteringkotnaderna är törre än budgeterat belopp på grund av att antalet rehabiliteringärenden ökat. Förvaltningen bedömer att det inte finn några rimliga anpaningåtgärder för att nå en budget i balan för 2014 på grund av ovantående. Vidtagna åtgärder Förvaltningen har vidtagit anpaningåtgärder motvarande tkr. Dea är: - Minkning av medel till kompetenutveckling - Minkning av medel tillläromedel - Ej tillatt reur vid frånvaro inom fritidgårdenheten - Fördröjning av reurättning till förkolan Förvaltningen har redoviat förelagna anpaningåtgärder för BUnämnden (BUS, , 36). Förvaltningen fick i uppdrag att enligt belutunderlag nå en budget i balan 2014 amt att vidta anpaningåtgärder för april månad uppföljning motvarande tkr. Till BUS-nämnden ammanträde i mar 2013 redoviade behov av medel för att kunna leva upp till kollagen krav utifrån nuvarande organiation och volymökning av verkamheten (BUS, , 22). Förvaltningen har fortlöpande vid nämndammanträd en, budgetberedning och dialogmöten redoviat analyer av verkamheterna behov. Idag är det inte möjligt att inom budgetram täcka kotnaderna för de ökade behoven inom barnomorg och grundkola. Huvuddelen av ramökningen för 2015 behöv redan höten Det under höten fortatt oäkra läget kring barnantalet inom förkolan amt elevantalet i grundkola (nyanlända, barn i behov av ärkilt töd, etc), gör att helårprognoen kan komma att ändra under året. Belutunderlag Budget 2014, tjäntekrivele Budgetberedning 2014, underlag till budgetberedning Budget 2014, tjäntekrivele Budget 2014, tjäntekrivele

9 Anpaningåtgärder BUS-nämnden budget, tjäntekrivele Protokollutdrag BUS, , 36 Budgetberedning 2015, underlag till budgetberedning BUS-nämnden förelå beluta att utifrån ovantående hemtälla ho kommunfullmäktige om utökad ram för 2014 med tkr. Ewa Kritenon Förvaltningchef Patrik Håkanon Verkamhetchef Mikael Jonon Ekonom

10 Ekonomik rapport januari- auguti 2014 Driftredovining. Nämnd Intäkter, tkr Kotnader, tkr Nettokotnad, tkr Progno Progno Progno Perioden Perioden Perioden Perioden Perioden Perioden Perioden Verkamhet helårbudget kotnader avvikele avvikele helår- budget intäkter avvikele helåravvikele avvikele Not avvikele Politik verkamhet o o o o Muiklire natur- och kulturkola Fritidgårdverkamhet Gemenamma kotnader BUS o Barnomorg Grundärkola Grundkola Summa Kommentarer till avvikeler 1. Nämnden drift uppviar ett underkott i helårprognoen om beror på kotnader för kurer amt arbete med delegationordning. 2. Muiklire natur- och kulturkola har en poitiv helårprogno om beror på peronalbudgeten. 3. Fritidgårdverkamheten uppviar en poitiv helårprogno om beror på färre peronal på grund av jukkrivning, föräldraledighet m.m. 4. BUS gemenamma verkamheter har ett underkott i helårprognoen vilket beror på att kotnaderna för rehabilteringåtgärder ökar. 5. Underkottet inom barnomorgen beror på kotnaderna för barn i behov av ärkilt töd ökat på grund av funktionhinder och neuropykiatrika diagnoer. Vidare har behovet av förkaleperonal ökat inför höten på grund av att det ej gått att tänga avdelningar om planerat. Antalet barn har ökat på grund av integration vilket har medfört ökade kotnader då två nya förkaleavdelningar har behövt öppnat. 6. Grundärkolan har ett prognolierat överkott i helårprognoen. En oäkerhetfaktor under året är hur mycket de interkommunala kotnaderna blir för verkamheten och om de blir mindre än budgeterat kan detta bidra till att reultatet för verkamheten blir gynnammare 7. Avvikelen på intäkter beror på mer bidrag från AF, taten kulturråd och tatbidrag än budget, däremot är det budgeterat mer än vad helårprognoen viar per den 31 auguti för bidrag från Migrationverket Detta kan ändra ig under året om det kommer fler aylökande elever. Awikelen på kotnader beror främt på peronalkotnader om ökat pga. elevunderlag ökat med ca 40 tycken Lärarlyftet, frikolorna och licener för tandararbetplat.

11 Ekonomik rapport för perioden januari- auguti Peronalkotnader BUS-nämnden Kotnader, tkr Perioden Perioden Perioden Progno Verkamhet Arbudget budget Bokfört Periodiering kotnader avvikele helåravvikele Not Politik verkamhet BUS Muiklire natur- och kulturkola Fritidgårdverkam het Gemenamma verkamheter BUS Barnomorg Grundärkola Grundkola Intäkter peronal Fritidgårdverkamhet Barnomorg Grundkola Summa Kommentarer till avvikeler 1. Sammanträdekotnaderna uppviar ett mindre underkott. 2. Muiklire natur- och kulturkola peronalbudget uppviar ett överkott. 3. Fritidgårdverkamheten har ett överkott på peronalkotnader om även finaniera med intäkter frän AF vilket i totala prognoen blir 302 tkr. 4. BUS gemenamma verkamheter uppviar ett underkott i helårprognoen vilket beror på att rehabärenden har ökat. 5. Barnomorgen uppviar ett underkott för peronalkotnader vilket beror på ett ökat tryck inom barn i behov av ärkilt töd amt ökade kotnader för färkoleperonal och fritidhemperonal 6. Grundärkolan uppviar ett överkott på peronalkotnaderna. 1. Grundkolan peronalbudget har ett underkott om till törta del täck av bidrag från AF, Skolverket och Migrationverket Reterande är ett underkott pga elevökning och Lärarlyftet Intäkter 8. Driftbidrag från AF. 9. Driftbidrag från AF och Skolverket. 10. tatbidrag från Skolverket, Migrationverket, Kulturrådet och från AF

12 Ekonomik rapport från januari - auguti 2014 lnveteringredovining. Nämnd Inkomter, tkr Utgifter, tkr Nettoinvetering, tkr Perioden Progno Helår Helår- Projekt Arbudget Bokfört Arbudget Bokfört netto- helårprogno progno invetering avvikele 1153 Aarum Bildningcenter Klockebackkolan, kök o o o 1154 Klockebackkolan, kök o 2401 tadigvarande läromedel o 2406!T-utveckling lnv och arb.miljö o. Not !Summa o o o Kommentarer till avvikeler Inveteringbudgeten kommer att överkrida under 2014 med 270 tkr. 2. BUS-nämnden belut 39 att återlämna tkr till kommunfullmäktige inveteringbudget 3. Reterande 760 tkr om är kvar från ovan umma (not 2) omfördela å att nödvändiga arbeten och inköp kan genomföra under innevarande år för Korpadalkolan, Prätlättkolan, Klockebackkolan, Möllagården kola och Bullerbyn förkola. 5. Inveteringbudgeten för!t-utveckling kommer inte att hålla inom budget då behovet av digitala verktyg blivit tort under 2014.

13 antal barn i antal barn med "+6,1 Planerade tängningar av avdelningar i Hällaryd, Svängta och Åryd har inte kunnat realiera. Nya avdelningar har öppnat i befinner ig i rikzonen när det gäller neuropykiatrik diagno, i l vnnerhet barn i yngre åldrar, vilket i in tur leder till fler med föregående år. Ökade kotnader för

14 till avvikele antal elever antal elever har inneburit behov av att utöka antalet l Komadal: +0,32 antal elever med Hällaryd: +0,18 IPrätlätten: +2,0 Ökade peronalkotnader till av kompetenbehov (Lärarlyftet) ökade tatliga kompetenkrav för peronal i ärkolan i 9001 kombination med minkade tatliga bidrag. Ökade kotnader för 803 Ökade kotnaderför erättning till fritående!ökade licenkotnader för tandardarbetplater

15 Utbildning och kultur BUS-nämnden Delårrapport BUS-nämnden tår inför våra utmaningar verkamhetmäigt och ekonomikt. Stora behov när det gäller kompetenförörjning, många barn i förkola och kola amt ökat antal barn och elever i behov av ärkilt töd är reurkrävande. Även planeringförutättningarna förvåra av bland annat det fria kolvalet och många nyinflyttade. Utbildningförvaltningen fortätter att utveckla ynätt och rutiner och för det ytematika kvalitetarbetet. Den förta kvalitetdialogen, mellan verkamhet och BUS-nämnd, har genomfört. Den nämndrapport om har preenterat yftar till att förbättra inynen i förvaltningen verkamheter och fungera om ett underlag för planering och utveckling. Ett förbättringarbete när det gäller reultatanaly är påbörjat och flera prioriterade utvecklingområden är identifierade. Det pedagogika utvecklingarbetet med värdegrundfrågorna pågår tändigt. Det är ett tort tryck på förkolorna när det gäller barnantal och det kräv nya lokaler och mer peronal, vilket är en utmaning ekonomikt och peronellt. tenbackanavet har invigt och erbjuder nu moderna och ändamålenliga lokaler för kola, bibliotek och fritidgård. Utveckling av tekniken och pedagogiken kring en-till-en-datorerna i grundkola fortätter vilket amtidigt täller nya krav på undervining och lärande. Fritidgårdverkamheten i Karlhamn arbetar för att tändigt vara uppdaterad kring ungdomar vanor och behov i yfte att kapa pedagogika, intreanta, utmanande och roliga aktiviteter för ungdomarna i kommunen. Muikkolan fortätter arbetet för en ökad flexibilitet när det gäller val av intrument. Ca 64 procent av eleverna i varje årkur i grundkolan pelar något muikintrument i en grundkur, vilket är en jämförelevi hög iffra.!re natur- och kulturkola erbjuder pedagogik handledning för tudier av hållbar utveckling, ekologika amband, kretlopp, reurhållning amt kulturhitorika miljöer. kolan utgör en central roll i utbildningförvaltningen arbete med hållbar utveckling.

16 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 80 Nämndenför barn, ungdom och kola Budget 2015 BUS-nämnden belut att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram fårlag till internbudget Sammanfattning Verkamhetchef Patrik Håkanon redoviar material från budgetberedningen i april med äkande på tkr och utkat till fårdelning av de 21 Mnkr om BUS-nämnden tillfårde (KF , 788) för demografika förändringar, utveckling och fårbättrad kvalitet inom grundkolan och fårkola å att eleverna reultat förbättra. I reurfårtärlmingen ingår ockå anlag får helåreffekten av lärarlöneatningar 2014 och anlag får tjänteköp av Kreativum. Underlaget innehåller även en redovining av aktuella tatbidrag varav en del är riktade och en del är medel ur anlag får kommunalekonomik utjämning. Det behöver klargöra huruvida det är nämnden om ka tå får de lagtadgade atningarna om de kommer till tånd, efterom det är avgörande får hur prioritering av reurförtärkningen bör göra. Underlaget kommer att revidera ytterligare med nya fårutättningar och kompletterande material inför nämnden ammanträde Internbudgeten ka vara klar till den l december och kommer att lyfta vid nämnden ammanträden under höten. Belutunderlag BUS au 39, Budgetberedningen, tatbidrag, Budget 2015, Yrkanden Britt Jämtorp (KD) förelår att nämnden belutar enligt arbetutkottet med tillägget att förvaltningen ge i uppdrag att preentera en löning får hur en buffert kan kapa. Bengt-Olof ;p, Björck (S) förelår att nämnden belutar enligt arbetutkottet fårlag. (/b

17 KARLSHAMNS KOMMUN Nämnden för barn, ungdom och kola PROTOKOLL BUS fort. 60 Propoitioner Ordfårande Tobia PoJkeon (S) täller propoition mellan Britt Jämtorp fårlag och Bengt-Olof Björck fårlag och finner att nämnden belutar enligt Bengt-Olof Björck fårlag. Protokollet ka kicka till

18 Till BUS-nämnden Budgetberedningen Tjänt kolpykolog kolkurator Specialpedagog Färkoleperonal Färkolechef Fritidhemperonal Lärartjänter Ledningreurer Modermål Buffert kolköterka Samordnare Bilaga 6 Fritidgårdar Fritidgårdar IKT-pedagog Peronal IKT drift Antal tjänter ,5 0,5 1,4 1 Summa ~ Karlhamn kommun Utbildningförvaltningen Rådhuet Karlhamn Tel Fax E-pot: utbildning@utb.karlhamn.e Hemida:

19 Till BUS-nämnden tatbidrag Tioårig grundkola Karlhamn kommun Lägtadielyftet del 1 Karlhamn kommun Karlhamn "påen" kr kr kp Karlhamn kommun Utbildningförvaltningen Rådhuet Karlhamn Tel Fax E-pot: utbildning@utb.karlhamn.e Hemida:

20 Budget Demografika förändringar Kreativum Bilaga 6 (helåreffekt) Lärarlöneatning Övrig reurförtärkning (Öka elever reultat) l Peronalökning förkola BIBS förkola Peronalökning grundkola BIBS grundkola Lärarlöneatning ANDT-trateg Kompetenutvecklingmedel Kreativum Bilaga 6 Frikolor Ökat barnantal ökade lokalhyra, täd m.m. Ökat barnantal ökade mat m.m. Licenkotnader datorer 8,16 4,25 9,25 6, Summa 163~

21 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 82 Nämnden for barn, ungdom och kola Reurer till barn och elever i behov av ärkilt töd BUS-nämnden belut att ta informationen till protokollet. Sammanfattning Enligt tidigare nämndbelut ka förvaltningen informera nämnden när verkamheten inte klarar att hålla ig inom ramen får tilldelade reurer. Verkamhetchef Fatrik Håkanon informerar om det underlag om cheferna har kickat in angående antällningar utöver budget. Rapporten vid dagen ammanträde är retroaktiv och ingår i det prognotierade ekonomika underkott om den ekonomika uppföljningen per den ita maj viar. Nya iffror finn redoviade i delårrapport per den 31 auguti. Merkotnadredoviningen kommer att lyfta i budgetärendet fortättningvi. Belutunderlag BUS au 40, Protokollet ka kicka till Chefgruppen ~

22 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 83 Nämnden för barn, ungdom och kola Demokratiarbete på Öterlättkolan BUS-nämnden belut att förvaltningen ge i uppdrag att ta fram ett fårlag till om denna typ av atning är något om bör permanenta och avätta medel får när det gäller elever i årkur 7-9 på amtliga kommunala grundkolor. Nämnden kulle i å fall efter ett anölmingfårfarande beluta om att bevilja medel till atningar kopplat till demokratiarbete utöver ordinarie undervining och att ärendet lyft vid nämnden ammanträde Sammanfattning Öterlättkolan rektorer har i en krivele till BUS-nämnden äkat om bidrag från nämnden till Öterlättkolan demokratirea/-reor. På Öterlättkolan finn en preliminär 3-årig plan får demokratiarbetet om redovia i bilaga till krivelen. Målet är att eleverna ka nå en djupare förtåele av demokratin betydele får varje individ och olika grupper i amhället, likom får amhället funktion. F ör att eleverna ka tillägna ig kunkap och förtåele får de värden ett demokratikt amhälle bygger på är det angeläget att de kommer utanfår den egna kolan fär, både mentalt och fyikt. Kulmen får demokratiarbetet är en "demokratirea" får eleverna i årkur 9. Skolan bidrar till att göra reor möjliga genom att tå får kotnader i form av peronal tid. Att tödja dea reor ekonomikt utöver detta tillåter inte kolan budget. Kotnaden per elev beräkna till ca 1550 kr. Belutunderlag BUS au 43, Demokratiarbete på Öterlättkolan, tjäntekrivele från rektor Gurli Lindvall och rektor Marit Gutafon Björverud Yrkanden Ordfårande Tobia Folkeon (S) med intämmande av Bengt-Olof Björck (S), Carin Erlandon (M), Magnu Sandgren (M) och Anneli Bengton (S) förelår att förvaltningen ge i uppdrag att ta fram ett fårlag till om denna typ av atning är något om bör permanenta och avätta medel får när det gäller elever i årkur 7-9 på amtliga kommunala grundkolor. Nämnden kulle i å fall efter ett anökningfårfarande beluta om att bevilja medel till atningar kopplat till demokratiarbete utöver ordinarie undervining.. ()J!!;p

23 KARLSHAMNS KOMMUN Nämnden för barn, nngdom och kola PROTOKOLL BUS fort. 62 Protokollet ka kicka till Chefgruppe~fJ~ /b

24 Karlhamn kommun aterlättkolan Till BUS-nämnden Demokratiarbete på Öterlättkolan Portalparagraf Ur Similagen 2010:800 1 kap. 5 "Utbildningen ka utforma i överentämmele med grundläggande demokratika värderingar och de mänkliga rättigheterna om männikolivet okränkbarhet, individen frihet och integritet, alla männikor lika värde, jämtälldhet amt olidaritet mellan männikor. Var och en om verkar inom utbildningen kafrämja de mänkliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling." Inledning För att arbeta med de grundläggande värdena, enligt kollagen intentioner, har Öterlättkolan valt nedantående trategier. Vi är övertygade om att genom kunkap, öppen dikuion och inte mint, aktiva inater motverka främlingfientlighet och intoleran. Vår intällning är att det kontinuerliga arbetet med demokrati, bemötande amt entreprenöriellt lärande och förhållningätt ge törre förutättningar att nå framgång och fördjupning genom att arbeta enligt nedantående trategier. trategier 1. Den dagliga underviningen genomyra av demokratika principer och förhållningätt. Vi är övertygade om att genom kunkap, öppen dikuion och inte mint, aktiva inater motverka främlingfientlighet och intoleran. 2. Under de tre åren på Öterlättkolan arbetar kolan med demokrati, riktat i ämneövergripande projekt. Genom detta arbete ge eleverna vidgade förutättningar att utveckla fördjupad kunkap och förtåele för de värderingar om vårt amhälle vilar på. 3. Genom ett gemenamt mål med entreprenöriellt lärande och förhållningätt om grund, kapa utifrån projektet möjligheter att konkret, med alla innen, uppleva demokratin värden. Karlhamn kommun Utbildningförvaltningen Öterlättkolan E Dahlbergvägen Karlhamn Tel Fax E-pot: oterlattkolan@utb.karlhamn.e Hemida:

25 Bakgrund Under de enate åren har ett tort engagemang för grundläggande värden och demokratin villkor vuxit ig tarkare på Öterlättko lan. Dea frågor och engagemanget för dem är övergripande och följer därmed inte grundkolan ämnegräner. En tor oro finn för att demokratin i framtiden kommer att ta för given eller att den inte kulle ha något berättigande och att grundläggande mänkliga rättigheter då ätt åt idan. Skolan uppdrag är, enligt tyrdokumenten, att ho eleverna kapa förtåele för de värden vårt amhälle vilar på, och via på de rättigheter och kyldigheter om är grunden för en levande demokrati. Rättighet men även kyldighet att röta, yttrandefrihet och männikor rätt att exitera på likvärdiga villkor, utan kränkningar och dikriminering, oavett hudfärg, pråk, funktionhinder m m är bärande värden i en demokrati. På flera håll i Europa, likom i Sverige, finn tarka trömningar om om de tår oemotagda kan rikera att förminka de mänkliga rättigheterna roll. Sådana trömningar motverkar direkt de grundprinciper om vi enligt venk kollag och kolan tyrdokument är ålagda att arbeta utefter. Det är därför angeläget att kolan kan kapa en grundförtåele ho eleverna å att de i framtiden använder ina demokratika rättigheter och gör in röt hörd i olika ammanhang, bl a genom att använda in röträtt. Syfte Det är yttert angeläget att kolan, i omorg om demokratin, arbetar med de bärande värdena på flera olika ätt och kapar ytterligare motivation för att förtå vad dea värden tår för och därmed fördjupad känla ho eleverna för deamma. Eleverna ka, enligt tyrdokumenten, utveckla verktyg och förmåga att förtå in amtid, e mönter, amband och kunna dra lutater amt fatta belut bl a utifrån det hitorika perpektivet, det internationella perpektivet, miljöperpektivet och det etika perpektivet. Genom kolan demokratiarbete vill vi verka för att eleverna utvecklar förmågan att i nutid och i framtid fatta välgrundade individuella belut inom olika områden och därmed kapa motkrafter till främlingfientliga, raitika och antidemokratika krafter. I olika nyhetrapporter, rapportera om raim i kolan. Vi upplever att frågor om lyft i amband med dea rapporter mycket ofta är: -Vad gör man i kolan? Vad gör man när det har hänt? Hur förebygger kolorna dea fenomen? Med ovantående trömningar i vår amtid kräver demokratin vård och underhåll. Den kräver kolning av våra elever på fler än ett ätt annar finn riken att den kan parka önder. 2

26 Läroplan för grundkolan, förkoleklaen och fritidhemmet 2011 Ur LGR-11 del l, kap. 2. Övergripande mål och riktlinjer 1. Normer och värden Skolan mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etika tällningtaganden grundade på kunkaper om mänkliga rättigheter och grundläggande demokratika värderingar amt peronliga erfarenheter, repekterar andra männikor egenvärde, tar avtånd från att männikor utätt för förtryck och kränkande behandling, amt medverkar till att hjälpa andra männikor, kan leva ig in i och förtå andra männikor ituation och utvecklar en vilja att handla ockå med dera bäta för ögonen, och viar repekt för och omorg om åväl närmiljön om miljön i ett vidare perpektiv. Genomförande och mål för demokratiarbetet På Öterlättkolan finn en preliminär tre-årig plan för demokratiarbetet, e bilaga. Målet är att eleverna ka nå en djupare förtåele av demokratin betydele för varje individ och olika grupper i amhället, likom för amhället funktion. För att eleverna ka tillägna ig kunkap och förtåele för de värden ett demokratikt amhälle bygger på är det angeläget att de kommer utanför den egna kolan fär, både mentalt och fyikt. Kulmen för demokratiarbetet är en rea för eleverna i årkur 9. I planen finn tre alternativ för det vi har valt att kalla "Demokratirea". Av erfarenhet vet vi att eleverna motivera till arbetinater av olika lag när det finn ett tydligt, konkret, gemenamt mål att arbeta för. Att ha ett entreprenöriellt förhållningätt och genom detta finna möjligheter till finaniering av de olika alternativen till demokratireorna är ett ätt att göra dea möjliga. Simlan bidrar till att göra reor möjliga genom att tå för kotnader i form av peronal tid. Att tödja dea reor ekonomikt utöver detta, tillåter inte kolan budget. Med kotnader för tidigare reor om grund beräknar vi att en "Demokratirea" till Berlin kotar ca 1550 kr /elev. När remålet varit Berlin har eleverna haft möjlighet att uppleva en modern europeik huvudtad under uppbyggnad, men ockå en tad om bär tydliga viter och minnemärken över genomlidet krig i modern tid. Kulturer om varit icke-demokratika med minnemärken om t ex koncentrationlägret Sachenhauen, Check-point Charlie, muren mellan öt och vät med flera har att tydliga pår i taden och de omgivningar. Med anledning av att denna tad ligger inom rimligt avtånd från Karlhamn har rean varit möjlig att genomföra, under ammanlagt tre dygn. I den preliminära planen för demokratiarbetet kriver vi om tre olika möjligheter till remål inom demokratiarbetet Grunden för detta är att vi planerar för alternativa remål beroende på aktuell budget och inriktning. 3

27 Många av kolan elever, men inte alla, upplever olika reor i kiftande ammanhang. Dock finn det elever om av olika käl inte har någon möjlighet att rea annat än i itt direkta närområde. För dea elever blir reor i kolan regi en extraordinär upplevele. Detta är ännu ett motiv till att genomföra en demokratirea i kolan regi, då kolan ka arbeta kompenatorikt. Med ovantående om grund hemtäller vi härmed om bidrag från nämnden till Öterlättkolan demokratireaj-reor. Elevunderlag årkur 9, läåret 14/15: 120 elever Summor beräknade på olika bidragalternativ: Alternativ 1: 1500 kr/elev: kr Alternativ 2: 1000 kr/elev: kr Alternativ 3: 500 kr/elev: kr Alternativ 4: Förlag nämnd. Förlag nämnd Från Regeringen webbplat om mänkliga rättigheter Demokrati och mänkliga rättigheter "Det finn tarka amband mellan mänkliga rättigheter och demokrati. De två begreppen är inte identika och bör inte h/anda amman, men det är uppenbart att en fördjupad och långiktigt hållbar demokrati förutätter att de mänkliga rättigheterna repektera. Att de mänkliga rättigheterna repektera är avgörande för utvecklingen av en demokratik kultur. De omvända ambanden är lika uppenbara. Demokratika belutproceer tenderar attförtärka kyddetför de mänkliga rättigheterna." Gurli Lindvall Rektor Öterlättkolan Mari t Gutafon Björverud Rektor Öterlättkolan 4

28 Bilaga Preliminär plan för Demokratiarbete Öterlättkolan Läåret 2014/2015 Portalparagraf Skollag 2010:800 1 kap. 5 "Utbildningen ka utforma i överentämmele med grundläggande demokratika värderingar och de mänkliga rättigheterna om männikolivet okränkbarhet, individen frihet och integritet, alla männikor lika värde, jämtälldhet amt olidaritet mellan männikor. Var och en om verkar inom utbildningen kafrämja de mänkliga rättigheterna och aktivt motverka allaformer av krän kand e behandling." Inriktningmål Öterlättkolan prägla genomgående av demokratika värderingar i åväl undervining om bemötande. Demokratiarbetet med de tillhörande projekt, är ett ignum för Öterlättko lan. trategier 1. Den dagliga underviningen genomyra av demokratika principer och förhållningätt. Vi är övertygade om att genom kunkap, öppen dikuion och inte mint, aktiva inater motverka främlingfientlighet och intoleran. 2. Genom att under de tre åren på Öterlättkolan arbeta med demokrati, riktat i ämneö vergripande projekt, utvecklar eleverna en fördjupad kunkap och förtåele för de värderingar om vårt amhälle vilar på. 3. Genom ett gemenamt mål med entreprenöriellt lärande och förhållningätt om grund, kapa utifrån projektet möjligheter att konkret, med alla innen, uppleva demokratin värden. Projektet innebär därmed en fördjupning av det ordinarie och kontinuerliga arbetet med demo krati och bemötande amt det entreprenöriella lärandetjförhållningättet. Konkretiering 1. Den dagliga underviningen De pedagogika planeringarna förankra ho eleverna, vilka ge möjlighet att påverka underviningen. Underviningen prägla av formativt förhållningätt. Utvecklingamtalen led av eleven, med töd av mentorn, i lämplig omfattning. En kontinuerlig dialog ker med eleverna, individuellt och i grupp, för att till dea överföra grundläggande värden. 5

29 2. Demokratiprojekt Grund, yfte och mål för detta demokratiprojekt finn bekrivet i tyrdokumenten gällande; o Demokratiuppdraget o Entreprenöriellt lärande/förhållningätt En till tre medarbetare har till uppgift att leda projektet. Projektet olika teg; o Åk 7: Arbeta på det peronliga planet aveende mänkliga rättigheter, värdegrund, ynen på andra männikor och olikheter i vårt amhälle o Åk 8: Arbeta med demokratin grundbultar o Åk 9: Arbeta med Förintelen och andra folkmord. Rean i åk 9 är endat en del av projektet, en final på de tre åren arbete. Rean innefattar ammanlagt högt två övernattningar. Projektet är ämneövergripande och helt eller delvi chemabrytande. Pedagogik planering kriv för projektet och kommunicera med elever och föräldrar. Det är angeläget att projektet förankra ho elever och föräldrar redan i åk 7. Arbetet genomför kontinuerligt i den dagliga underviningen, men även på k "Öppen dörr"-tid. Projektet genomför bl a genom ämneövergripande arbete där man väver in flera ämnen t ex venka, o, bild, engelka. Samtliga elever deltar i olika ämneövergripande arbeten under de tre årkurerna. Samtliga elever i åk 9 ka ge möjlighet att delta i en avlutande rea under vårterminen, oavett kla och/ eller mentorer. Skolan trävar efter att arbeta fram tre olika koncept för reor beroende på inriktning och budget. Dea konkretiera i PP (pedagogik planering). Inom överenkomna ramar bidrar kolan med kotnader för peronalen ökade arbettid i amband med rean. Föreläningar kopplade till temat genomför för amtliga elever i åk 9, i anlutning till projektet. 3. Det entreprenöriella lärandet och förhållningättet Demokratiprojektet finaniera delvi genom interna/externa bidrag och inater. Demokratiprojektet möjliggör bland annat genom att eleverna arbetar entreprenöriellt och därmed utvecklar itt entreprenöriella förhållningätt och lärande. Gemenamt inarbetade medel använd gemenamt inom utbildningen, alternativt kvartår till motvarande projekt näta år. 6

30 En rea kan innebära en yttrefyik rea, åväl om en inre mental rea. Viion Öterlättkolan - ett givet förtahandval för elever, föräldrar och peronal Öterlättkolan erbjuder en poitiv och kreativ lärandemiljö med trygga och nyfikna individer, om har möjlighet att utveckla ina kunkaper och förmågor, amt individuella intreen genom aktiva val. 7

31 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 85 Nämnden för barn, ungdom och kola Intern kontroll- delårrapport BUS-nämnden belut att godkänna delrapport for intern kontroll2014. Sammanfattning Nämnden for barn, ungdom och kola har i kontrollplan for intern kontroll 2014 fattällt nämndpecifika kontrollområden (BUS , 4). Dea är: Skyddad identitet Uppfoljning av intern ervice. Skyddad identitet Kontroll gör löpande under året i form av tickprov. Återrapportering ker enligt reglemente i amband med boklutet. Uppfciljning av intern ervice Kontroll gör löpande under året i form av dokumentgrankningar, intervjuer och enkät. Utbildningforvaltningen har under mar-apri12014 genomfort en digital enkät till enhetchefer. Återtående kontrollmoment utfor under höten Återrapportering ker enligt reglemente i amband med boklutet. Belutunderlag BUS au 42, Intern kontrol delrapport, tjäntekrivele från forvallningchef Ewa Kritenon och utvecklingamordnare Matthia Holmeon, Protokollet ka kicka till

32 Till BUS-nämnden Intern kontroll delrapport Nämnden för barn, ungdom och kola har i kontrollplan för intern kontroll 2014 fattällt nämndpecifika kontrollområden (BUS , 4). Dea är: Skyddad identitet Uppföljning av intern ervice Skyddad identitet Kontroll gör löpande under året i form av tickprov. Återrapportering ker enligt reglemente i amband med boklutet. Uppföljning av intern ervice Kontroll gör löpande under året i form av dokumentgrankningar, intervjuer och enkät. Utbildningförvaltningen har under mar-april 2014 genomfört en digital enkät till enhetchefer. Återtående kontrollmoment utför under höten Återrapportering ker enligt reglemente i amband med boklutet. Utbildningförvaltningen förlag till belut Utbildningförvaltningen förelår nämnden beluta att godkänna delrapport för intern kontroll 2 O 14. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ewa Kritenon Förvaltningchef Matthia Holmeon Utvecklingamordnare Karlhamn kommun Utbildningförvaltningen Rådhuet Karlhamn Tel Fax E-pot: utbildning@utb.karlhamn.e Hemid a: /

33 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 86 Nämnden för barn, ungdom och kola Grankningrapport-tatbidrag inom flyktingmottagandet BUS-nämnden belut att ta informationen till protokollet. Sammanfattning Förvaltningchef Ewa Kritenon redoviar ärendet. Kommuntyrelen belutade , KS 187: att anta krivelen om in egen och överlämna denamrna om var till reviorernaoch att uppdra åt kommunledningförvaltningen att upprätta förlag till fördelning mellan berörda nämnder av det kommunövergripande tatbidraget. I krivelen under punkt 3.2 redovia utbildningförvaltningen ynpunkter: Utbildningförvaltningen kommer väl ut i grankningen och det föreligger inget genomgripande förändringbehov. Ett amordningbehov av reurer är tändigt aktuellt i en komplex och tor organiation åom den kommunala. Utbildningförvaltningen er därför med tillförikt fram emot den tyrning om Kompa Karlhamn kommer att ge, efterom en mer amplanerad verkamhet i kommunen armolikt kommer att leda till amordningvinter och medborgarfokuerade löningar. Flyktingmottagandet är ett område där amplanering mellan kommunen olika verkamheter är nödvändig. Belutunderlag BUS au 41, Grankningrapport- tatbidrag inom flyktingmottagandet Karlhamn kommun, pwc, mar 2014 Protokollet ka kicka till Karlhamn kommun reviorer}?ifj

34 Reviionrapport. Fredrik Ottoon Mar2014 ""'"'"''''"'"'"'"'"""'"''""'"'"""''""'"' p wc

35 Innehållförteckning 1. Inledning Syfte och metod tatlig erättning inom flyktingmottagandet Ial<:ttageler Omorgförvaltningen Individ- och familjeomorgen (IFO) Äldre- och handikappomorg Utbildningförvaltningen Överförmyndarnämnden... 5 PwC

36 1. Inledning Kommuner om tar emot flyktingar har rätt till erättning från taten. De fleta bidrag kräver en anökan. Detta berör hela kommunen, inte bara flyktingverkamheten, t.ex. IFO, äldre- och funktionhinderomorg, kola och överförmyndare. För att kommunen ka få erättning kräv både kunkap och välfungerande rutiner. Annar finn en rik att anökningar uteblir Syfte och metod Grankningen yftar till att underöka om kommunen har ändamålenliga rutiner och organiation för hantering av tatbidrag inom flyktingmottagandet Grankningen har genomfört genom intervjuer och dokumentanaly. Intervjuer har genomfört med ekonomer vid omorgförvaltningen och utbildningförvaltningen och handläggare vid överförmyndarnämnden. PwC 1 av 5

37 2. tatlig erättning inom flyktingmottagandet Samtliga tatliga erättningar inom flyktingmottagandet handlägg och utbetala av Migrationverket i enlighet med följande förordningar om gäller för olika målgrupper: Förordning (1990:927) om tatlig erättning för flyktingmottagande m.m. (ErF) aver peroner med uppehålltilltånd mottagna före 1 december 2010 Förordning (2010:1122) om tatlig erättning för inater för via utlänningar (NyErF) aver peroner med uppehålltilltånd mottagna efter 1 december 2010 Förordning (2002:1118) om tatlig erättning för aylökande m.fl. (aylerättningförordningen) aver aylökande Därutöver finn i via fall även andra tidbegränade förordningar åom timulanbidrag för arbetmarknadetablering under år Via erättningar ge chablonmäigt, medan andra motvarar faktika kotnader eller andel av kotnader. En del erättningar innehåller trökelvärden om behöver uppnå för att erättning ka bevilja. Kommunen kan ockå i vi mån enligt förordningarna ovan öka erättning för andra målgrupper, åom peroner om ökt uppehålltilltånd av andra käl än ayl eller beviljat tidbegränat uppehålltilltånd av medicinka käl eller i egenkap av beviperon i rättegång. I denna grankning borte dock från ådana erättningformer. 1 Förordning (2009:1561) om extra erättning till kommuner 201 O för att påkynda utlänningar etablering på arbetmarknaden. PwC 2 av5

38 3 Iakttageler Ett antal erättningar om betala ut till kommunen aver att täcka flera kommunala verkamheter. Bland annat erhåller kommunen en grunderättning, år 2013 utgick erättning med 444 ooo kronor för att kommunen har en överenkommele om mottagande med taten. En chablonerättning (generalchablonen) betala edan ut per mottagen nyanländ. Beroende på den nyanlände ålder varierar bidraget mellan 52 ooo och 83 lo o kronor. Bidragen tillfaller ocialnämnden, om i in tur finanierar delar av SFI -underviningen. Det är även möjligt för utbildningförvaltningen att internt öka medel från ocialnämnden för introduktioninater inom kolan. Övriga verkamheter i kommunen om har kotnader för gruppen tar inte del av de kommunövergripande tatbidragen. Bedömning Vi rekommenderar kommunen att politikt fattälla hur generalchablonen och grunderättningen ka fördela mellan berörda nämnder Omorgförvallningen Inom förvaltningen verkamheter ge många olika inater, för vilka det går att återöka kotnaderna. Förvaltningen anvarar för hela ocialtjänten område, dv. IFO, äldre- och handikappomorg amt hälo- och jukvård. Introduktion- och förörjningenheten har tagit fram kriftliga rutiner för återökningarbetet. Rutinerna är däremot inaktuella, då de bygger på den tidigare erättningförordningen Inom individ- och familjeomorgen ker placeringar av aylökande barn och unga och verkamheten handlägger ekonomikt bitånd. Anökan om erättning för placeringar köt av adminitrativ peronal medan kotnader för ekonomikt bitånd återök av enhetchefen för introduktion- och förörjningenheten. Inom IFO finn boendeverkamheten för enamkommande barn. Verkamheten är ett å kallat hem för vård eller boende (HVB) och betår av ett gemenamhetboende (19 plater) och en utludel. Kommunen har en överenkommele med taten om reglerar mottagandet. Överenkommelen reglerar de 19 platerna på gemenamhetboendet. För dea plater erhåller kommunen en erättning om 1 6oo kronor per plat och dygn och ytterligare 300 kronor per plat och dygn om platen är belagd. Kotnaderna för ungdomarna i utlu erätt inte med platerättning enligt ovan, utan för faktika kotnader. Kotnaderna för repektive ungdom räkna ut och återök eparat. De faktika kotnaderna i utluverkamheten är betydligt lägre än platerättningen. PwC 3 av 5

39 ; Inom äldre- och handikappomorgen är det inte fattällt vem om har till uppgift att anöka om tatbidrag. Introduktion- och förörjningenheten anöker om erättning om de får kännedom om inater om är erättninggilla. Bedömning Vi bedömer att det akna en tydlig anvarfördelning om bekriver vem om anöker om vad inom omorgförvaltningen. Det är poitivt att introduktion- och förörjningenheten har tagit fram kriftliga rutiner för återökningarbetet Rutinerna behöver däremot revidera för att överentämma med dagen regler. Vi rekommenderar att förvaltningen ger en tjänteman inom äldre- och handikappomorgen i uppdrag att anvara för anökan om tatbidrag. Det är inte ändamålenligt att förlita ig på att introduktion- och förörjningenheten ka fånga in erättninggilla inater inom verkamheten. Att anöka om faktika kotnader för enamkommande ungdomar i utlu är en ofördelaktig löning för kommunen. Platerättning är betydligt högre än de faktika kotnaderna och utgår även om platen inte är belagd. Vi rekommenderar kommunen att ta med utluplaterna i överenkommelen. Utbildning~rvalbtingen Inom utbildningförvaltningen område finn möjlighet att öka erättning för ayloch tilltåndökande barn och elever amt papperlöa (dv. utan tilltånd att vara i Sverige). Däremot utgår ingen ärkild erättning för nyanlända barn med uppehålltilltånd. Erättning för utbildning av ayl- och tilltåndökande barn och elever lämna med en chablon per läår och kiljer ig mellan kolformerna. Inom förkoleverkamheten erätt endat den allmänna förkolan. Det finn ockå möjlighet att öka erättning för extraordinära kotnader inom förkola och kola. Det kan röra ig om ärkilda inater för barn i behov av ärkilt töd eller ärkilt anordnade kollokaler. Utbildningförvaltningen har upparbetade rutiner för anökan om tatbidrag för ayl- och tilltåndökande barn och elever. Av våra intervjuer framgår nedantående arbetätt. Ayl- och tilltåndökande barn och elever regitrera i förvaltningen verkamhetytem av adminitratörer i rektorområdena. Efterom barnen och eleverna aknar fulltändigt peronnummer, ange itället Migrationverket id-beteckning (doiernummer). Däremot regitrera inte ärkilda inater om ge och om kan återöka om extraordinära kotnader. Varje kvartal drar en tjänteman på förvaltningkontoret ut en rapport från verkamhetytemet över barn och elever med doiernummer. Rapport bifoga kommunen anökan om tatbidrag. Förvaltningen har anökt om erättning för kotnader för å kallade papperlöa barn. PwC 4 avs

40 Bedömning Vi bedömer att utbildningförvaltningen har ändamålenliga rutiner och organiation för hantering av tatbidrag. Dokumentet kulle med fördel kunna komplettera med rutiner för hur inater om går att öka om extraordinära kotnader ka fånga in. Övet'förmyndarnämnden Handläggarna vid överförmyndarnämnden öker erättning för kotnader för god man för enamkommande aylökande barn. Kotnaderna betår av arvode till den gode mannen och denne omkotnader för uppdraget. Erättning bevilja från taten fram till kommunplacering, vilket inträder en månad efter att uppehålltilltånd beviljat. Vid uppehålltilltånd ka itället, om peronen inte fyllt arton år, en ärkilt förordnad vårdnadhavare ute. Det är ocialnämnden om anvarar för att utreda behovet av en ådan vårdnadhavare och göra en anmälan till Tingrätten. I anmälan till rätten ka även ett förlag på vårdnadhavare lämna. Handläggningen ho ocialnämnden har tagit lång tid. I väntan på att en vårdnadhavare ute tvinga överförmyndaren att ha kvar den gode mannen, dock utan möjlighet till erättning från taten för ina kotnader. Socialnämnden har i dea fall kompenerat överförmyndaren för merkotnaderna. Bedömning Vi bedömer att överförmyndarnämnden har ändamålenliga rutiner för anökan om tatbidrag. Vi aner att omorgförvaltningen handläggningtider för anmälan om ärkilt förordnad vårdnadhavare är för långa Fredrik Otton Projektledare Nil Fredholm Uppdragledare PwC 5 av 5